Styrmedelsbiblioteket VERKTYG FÖR GODS I TÄTORT

Styrmedelsbiblioteket VERKTYG FÖR GODS I TÄTORT

Styrmedelsbiblioteket VERKTYG FÖR GODS I TÄTORT

Upplysningar om innehållet: Cecilia Mårtensson, cecilia.martensson@skl.se Sveriges Kommuner och Landsting, 2015 ISBN/Bestnr: 978-91-7585-363-5 Text: Linda Andersson och Kristin Skjutar, Ernst & Young Foto omslag: Thomas Henrikson Foto: Thomas Henrikson, Eddie Granlund, istock Produktion: Åkesson & Curry Tryck: LTAB, 2015

Förord De flesta sociala och ekonomiska aktiviteter som äger rum i en stad är beroende av väl fungerande godstransporter av något slag. Godstransporter utgör således en förutsättning för en attraktiv stad. Denna skrift syftar till att främja godsleveranser i tätort samtidigt som miljöpåverkan minskas. Med hjälp av dessa kan nationella, regionala och lokala myndigheter anta utmaningen att tillgodose städernas behov av godsleveranser för att stödja en ekonomisk, ekologisk och social utveckling och samtidigt minimera de negativa effekterna. Skriften visar exempel på befintliga styrmedel och incitament som kan användas på kort och lång sikt. Skriften vänder sig framförallt till tjänstemän och politiker i kommuner, landsting och regioner men också till konsulter inom området. Projektet är finansierat av FoU-gruppen för transportsystemet som administreras av SKL. Författare har varit Michael Stjärnekull, Emelie Hansson, Patrik Hillblom och Linda Ramstedt på SWECO. Nätverket Gods i tätort har utgjort referensgrupp i projektet. Cecilia Mårtensson har varit ansvarig projektledare på SKL. Stockholm i december 2015 Gunilla Glasare Avdelningschef Jan Heimdahl Sektionschef Avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad Sveriges Kommuner och Landsting

Innehåll 7 Sammanfattning 8 Kapitel 1. Introduktion 8 Godstransporter i tätort 8 Hur kan vi åstadkomma en bättre tätortsdistribution genom styrmedel? 10 Kapitel 2. Aktörer som påverkar förutsättningarna för effektiva godstransporter 11 Statens roll 11 Kommunens roll 12 Avsändarens (varuleverantörens) roll 12 Transportörernas roll 13 Mottagarens (varuköparens) roll 13 Fastighetsägarens roll 14 Kapitel 3. Styrmedel för att reglera godstransporter 14 Ekonomiska styrmedel 15 Juridiska styrmedel 15 Samhälleliga styrmedel 15 Informativa (kunskapsbaserade) styrmedel 16 Kapitel 4. Styrmedelsbiblioteket 16 Ekonomiska styrmedel 19 Juridiska styrmedel 28 Samhälleliga styrmedel 35 Informativa (kunskapsbaserade) styrmedel 39 Kapitel 5. Styreffekt hos olika incitament och styrmedel 41 Ekonomiska styrmedel 43 Juridiska styrmedel 48 Samhälleliga styrmedel 51 Informativa styrmedel 52 Kapitel 6. Effekter av att kombinera olika styrmedel 52 Styrmedelspaket för miljömålet 54 Styrmedelspaket för framkomlighetsmålet 54 Styrmedelspaket för trafiksäkerhetsmålet 55 Styrmedelspaket för bullermålet 56 Kompletterande styrmedel för alla mål

6 Styrmedelsbiblioteket. Verktyg för gods i tätort

Sammanfattning De flesta sociala och ekonomiska aktiviteter som äger rum i en stad är beroende av godsleveranser av något slag. Godstransporter utgör således en förutsättning för att skapa en attraktiv stad för både näringsliv och medborgare. Samtidigt har godstransporter negativa effekter på stadslivet eftersom de konkurrerar om gatuutrymme samt bidrar till exempelvis trängsel, miljöutsläpp, buller och trafiksäkerhetsrisker. Det finns många aktörer som påverkar eller påverkas av godsleveransernas effektivitet och tillgänglighet. Det sker även en påverkan på miljö och hälsa. Åkerier, speditörer, infrastrukturhållare, butiksinnehavare, restaurang ägare, sjukhus, skolor och stadsbefolkningen för att nämna några av de viktigaste aktörerna i detta sammanhang. För att minska godstransporternas negativa effekter på stadslivet är det viktigt att alla aktörer har kunskap om både sin egen och andra nyckelaktörers roll. Det skapar förutsättningar för effekti vare samarbeten och smidiga lösningar, speciellt i städer där godstransporter har speciella förutsättningar med begränsade gaturum på grund av tät be byggelse samt många boende, arbetsplatser och mötesplatser. Med hjälp av olika styrmedel och incitament kan nationella, regionala och lokala myndigheter anta utmaningen med att tillgodose städernas behov av godsleveranser för att stödja en ekonomisk, ekologisk och social utveckling och samtidigt minimera godstransporternas negativa effekter. Beroende på vilka effekter en kommun önskar få vid en implementering av åtgärder, så bör även implementeringssvårighet beaktas. I vissa kommuner kan det vara bra att genomföra en enklare åtgärd, framförallt för att komma igång med arbetet kring godstransporter i tätort. Medan en kommun med mer erfarenhet av sådant arbete kan få stor effekt även av att jobba med åtgärder som är svåra att implementera. Skriften presenterar ett resonemang kring hur man kan arbeta med aktuella incitament och styrmedel för att genomföra åtgärder för godstransporter i tätort. Den innehåller även en genomgång av vilka effekter dessa kan tänkas få, liksom förslag på ett antal åtgärdspaket kopplat till önskade effekter. Styrmedelsbiblioteket. Verktyg för gods i tätort 7

KAPITEL 1 Introduktion Godstransporter i tätort Godstransporter genereras av samhällets konsumtion av varor, inklusive bl.a. byggtransporter och avfall. Konsumtionen är störst och mest koncentrerad i städerna där många människor bor, arbetar och vistas på en begränsad yta. I en vanlig stad står godstransporter för cirka 20 30% av fordonskilometrarna 1. Urbaniseringen och rådande logistiska trender med låga lagernivåer och tidsbestämda leveranser ökar antalet godsfordon. Med ett ökat antal godsfordon i städer och tätorter ökar kommunens behov att effektivisera godstransporterna. Det är viktigt att hitta lösningar på de problem som det ökande antalet godstransporter i staden ger upphov till. Dessa lösningar måste vara hållbara samtidigt som de tar hänsyn till transportörernas behov av att kunna utföra leveranser. Hur kan vi åstadkomma en bättre tätortsdistribution genom styrmedel? För att begränsa de negativa effekterna av ett ökande antal transporter och för att bidra till en ökad transporteffektivitet kan kommuner välja att arbeta med olika styrmedel för att åstadkomma förändrade transportbeteenden. Oftast används styrmedlen på områden där transportmarknaden inte själv klarar att reglera eller minska de negativa effekterna, eller när förändringstakten är för låg. Not. 1. Färdplan citylogistik, 2014 8 Styrmedelsbiblioteket. Verktyg för gods i tätort

Det kan verka enklast att inrikta sig på själva transporten, dvs. lastbilen, men lika viktigt är att försöka påverka kundbeteendet och villkoren för leverans och transport. Vid arbetet med styrmedel för ändrat transportbeteende är det viktigt att de åtgärder som valts inom ett område inte bidrar med större negativa konsekvenser inom ett annat område. Styrmedlet ska helst också upplevas som tydligt och lätt att rätta sig efter och ska vara så enkelt som möjligt för kommuner och myndigheter att följa upp och kontrollera. Styrmedelsbiblioteket. Verktyg för gods i tätort 9

KAPITEL 2 Aktörer som påverkar förutsättningarna för effektiva godstransporter Lastbilstransporten med en vara från leverantör till kund styrs av lagar, regler och fysiska förutsättningar på många nivåer. Ansvaret för dessa styrande förutsättningar är fördelat på flera olika aktörer. I detta avsnitt ska vi schematiskt beskriva de viktigaste aktörerna. figur 1. Schematisk och hierarkisk struktur hos aktörer inom godstransporter Stat (riksdag, regering och myndigheter Lagar och regler Riktlinjer Infrastruktur Kommun Infrastruktur (kommunalt vägnät) Lokala trafikföreskrifter Planmonopol Avsändare (ex. leverantör) Transportör Mottagare 10 Styrmedelsbiblioteket. Verktyg för gods i tätort

I grova drag kan sägas att statens ansvar och styrmedel är nationella, medan lagar för exempelvis byggnaders utformning, arbetstider och arbetsmiljö kan ha stor lokal påverkan. Kommunen ansvarar lokalt för planering och lokalisering av bostäder och verksamheter, samt reglerar trafikens förutsättningar. Leverantören bestämmer villkoren för varuleveransen i form av leveranstider och val av transportör. Transportören avgör genom val av transportlogistik, fordon och leveransgarantier vilka ekonomiska och miljömässiga konsekvenser transporten får. Butiken i sin tur påverkar genom sitt erbjudande till kund och beställningsbeteende hur ofta transporter behöver genomföras. Utöver dessa har även fastighetsägare en viktig roll genom ansvaret för fastighetens utformning. Nedan beskrivs lite mer utförligt vilken roll respektive aktör har och vilka styrmedel de förfogar över. Statens roll Staten styr genom olika typer av lagstiftning övergripande förutsättningar för bl.a. arbetsmiljö, transporter genom skatter och avgifter och infrastrukturutveckling. Genom fordons- och drivmedelsskatt, trängselskatt och infrastrukturavgifter kan staten styra vilka fordon och bränslen som är mest attraktiva att använda samt vilka färdvägar som är lämpligast. Kommunens roll Kommunen har genom plan- och bygglagen (PBL) planmonopol och styr genom detta var bostäder och verksamheter ska lokaliseras inom kommunen samt det kommunala vägnätets utformning och funktion. Kommunen har därmed en direkt möjlighet att påverka både transportarbetet för gods och trafikarbetet för persontrafik. Kommunen kan även genom lokala trafikföreskrifter reglera förutsättningarna för när, var och hur gods får levereras i staden och exempelvis införa miljözoner för tung trafik för att förbättra luftmiljön. Kommunens översiktsplan är ett utmärkt första verktyg för att styra och hantera godstransportfrågor. I översiktsplanen anges övergripande markanvändning och trafikplaner för olika trafikslag, i dagsläget dock sällan godstransporter. Detaljplanen är ett annat kraftfullt verktyg för att styra förutsättningarna för godstransporter genom utformningen av den fysiska miljön, t.ex. i form av väggeometri och lokalisering av lastplatser. Kommunen är även en stor konsument av varor och tjänster. Kommunen kan därmed styra en stor del av transporterna genom att se över beställningsrutiner, upphandling av transporter och samordning av varuleveranser m.m. Styrmedelsbiblioteket. Verktyg för gods i tätort 11

Aktörer som påverkar förutsättningarna för effektiva godstransporter Avsändarens (varuleverantörens) roll Det är oftast avsändaren, varuleverantören, som köper en transporttjänst, styr transportörernas upphämtningstider och därmed påverkar transportkedjans olika tidsfönster. Vid leveranser till små och medelstora butiker är det oftast leverantören som står för fraktkostnaden. Valet av transportör baseras oftast på kostnad, kvalitet och leveransgaranti. Större butikskedjor har ofta egna inköpsorganisationer, logistikansvariga och centrallager. Genom dessa kontrollerar de sin logistik och samordnar varor och transporter till butik via egna lager och hubbar (omlastningspunkter) på olika håll i landet. Xxxxx Transportörernas roll Transportörens uppgift är att se till att godset fraktas från leverantören till beställaren. Hård konkurrens, lagar och regler tvingar transportörerna att sänka kostnaderna, minska miljöpåverkan och öka effektiviteten. Många transportörer arbetar med ruttoptimeringssystem för att effektivisera sina transporter och anpassar sig ofta efter lokala förutsättningar som köer eller andra tillgänglighetsproblem. Transportörer effektiviserar också sina transporter genom att samlasta varor från flera leverantörer till flera 12 Styrmedelsbiblioteket. Verktyg för gods i tätort

kunder i den mån det är möjligt. Genom att minska antalet lastbilar som kör ut godset får transportören en större ekonomisk vinst. Kundernas krav på korta leveranstider begränsar transportörernas möjligheter att planera och samordna transporterna. De transportörer som terminalhanterar gods måste även ta hänsyn till transporternas ankomsttid till terminal när de planerar sina distributionsrutter. Alla typer av transporter påverkas av förordning 2004:865 som reglerar kör- och vilotider, användning av färdskrivare, m.m. Mottagarens (varuköparens) roll Detaljhandeln och andra varuköpare som beställer och tar emot gods är viktiga aktörer i transportkedjan. Det är vanligt med gallerior som inrymmer mindre butiker med olika ägare. Centrala och bemannade godsmottagningar är sällsynta. Idag beställer man oftast leveranser hela vägen in i butiken. I vissa fall ingår även uppackning av varan på butikshyllan som en del av leveransen. Små butiker, utan lagerutrymmen, vill ofta ha små och frekventa leveranser för att fylla på med just de varor som saknas för tillfället. Den enskilda butiken kan sällan påverka själva transporten men har däremot möjlighet att påverka antalet leveranser genom sitt beställningsbeteende. Fastighetsägarens roll Fastighetsägaren ansvarar för att fastigheten är anpassad för den verksamhet som bedrivs och att det finns ett lämpligt utrymme för lastning och lossning. De lagar och regelverk som styr godshantering i fastigheter kan delas in i de som rör verksamheten och de som rör byggnaden. Staten ansvarar genom Boverket för inspektion av byggnader och genom Arbetsmiljöverket för tillsyn av verksamheten. Det är den som bedriver verksamheten och arbetsgivaren till de chaufförer som levererar varor som har ansvaret för arbetsmiljön i varumottaget. Om flera arbetsgivare använder samma varumottagning ska det finnas en part som samordnar verksamheten. En hyresvärd kan förbjudas att hyra ut lokaler till dess att nödvändiga förbättringar för arbetsmiljön har gjorts. Fastighetsägare har ett intresse av att utveckla sina fastigheter och de verksamheter som bedrivs i fastigheten ägnas särskild uppmärksamhet. Fastighetsägare har möjlighet att ställa krav på hur transporter till fastigheten ska utföras men ställer sällan krav på transportörens förutsättningar utan det är upp till transportörerna att anpassa lastbärare och fordon till fastighetens förutsättningar. Styrmedelsbiblioteket. Verktyg för gods i tätort 13

KAPITEL 3 Styrmedel för att reglera godstransporter Styrmedel används bl.a. för att fördela infrastruktur mellan olika behov, för att förbättra trafiksäkerheten, för att underlätta distribution och för att öka attraktiviteten i städer och tätorter. I detta avsnitt presenteras flera av de styrmedel som används för att styra/påverka godstransporter i en kommun eller tätort. Styrmedlen har delats in i fyra kategorier: > > Ekonomiska styrmedel > > Juridiska styrmedel > > Samhälleliga styrmedel > > Informativa styrmedel Ekonomiska styrmedel Ekonomiska styrmedel är politiska instrument som syftar till att styra individers och företags beteende i en önskad riktning genom ekonomisk påverkan. Dessa styrmedel är exempelvis skatter, avgifter, skattereduktioner och bidrag. Inom transportområdet handlar ekonomiska styrmedel till stor del om att internalisera kostnaderna för transportsektorns externa effekter, d.v.s. att de som förorenar ska betala sina egna kostnader. Dessa styrmedel används vanligtvis på nationell nivå och kommuner har liten möjlighet att påverka detta. Ett exempel på nationella styrmedel som påverkar kommunerna är trängselskatt. 14 Styrmedelsbiblioteket. Verktyg för gods i tätort

Juridiska styrmedel Juridiska styrmedel är lagar, föreskrifter och regler om var, hur och när fordonstrafik med lastbilar är tillåten, vilken typ av fordon (t.ex. miljözon), vilken typ av gods (t.ex. farligt gods) och eventuella undantag. Lokala trafikföreskrifter (LTF) är ett mycket vanligt juridiskt styrmedel. Samhälleliga styrmedel Med samhälleliga styrmedel menas möjligheterna att utforma den fysiska miljön i planprocess, markanvisningsavtal och liknande. Informativa (kunskapsbaserade) styrmedel Informativa styrmedel är mjuka styrmedel som genom information, kommunikation och samverkan kan bidra till ökad kunskap, ökad acceptans för andra aktörers förutsättningar samt ge incitament för frivilliga förändringar av beteenden. Styrmedelsbiblioteket. Verktyg för gods i tätort 15

KAPITEL 4 Styrmedelsbiblioteket I styrmedelsbiblioteket beskrivs respektive styrmedel mera i detalj indelade i ekonomiska, juridiska, samhälleliga och informativa styrmedel. I styrmedelsbiblioteket görs även en bedömning av respektive styrmedels styreffekt inom områdena miljö, framkomlighet, trafiksäkerhet och buller. Ekonomiska styrmedel Trängselskatt Trängselskatt är en avgift (eller skatt) som tas ut för resor på ett visst ställe vid en viss tidpunkt med ett visst fordon. Ofta är syftet att minska trängseln på hårt belastade vägsystem och öka framkomligheten, vilket även kan bidra till minskade miljöutsläpp. I Sverige tas trängselskatt ut i Stockholm och Göteborg och skatten är differentierad beroende på tidpunkt den är högre i rusningstid än under lågtrafik. Det är regeringen som beslutar om införandet av trängselskatt 2, men initiativ kan tas av både kommun och stat. Transportstyrelsen ansvarar för administration av skatten. Styreffekt av trängselskatt En utvärdering av trängselskatten i Stockholm har visat en minskning av biltrafiken över avgiftssnittet med 22% och att förseningarna minskat med 33%. Det totala transportarbetet med personbil i regionen minskade med 2 3% och koldioxidutsläppen minskade i samma utsträckning. De analyser som gjorts av effekter på handeln i Stockholm efter införandet har visat på inga eller marginella effekter. 3 Not. 2. Trängselskatten tas ut enligt Lag (2004:629) om trängselskatt. Not. 3. Ekonomiska styrmedel och dess påverkan på den individuella vägtrafiken med motorfordon en kunskapsöversikt, CTS (2012) 16 Styrmedelsbiblioteket. Verktyg för gods i tätort

Ett sätt att använda trängselskatt för att specifikt styra godstransporter i en stad är att utforma trängselskattetarifferna så att avgiften tas ut baserat på fordonets egenskaper, såsom längd, vikt, utsläpp m.m. och att avgifterna varierar över tid, dvs. att de är lägre då förutsättningarna för godstransporter är bra och högre då de inte är det. Sådana förändringar kräver dock lagändring. Vägavgifter Regeringen kan besluta om att avgift ska tas ut för nyttjande av allmän väg 4. Vägavgifter kan delas upp i distansbaserade vägavgifter och tidsbaserade vägavgifter och kan omfatta två typer av avgifter: infrastrukturavgift och/eller avgift för externa effekter. Infrastrukturavgift tas ut för att täcka statens kostnader för uppförande, underhåll, drift och utveckling av infrastruktur. Infrastrukturkostnader ska fördelas mellan olika kategorier av bilar utifrån deras beräknade andelar av kostnaderna 5. Avgift för externa kostnader definieras som en avgift som tas ut för att täcka statens kostnader till följd av trafikrelaterade luftföroreningar och/eller trafikrelaterat buller. Infrastrukturavgifter för tunga godsfordon på vägar som ingår i Transeuropeiska nätverket för transporter (TEN-T) eller motorvägar ska differentieras i enlighet med EURO-utsläppsklass 6. Infrastrukturavgifter tas ut på två broar i Sverige: Öresundsbron och Svinesundsbron. Avgifterna tas ut för att täcka kostnaderna för byggandet av broarna. Avgiften på Svinesundsbron regleras av Förordning (2005:531) om avgift för färd på Svinesundsförbindelsen. Eftersom det inte är tillåtet enligt den svenska grundlagen att ta ut avgifter på en befintlig bro eller väg, sker vägavgiftsupptagningen i båda riktningarna på den norska sidan. Avgifterna på Öresundsbron, som gäller både tåg och bilar, regleras inte av någon lag utan det finns en överenskommelse mellan Sverige och Danmark avseende mervärdesskatt för den fasta vägförbindelsen över Öresund vilken bland annat dikterar hur inkomsterna ska fördelas. I Motala och Sundsvall finns två broar för vilka regering och riksdag har godkänt att lån som tas upp för dessa, ska återbetalas genom att en broavgift tas ut av dem som använder broarna. Fordonsskatt Fordonsskatt betalas som en årlig avgift för skattepliktiga fordon vilka är de flesta fordon som inte är avställda eller tillfälligt registrerade. Storleken Not. 4. I enlighet med 29 väglagen (1971:948) och lagen om infrastrukturavgifter på väg (2014:52). Not. 5. Lag om infrastrukturavgifter på väg (2014:52) Not. 6. Lag om infrastrukturavgifter på väg (2014:52) Styrmedelsbiblioteket. Verktyg för gods i tätort 17

Styrmedelsbiblioteket på skatten beror på fordonsslag, drivmedel och skattevikt eller fordonsslag, drivmedel och koldioxidutsläpp. Drivmedelsskatter Drivmedelsskatter tas ut i form av koldioxidskatt och energiskatt på fossila bränslen. Skatter på drivmedel syftar till att internalisera de externa effekter som utsläpp av växthusgaser ger. Drivmedelsskatten gäller för bensin och diesel medan biodrivmedel är skattebefriade. För biodrivmedel som är låginblandade i bensin och diesel ska dock energiskatt tas ut på det belopp som motsvarar energiskattesatsen på jämförbart fossilt drivmedel omräknat efter energiinnehåll. Moms tillkommer för alla drivmedel och beräknas på produktpriset och skatten. Skatterna regleras genom Lag (1994:1776) om skatt på energi. Skatteverket är ansvarigt för skatten. Drivmedelsskatter stödjer principen om att förorenaren betalar ( polluter pays principle ) och brukar räknas som den mest effektiva ekonomiska styråtgärden för att reducera energianvändning och oönskade utsläpp. 7 Not. 7. Ekonomiska styrmedel och dess påverkan på den individuella vägtrafiken med motorfordon en kunskapsöversikt, CTS (2012) 18 Styrmedelsbiblioteket. Verktyg för gods i tätort

Juridiska styrmedel Lokala trafikföreskrifter LTF Lokala trafikföreskrifter är, vanligtvis kommunala, regler för hur människor får och ska agera i trafiken inom ett begränsat område eller på en särskild plats. En kommun kan införa lokala trafikföreskrifter på vägar inom tätorten. På statliga vägar utanför tätort är det länsstyrelsens ansvar. De lokala trafikföreskrifterna kan gälla permanent, under delar av året eller tillfälligt i samband med evenemang. En fullständig förteckning över vad de lokala trafikföreskrifterna kan avse och vilken myndighet som beslutar om dem finns i trafikförordningen (1998:1276) 10 kap. En kommun får utöver att besluta om lokala trafikföreskrifter även besluta om undantag från dessa. zon zon är ett avgränsat område (t.ex. stadskärnan) där fordon med en totalvikt över 3,5 ton måste uppfylla vissa miljökrav för att få köra. Genom att införa miljözon kan en kommun utestänga vissa tunga fordon från stadskärnan och andra miljökänsliga områden. En miljözon kan bidra till att uppfylla EU:s miljökvalitetsnormer, vilka innebär att alla invånare ska garanteras en godtagbar luft och kvalitetsnivå, genom minskning av utsläppsnivåerna i städer. I en miljözon är grundregeln att tunga fordon får köra där om en första registrering skett under de senaste sex åren, innevarande år oräknat. Utöver grundregeln anges i trafikförordningen utökade trafikeringstider utifrån vilken miljöklass (euro 3-euro 6) fordonet tillhör. Utryckningsfordon är undantagna från miljözonsreglerna. EXEMPEL: Tillämpning av miljözon zoner finns bl.a. i Stockholm, Göteborg, Malmö, Lund, Helsingborg och Umeå. Stockholms miljözon introducerades 1996 och omfattar dieseldrivna bussar och lastbilar över 3,5 ton. 2007 gjordes en utvärdering av miljözonen. zonen i Stockholm beräknades under 2007 minska utsläppen av kväveoxider med 3 4%, kolväten med 16 21% och partiklar med 13 19%. En förteckning över samtliga miljözoner i Europa finns på http://www.lowemissionzones.eu/. Gågata och gångfartsområde I ett gångfartsområde får fordon inte föras med högre hastighet än gångfart, fordonsförare har väjningsplikt gentemot fotgängare och parkering får endast ske på särskilt anordnade parkeringsplatser. På en gågata är restriktionerna Styrmedelsbiblioteket. Verktyg för gods i tätort 19

Styrmedelsbiblioteket hårdare, där får motorfordon inte köra annat än i undantagsfall som vid transport av gods och människor till och från adresser på gatan 8. I många svenska städer finns gator utformade som gångfartsområden eller gågator. Ibland sätts bara särskilda skyltar upp för att markera vilka regler som gäller och ibland byggs hela gatuavsnitt om med ny markbeläggning för att markera visuellt att området skiljer sig från det vanliga gatunätet. Regleringarna kan vara tidsbestämda och fordon kan t.ex. vara tillåtna under natten eller vissa tidsintervall. Tillåtelse för särskilda fordon vid vissa tidpunkter kan också gälla. EXEMPEL: Tillämpning av gågata och gångfartsområde Vid omvandlingen av Dragarbrunnsgatan i Uppsala gjordes en del av sträckningen om till gångfartsområde. Området har avvikande markbeläggning tillsammans med skyltning för gångfartsområde. Gångfartsområdet omfattar även vissa anslutande gator och gränder. Tidsregleringar Tidsregleringar kan användas för att hindra fordon från att komma in på en väg eller i ett visst område vid vissa tider på dygnet 9. Genom att införa tidsregleringar kan konflikter mellan exempelvis fotgängare och varutransporter undvikas och olika fordonstyper kan prioriteras under olika tider. Kommuner kan införa tidsregleringar genom undantag till vissa lokala trafikföreskrifter. Tidsregleringar kan införas för godstransporter på en viss väg eller i ett urbant område på två sätt: > > Tidsreglerat fordonsförbud > > Tidsreglering av tillgång till lastplatser På gågator kan leveranserna begränsas till tidpunkter då de inte stör människor som handlar. Ett exempel är att leveranser endast tillåts mellan 6 och 11 på förmiddagen, på så sätt undviks de tider då flest människor är ute och handlar. En konsekvens av tidsreglering är att alla som ska leverera måste göra det inom tidsfönstret 6 11. Små butiker har sällan personal på plats i butiken innan öppning vid 10, vilket innebär att transportören i vissa lägen bara har 1 timme på sig att leverera till sådana butiker. Om samma tidsfönster införs i flera områden i staden kan resultatet bli att fler distributionsfordon måste användas för att hinna distribuera samma mängd varor som ett fordon klarar under längre tid. Butiker har dock alltid möjlighet att avtala med leverantö- Not. 8. Anges i trafikförordningen 8 kap, 1 andra stycket Not. 9. Definitionen hämtad ur BESTUFS, 2007 20 Styrmedelsbiblioteket. Verktyg för gods i tätort

rerna om andra leveranstider eller se till att det finns personal på plats innan butiken öppnar. Införandet av tidsfönster bör föregås av noggranna förstudier. En inventering av antalet leveranser, leveranstider och mottagarnas möjligheter att ta emot gods bör göras samtidigt som eventuella konflikter med övriga trafikslag så som gång och cykel beaktas. EXEMPEL: Tillämpning av tidsregleringar I Varberg har man valt att begränsa varuleveranser längs stadens gågator så att dessa inte får ske mellan kl. 11 och 15. Anledningen är att det under denna tidsperiod sitter mycket människor på uteserveringar till restauranger och caféer längs gatan som kan störas av stora lastbilar som levererar gods. Denna reglering infördes 2010 och uppges fungera mycket bra. Det har inte förekommit klagomål från butiker längs gatorna i någon större utsträckning. Off-Peak -leveranser En variant på tidsregleringar är Off-Peak -leveranser. Enligt Boverkets riktlinjer får bullernivån inomhus inte överstiga 45dB mellan kl. 22 och 06. För att säkerställa detta är det vanligt med förbud mot trafik med tunga fordon under kvällar och nätter i bostadsområden. Vid nattleveranser tillåts distributionsfordon leverera till butiker under sena kvällar, nätter och tidiga morgnar trots Boverkets riktlinjer. Detta kan kommunen besluta om genom lokala trafikföreskrifter. På så sätt kan distributionsfordon utnyttja vägnätet när det är som minst belastat och därmed minska utsläpp och tidsåtgång. EXEMPEL: Tillämpning av Off-Peak -leveranser > > I Barcelona har man länge tillåtit nattleveranser. Ett försök som påbörjades 1998 blev så framgångsrikt att det spred sig till flera delar av staden och till flera städer i Spanien. I London har man inom försöksprogrammet QDDS 10 (Quiet Deliveries Demonstration Scheme) gjort framgångsrika försök med tysta nattleveranser av gods till fyra varuhuskedjor. I försöken konstaterades att det var fordonen som stod för det mesta bullret men att hänsynsreglerna för förarbeteende bidragit till den minskade bullernivån. > > I juni 2014 inleddes ett försök med Off Peak -distribution 11 till några utvalda LIDL-butiker i Stockholm med ett speciellt tystgående distributionsfordon som tagits fram för att distributören och samarbetsparten Svebol Logistics skulle få dispens från förbudet att köra med tung lastbil mellan klockan 22.00 och 06.00 på stora delar av stadens vägnät. Ett utvärderingsprogram är kopplat till försöket för att mäta och utvärdera bullernivåer och upplevda störningar från transporterna. Not. 10. https://www.gov.uk/government/uploads/system/uploads/attachment_data/file/306851/ freight-operators.pdf Not. 11. http://www.stockholm.se/fristaende-webbplatser/fackforvaltningssajter/trafikkontoret/ Leveranstrafik/Leveranstrafik---Off-peak/ Styrmedelsbiblioteket. Verktyg för gods i tätort 21

Styrmedelsbiblioteket > > I Borlänge tillämpas nattleverans med utkörning på tider när verksamheten har stängt. Lösningen bygger på att åkeriet får en instruktion om hur inbärning till kyl, frys etc. ska gå till. Nycklar och eventuella säkerhetskoder lämnas ut till chauffören och leveransen följs upp i efterhand. Erfarenheterna är mycket goda. > > År 2005 tvingades LIDL upphöra med nattleveranser till sin butik i Ronneby på grund av högt buller från varuleveranser som störde grannarnas nattsömn. Flera personer lämnade in klagomål till miljö- och hälsoskyddskontoret som beslutade att ett vite skulle utfärdas om störningarna fortsatte. Lastplats En lastplats är en ändamålsplats avsedd för lastning och lossning av gods, antingen permanent eller under vissa tider på dygnet. På en ändamålsplats får ett fordon endast stå så länge sådan aktivitet som platsen är avsedd för pågår. På en lastplats är det endast tillåtet att stå om lastning och/eller lossning av tungt eller skrymmande gods pågår. Lastplatser är vanligtvis avsedda för alla typer av fordon men kan med hjälp av tilläggstavlor reserveras för exempelvis tunga lastbilar 12. På lastplatser för tunga lastbilar är straffsatsen hårdare för felparkering och personbilar kan vid behov transporteras bort. En kommun kan besluta om att en plats ska vara en ändamålsplats genom lokala trafikföreskrifter (Trafikförordningen, 10 kap. 1 ). Lastplatser som underlättar varuleveranser finns i de flesta tätorter. Lastplatser fyller en viktig funktion i stadskärnor då distributörerna inte behöver leta parkeringsplats i konkurrens med övriga bilar. Lastplatser utnyttjas inte alltid av varudistributörerna som det är tänkt. Många godsfordon ställs istället upp på gatan, varifrån leveranser till butikerna sker. Det kan finnas flera anledningar till detta, ibland finns det ingen lastplats nära leveransstället och då parkerar transportören ofta så nära leveransstället som möjligt. Lastplatser används och blockeras även av privata fordon vilket tvingar godstransportörerna att parkera på mindre lämpliga ställen för att leverera varor. Genom att placera lastplatser på lämpliga ställen och i tillräcklig omfattning kan en kommun underlätta för godstransporterna. Kommunen kan även genom parkeringsövervakning säkerställa att lastplatser är tillgängliga för godstransporter och inte blockeras av felparkerade bilar. Det är även möjligt att använda alternativa lastplatser, såsom taxizoner, bussfiler, motorcykelparkeringar 13. Sådana alternativa lastplatser kan användas vid tidpunkter då de inte används för sitt ursprungliga syfte. Not. 12. Vägmärkesförordningen, 2 kap. 8 Not. 13. Munuziri et al., 2004 22 Styrmedelsbiblioteket. Verktyg för gods i tätort

EXEMPEL: Tillämpning av lastplatser Lastplatser med olika utformning finns i de flesta tätorter i Sverige, men för att de ska underlätta för distributionstrafiken måste de vara tillgängliga. Gävle har tagit fram en ny parkeringspolicy (Samråd 16 april till 16 juni 2014). I denna har man inventerat lastplatser i centrala Gävle för att optimera användningen av lastplatsytan, så att den fungerar som lastplats dagtid och kan användas för andra ändamål kvällar och helger. I Göteborg har trafikkontoret som en del i godsarbetet startat ett samarbete med parkeringsvakter och polisen för att förbättra efterlevnaden av lokala trafikföreskrifter (t.ex. gällande lastplatser). Detta samarbete har lett till att färre personbilar felparkerar på lastplatserna. Parkeringsreglering Enligt bestämmelser i trafikförordningen är det tillåtet att parkera högst 24 timmar i följd på vardagar utom vardag före söndag eller helgdag, på en gata eller allmän väg om inte annat anges. En kommun kan besluta om var inom kommunens område som parkering av fordon är tillåtet. Detta görs genom lokala trafikföreskrifter för parkering. Gatuparkering kan påverka godstransporters framkomlighet på en gata, i synnerhet om fordonen är parkerade i närheten av en korsning. Lastbilar har en större svängradie än personbilar och det kan därför vara svårt för dessa att svänga på gator med gatuparkering. Genom att införa parkeringsförbud på gator där framkomligheten för lastbilar begränsas av kantstensparkerade fordon kan tillgängligheten för varutransporter öka. Parkering kan användas som styrmedel för att minska andelen resor som görs med bil genom att minska personbilens attraktivitet. Detta kan göras genom att till exempel placera parkeringsplatser på längre gångavstånd, minska antalet parkeringsplatser och genom parkeringsavgifter 14. En minskning av antalet personbilar minskar trängseln i staden och därmed ökar framkomligheten för övrig trafik (t.ex. godstransporter och cykel). Ett minskat antal parkeringar ökar risken för lokala trafikproblem genom ökad söktrafik och parkering på olämpliga platser. Felparkerade bilar minskar tillgängligheten för godstransporter i staden. Det är därför viktigt att parkeringsövervakningen fungerar. Kommunen kan besluta om att svara för övervakningen i egen regi (Lag 1987:24). Kommunen ska då samråda med polisen om den allmänna inriktningen och omfattningen av parkeringsövervakningen. För att öka godstransporternas tillgänglighet kan en kommun ge parkeringsvakterna instruktioner om att bevaka lastplatser och/eller gator med parkeringsförbud extra noggrant. Not. 14. Trafikverket Parkering som styrmedel för att minska arbetspendling med bil, 2012 Styrmedelsbiblioteket. Verktyg för gods i tätort 23

Styrmedelsbiblioteket EXEMPEL: Tillämpning av parkeringsregleringar I Göteborg har vissa gator i centrum gjorts om till gångfartsområden. Samtidigt har parkeringsplatser längs gatorna tagits bort, vilket skapar bra möjligheter för godsleveranser. I Umeå har man gjort försök med Grönt parkeringsköp 15 som innebär att företag kan få lägre parkeringstal för anställda i utbyte mot att företaget genomför resvanepåverkande åtgärder. Dedikerade körfält Dedikerade körfält används för att prioritera vissa fordon. Körfält av detta slag leder till bättre framkomlighet för de fordon som tillåts nyttja dem och är vanligt vid prioritering av kollektivtrafik. En kommun har enligt trafikförordningen 16 möjlighet att besluta att ett visst körfält eller en viss körbana ska användas enbart av fordon i linjetrafik, taxi, m.fl. Körfält dedikerade för godstransporter kan minska förseningar och förbättra transportens tillförlitlighet. Det finns olika modeller för dedikerade körfält och för godstransporter finns följande alternativ: > > Dedikerat körfält för endast godstransporter > > Dedikerat körfält för godstransporter och kollektivtrafik > > Dedikerat körfält för godstransporter, kollektivtrafik och bilar med ett visst antal passagerare > > Dedikerat körfält för kollektivtrafik, men som får användas av godstransporter som lastzon på utpekade platser 17 EXEMPEL: Tillämpning av dedikerade körfält > > I Bilbao har man infört Multiuse lanes 18 för att förbättra tillgängligheten för godsdistribution. Mellan 08 och 12 får körfälten endast användas som lastplatser, mellan 12 och 21 är körfältet öppet för rörlig trafik och mellan 21 och 08 får körfältet användas som parkeringsplats. > > Vid ett försök i Göteborg har godstrafik i kollektivkörfält med incitament för fyllnadsgrad använts. Det frivilliga försöket byggde på samlastning, alltså samarbete mellan företag för att undvika onödiga transporter. Projektet startade i september 2006 och innebar att de bilar som antingen var miljöfordon eller hade en fyllnadsgrad på över 65 procent fick en rad fördelar i centrala Göteborg, till exempel fick de köra i tre bussfiler och fick 13 extra lastzoner 19. > > I Stockholm har Posten på försök fått dispens att trafikera busskörfält. Försöket kommer att utvärderas av Stockholms stad under 2015. Not. 15. Grönt parkeringsköp är ett pilotprojekt som startade 2012 och ska utvärderas 2014/15. http://www.umea.se/ Not. 16. Trafikförordningen 10 kap. 1 Not. 17. BESTUFS, 2007 Not. 18. http://www.bestfact.net/ Not. 19. http://www.vartgoteborg.se/ 24 Styrmedelsbiblioteket. Verktyg för gods i tätort

Begränsning av fordonsvikt och storlek En kommun kan besluta om att begränsa trafik med långa, breda, höga och/ eller tunga fordon genom att införa längd-, bredd- höjd- och/eller viktbegränsningar för fordon inom ett visst område. Begränsningar av fordonsstorleken införs för att de fordon som trafikerar vissa områden ska vara anpassade till områdets förutsättningar och därigenom kunna ta sig fram på ett tillfredsställande sätt och inte utgöra onödiga trafiksäkerhetsrisker. Syftet kan också vara att skapa en attraktivare stadsmiljö. EXEMPEL: Tillämpning av begränsning av fordonsvikt och storlek På ett visst gatuparti i Sala råder en längdbegränsning på elva meter. I Göteborgs innerstad, innanför vallgraven, är största tillåtna fordonslängd tio meter med undantag mellan 06 08 då även längre fordon är tillåtna. I Malmö och Stockholms innerstad är största tillåtna fordonslängd tolv meter förutom i Gamla stan där längden är begränsad till endast åtta meter. Bärighetsklassificering 20 Bärighetsklass är en klassificering som används för att gradera en bro eller vägs bärighet. Vägar som inte är enskilda delas in i tre olika bärighetsklasser. Enligt trafikförordningen tillhör en allmän väg bärighetsklass 1 (BK 1) och övriga vägar som inte är enskilda tillhör bärighetsklass 2 (BK 2). Trafikverket eller kommunen (beroende på vilken myndighet som är väghållare) kan besluta om föreskrifter om att en allmän väg eller del av sådan ska tillhöra bärighetsklass 2 eller 3. Kommunen kan meddela föreskrifter om att annan väg som inte är enskild eller delar av sådan väg ska tillhöra bärighetsklass 1 eller 3. tabell 1. Bruttovikt för olika belastningsklasser i det svenska vägnätet (Källa: yrkestrafiken.se) Belastningsklass Definition BK1 Max 60 tons bruttovikt BK2 Max 51,4 tons bruttovikt BK3 Max 37,5 tons bruttovikt Not. 20. BK1: På vägar och broar med bärighetsklass 1 tillåts högre fordonsvikter. Denna klassificering följer även EU:s bestämmelser. 95 % av det allmänna vägnätet i Sverige omfattas av BK1. För BK1 gäller max 60 tons bruttovikt. BK2: För vägar med klassificeringen BK2 gäller max 51,4 tons bruttovikt. Beroende på fordonets axelavstånd och axeltryck kan tillåten bruttovikt vara betydligt lägre. BK3: För vägar med klassificeringen BK3 gäller max 37,5 tons bruttovikt. Beroende på fordonets axelavstånd och axeltryck kan tillåten bruttovikt vara betydligt lägre. (Källa: Lasta Lagligt, Transportstyrelsen och Bruttoviktstabell, yrkestrafiken.se) Styrmedelsbiblioteket. Verktyg för gods i tätort 25

Styrmedelsbiblioteket I många kommuner är delar av det kommunala vägnätet klassat som BK 2. Detta kan medföra att tunga transporter inte kan välja kortaste vägen till sin destination eller att exempelvis tunga byggtransporter och bränsletransporter till villapannor behöver köra fler vändor för att transportera samma godsmängd. Ibland kan viktbegränsningar vara av mer tillfällig karaktär. I Örnsköldsvik viktbegränsas de enskilda vägar som kommunen ansvarar för under tjällossningsperioden. Enkelriktade gator En kommun kan i enlighet med trafikförordningen 21 besluta om att en gata ska vara enkelriktad. Detta kan göras för att öka trafiksäkerheten eller för att en gata inte är tillräckligt bred för att två fordon ska kunna mötas. För leveransfordon som ofta ska leverera varor till flera adresser inom ett område, kan enkelriktningar medföra att de måste köra omvägar för att nå de olika adresserna. EXEMPEL: Tillämpning av enkelriktade gator > > Det finns få exempel på städer som minskat antalet enkelriktade gator. Göteborg har tagit bort enkelriktningar i centrala delar av staden för att underlätta för godstransporter. I Vetlanda har man enkelriktat Lasarettsgatan och dubbelriktat Stationsgatan, dock inte primärt för att underlätta för distributionstrafik utan för att öka trivseln i centrum. > > I den amerikanska staden Rochester genomfördes under hösten 2014 en dubbelriktning av två tidigare enkelriktade genomfartsgator, Saint Paul Street och North Clinton Avenue. Syftet var att öka tillgängligheten till centrum för samtliga trafikantgrupper. Hastighetsbegränsning Främst används hastighetsbegränsningar för att öka trafiksäkerheten på ut satta platser samt för att minska buller, utsläpp och vibrationer. Hastighetsbegränsningar bidrar till färre olyckor och att konsekvenserna av eventuella olyckor blir lindrigare. Som styrmedel för distributionstrafik skulle hastighetsbegränsningar kunna användas för att förändra konkurrenskraften mellan olika vägar och därmed styra trafik till önskade körvägar. Genom - gående lastbilstrafik som kör igenom en stadskärna kan styras ut på even tuella kringfartsleder genom att hastigheten sänks igenom stadskärnan så att kringfarten blir ett snabbare alternativ. Not. 21. Trafikförordningen 10 kap. 1 punkt 10 26 Styrmedelsbiblioteket. Verktyg för gods i tätort

Tillämpning av hastighetsbegränsning Vi har inte hittat några exempel på att hastighetsbegränsning använts huvudsakligen för att styra om godstrafik. Begränsning av buller från distributionstrafik är störande under dygnets alla timmar men speciellt nattetid. Riksdagen har angett riktvärden för trafikbuller 22. Följande riktvärden för trafikbuller bör normalt inte överskridas vid nybyggnad av bostadsbebyggelse eller vid nybyggnad eller väsentlig ombyggnad av trafikinfrastruktur: > > 30 db(a) ekvivalentnivå inomhus > > 45 db(a) maximalnivå inomhus nattetid > > 55 db(a) ekvivalentnivå utomhus (vid fasad) > > 70 db(a) maximalnivå vid en uteplats i anslutning till en bostad. I de fall utomhusnivån inte kan reduceras till nivåer enligt ovan bör inriktningen vara att inomhusvärdena inte överskrids. från distributionstrafik kan begränsas på flera olika sätt. Bullrande fordon kan förbjudas helt eller delvis under olika tider på dygnet. Ett alternativ är att helt förbjuda tung trafik. Ett annat kan vara att förbjuda ett urval av fordon genom att exempelvis införa en miljözon. Det är inte bara själva fordonet som kan bidra till höga ljudnivåer utan även hanteringen av godset med olika lastbärare och hjälpmedel. EXEMPEL: Tillämpning av bullerbegränsning Inför OS i London 2012 var bygg- och distributionstrafiken så omfattande att man var tvungen att utöka antalet timmar per dygn som fick användas för leveranser. För att skona boende i områden där nattleveranser förekom tog man fram särskilda tekniska lösningar för fordonen som gjorde att de bullrade mindre. Det handlade om tystare lyftar, rullvagnar, m.m. Dessutom togs särskilda hänsynsregler fram som aktuella förare fick utbildning i. De skulle bl.a. stänga dörrarna varsamt och ha dämpad musik i hytten. Dessa lösningar slog väl ut och endast ett fåtal klagomål från störda boende kunde noteras. Not. 22. Trafikverket: http://www.trafikverket.se/ Styrmedelsbiblioteket. Verktyg för gods i tätort 27

Styrmedelsbiblioteket Samhälleliga styrmedel Med samhälleliga styrmedel menas de möjligheter som finns att utforma den fysiska miljön i planprocess och markanvisningsavtal och liknande. Hur den fysiska miljön är utformad i ett område avgör ett distributionsfordons förutsättningar att leverera varor till slutdestinationen. Översiktsplanering I översiktsplanen talar kommunen om hur man vill främja en långsiktigt god utveckling när det gäller bebyggelse och mark- och vattenanvändning. Översiktsplanen har flera funktioner. Planen ska vägleda kommunens vardagsbeslut när det gäller detaljplanering, planbesked, bygglov och andra tillståndsprövningar. Den används även på liknande sätt av andra myndigheter som prövar eller överprövar bygg- och tillståndsärenden. Genom sin redovisning av den långsiktiga strategin för utvecklingen av den fysiska miljön fungerar den som plattform för kommunens medverkan i den regionala utvecklingsoch transportplaneringen. 23 I översiktsplanen har kommunen möjlighet att begränsa negativa effekter av godstransporter genom att peka ut områden med god tillgänglighet för transportintensiva verksamheter. För att den totala trafikeffekten inte ska öka bör området också vara tillgängligt för hållbara besöks- och personalresor med kollektivtrafik och cykel. Not. 23. Boverket: http://www.boverket.se/ 28 Styrmedelsbiblioteket. Verktyg för gods i tätort

EXEMPEL: Planering för godstransporter och tung trafik i översiktsplan Det finns ännu inte så många exempel på översiktsplaner som aktivt hanterar frågor om gods och tunga transporter om det inte rör sig om farligt gods. I Botkyrkas översiktsplan 24 som antogs 2014 finns dock ett område lämpligt för logistikverksamhet utpekat och ett särskilt område lämpligt för uppställning av tunga fordon. Man framhåller också behovet av minskad masshantering för att minska antalet tunga transporter i kommunen. tabell 2. Tabell ur Botkyrka översiktsplan som visar hur man bedömt områden lämpliga för olika ändamål, bl.a. logistik. Tabellen är beskuren. Inriktning verksamhetsområden, målbild 2040 Bostäder Handel Tjänster Kontor Produktion Logistik 1. Slagsta Strand & Botkyrka Handelsplats: Handel, marina och logistik nära E4 / E20 Ja Ja Ja Ja Ja Ja 2. Fittja Centrum: Stadsdelscentrum Ja Ja Ja Ja Nej Nej 3. Suptopia, Hangaren m.m.: Förortsparadis för kreatörer Ja Nej Ja Ja Ja Nej 4. Plats i anslutning till avloppsreningsverket Nej Nej Ja Nej Ja Nej 25. Hanvedenmossen: Masshantering och upplag, uppställning av tunga fordon Nej Nej Ja Nej Nej Ja 26. Hågelbyparken: Upplevelse och populärt besöksmål Nej Ja Ja Nej Nej Nej Bostäder: Anger om verksamhetsområdet ska kunna kombineras med bostäder eller inte. Handel: Dagligvaruhandel, sällanköpshandel. Tjänster: Privat och offentlig service, t ex förskolor, frisörer, verkstäder och upplevelser. Kontor: Kontor, administration, forskning och utveckling, indoor försäljning etc. Produktion: Tillverkningsindustri och masshantering. Logistik: Storskalig transport och terminalverksamhet. Markanvisningsavtal Genom markanvisningsbeslut fördelar staden mark till olika intressenter inför planering av ny bebyggelse. Den byggherre som får en markanvisning har under en viss tid och under vissa villkor rätt att ensam förhandla med staden om ny exploatering av marken. Markanvisningsbeslut kan fattas såväl före som efter detaljplanens fastställande. 25 Not. 24. Botkyrka Översiktsplan 2014: http://botkyrka.se/ Not. 25. Botkyrka ÖP 2014 Styrmedelsbiblioteket. Verktyg för gods i tätort 29

Styrmedelsbiblioteket I markanvisningsavtal kan krav på byggherrar och fastighetsägare ställas. KRAV SOM KAN STÄLLAS > > Krav på minsta takhöjd i lastfar. > > Krav på yta för varusluss som möjliggör leveranser nattetid. > > Krav på placering av varumottagning i fastigheten på ett sådant sätt att konflikter mellan godstransporter och övrig trafik och fotgängare minimeras. > > Krav på serviceboxar i direkt anslutning till fastigheten. > > Lastkajer utformade så att gods kan lossas på ett arbetsmiljömässigt regelrätt sätt från såväl stora som små distributionsfordon. Vilka krav som ställs och hur påverkar förutsättningarna för framkomlighet, tillgänglighet, lossning, lastning etc. i anslutning till fastigheten. Berörd nämnd på kommunen fattar beslut om att godkänna markanvisning för aktuellt projekt. Därefter upprättas ett markanvisningsavtal där intressenten förbinder sig att acceptera de villkor som gäller för markanvisningen. Utformning av gator Godstransporter bör finnas med i planeringen av gatunätet för att skapa ett gatunät där dessa kan ta sig fram på ett effektivt och säkert sätt. Trafikverket har tillsammans med Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) 2012 tagit fram nya regler för Vägars och Gators utformning (VGU). De nya reglerna är obligatoriska att använda inom Trafikverket. För kommunerna är VGU ett frivilligt och rådgivande dokument. 26 I VGU finns de flesta krav och mått som behövs för att utforma gator för tung trafik. Faktorer som kan vara bra att tänka på i denna process är: > > Konflikter mellan fotgängare och godstransporter. Gatunätet bör ut formas så att distributionsfordon inte behöver korsa gågator eller gångfartsområden för att kunna nå lastplatser/lastkajer/lastfar. > > Möjlighet för fordon av tillåten maxlängd att nå lastplatser/lastkajer/ lastfar utan att behöva backa till/från dessa. > > Möjlighet att transportera godset från fordonet till mottagaren utan att behöva forcera trottoarkanter, brunnar, avrinningskanaler eller liknande. > > Tydligt markerade lastplatser för att undvika att övriga trafikanter parkerar sina fordon så att de utgör ett hinder vid leveranser. Not. 26. http://www.trafikverket.se/vgu/ 30 Styrmedelsbiblioteket. Verktyg för gods i tätort

EXEMPEL: Förbättring för distributionstrafik genom ändrad utformning av gata Klostergatan i centrala Uppsala var tidigare en återvändsgränd med en lastplats placerad längst in. Klostergatan är dessutom trång så när lastplatsen var upptagen körde lastbilar in i gränden och tvingades sedan backa ut på den trafikerade Dragarbrunnsgatan. Genom att gränden inkluderats i ett centralt gångfartsområde och öppnats för utfart mot Kungsgatan slipper lastbilarna backa efter utförd leverans. Detaljplaneprocessen Mark- och vattenområdens användning och bebyggelse inom kommunen kan regleras med detaljplaner eller områdesbestämmelser. Både detaljplaner och områdesbestämmelser får rättsverkan. Den bedömning som görs i en detaljplan ger ramarna för prövningen av framtida bygglovsärenden. Därmed blir lovhanteringen enklare. 27 Genom att redan i detaljplaneprocessen ta med godstransporternas behov minimeras risken för att skapa dåliga förutsättningar för transporterna. Det innebär även att förutsättningarna för godstransporter på sikt kommer att förbättras. Bygglov Det krävs vanligtvis bygglov för nybyggnad, tillbyggnad och vissa andra ändringar. Bygglov krävs även för vissa andra anläggningar än byggnader. Den som ska utföra en bygglovspliktig åtgärd kan begära ett villkorsbesked. I ett sådant besked framgår byggnadsnämndens bedömning av vilka villkor som åtgärden kommer att omfattas enligt utformningskraven i plan- och bygglagstiftningen. 28 Fastighetsägaren ansvarar exempelvis för att dimensionera lastkajer vid nybyggnation utifrån hyresgästernas behov. Hyresgäster byts dock ut och med tiden kan alltså dessa behov förändras. Här kan kommunen genom att påverka fastighetsägarna bidra till att exempelvis flexibla lastkajer anläggs för att kunna tillgodose även framtida transporters behov. Fastighetsboxar och serviceboxar 29 Fastighets- och serviceboxar är ett system för att kunna leverera större paket m.m., direkt till mottagaren utan att mottagaren ska behöva besöka ett bemannat utlämningsställe. Boxarna kan placeras i trapphuset i fastigheter eller på i princip vilka lämpliga platser som helst där det är lätt för mottagaren att Not. 27. Boverket: http://www.boverket.se/ Not. 28. Boverket: http://www.boverket.se/ Not. 29. http://fastighetsboxar.se/ Styrmedelsbiblioteket. Verktyg för gods i tätort 31