Sammanfattning LINDAU, R., WOXENIUS, J., EDLUND, P. (2004) Verkstadsindustrins logistik en innovationssystemanalys, rapport för VINNOVA, Meddelande 120, Institutionen för logistik och transport, Chalmers tekniska högskola, Göteborg. 110 sidor. Verkstadsindustrins logistik en innovationssystemanalys Syftet med denna rapport är att kartlägga innovationssystemet för verkstadsindustrins logistik. Analysen utgör underlag till VINNOVAs FoU-program inom tillväxtområdet Innovativa Logistiksystem och Godstransporter (ILG) som skall utvecklas till ett effektivare styrinstrument för FoU-satsningar 2004 t o m 2007. Det kommande forskningsprogrammet skall kunna stödja både varuägare och transportörer varför innovationssystemanalysen behandlar logistikområdet sammanhållet och ser till hela försörjningskedjan i vid bemärkelse för att spegla verkligheten. Projektet har utförts i form av en breddansats i vilken en studie av litteratur och statistik genomförts. Parallellt har författarna genomfört intervjuer med branschorganisationer inom verkstadsindustri och transporter, samt med utvalda verkstadsföretag och deras transportörer. Tre enklare fallstudier har gjorts för att få en djupare och mer detaljerad bild av innovationsaspekterna. Studien kompletteras med de parallellt utförda innovationssystemanalyserna Logistiska kostnader, Logistiktjänsteföretagens roll för utveckling av innovativa logistiksystem och Åkeribranschen underlag för forskningsprogram. Rapporten behandlar därför dessa aspekter mer översiktligt. En innovation inom området verkstadsindustrins logistik har karaktären av förbättring av en process, organisation eller metod. Resultatet av en innovation materialiserar sig som en kostnadssänkning eller en intäktsökning genom en förbättring av logistikens resultatvariabler. Innovationssystemet för verkstadsindustrins logistik handlar således inte om att uppfinna och utveckla nya produkter, marknadsföra desamma eller lösa funktionsproblem hos etablerade produkter. Det handlar däremot om att generera idéer och genomföra dessa, t ex i form av processförändringar, nya metoder och arbetssätt, nya flödesstrukturer, och nya organisationer. Studiens resultat sammanfattas i nedanstående s k SWOT-analys 1 som listar och beskriver styrkor, svagheter, möjligheter och hot inom innovationssystemet för verkstadsindustrins logistik. SWOT:en 1 Förkortning av engelskans Strenghts, Weaknesses, Opportunities and Threaths.
Sida 2(5) hade sannolikt varit likartad för en del andra branscher, det har inte varit ett syfte att analysera hur verkstadsindustrin skiljer sig från andra branscher utan att kartlägga innovationssystemet som sådant. SWOT för verkstadsindustrins logistik och dess innovationssystem. STYRKOR Många kontaktytor Inom IS finns det många kunskapsspridare som alla fokuserar i mer eller mindre utsträckning på logistik, t ex högskolor, konsulter, branschorganisationer, intresseföreningar (t ex SILF och PLAN) och forskningsråd. Branschföreningar (vissa) är starka och aktiva hub m a p kunskapsspridning mellan sina medlemmar. Detta görs i ett par Inom t ex fordonsindustrin agerar Fordons Komponent Gruppen som en fall tillsammans med forskningsråd. Innovativ kultur Sverige är känt för att ha högt i tak när det gäller relationen mellan medarbetare och chef. En av de viktigaste förutsättningarna för idéspridning är att just organisationen tillåter nya tag. Många högskolor med logistikutbildning SVAGHETER Otydlig struktur Huvudaktörer har olika fokus Kunskap om hur systemet kan bidra med kunskap Få marknadskanaler när det gäller forskning Långa handläggningstider i IS Företagen har kort framförhållning Företagen tar inte till sig forskningsresultat Svenska högskoleutbildningar är svaga på forskningsanknytning MÖJLIGHETER En förutsättning att på sikt kunna utveckla logistikkunnandet är att det fylls på med personer som kan logistik. I Sverige har vi många högskolor som ger logistikutbildning vilket tryggar områdets framtida behov av arbetskraft. Informationen och kunskapen finns i systemet, men de som verkligen behöver den (små och medelstora företag) utnyttjar inte möjligheterna, vilket kan bero på att kanalerna till dessa kunskapskällor inte är kända. Huvudaktörerna i IS är verkstadsindustrin, transport-/logistikföretag, staten (t ex genom VINNOVA) och högskolor. Dessa har olika målbilder i vilken företagen fokuserar på att skapa resultat, högskolor forskar och i stor grad på sådant som inte har någon direkt bäring på företagens nuvarande behov (svårt att härleda nyttan) och VINNOVA som har ett fokus på makronivå vilket medför att många företags verklighet och deras frågeställningar och behov inte kan nås. Det har framkommit att kunskapen om hur IS fungerar och interagerar inte är särskilt djup. Alla företag utnyttjar någon aktör i systemet, men mer på en ad hoc basis än på ett strukturerat sätt. Korsbefruktningar inom systemet är svåra att påvisa. Forskning inom logistik pågår på ett stort antal högskolor (enligt VINNOVA har 16 olika högskolor sökt forskningsmedel inom logistik och transportområdet), men deras resultat omredigerat i ett mottagaranpassat/populärvetenskapligt format når sällan verkstadsföretagen. I stor utsträckning saknas ett mellanliggande led av t ex industriforskningsinstitut inom logistik som kan ta till sig resultat i forskningsfronten och anpassa och implementera i verkstadsföretag. Ibland händer det att ett företag söker finansiering från VINNOVA, men p g a långa handläggningstider blir det inte i framtiden en naturlig kanal. När resultat skall skapas är tid en viktig faktor. Månads-/kvartalsrapporter är det som styr börsnoterade företag. Det medför att projekt som ger tydliga resultat på kort sikt är prioriterade. Ofta hörs i industrin läser vi inte, vilket ger systemsvagheter i kombination med att komplicerad forskning inte alltid kommer till sin rätt i korta sammanfattningar. I synnerhet civilingenjörsutbildningarna har fortfarande karaktären av yrkesutbildning med svagheter i undervisning i forskningsmetodik och tolkning av forskningsresultat. Fokus är till alltför stor grad att lära sig lösa givna problem, inte att problematisera. Kurslitteraturen är fortfarande dominerad av grundläggande, i viss mån tillrättalagda, kursböcker.
Sida 3(5) Känd och erkänd IS struktur Högkvalitativa forskningsutförare Ny utbildningsstruktur Hög utbildningsnivå i industrin HOT Rundgång i forskning Byråkratin cementeras Låg förnyelsetakt Huvudaktörer skärmar sig mot varandra istället för att närma sig varandra Kunskapsdränering p g a flytt av produktion till låglöneländer Om alla företag kan utnyttja IS och vet att det fungerar, d v s det går att utnyttja alla aktörers kompetens och kunskap så att resultat skapas, blir korsbefruktningar mellan företag och mellan forskning och företag en naturlig del. Inom logistik och transport har Sverige en lång tradition och forskningsmiljöerna står sig väl i internationell konkurrens. Särskilt transportsektorn är kontextuell i betydelsen att förutsättningarna skiljer sig mellan olika länder och regioner. Således behövs en stark svensk och europeisk tillämpad forskning på detta område. Logistikforskningen utgående från tillverkande och handlande företag är mer generisk och forskningsresultat från t ex USA kan tillämpas här. Med den s k bolognaprocessen följer ökat fokus på forskningsförberedande kurser i mastersutbildningar som bör ge ökad medvetenhet om och förmåga att ta till sig forskningsresultat. Gapet mellan grund- och forskarutbildade kommer minska. I jämförelse med de länder produktionen flyttas till (t ex Kina och Indien) har Sverige fortfarande en hög utbildningsnivå. Detta gäller särskilt inom logistik som idag finns med i många kursplaner på ingenjörs- och ekonomutbildningar. Pengar går till forskning som skapar nya forskningsprojekt utan anknytning till verkstadsföretagens verklighet med syfte att skapa sådana resultat att det kan finansiera fortsatt forskning. Bra inomvetenskapliga forskningsresultat, men ingen koppling till verkligheten. Handläggningstider och verkstämpel medför att vissa typer av personer jobbar mot och söker sig till statens finansieringskanaler. Byråkrati står i motsats till vad företagen vill ha, d v s snabbhet, verklighetsanknytning och resultat. I ett IS där huvudaktörerna har olika målbilder är risken stor att förnyelsen i systemet hämmas. Korsbefruktning inom branscher och funktioner hämmas av det kortsiktiga resultatfokus som företagen har samt att staten har sitt fokus på en makronivå. Byråkrati, gapet mellan makro (staten) och mikro (företagen) nivåerna kan medföra att kanalerna blir mer och mer otydliga och avståndet därmed ökar istället för att minska. Genom att flytta produktion från Sverige bildas stora luckor i kompetens och kunskap vilka fylls upp i det mottagande landet och därmed dränerar Sverige på samma kunskap/kompetens. Nyckelord: Godstransporter, innovationssystem, logistik, verkstadsindustri.
Sida 4(5) Innehållsförteckning Förord...i Sammanfattning...iii Summary...v Innehållsförteckning...vii 1 Inledning...1 1.1 Bakgrund...1 1.2 Syfte...1 1.3 Genomförande och metod...1 1.3.1 Litteratur- och statistiksökning...1 1.3.2 Intervjuer...2 1.3.3 Verifiering...2 1.4 Författarnas roller...3 1.5 Rapportens fokus, omfattning och struktur...3 2 Innovationssystem en referensram...5 2.1 Innovationer och innovationssystem...5 2.2 Universitetens tredje uppgift och Triple Helix-modellen...7 3 Verkstadsindustrin i Sverige...11 3.1 Verkstadsindustrin i nationella statistiken...11 3.2 Branschstruktur...11 3.3 Ekonomisk tillväxt...12 3.3.1 Produktion...12 3.3.2 Produktivitet...14 3.3.3 Export...15 3.3.4 Förädlingsvärdetillväxt...20 3.3.5 Sysselsättningstillväxt...21 3.3.6 Kapitalbindning...23 3.3.7 Löneutveckling...24 3.4 Ekologisk hållbarhet...24 3.5 Styrkor och svagheter för svensk verkstadsindustri...25 4 Produktionssystem för godstransport...27 4.1 Indelning i delbranscher...27 4.2 Logistiska beslutsnivåer...27 4.3 Logistiska trender...28 4.3.1 Ramvillkoren...28 4.3.2 Efterfrågan...29 4.3.3 Transportbranschens respons...31 4.3.4 Hot och möjligheter för speditörer och hellaståkare...35 5 Logistikens funktion och betydelse för verkstadsindustrin...37 5.1 Beskrivningsdimensioner och logistikprocesser...37 5.2 Rollfördelning mellan aktörer i verkstadsindustrins logistik...38 5.3 Industrins styrning av flöden...39 6 Analys av innovationssystemet verkstadsindustrins logistik...41 6.1 Innovationssystemet för godstransporter och logistik...41 6.1.1 Konsumenter av transporttjänster...41 6.1.2 Transportsamordnare...44 6.1.3 Fysiska förflyttare...46 6.1.4 Infrastrukturhållare...48 6.1.5 Energiförsörjare...49 6.1.6 Kunskapsbildare...49 6.1.7 Ramskapare...51 6.1.8 Finansiärer...52
Sida 5(5) 6.1.9 Branschorganisationer och fackföreningar...53 6.1.10 Sammanfattning...54 6.2 Områdets betydelse för hållbar tillväxt...54 6.3 Tillväxt inom verkstadsindustrin...55 6.4 Förväntad framtida utveckling...59 6.5 Innovationssystemet för verkstadsindustrins logistik resultat från intervjuerna...60 6.6 Systemsvagheter i IS...63 6.6.1 Marknadsföra IS för att klargöra strukturen...63 6.6.2 Huvudaktörer har olika fokus...63 6.6.3 Kunskap om hur systemet kan bidra med kunskap...64 6.6.4 Otydliga marknadskanaler för att få ut forskningsresultat...64 6.6.5 Långa handläggningstider i systemet...64 6.6.6 Företagen jobbar kortsiktigt och samlar kunskap ytligt och kortsiktigt (kort framförhållning)...64 6.7 Systemsvagheter i logistiksystemet...65 6.7.1 Industrin som köpare av transporttjänster...65 6.7.2 Transport av gods från Asien...65 6.7.3 Synkronisering av globala materialflöden...65 6.8 Några föregångsexempel...65 6.8.1 God samverkan med högskolan...65 6.8.2 Leverantörsledd logistikinnovation...66 6.8.3 Stark och bred roll för konsultdel av logistikföretag...67 7 Slutsatser Indikationer på forskningsfält...69 7.1 Sammanfattande SWOT för innovationssystemet för verkstadsindustrins logistik...69 7.2 Implikationer för VINNOVA...70 Referenser...73 Publikationer...73 Statistikkällor...74 Websidor...74 Intervjuer...74 Bilaga 1 Forskningsmiljöer aktiva inom området transport och logistik i Sverige 2000...1 Bilaga 2 Akademiska grundutbildningar inom logistik och transport i Sverige 2002...1 Bilaga 3 Presentation vid seminarium 040416...1 Bilaga 4 Minnesanteckningar från seminarium 040416...1 Bakgrund till seminariet...1 Inledning...2 Presentation av studien...2 Diskussion...2