En säker investering

hans rosling vill krossa myter entreprenörer med social AGENDA mattias KLUM om konsumentmakt PLATS FÖR FILANTROPIN! robert AF JOCHNICK: csr-arbetet MÅSTE Vara EN STYRELSEFRÅGA SOS BusineSS Mag.2011 Utrota hunger och fattigdom En säker investering

fotografens val Innehåll gulu,uganda Gerillasoldat När jag reste genom östra Uganda upp emot de norra byarna Gulu och Kitgum på väg mot södra Sudan hörde jag talas om grymma soldater som härjade runt byarna. De skar av läppar och öron på människor, de kidnappade barn på nätterna och tvingade dem mörda sina egna föräldrar. Här i detta vackra bördiga savannlandskap verkade det som om det mörkaste helvete brutit lös. Det här är Robert. Han var en av soldaterna och ledare för en grupp barn med gevär. I ett barns rehabilitering så får de rita minnen och händelser för att kunna börja att bearbeta traumat. Robert ritade en by där det låg avhuggna huvuden och en stor gryta där det stack upp kroppsdelar. LRA har dragit sig undan ifrån norra Uganda och läkandet av barnen har sakta börjat ske. Men gerillan har bara flyttat vidare in i nordöstra Kongo och Centralafrikanska republiken där den terroriserar fler byar och mördar brutalt och ursinningslöst. Vansinnet drabbar först och främst barnen, då föräldrarna mördas rekryteras pojkarna till soldater och flickorna till sexslavar. Mattias Rudh är 33 år och bor i Stockholm med fru och ett barn. Han jobbar främst som frilansande filmfotograf inom reklam och spelfilm. 04 Generalsekreteraren Anna Ryott uppmanar till handling! 12 Socialt entreprenörskap GodEl, Hemköp och PostkodLotteriet visar vägen. 22 Mark Boutros PR-konsulten som hjälper företag att rädda världen. 26 Små lån, stor skillnad Forskaren Lin Lerpold hävdar att mikrolån måste kombineras med bidrag för att bäst bekämpa fattigdom. 33 Kraftsamling En biståndsminister, en före detta utrikesminister, en filantrop och en CSRexpert vill få fart på de goda krafterna i samhället. 38 Comforts stolthet Sveriges största VVS-kedja ger bort sin kompetens till SOS Barnbyars vattenreningsprojekt i Benin. 42 Maxade affärer Hamburgerkedjan Max vill vara bäst i branschen. Men inte utan att samtidigt göra sitt bästa för planeten. 45 KRÖNIKA: Per Granqvist»En snäv syn på ekonomi straffar sig«46 Mannen som älskar statistik Världskände hälsoprofessorn Hans Rosling vill ge oss en korrekt världsbild baserad på fakta. 52 Filantropin på frammarsch Den amerikanska donationskulturen med Bill och Melinda Gates i spetsen sprider sig till Sverige. 56 Ur Mattias Klums perspektiv Möt fotografen med världen som arbetsfält och som blivit talesman för hållbarhet och rättvisa. 62 Att skapa delat värde CSV, creating shared value, är ett nytt begrepp som har etablerats av Harvardprofessorn Michael Porter. 68»Engagemang skapar stolthet«apotekets varumärkesdirektör om lyckat samarbete med SOS Barnbyar 72 sos partners har ordet! utgivare: sos barnbyar 2011 kontakt: info@sos-barnbyar.se hemsida: www.sos-barnbyar.se produktion: spoon publishing kundansvarig: gabriella wiiala redaktörer: åsa lovell, stina gerhardt, marie blomgren formgivare: eva englund tryck: kroonpress papper: amber graphic omslag: maja brand Som företagare vet du hur viktigt det är att arbeta långsiktigt. Det gör vi också. Stöd SOS Barnbyar, kontakta pia.watkinson@sos-barnbyar.se eller anna.lundqvist@sos-barnbyar.se eller läs mer på sos-barnbyar.se/foretag. Samtliga namn på de barn som figurerar i magasinet är ändrade av integritetsskäl. page 2 SOS Business Mag. 2011 page 3 SOS Business Mag. 2011

foto: berno hjälmrud Anna Ryott, general sekreterare SOS Barnbyar Upprop Det svenska näringslivet är fullt av kraft och vilja att göra skillnad. Tillsammans kan vi förhindra att 22 000 barn under fem års ålder dör varje dag. En god affär för alla. Låt oss berätta om en av de mest lönsamma investeringar ett företag kan göra. Till salu»i Kambodja träffade jag de här två pojkarna, 9 och 11 år gamla. De försörjde sig på att erbjuda oralsex till västerländska män i utbyte mot lim, eller i bästa fall kokain. För många företag är det en självklarhet att ta avstånd från barnarbete, tyvärr räcker inte alltid det. Alternativet för barn som blir ivägskickade från fabrikerna är ibland många gånger värre. Vårt sätt att arbeta är att bekämpa roten till allt barnarbete fattigdom. Det innebär att i första hand se till att föräldrarna inte tvingas skicka bort ett barn för att ha råd att ge ett annat mat, och att se till att barnen får gå i skolan. Bara då kan vi förhindra att barn tvingas göra fruktansvärda saker för att överleva.«år 2000 gavs ett av de viktigaste löften som någonsin getts till världens fattigaste människor. Då undertecknades FN:s millenniemål av regeringschefer världen över. Åtta mål som definierar ett gemensamt åtagande att på femton år halvera världens fattigdom och hunger, minska barnadödligheten med två tredjedelar och mödradödligheten med tre fjärdedelar. Att stoppa spridningen av hiv och aids, malaria och andra sjukdomar och se till att alla barn i världen kan gå i skolan. Det är nu endast fyra år kvar innan de här löftena ska vara infriade. I mitt jobb som generalsekreterare för SOS Barnbyar har jag stundtals min arbetsplats i några av världens fattigaste länder. Och ju fler barn utan framtidsutsikter jag träffar, ju fler berättelser jag får ta del av, desto mer övertygad blir jag om att vi fortfarande står inför utmaningar som ingen enskild organisation och inga enskilda insatser kan övervinna på egen hand. Flera av millennie målen har goda chanser att uppfyllas, åtminstone delvis. Men vi som arbetar i världens mest utsatta områden får om och om igen samma budskap att även om vi ser positiva effekter på tillväxt, ett ökat antal barn som går i skolan och minskad barnadödlighet, så når de positiva effekterna många gånger inte de allra fattigaste. Därför höjer vi på SOS Barnbyar rösten. Ingen som har sett det jag har sett kan låta bli att agera. Ingen som vet att 22 000 barn under fem års ålder dör varje dag i sjukdomar som enkelt kan förebyggas, kan låta bli att ställa sig frågan: Vad kan jag göra? Att nå millenniemålen är inte slutdestinationen, men löften som dessa är viktiga för att samla de goda krafterna, i näringslivet, bland politiker och i det civila samhället. Det slutgiltiga målet är förstås att en organisation som vår inte ska behövas. Men i dag behövs vi och vi behöver er hjälp. Utmaningarna är tydliga. I dag finns det 150 miljoner barn i världens fattigaste länder som har förlorat en eller båda sina föräldrar. Det är deras talan vi för. Vi är rädda för att en alltför stor del av de resurser som satsas för att utrota fattigdomen i världen används i de områden där man ser störst chans till förändring för att skapa resultat som syns i statistiken. Ofta stöter jag på uppfattningen att vi får acceptera att förändringen startar hos medelklassen, att det är den naturliga utvecklingen. Men jag är fast övertygad om att vi kan åstadkomma förändring ge- page 4 SOS BusineSS Mag. 2011 page 5 SOS BusineSS Mag. 2011

nom att börja med de allra fattigaste. Jag har sett det själv och i alla de 133 länder där SOS Barnbyar arbetar finns bevisen. Vår roll är att arbeta med millennie målen ur ett mikroperspektiv och ge en röst åt dem som ingen har. De allra fattigaste, de allra mest utsatta barnen. Det är inte bara en hjärtefråga utan också en strategi vi har möjlighet att hjälpa de här barnen att växa upp till trygga vuxna som bidrar till en trygg framtid med färre problem att lösa. Om vi inte tar den här positionen skulle det innebära att vi ställer oss vid sidan av och ser på medan femton barn dör varje minut i malaria, av brist på rent vatten eller för att de inte har föräldrar som kan försörja dem och ge dem trygghet. Varje år utsätts 1,2 miljoner barn för trafficking och 159 miljoner barn tvingas till barnarbete. För trots att det finns en vilja, kunskap och resurser, så görs det alldeles för lite, det går alldeles för långsamt. Vi kan göra så mycket mer och allt som krävs är att vi tillsammans bestämmer oss för att ta ansvar för att utrota fattigdomen. Näringslivet har en unik möjlighet att bidra. Genom resurser, genom att ställa krav och genom den makt som starka varumärken har. Dessutom ser vi att företag vi samarbetar med ökar sin lönsamhet, vilket förstås innebär att vi i förlängningen kan hjälpa ännu fler. Kort sagt: Alla är vinnare. Att samarbeta med näringslivet är naturligt för SOS Barn byar. För oss liksom för vilket företag som helst är det en självklarhet att arbeta affärsmässigt, att hantera investeringar och förvalta resurser för maximal utväxling. Företag, politiker, den ideella sektorn och privatpersoner alla är vi i dag överens om nödvändigheten av en hållbar utveckling. Och det finns ingen som inte har insett att problemen är globala. Det vi gör eller inte gör får effekter på andra kontinenter och det som sker på andra sidan jordklotet får konsekvenser hos oss. Hållbar utveckling på riktigt tar hänsyn till att allt hänger ihop. En värld utan fattigdom skapar trygghet. En fredlig värld skapar stabilitet, ekonomiskt och socialt. En utvecklad värld säkrar tillväxt. En värld utan»jag är fast övertygad om att vi kan åstadkomma förändring genom att börja med de allra fattigaste. Jag har sett det själv och i alla de 133 länder där SOS Barnbyar arbetar finns bevisen.«miljöförstöring skyddar hälsa och försörjning. I dag eftersträvar vi globalisering för att det innebär ökade möjligheter för oss alla i form av utbyte av varor och kunskap och genom tillgång till nya marknader. Därför borde det ligga i allas vårt intresse att investera i hållbar utveckling. Vissa företag tar socialt ansvar för att det ställs krav när de ska etablera sig i ett land, andra gör det för att de vill investera i det land där de har verksamhet och ytterligare andra gör det av kommersiella och varumärkesstärkande skäl. Många gånger är det en kombination av flera saker, men det viktigaste är att man förstår drivkraften, förstår varför man gör det och vem man gör det för. Detta påverkar också inriktningen på arbetet. Att göra en reklamfilm som berättar vilket härligt företag man är eller att addera några positiva värden till sitt varumärke fungerar inte om värdena inte kopplas ihop med ett aktivt engagemang. Det är living the brand på riktigt nu. Corporate Social Responsibility, CSR, handlade för ett tiotal år sedan till stor del om att minimera riskerna, att inte bli påkommen med att göra fel, som att till exempel bli förknippad med barnarbete eller dåliga arbetsvillkor. Men de påtryckningar som tidigare kom från medierna, och drivkraften i rädslan att bli granskad, kommer i dag i allt högre grad från medarbetare, kunder, aktieägare och andra intressenter. Tyvärr är det inte heller så enkelt som att bara ta avstånd från barnarbete. Jag har träffat barn som har blivit bortskickade från arbetsplatserna och som i stället har tvingats till ett liv på gatan där de måste försörja sig genom prostitution. För barnen finns i fabrikerna av en anledning, att deras föräldrar inte har råd att försörja dem. Det finns alltid en risk Fakta Över 17,5 miljoner barn beräknas ha förlorat sin mamma eller pappa i aids. 14 miljoner av dem lever i Afrika, söder om Sahara. foto: mattias rudh Utan röst»ett av alla de barn jag har träffat heter Izabel. Hon bor i Chimoio, Moçambique, är fyra år och har förlorat båda sina föräldrar i aids. Hon hittades bortglömd, gravt undernärd och parasiter hade angripit hennes fötter och händer som hade börjat ruttna. Allting som ett vanligt barn har, med gråt och skrik och rop på hjälp, var borta, för det är ändå ingen som lyssnar. Vi pratar om katastrofer när det inträffar händelser där hundratals eller tusentals människor dör. Men den stora och tysta katastrofen är de åtta miljoner barn under fem års ålder som dör varje år av orsaker som vi kan förebygga.«page 6 SOS BusineSS Mag. 2011 page 7 SOS BusineSS Mag. 2011

foto: mattias rudh Dödsdömd»Duarte är 6 år, hans mamma är död och hans pappa vet ingen något om. Duarte kidnappades och levde i tre månader med armarna bundna efter kroppen och benen ihop, med munnen tejpad. Han skulle slaktas av organförsäljare och kroppsdelarna skulle säljas. Tejpen lossade kidnapparna bara för att ge honom ett minimum av näring så att han skulle hållas vid liv. Duarte hittades efter tre månader av polisen och placerades på barnhem. Han var svårt traumatiserad och kunde inte röra sig, han talade inte. När vi träffade honom stod han upp, han kunde gå men talade fortfarande inte. Han var utmärglad och iklädd ett par smutsiga byxor och en för liten fleecetröja. Ansiktet var mycket allvarligt, och han höll sig till stor del borta från de andra barnen. Vi vet att till och med barn som gått igenom så svåra händelser kan läka och få växa upp till friska vuxna. Men Duarte har en lång väg att gå för att återigen lita på någon.«att man vill väl, men att det ändå blir så fel. Återigen är nyckelordet samarbete och vi har kunskapen att hjälpa företag att göra rätt. Genom våra familjestärkande program arbetar vi för att familjer över huvud taget inte ska tvingas skicka sina barn att arbeta. Föräldrarna måste först och främst överleva, sedan måste de få möjlighet till försörjning, genom till exempel en yrkesutbildning eller mikrolån. Allt fler företag har insett vad ett aktivt CSR-arbete betyder för varumärket. Inte minst för att attrahera och behålla kompetens. Att nästa generations talanger har ett ännu större intresse för de här frågorna märks tydligt, bland annat vittnar handelshögskolorna och universiteten om att allt fler studenter efterfrågar CSRrelaterade utbildningar. Flera av våra företagspartners berättar också att deras engagemang bidrar till att skapa intern stolthet i företaget. För att sätta in CSR-arbetet i ett naturligt sammanhang väljer många av våra partners att investera i projekt som ligger nära deras egen verksamhet. Ett exempel är läkemedelsföretaget AstraZeneca som finansierar två av våra medicinkliniker. Ett annat är Stadium som bidrar till finansieringen av en grundskola och ett socialt center i Bangladesh, som är ett av företagets produktionsländer. Här finns en yrkesutbildning inom sömnad för kvinnor och ett dagcenter för barnen. Men engagemang kan också ge resultat på sista raden i årsredovisningen. Flera av de företag vi samarbetar med har sett en positiv effekt på försäljningen, som Micki Leksaker och Apoteket som båda sålt produkter där en viss summa för varje produkt gått till SOS Barnbyar. Tydligare exempel på en win-win situation är svårt att hitta. Min egen drivkraft är att jag dagligen konfronteras med verkligheten som den ser ut för miljontals barn världen över. Att utvecklingen trots allt det som görs inte går fort nog. Och att jag vet att det inte behöver vara så. Att jag också dagligen ser de fantastiska förändringar som människor åstadkommer med lite hjälp på traven. Människor som lever med dödliga sjukdomar och utan mat för»näringslivet har en unik möjlighet att bidra. Genom resurser, genom att ställa krav och genom den makt som starka varumärken har.«dagen gör gång på gång den till synes omöjliga resan ut ur fattigdom. Tack vare en kombination av åtgärder, som akuta insatser, bidrag och mikrolån, kan även de allra fattigaste ta sig ur sin situation och skapa trygghet för sig själva och sin familj. Att stödja en sådan utveckling är troligtvis en av de bästa investeringar ett företag kan göra. Barnen kan bli framtidens arbetskraft för något av alla de företag som etablerar sig på växande marknader i utvecklingsländer. Ju bättre familjer klarar sig desto mer kan de ge tillbaka. Jag är övertygad om att Sverige kan bli ett föregångsland när det gäller att anta de globala utmaningarna. Vi kan göra mer, vi kan göra något större och vi kan göra det snabbare. Vi är trots allt ett av de länder som har kommit längst i barnfrågor, vi var tidiga med att ratificera barnkonventionen och vi är ett av drygt 20 länder som har en barnombudsman. Ska man göra någonting så ska man göra något man är väldigt bra på och Sverige är en trovärdig röst för barnfrågor. Vi har också en innovationskraft och en entreprenörsanda i Sverige som skulle kunna göra oss till bäst i världen på socialt entreprenörskap. Men det finns flera skäl till att det borde ligga i såväl företags som i politikers intresse att ta ställning för barnen. Mellan 1996 och 2009 ökade den sammanlagda summan som svenska privatpersoner skänker till hjälporganisationer med 75 procent. Undersökningar visar att det man tycker är viktigast är att pengarna når fram och att man vet vad bidraget går till. Det ändamål som svenskarna är mest positiva inför är bidrag till utsatta barn. Att ta ställning och engagera sig för barn, och kommunicera det, är därmed inte bara en god gärning utan ett strategiskt beslut och ett sätt att säga»det här står vi för, vill ni vara med?«pengabrist Enligt FN behövdes det 23,6 miljarder dollar under 2009 för att bekämpa aids, men endast 16 miljarder samlades in från stater och privata donatorer. Det innebär ett underskott på 7,6 miljarder. På grund av penningbrist nekas i dag 9 miljoner hivsmittade tillgång till medicin. page 8 SOS BusineSS Mag. 2011 page 9 SOS BusineSS Mag. 2011

notiser Vi gör det här främst för att rekrytera bra personal och marknadsföra oss internt, men också för att sprida andra värderingar än materiella. Gustav Ryding, vd på företaget Mediaplanet, sporrar sina anställda med volontärresor arrangerade av Good Travel. Säljaren Anders Derving deltog i volontärresan»lär ut idrott och bistå samhälls projekt i Zambia«, bland annat byggde han ett toalettsystem på en skola och anordnade en sportturnering för ungdomar. Ökat intresse för CSR bland svenska företag Det blir mer och mer intressant för företag att visa att man inte bara har vinstmaximering för ögonen. Nu står välgörenhet och socialt ansvar högt på listan. Det visar SEB:s företagspanel. Nästan 1500 företagare blev tillfrågade hur de ser på samhällsengagemang, välgörenhet och andra frågor med anknytning till CSR, Corporate Social Responsibility. Enkäten, som följer upp SEB:s två år gamla undersökning, visar att engagemanget hos företagen har ökat. Det finns en övervägande positiv inställning hos företagen att hjälpa andra utan vinstsyfte. Många företag ser det som viktigt att också visa ett ideellt engagemang på något sätt, vid sidan av den rena affärsverksamheten, säger Ingela Hemming, företagarekonom på SEB och också den som står bakom undersökningen. Källa: SEB Jag möter allt fler eldsjälar som samlat sin avdelning, sitt kontor eller den svenska grenen av det multinationella företaget för att tillsammans göra något för någon i stort som i smått. Carina Silberg, Halvarsson & Halvarsson foto: seb Konsumenter Beredda att betala mer Hälften av konsumenterna i en undersökning som företaget YouGov gjort på uppdrag av SIS (Swedish Standards Institute) vill se samhällsengagemang hos företagen men väldigt få uppfattar vad märken och certifieringar betyder. Tusen personer blev tillfrågade i studien. För mer än hälften är det en självklarhet att företag och organisationer ska arbeta aktivt med socialt ansvarstagande. Hela 85 procent är också beredda att betala mer för en vara från ett företag som gör just detta. Men problemet är att det saknas tydliga märkningar på produkterna, som visar hur företaget engagerat sig i just mänskliga rättigheter, rättvisa arbetsvillkor och miljöfrågor. 14 procent uppfattar dem till och med som mycket krångliga. foto: good travel Källa: MiljöAktuellt foto: danske bank Ge inte pengar till 72 olika välgörenhets projekt för att bättra på ditt företags rykte, fokusera på att skapa möjligheter inom ditt eget område. Michael Porter, professor vid Harvarduniversitetet En halv miljon på 1,5 timme hallå där Lars Mørch, vd för Danske Bank Sverige, som gjorde en insamling med sin personal till förmån för SOS Barnbyar: Hur kom ni på idén att engagera er personal i en insamling? Bankens personal i Sverige samlas vartannat år till något vi kallar Sverigemöte. Ett viktigt moment till Sverigemötet är att göra något tillsammans som enga gerar, berör och visar kraften av att alla medarbetare drar åt samma håll mot ett gemensamt mål. Få saker engagerar så mycket som att hjälpa behövande barn. Därifrån var steget inte långt att göra en insamling tillsammans med SOS Barnbyar. Hur reagerade de anställda? Väldigt positivt! Uttryck som att»sverigemötet präglades av mycket hjärta«samt att»det kändes bra att få hjälpa till«framfördes av flera medarbetare. Många känner en stolthet över att få arbeta i ett företag som har ett engagemang i dessa frågor. Vad är hemligheten bakom ert mycket lyckade, snabba resultat? Den är inte särskilt hemlig. Vi har en oerhört engagerad personal som har generösa vänner och kunder. Delar av personalen gick ut på stan med bössor medan en annan del av styrkan kontaktade kunder och bekanta för att ta emot bidrag. Responsen var överväldigande och många uttryckte spontant att det var ett fantastiskt initiativ av banken. Mängder av kunder har bidragit några ringde i efterhand och frågade om det fanns möjlighet att bidra. Vad blev vinsterna av aktiviteten, rent personalmässigt? Innan insamlingsaktiviteten berättade SOS Barnbyars generalsekreterare Anna Ryott om situationen för barnen i Centralafrikanska republiken. Hon visade bilder och hela berättelsen tror jag fortfarande sitter kvar på personalens näthinnor. Det ger en positiv känsla att vara delaktig i att samla in till ett så behjärtansvärt ändamål tillsammans med sina arbetskamrater. Från och med september skänker banken fem kronor för varje kund som besvarar en kundenkät när de ringer till Kundcenter. Vi har årligen Hundratusentals samtal till Kundcenter och hoppas att våra kunder lägger någon minut på att besvara frågorna. Lagförslag väcker kritik Sverige är i dag det enda landet inom EU som saknar någon form av avdragsrätt för ekonomiska gåvor till ideella föreningar, men den saken ser ut att förändras inom kort. Regeringen aviserade i förra höstbudgeten sin avsikt att införa avdragsrätten under mandatperioden, och väntas inom kort lägga fram en proposition i frågan. Men förslaget väcker kritik, bland annat för att avdragsrätten enbart omfattar gåvor till hjälporganisationer. I 2006 års valrörelse hette det:»vi vill stimulera donationer från privatpersoner och företag till ideella organisationer och forskning. Därför vill vi pröva möjligheten till avdragsrätt för detta.«i dag har lagförslaget gått igenom gällande avdragsgilla gåvor för privatpersoner. Reduktionen föreslås omfatta gåvor som uppgår till minst 200 kronor per tillfälle och sammanlagt minst 2 000 kronor per beskattningsår. Maximal skattereduktion är 1 500 kronor per person och år. Skatteavdraget föreslås träda i kraft den 1 januari 2012. Men fortfarande gäller lagen inte företagen. De kan i nuläget göra avdrag för gåvor till sina anställda, men inte till hjälpverksamhet. Källa: Swedbank.se page 10 SOS BusineSS Mag. 2011 page 11 SOS BusineSS Mag. 2011

foto: samir soudah socialt entreprenörskap Vinnarstrategi Varför välja när man kan få såväl god avkastning och nöjda medarbetare som gott samvete? Läs om två företag som får alltihop. Och möt 90-talisten som vägrar se CSR som bara ett marknadsföringsverktyg. text Marie-Louise Olsen Jag får ofta frågan hur vi kan få pengar över till välgörenhet när vi levererar en produkt som är lika bra som konkurrenternas, till ett lägre pris än konkurrenterna, samtidigt som vi ger våra anställda marknadsmässiga löner, säger Stefan Krook, en av grundarna av GodEl, ett elhandelsbolag som startades 2005 med det uttalade syftet att skänka all sin avkastning till välgörenhet. Bolaget är ett av Sveriges mest framgångsrika exempel på socialt entreprenörskap, ett begrepp som myntades i USA för mer än 30 år sedan men som först under de senaste åren har börjat vinna mark i Sverige. Den nya biståndsformen möts av både lovsång och skepsis, och i viss utsträckning verkar det vara en generationsfråga om man tror eller tvivlar. Medan unga 70-, 80- och 90-talister generellt sett inte verkar se några problem med att bedriva välgörenhet i aktiebolagsform, är de äldre generationerna ofta lite mer skeptiska. GodEl började redan i slutet av 1990- talet när Stefan Krook hoppade av studierna Stefan Krook är en av Sveriges pionjärer inom socialt entreprenörskap. Med kapital från sitt framgångsrika företag Glocalnet var han med och grundade elhandelsbolaget GodEl som skänker all avkastning till välgörenhet. page 12 SOS BusineSS Mag. 2011 page 13 SOS BusineSS Mag. 2011 på Handelshögskolan i Stockholm för att starta Glocalnet, ett företag som utmanade de gamla tele-monopolsjättarna med billiga mobil abonnemang för privatpersoner. Efter fem år lämnade han vdrollen och fann sig själv vara»även med svenska mått mätt ekonomiskt lyckligt lottad«. Jag har aldrig haft något emot att tjäna pengar. Men jag insåg då att jag saknade drivkraften att starta ett nytt företag enbart med syfte att tjäna pengar till mig själv. Det skulle inte göra mig lycklig, säger Stefan Krook. Julen 2002 grubblade Stefan Krook»Om GodEl och GodFond hade varit vanliga aktiebolag skulle vi gett aktieutdelning till ägarna. Men GoodCause grundare vill inte ha någon utdelning. Vi har bestämt att avkastningen ska gå till välgörenhet.«

socialt entreprenörskap»syftet med GoodCause är enkelt: att starta och driva bolag som erbjuder konkurrenskraftiga produkter samtidigt som all avkastning skänks till välgörande ändamål. Som startkapital donerade grundarna ett antal miljoner kronor vardera till stiftelsen.«fakta Sociala entreprenörer är företagare som an vänder sin affärsmässiga kompetens för att lösa något eller några av samhällets stora sociala problem. Flest väljer sos Barnbyar GoodCause har sedan starten skänkt 14,4 miljoner kronor till ett antal olika organisa tioner, det är kunderna som bestämmer hur pengarna ska fördelas. SOS Barnbyar har tagit emot cirka sex miljoner kronor och är den organisation som flest väljer. över framtiden: skulle han ändå starta ett nytt bolag eller kunde han hitta ett biståndsprojekt där hans kompetens kom till nytta? Till slut trillade polletten ner: varför välja? Varför inte starta ett företag som gör gott? År 2005 blev drömmen verklighet. Tillsammans med Ikea-chefen Per Ludvigsson, H&M:s nuvarande vd Karl- Johan Persson och Robert af Jochnick grundade Stefan Krook stiftelsen Good- Cause. Syftet med GoodCause är enkelt: att starta och driva bolag som erbjuder konkurrenskraftiga produkter samtidigt som all avkastning skänks till välgörande ändamål, där SOS Barnbyar är en av förmånstagarna. Som startkapital donerade grundarna ett antal miljoner kronor till stiftelsen. GoodCause fick också snart stöd av flera starka profiler, bland annat ritade Lasse Åberg koncernens logotyp. Det första bolaget man startade var God- El och 2009 utökades koncernen med GodFond. Den senaste mätningen från SKI, Svenskt Kvalitetsindex, visar att GodEl har Sveriges näst mest nöjda kunder. Vad gäller priset har GodEl uppnått målet att ligga i det lägre segmentet, om man bortser från andra bolags tillfälliga lockpriskampanjer. Om GodEl och GodFond hade varit vanliga aktiebolag skulle vi gett aktieutdelning till dem som har investerat kapital i företagen, det vill säga ägarna. Men GoodCause grundare vill inte ha någon utdelning, vi har bestämt att avkastningen ska gå till välgörenhet, berättar Stefan Krook. Våra donationer är en katalysator som förvandlar de avgifter som våra kunder betalar till vinst som kan gå till välgörenhet. I och med den senaste utdelningen har GoodCause genom bolagens avkastning gett mer till välgörenhet än vi ursprungligen donerade. Även många traditionella företag har upptäckt att socialt engagemang kan vara en motor i en vinstdriven verksamhet. Hemköp är ett exempel som bland annat ser det som en investering i företagskulturen. När livsmedelskedjans medarbetare för fyra år sedan började ge en del av sin julklapps peng till byggandet av en SOS barnby i Ukraina var det inget man planerade att gå ut med externt. Man såg det som en naturlig förlängning av det CSRarbete som Hemköp redan bedrev, men den här gången riktade man all kommunikation kring arbetet internt. Samarbetet med SOS Barnbyar är en möjlighet för oss att påminna våra medarbetare om att Hemköp tar socialt ansvar: att det vi arbetar med aldrig bara får handla om kronor och ören, säger Anders Fahlgren, HR-chef på Hemköp. Hemköp är en stor arbetsgivare med över 2 000 anställda i 200 butiker. Förutom julklappspengarna skjuter ledningen till medel som annars skulle bli vinst i företaget. Varje år reser några medarbetare från Hemköps butiker runt om i Sverige till barnbyn i Ukraina för att rapportera hem till kollegorna om det arbete deras julklappspengar går till. Vi vill känna oss stolta över att vi arbetar på ett företag som tar CSR-frågor på allvar. Stödet till SOS Barnbyar är ett väldigt konkret sätt att visa hur vi genom vårt arbete bidrar till att skapa ett bättre samhälle, säger Anders Fahlgren. I julas gick Hemköp för första gången ut med information om projektet till sina kunder i samband med att man sålde produkter till förmån för SOS Barnbyar. Samtidigt knöts kundkorten till projektet: för varje hundralapp kunderna handlar för går 10 öre till barnbyn i Ukraina. Mat och måltider är vår kärnverksamhet, så det vore roligt att till exempel utveckla den sidan av projektet, säger Anders Fahlgren. Företagsledningen har även beslutat att höja summan som företaget skjuter till. Om vi från början hade föreslagit att Hemköp skulle skänka så mycket pengar som vi gör i dag hade ledningen sagt nej. Men det här projektet har gett Hemköp väldigt mycket tillbaka, det fungerar som en bärare av vår företagskultur, säger Anders Fahlgren. Stefan Krook vittnar om samma positiva effekter. En anledning till att GodEl och God- Fond på så kort tid har kunnat generera så pass hög vinst som man ändå har gjort, är de engagerade medarbetarna. Det är en sporre att förutom den respons man får från nöjda kunder även veta att man genom sitt arbete bidrar till goda ändamål. Det ger en hög arbetsmoral. Anders Fahlgren är HR-chef på Hemköp som varje år låter ett antal medarbetare besöka SOS barnby som företaget stödjer i Ukraina.»Om vi från början hade föreslagit att Hemköp skulle skänka så mycket pengar som vi gör i dag hade ledningen sagt nej. Men det här projektet har gett Hemköp väldigt mycket tillbaka, det fungerar som en bärare av vår företagskultur.«foto: martin sundström page 14 SOS BusineSS Mag. 2011 page 15 SOS BusineSS Mag. 2011

socialt entreprenörskap Ger bort vinsten Novamedia Svenska PostkodLotteriet AB sköter driften och Svenska Postkod- Föreningen har lotteritillståndet. Företaget får sina intäkter från försäljning av lotter och donerar överskottet till välgörande ändamål (motsvarande 29 pro cent av omsättningen för 2010). De betalar marknadsmässiga ersättningar till samarbetspartners, leverantörer och medarbetare. Finns även i Holland, England och Skottland. foto: magnus sandberg»kraften ligger i samarbetet«svenska PostkodLotteriet är mitt i en brant utvecklingskurva; vd Niclas Kjellström-Matseke har tagit företaget från noll till 2,6 miljarder kronor i omsättning sedan starten 2005.»Vi är en sorts hybrid som är lojala näringslivet, men drivs också av viljan att göra gott.«text Marie blomgren svenska postkodlotteriet är Inte En välgörenhetsorganisation, det är ett företag, betonar vd Niclas Kjellström-Matseke. Däremot går hela vinsten till välgörenhet. Vi ska vara konkurrenskraftiga, lönsamma och långsiktiga. Vi måste ha bra produkter som kunderna gillar. Det är det det handlar om. Vi strävar efter att erbjuda marknadsmässiga löner och ser till att bedriva verksamheten på ett professionellt sätt. Vad vi sedan gör med vinsten är nästa steg. Niclas Kjellström-Matseke talar sig varm för socialt entreprenörskap och menar att det finns en bred skala, där börsbolagen befinner sig längst ut på ena kanten. På andra kanten finns entreprenörer vars existens enbart bygger på ett samhällsbehov. Vi befinner oss någonstans i mitten, vi är en hybrid som är lojala mot näringslivet, men drivs av viljan att göra gott. Den där hybriden har inte alltid gjort det enkelt för företaget att profilera sig. När verksamheten började bli riktigt lönsam blev donationerna stora, samtidigt som de kommersiella målen uppfylldes såsom högre löner, stack det i ögonen på vissa. Efter flera år av hyllningsartiklar i medierna började de kritiska rösterna höjas. Ironiskt nog så kanske det blev lite kontraproduktivt att visa upp alla de här välgörenhetspengarna. Vi visade upp det arbete som våra förmånstagare gör. Men det är ju inte vi som gör det, det är inte vårt jobb. Vi är bra på tillväxt och lönsamhet. Det har blivit viktigt för oss att presentera oss som det företag vi är. Kraften ligger i samarbetet. Sagan för PostkodLotteriet började i Holland och det var också där Niclas Kjellström-Matseke mötte sin stora inspirationskälla, sociala entreprenören Boudewijn Poelmann, som han liknar vid en bohemisk Jan Stenbeck. En superentreprenör. Oerhört framgångsrik i multipla länder i flera industrier. Han byggde publishing i Ryssland och skapade sin förmögenhet där. Sedan har han också varit engagerad i Oxfam, och hans fru har jobbat i holländska motsvarigheten till Sida i flera decennier. Jag blev fascinerad av hans engagemang och glöd men också av hans förmåga att vara lojal mot det superkommersiella, det vill säga att bygga upp en verksamhet som är lönsam och marknadsdriven, i symbios med en högre agenda vilken är att bidra med något gott. När jag synade korten såg jag att det inte bara var luft, det fanns pengar att investera. En tredjedel av holländska befolkningen var ju med på tåget. Hur lyckades du sprida den passionen vidare till dina svenska medarbetare? En ganska stor del av vår operativa verksamhet är att jobba på kontakterna med våra förmånstagare, att integrera oss själva i deras verksamhet. Vi åker runt i världen och besöker de projekt vi stödjer och bjuder in föreläsare från olika organisationer. Vi vill få in det i själen i vårt företag, så att alla bryr sig på riktigt. Det har varit självklart på samma sätt som det är viktigt att kunderna bryr sig. Vi utbildar all personal i företaget dels i hur vi driver verksamheten, dels i vår vision att förbättra levnadsvillkoren för människor, djur och miljö. I dag har vi ett tiotal heltidsanställda som jobbar enbart med välgörenhetsarbetet inom olika enheter. Om medierna stundtals har ifrågasatt verksamheten, så har både svenska och internationella politiker stöttat helhjärtat. Jag är imponerad av svenska politiker i det avseendet. Vi har från början haft ett bra samarbete med samtliga partier. Politikerna såg väldigt tidigt värdet av entreprenörskapet, att vi är med och driver tillväxt. De insåg att lotteriet bidrar till förbättrade levnadsvillkor och att vi stöttar frivilligorganisationerna i Sverige. Internationella politiker var möjligen ännu snabbare att stå bakom oss. Gro Harlem Bruntland, Nelson Mandela, Tony Blair, Bill Clinton och Kofi Annan alla är de personer som lett eller leder nationer. De inser att samhället utvecklas och att alla måste hjälpa till. Vad kan storföretagen lära sig av den ideella sektorn? Och vice versa? Jag är djupt imponerad av den ideella sektorns förmåga att skapa engagemang hos så många medarbetare. Som brinner för sitt arbete när de går till jobbet. Om man bara har det engagemanget hos vilket börsbolag som helst, så lovar jag dig att du ökar lönsamheten. För att kunna göra det måste du hitta människor med ett personligt engagemang, sedan bygga en företagskultur där människor får vara sig själva. Vi letar hela tiden efter vad det är som gör att människor går i gång. Det näringslivet ofta är duktiga på är effektivitet. Det räcker inte med att vara kostnadsmedveten, utan även intäktsmedveten. Hur skulle du vilja att företaget ser ut om tio år? Jag önskar att vi är dubbelt så stora, att vi finns i flera nordiska länder och att vi har ett flertal produkter, ytterligare lotterier och fler tv-format. Och att vi kan dela ut mer än 1,5 miljarder om året. Så fördelas bidragen»vi har delat in våra bidrag i flera sektorer; vi ger pengar till fattigdomsbekämpning, mänskliga rättigheter, hälsosektorn, miljösektorn och numera även kultursektorn. Det är otroligt brett. Det är konkurrens mellan organisationerna, och numera söker man bidrag hos oss. Vi ger inte bort en tillfällig gåva utan tänker lång siktigt när vi väljer förmånstagare. Vi vill se effek tivitet och att man vågar pröva nya saker. I framtiden skulle vi också vilja stötta sociala entreprenörer, men det är en bit kvar dit.«page 16 SOS BusineSS Mag. 2011 page 17 SOS BusineSS Mag. 2011

socialt entreprenörskap notiser De vill ha mer Nästa generation att träda in på arbetsmarknaden misstänks bli ännu mer kräsna vad gäller sina val av arbetsgivare. I alla fall vad gäller ett område: socialt ansvar. text Marie-Louise Olsen Det är på sätt och vis talande, menar Linn Egeland, student vid Handelshögskolan i Stockholm, att CSR Corporate Social Responsibility behandlas i ett enda kapitel, och det under huvudrubriken marknadsföring, i kurslitteraturen som hör till hennes utbildning på kandidatnivå på Handelshögskolan i Stockholm. Att bara se CSR som ett marknadsföringsverktyg känns ignorant och lite naivt med tanke på utvecklingen i världen, säger hon. För Linn Egeland, 21 år och därmed född på 1990-talet, är CSR en naturlig del av affärsvärlden. Företag som arbetar med CSR-frågor är medvetna om de problem som finns och står därför bättre rustade att klara den osäkra framtid som världen står inför än företag som inte arbetar med CSR, säger hon. För att skaka liv i debatten på Handelshögskolan i Stockholm har studentkåren startat projektet Focus CSR som bland annat ordnar seminarier med föreläsare från företag och organisationer som arbetar aktivt med CSR. I april arrangerade de en studieresa till Indien. Det var fantastiskt att se hur många olika uttryck CSR kan ta. Vi besökte dels företag som hade inkorporerat socialt ansvar i sin dagliga verksamhet, genom till exempel ett helt fantastiskt miljöarbete, dels företag som drevs av det enda syftet att bidra till att utveckla samhället, säger Linn Egeland. Hur kommer du själv att agera när det är dags att söka jobb? Jag ser det som en självklarhet att det företag som jag börjar arbeta på ska ha ett genomarbetat CSR-tänk som genomsyrar hela företaget. Linn Egeland (t v) är projektledare i gruppen Focus CSR på Handelshög skolan i Stockholm, här tillsammans med Caroline Eriksson.»Att bara se CSR som ett marknadsföringsverktyg känns ignorant och lite naivt med tanke på utvecklingen i världen.«foto: martin sundström foto: allies Det finns så mycket att tjäna på att jobba med hållbarhet vi bygger vårt varumärke, attraherar talang och skapar mervärde för kunderna. Och åtgärder som att minska energiförbrukningen är ju direkt kostnadsbesparande NY STANDARD GER verktyg TILL CSR-ARBETE ISO 26000 lanserades i november 2010. Standarden innehåller sju grundprinciper som ska genomsyra det sociala ansvarsarbetet hos företag och organisationer, och kan ses som obligatoriska riktlinjer för de organisationer som väljer att tillämpa innehållet. Grundprinciperna är bland annat ansvarsskyldighet, transparens, etiskt uppträdande, respekt för intressenterna och respekt för lagen. Standarden innehåller även sju konkreta sakfrågor där varje företag eller organisation kan välja vilken eller vilka frågor de vill fokusera på; organisationsstyrning, mänskliga rättigheter, arbetsvillkor, miljö, ansvarsfulla affärsmetoder, konsumentfrågor eller lokal samhällsutveckling. Målet är att ISO 26000 ska integrera internationell expertis om socialt ansvarstagande vad det innebär, vilka frågor en organisation behöver ta itu med för att fungera på ett socialt ansvarsfullt sätt, och vad som är bästa praxis i genomförandet av CSR. Den nya standarden ska bli ett användbart CSR-verktyg för att hjälpa organisationer att gå från goda intentioner till goda handlingar. Källa: iso.org/sr Daniel Steinholtz, konsult på managementföretaget Allies, tipsar om 3 framgångsfaktorer till hållbart ansvarstagande: 1. Det ska vara enkelt att komma i gång med arbetet i ledning och styrelse. 2. Det ska vara kopplat till organisationens normala affärsprocesser. 3. Det ska vara kopplat till ett finansiellt värde. 10 globala utmaningar CSR i Praktiken har tillsammans med Veckans Affärer, och med hjälp av sina läsare, listat de tio viktigaste samhällsproblemen där företagen kan spela en stor roll, med fokus på sociala frågor: Arbetslöshet bland unga. Diskriminering av invandrare på arbetsmarknaden. Företag som inte styrs av värderingar. Korruption. Löner som man inte kan leva på. Fattigdom. Brist på kvinnor på mellanchefspositioner. Bristande balans mellan familj och jobb. Diskriminering av äldre på arbetsmarknaden. Barn som nekas rätt till skolgång. Källa: CSR i Praktiken Fotnot: De här tio punkterna präglar Ssamhällskapitalistdagen den 7:e sept. foto: mattias rudh Helena Helmersson, CSR-chef H&M SOS Barnbyar i samarbete med BRIS mot barnfattigdom Fattigdom är en av de främsta anledningarna till att barn mister sina föräldrar, och det gäller inte bara i utvecklingsländer. Även i Sverige är barn till föräldrar med låg inkomst överrepresenterade i statistiken vad gäller placering i familjehem. Därför startar BRIS och SOS Barnbyar, med stöd av Svenska PostkodLotteriet, ett projekt som syftar till att skapa kunskap, insikt och engagemang om barnfattigdom. Bland annat omfattas ett familjestärkande program i Chimoio, Moçambique, som vill lyfta barn och deras familjer över fattigdomsstrecket. Man ska även samla in barns berättelser om ekonomisk utsatthet i Sverige och Moçambique. Vi vill skapa uppmärksamhet kring riskerna om barnen inte omfattas av åtgärder som syftar till att bekämpa fattigdom vare sig det handlar om svensk policy eller globala åtaganden som FN:s Millenniemål, säger Anna Ryott, generalsekreterare för SOS Barnbyar. Projektet kommer att utmynna i en rapport där barnen själva kommer till tals, samt ett skolmaterial riktat till högstadieoch gymnasieungdomar. Det blir också arrangemang och opinionsbildning för att påverka politiker och beslutsfattare att prioritera frågan om barnfattigdom, både hemma och globalt. page 18 SOS BusineSS Mag. 2011 page 19 SOS BusineSS Mag. 2011

fotografens val guatemala city Gängvåldets offer Med 600 mord om året lever folket i Guatemala i konstant skräck. På gatorna styr de fruktade gängen Mara Salvatrucha och Dieciocho. De försörjer sig genom rån och beskyddarverksamhet, och trots hårdare insatser från polisen har gängen bara blivit starkare. Uppskattningsvis finns i dag 100 000 till 140 000 gängmedlemmar i Guatemala, El Salvador och Honduras, men gänguppgörelser och hård disciplin inom gänget gör att få överlever sin 30-årsdag. Även om gänget till en början är familjen de aldrig har haft blir det i slutändan ofta ett hot i sig självt. Elena bodde på gatan. Hon stal, tog droger och sålde droger. Som trettonåring träffade hon en kille, en Salvatrucha. Han blev hennes make och gänget var deras säkerhet. För ett år sedan dödades han av sitt eget gäng och det skydd hon hade försvann. Jag var tvungen att flytta för mina barns skull. Mot slutet var vi bara tre familjer kvar, de andra hade blivit dödade. Elena bor nu i ett förfallet och övergivet hus. Om natten säljer hon godis och vaktar bilarna utanför stadens restauranger. Hon kommer sällan hem förrän efter tre på morgonen. Ettåriga Marisa somnar aldrig innan hennes mamma har kommit hem. David Magnusson frilansande fotograf som lever och verkar i Stockholm. Arbetar med dagstidning, magasin, mode, reklam och personliga projekt. Har bland annat vunnit pris för Årets bild i Sverige 2009. page 20 SOS BusineSS Mag. 2011 page 21 SOS BusineSS Mag. 2011

foto: martin sundström» Alla företag brottas i dag med frågan hur de ska kunna vara med och göra skillnad. För det är det som konsumenterna och aktie ägarna efterfrågar och varumärkets värde är beroende av hur man uppträder i samhället.«pr-konsulten Mark Boutros ser en möjlighet att förändra världen genom företagens varumärken. Varumärken kan rädda världen Ett företags sociala engagemang kan vara lika avgörande för en flicka i ivorianska Abidjan som för aktiekursen. PR-konsulten Mark Boutros berättar hur. text janne sundling Amerikanen Mark Boutros delar sin tid mellan hemstaden New York och Stockholm. När han själv reste runt som volontär i världens krishärdar upptäckte han att det fanns några som var kvar när de flesta hjälporganisationerna lämnat för länge sedan de starka varumärkena. I dag ger han som konsult på pr-företaget Kreab Gavin Anderson råd till företag om hur de kan agera inom Corporate Social Responsibility, CSR. Kreab Gavin Anderson bildades för två år sedan när svenska Kreab gick ihop med globala Gavin Anderson. Kreab är Sveriges äldsta och största pr-företag och startades 1970. På kundlistan finns en rad av Sveriges största företag och framför allt sedan de blev Kreab Gavin Anderson också en rad globala företag. Jag jobbar med globala corporate responsibility-strategier. Vi gör det både ur ett varumärkes- och konsumentperspektiv. Så här är det: Jag tror att vi kan rädda världen via ett varumärke åt gången. Det är vad jag ägnar mig åt, säger Mark Boutros. Att CSR-frågorna växer i betydelse råder knappast något tvivel om. Det blir också tydligare att de får en allt större ekonomisk betydelse för företagen. Företagen vill vara goda samhällsaktörer. Motsatsen att bli ertappad med barnarbete bland underleverantörer, oljeutsläpp utanför USA:s kust eller att ha understött en dubiös diktaturregim kan leda till obarmhärtiga reaktioner från konsumenterna. Och det är här Mark Boutros globala CSR-arbete kommer in: Alla företag brottas i dag med frågan hur de ska kunna vara med och göra skillnad. För det är det som konsumenterna och aktieägarna efterfrågar och varumärkets värde är beroende av hur man uppträder i samhället. Kritikerna skulle kunna invända att företagen lägger tid och pengar på CSRarbetet i rent vinstintresse. Mark Boutros svar: So what? Det är egentligen oväsentligt varför de gör det, så länge de gör det. Om barn får bättre utbildning och bättre liv samtidigt som aktiekursen går upp stör det inte mig. Jag ägnar mig inte åt företagsvälgörenhet. Jag ägnar mig åt corporate responsibility. Då handlar det om att engagera företagen och deras varumärken i att göra världen bättre och att göra det med lönsamhet. För Mark Boutros växte insikten om vad page 22 SOS BusineSS Mag. 2011 page 23 SOS BusineSS Mag. 2011

Stora varumärken bryter igenom sociala och ekonomiska gränser över hela världen. företagen kan göra för världen fram när han själv var volontär i USA:s internationella fredskår. Där förbinder sig unga amerikaner att leva och arbeta i två år utomlands för att hjälpa till med länders utveckling. Via fredskåren hamnade han i Elfenbenskusten. Jag bodde i en liten by utan elektricitet och rinnande vatten. Där inleddes min kärlekshistoria med Afrika. Jag arbetade med ett program för små flickor som ett led i ett större hiv-projekt. När han återvände till USA blev det studier på Columbia University. Jag skrev min doktorsavhandling om hur nationalstater går under. Vad händer när stater går under och hur kan vi stötta deras befolkningar? Så jag besökte Burundi, Kongo, Rwanda och Uganda, de värsta länderna, där människor råkat ut för alla möjliga tragedier. FN har svårt med närvaron i dessa länder. Läkare utan gränser har också problem. Men där de multilaterala organisationerna och NGOs (non-governmental organization) inte kunde vara fanns det några som alltid var där. Vet du vilka?»i många länder är företagen och deras varumärken ofta mer välkomna än olika former av hjälporganisationer. Och när de är på plats finns det en enorm potential för dem att hjälpa samhället i vilket de verkar.«jo, Coca-Cola, Nestlé, Unilever, Nokia och andra stora varumärken. De fanns alltid där. Vi vet att både hutus och tutsies eller palestinier och israeler dricker Coca-Cola. Så jag utvecklade en teori om att varumärken bryter igenom sociala och ekonomiska gränser. I många länder är företagen och deras varumärken ofta mer välkomna än olika former av hjälporganisationer. Och när de är på plats finns det en enorm potential för dem att hjälpa samhället i vilket de verkar. Eftersom varumärkena finns överallt kan vi använda dem för att förändra världen, säger Mark Boutros. Sedan 2010 är han ansvarig för CSRarbetet inom Kreab Gavin Anderson. Och företagen är inte svårövertygade om vikten av CSR-arbetet. Inte alls. De kommer till oss och är väldigt engagerade i de här frågorna. De har insett att det här inte är någon tillfällig nyck eller trend utan måste tillhöra deras vardagliga affärsverksamhet. Diskussionen är inte längre: Ska vi engagera oss i CSR-frågorna? Utan hur man ska göra det. Är det stor skillnad i synen på CSRfrågor mellan amerikanska och svenska företag? I Skandinavien finns mer av reglering och man betonar frågor om hållbarhet och miljö hårdare. Här har man kommit längre när det handlar om miljö- och arbetsmarknadsfrågor. I USA har man kommit längre i att engagera konsumenterna. Företagen engagerar konsumenterna i sina initiativ och kommunicerar med dem om vad som kan göras. Poängen med det senare är att företagen inleder en dialog med sina kunder. Amerikanska företag öppnar för en diskussion om företagets och varumärkets plats eller roll i samhället och vilket värde man kan tillföra den värld där man verkar. De är nog också mer medvetna om CSR-frågornas betydelse för den egna lönsamheten. Riktigt spännande blir det när det kombineras med att forskning och utveckling också länkas in i CSR-tänkandet. Jag tycker till exempel att Toyotas mycket långsiktiga satsning på miljöbilen Prius är ett framgångsrikt exempel på detta. Att de gigantiska företagen och varumärkena kan spela en roll på världsarenan kan man förstå. Men kan de nationella eller lokala företagen göra något? Ett lokalt företag kan påverka på sin lokala marknad. Och de bör fundera på olika sätt att i samarbete med sina kunder göra en skillnad i det lokala samhället. De kan också bidra till att lokala intressen knyts samman för att tillsammans göra större avtryck. Ta Indiska, som bara finns i Norden, men som sedan många år är engagerade i ett flertal sociala projekt inom Peace Trust i Indien. De gör skillnad. Och CSR-arbete handlar inte bara om att bidra till att bra saker i utvecklingsländerna eller världsmiljön förbättras. Det räcker med att se och reagera på det som händer nära inpå. Det kan leda vidare till ett större engagemang. Levi s har sitt koncernhuvudkontor i San Francisco. När aidsepidemin kom på 1980-talet fanns det anställda på Levi s som blev sjuka. De blev ett av de första företagen att agera i aids- och hivfrågor. Redan 1983 startade de ett hjälpprogram för aidssjuka bland sina anställda. Ända sedan dess har de tagit täten i engagemanget i aids- och hivfrågor. När Mark Boutros var volontär i Afrika hade han möjlighet att göra skillnad men bara som enskild person. Via företagens CSR-arbete tror han att det går att mobilisera många fler att positivt påverka människors liv. Jag hade kunnat jobba för en hjälporganisation i Afrika i dag, men jag tror att företagen och den privata sektorn är de som kan göra störst skillnad också där. Det är hit CSR kommit i dag det handlar om hur du engagerar konsumenterna i att göra världen bättre. Då blir frågan: Hur är ditt varumärke aktivt, reaktivt och interaktivt, med samhället där det verkar? säger Mark Boutros. Mark Boutros väljer sju företag som lyckats göra skillnad Pepsi-Cola»Refresh project«under Super Bowl, finalmatchen i amerikansk fotboll, brukar alla stora varumärken spendera enorma pengar på reklam. Pepsi bestämde sig för att i stället säga till sina kunder: Vi använder pengarna vi skulle spenderat på att stödja de frivilligorganisationer ni som kunder bestämmer. Procter & Gamble»Purwater project«de som köper företagets produkter är också med och donerar 10 liter rent vatten i de projekt som Purwater driver runt om i världen. Nestlé»Creating Shared Value«Företaget har genom Creating Shared Value initierat olika projekt världen över kring vatten, näringsfrågor och landsbygdsutveckling. Coca-Cola»Live positively«coca-colas egen tipssida för samhällsengagemang som ger förslag på olika former av samhällsengagemang och länkar vidare till exempelvis hälso-, utbildnings- och miljöprojekt. Dove»Campaign for real beauty«bygger en motbild till den bild av skönhet som förmedlas i media och deltar i olika projekt för att bygga självkänslan hos unga flickor. Häagen-Dazs»Help the honey bees«klimatförändringarna och skogsskövlingarna innebär ett hot mot honungsbin. Glasstillverkaren Boutros Boutros-Ghalis brorson Mark Boutros, 36, är Director Corporate Responsibility på Kreab Gavin Anderson. Han delar sin tid mellan New York och Stockholm. Hans familj kommer från Egypten, och hans farbror Boutros Boutros-Ghali var på 90-talet FN:s generalsekreterare. Häagen-Dazs satsar på sådant som kan hjälpa till att rädda bin. Och därigenom också långsiktigt säkra de fruktingredienser de använder i sina glassar. Dawn»Dawn Saves Wildlife«För varje produkt som köps går en del till stöd till organisationer som verkar för att rädda utrotningshotade arter. Konsumenterna uppmuntras också att engagera sig mer direkt i arbetet. page 24 SOS BusineSS Mag. 2011 page 25 SOS BusineSS Mag. 2011