Städer Professor i Sociologi Ett mera socialt hållbart Malmö Samhällsperspektiv Sammanhållning Interaktiv forskning www.mikaelstigendal.se Kommissionär i Malmökommissionen Urbana Studier, Malmö Högskola förslag till strategier för att minska skillnader i hälsa Framtidens hållbara livsmiljöer Katrineholm 7 maj 2012 Mikael Stigendal 1986-94 1995-98 1998-99 2002-03 2000-04 2004-06 2006-07 2006-08 2008-11 Kommissionens bakgrund Kommissionens uppdrag Beslut i kommunstyrelsen 9 november 2010 Skillnaderna i hälsa/livsvillkor ökar Folkhälsopolicy för Malmö Nationellt folkhälsomål Komplexa problem i Malmö Politisk oberoende kommission Vetenskapligt underbyggda förslag till strategier Sociala bestämningsfaktorer Vad är påverkbart, av vem och hur? Mål, effektiva strategier, uppföljning Ansvarsfördelning, styrning, organisation Ekonomiska konsekvenser och effekter av insatser Slutrapport december 2012 1
Kommissionen Kommissionens arbete 14 kommissionärer Ordförande, huvudsekreterare, informatör Senior advisers och andra experter Förankring och dialog Mitt uppdrag Hur kan sambandet mellan tillväxt och välfärd förändras för att förbättra de sociala determinanterna för hälsa, för att minska skillnader i ohälsa? www.malmo.se/kommission 2
Efterkrigstidens tillväxtmodell Ökade investeringar i massproduktion Industrin dominerar (konsumtionsvaror) Stigande vinster Addo Generalisering av masskonsumtionsnormer Infrastruktur Tillväxt: Storskalig massproduktion med ständigt stigande produktivitet (rationaliseringstillväxt) Offentlig välfärd Stigande skatter Malmö strumpfabrik Kockums Tillväxt: Storskalig massproduktion med ständigt stigande produktivitet (rationaliseringstillväxt) MAB&MYA Ökad efterfrågan på massproducerade varor Individuell massvälfärd Stigande löner Malmö Skofabrik Malmö Läderfabrik Kvadratkorporatismen Folkligt stöd Hugo Åberg Byggmästare Fd VD för HSB Oscar Stenberg VD för HSB Ordf stadsdelsfullm Ernst Wehtje Skånska Cement Skandinaviska banken SAP:s resultat i stadsfullmäktigevalen (%) 1950 1954 1958 1962 58 53 52 58 Valdeltagande: 85-90% (50-talet) SAP-stöd: 72-80% (1950-62) 3
Världen kom till Malmö Andel Malmöbor födda i utlandet Miljonprogrammet Totalt byggdes 349 654 bostäder i småhus (310 090 i tätort och 39 564 i glesbygd) och totalt 592 834 bostäder i flerbostadshus (varav 387 781 i tätort och 205 053 i glesbygd). (Wikipedia) 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 1960 1970 1980 1990 2000 2010 En av orsakerna till att det då uppstod svårigheter att hyra ut nyproducerade lägenheter var att de skattesubventioner som egnahemsägare kunde tillgodogöra sig tillsammans med den höga inflationen gjorde det mer lönsamt för de hushåll som hade möjligheter att låna pengar att bygga en egen villa. Den snabba inflationen under perioden 1975-1985 bidrog på detta sätt till att skapa olika förutsättningar för hushåll med respektive utan eget kapital. Under en period fick ägare till småhus med höga löner en negativ ränta, betalt för att bo. Då skedde en mycket stor förmögenhetsomfördelning i samhället, främst till dem som ägde småhus, men också till bostadsrättshavare. (Bengt Owe Birgersson, professor i statskunskap & tidigare VD på SABO) Den inkluderande staden Ca 1945-1985 Växte i takt med kapitalismens expansion 1994 Attraherade utomstående Inflyttare fick jobb Från mörkret tåga vi mot ljuset 4
Produktionen: Ingen industriell massproduktion Konsumtionen: Fattigdomens utbredning 45 40 35 30 25 20 40 40 29 Andel förvärvsarbetande i tillverkningsindustri (%) 19 Rank Kommun Andel 287 Södertälje 20 288 Eda 22 289 Landskrona 23 290 Malmö 31 Andel barn 0 17 år i hushåll med låg inkomststandard eller socialbidrag (% av samtliga barn) 1991 1997 2006 Limhamn-Bunkeflo 7 11 8 Malmö 25 39 30 Hyllie 30 44 32 Fosie 26 43 40 S Innerstaden 46 67 51 Rosengård 52 80 62 15 12 10 8 5 0 1950 1960 1970 1985 2000 2008 (Rädda Barnen 2010) Minskat & splittrat stöd 50-talet 1985 2010 SAP av väljare (%) 52-58 42 35 SAP av röstberättigade (%) 45-51 36 26 1950 1973 1985 2010 10 valdistrikt med högst valdeltagande (%) 89 95 94 88 10 valdistrikt med lägst valdeltagande (%) 75 80 67 46 95,0 Differens 14 15 27 42 90,0 Vad hände? Industrin rationaliserade bort sig Finanskapitalet tog över Ökade vinster minskade löner Nedskärningar av offentlig sektor Malmö blev en del av världen 85,0 80,0 75,0 Valdeltagandet 1938-2002 70,0 Kommunalarbetaren 13/4-2011 5
Vilken värld blev Malmö del av? Vilken värld blev Malmö del av? De framsteg som skedde när det gällde den globala ekonomiska tillväxten och jämlikheten i hälsa mellan 1960 och 1980 har dämpats avsevärt under den påföljande perioden (1980 2005), då den globala ekonomiska politiken tvingat fram begränsningar av utgifterna för den sociala sektorn och bromsat den sociala utvecklingen. Under den andra globaliseringsfasen efter 1980, har det också skett en påtaglig ökning, och en ökad regelbundenhet, av ekonomiska kriser, regionala konflikter och påtvingad och frivillig migration i världen. (s 36) Hur blev Malmö del av världen? Den exkluderande staden Som regional tillväxtmotor Tillgångar Offentliga och privata FoU-resurser Kvalificerade företagstjänster Högskoleutbildad arbetskraft Marknadspotential för avsättning av varor och tjänster Bas för multinationella koncerners huvudkontor Platser för strategiskt beslutsfattande Storstadsregionerna utgör noder i globala nätverk för nationsövergripande politik, samspel mellan företagsenheter i multinationella koncerner och beslut om import och export. Svårare att ta sig in Lättare att hamna utanför Inflyttare får inga jobb Från ljuset tåga vi mot mörkret? 6
Globalisering Problemet: Kvantitetskunskapsstaden och EU:s sammanhållningspolitik Styrning genom governance mer än government Ny typ av ekonomisk politik: Stadspolitik (regional) Underordnad socialpolitik: Workfare Finansdriven tillväxt ojämlik välfärd Innanförskap Segregation Utanförskap Kvalitetskunskapssyn Fyra former av kunskap Fakta Förståelse Färdighet Förtrogenhet som samspelar med varandra Aristoteles Episteme (vetande) Techne (kunnande) Fronesis (klokhet) Den forskning som premieras är den som publiceras och citeras i de fina tidskrifterna. Kvantitetskunskapssyn Den enda förnuftiga reaktionen är att förverkliga ett fördjupat kunskapsbegrepp. Likställer kunskap med fakta Gör kunskap till en fråga om kvantiteter Kursplaner Kunskap och förståelse Färdighet och förmåga Värderingsförmåga och förhållningssätt I dagens skola är det enda avgörande kännetecknet på kunskap att den lätt kan göras mätbar. Kort sagt: man vill mäta exakt, men det är mindre och mindre som man mäter. Den levande människan hamnar utanför mallen. Man ser verkligheten klart, men genom sitt titthål ser man bara en liten del av den. Lösningen: Kvalitetskunskapsstaden Social sammanhållning & hållbarhet Systemintegration Social integration Tillväxt och välfärd Förändrat samband realistiska och relevant Stärk de produktiva kapitalet på bekostnad av det finansiella Mera efterfrågan som gynnar en hållbar och inkluderande tillväxt Arbete Gör förvärvsarbetslivet mera lärande och inkluderande Uppmärksamma, stötta och dra fördel av andra former av arbete Demokrati och delaktighet Demokratisera befintlig governance Möjliggör mera och ny governance Kunskap Uppmärksamma, stötta & utnyttja andra former av kunskap Satsa på nya arenor och sammanhang för kunskapsutveckling Storstadsinsatser Förändra innanförskapet Satsa på projekt allt kan inte göras av kommunen Kollektiv empowerment, inte stigmatisering Potentialorientering istället för problemorientering 7
Konkreta förslag Områdesarbete Lärande kollegiala granskningar Innovationsforum Kommunal efterfråge- och utbudsstyrning Framgångsalternativ för skolutveckling Arenor för demokrati, inflytande, kunskapsbildning och lärande Living Labs Lärande kunskapsutveckling genom Levnadsundersökningar Följeforskning Kunskapsallianser Centrum för Urban Integration Experimentarium för storstadsinsatser 8