Hur civilsamhället stärker demokratin Om sociala innovation och mötesplatser Nazem Tahvilzadeh. Fil. Dr. Offentlig förvaltning, Forskare, Urbana och

Transkript

1 Hur civilsamhället stärker demokratin Om sociala innovation och mötesplatser Nazem Tahvilzadeh. Fil. Dr. Offentlig förvaltning, Forskare, Urbana och regionala studier,

2 Föredrag och diskussionsunderlag i två akter 1. Varför är civilsamhällets aktiviteter viktiga för demokrati och vilka utmaningar står våra städer och styrelseskick för idag? 2. Konkreta perspektiv på hur civilsamhället stärker demokratin i ljuset av städers ojämlikheter. Vad kan kommun/civilsamhälle göra för att stärka demokratin?

3

4 COPENHAGEN When Rokhaia Naassan gives birth in the coming days, she and her baby boy will enter a new category in the eyes of Danish law. Because she lives in a low-income immigrant neighborhood described by the government as a ghetto, Rokhaia will be what the Danish newspapers call a ghetto parent and he will be a ghetto child.

5

6 Demokratin och In- och utvandring Postdemokratisering Demokratisering steg 1 Rättigheter Demokratisering steg 2 Välfärd Källa SCB

7 Franska revolutionen Oktobermarchen 1789 (kvinnomarchen mot versaille)

8 Pariskommunen 1871

9 Hungerkravallerna 1917

10 Demokratin och In- och utvandring Postdemokratisering Demokratisering steg 1 Rättigheter Demokratisering steg 2 Välfärd Källa SCB

11 Student movement Europe/USA 1968

12

13

14 Demokratin och In- och utvandring Postdemokratisering Demokratisering steg 1 Rättigheter Demokratisering steg 2 Välfärd Källa SCB

15 Postdemokrati: definition en demokratisk tillbakagång som beror på den kraftiga obalans som är på väg att uppstå mellan företagens intressen och praktiskt taget alla andra gruppers intressen. Tillsammans med demokratins oundvikliga entropi (oordning) leder den till att politiken åter blir en angelägenhet för slutna eliter, liksom den var under fördemokratisk tid. (Crouch Colin Postdemokrati, 2011)

16 Postdemokratisk stad: elitstyre och ojämlikhet Partierna mer toppstyrda, sämre förmåga att spegla alla klassers och gruppers perspektiv, åsikter och intressen. Beslutsfattandet centraliseras i kommuner, färre nämnder och färre politiker med större ansvarsområden Expansion av administrativ kontroll och expertstyre i staten, policyprofessionella mer makt än ideella arenor Beslut fattas allt mer i gråzoner mellan offentligt och privat där det offentliga tar risk och det privata berikas Offentliga ansvarsområden skänkes och tillgångar säljs till privata/ideella aktörer Finansiell åtstramning: färre resurser i välfärdsproduktion och omfördelning utifrån behov, mer resurser i finanssektor Offentlig sektor speglar inte samhället utan samhällets eliter.

17

18 .informationsinhämtning inför ett beslut och förankring av beslutet är de två motiv som dominerar. Ett tredje motiv för dialogerna är att stärka sammanhållningen i lokalsamhället. (SOU 2016:5)

19

20

21 Alltså måste man hitta ett sätt att uppmuntra maximal nivå av minimalt deltagande. (Colin Crouch, 2011 s. 118)

22 Arab spring, Egypt, foto: AP foto: Ben Curtis/AP Green revolution Iran,

23

24 Foto: Wiktor Nummelin/TT YVES HERMAN

25 Vad gör civilsamhället för vardagsdemokratin? Ett själv-organiserat föreningsliv kan inte ersätta statens förmåga att fördela möjligheter och levnadsvillkor till alla. Men den kan: - Stärka exkluderade gruppers röster - Skapa sociala innovationer - Skapa alternativa varor och tjänster - Skapa alternativa offentligheter som a) Mobiliserar medborgare för att hålla makthavare till svars för politik b) Påverkar politiska beslut och riktlinjer c) Förändrar samhället genom engagemang i samhället tillsammans för andra

26

27 Alby, Botkyrka 2013

28

29 Orten som social och politisk gemenskap

30 CYKLOPEN HÖGDALEN Empowerment: möjlighetsstrukturer för lokal organisering HUSBY TRÄFF

31 Studiens slutsatser 1. Folkbildning är mer relevant i marginaliserade stadsdelar men behovet överstiger utbud. 2. Folkbildning fungerar på olika sätt i olika sammanhang: förankrad, invävd eller trevande. Civilsamhällets kraft avgör. 3. Folkbildning utvecklar sociala innovationer: bildning, kultur, normkritiska självbilder, social mobilisering och hållbar stadsutveckling.

32

33

34 Motoffentligheter: rum för demokrati Nancy Fraser: Motoffentligheterna har en dubbel karaktär: de fungerar som rum för reträtt och omgruppering, samt som baser och träningsläger för den ideologiska konstruktionen av motståndets kultur och stärkande av dess handlingskraft.

35 Bostadsbolagets gårdslokal: förvaltade gemensamt med offentliga eller andra aktörer med inflytande, sällan öppna arrangemang och politiserande funktioner (baser och träningsläger och ibland omgruppering efter gemensamt handlande)

36 Infrastruktur för oberoende samlingslokaler?