Malmö högskola Lärarutbildningen Individ och samhälle Examensarbete 10 poäng Yrkesutbildningar inom den kommunala vuxenutbildningen En studie om deras betydelse för individ och samhälle Vocationaltrainings in the local adulteducation A study of their importance for individual and society Annica Stolt Studie och yrkesvägledarexamen 120 p Vårterminen 2006 Examinator: Anders Lovén Handledare: Jan Andersson
SAMMANFATTNING Den här studien belyser vilken betydelse de gymnasiala yrkesutbildningarna inom den kommunala vuxenutbildningen har, både ur ett individ- och ett samhällsperspektiv. Den belyser också vägledningens betydelse i samband med ansökan. Den empiriska studien har genomförts i Nässjö kommun. Det material som har använts består av en intervju med ett kommunalråd i Nässjö. En intervju med en studie och yrkesvägledare som är verksam inom den kommunala vuxenutbildningen i Nässjö. Samt en enkätundersökning som består av svar från 35 individer som alla har gått en restaurangutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen i Nässjö, någon gång mellan år 2002 och 2005. Resultatet visar att yrkesutbildningarna har betydelse både för individ och samhälle. Restaurangutbildningen har haft stor betydelse för individen, främst för att den har gett nya kunskaper och erfarenheter. Det är också många som tycker att de har fått bättre självförtroende, nya vänner och personlig utveckling tack vare utbildningen. Flera menar att deras situation har förändrats. Nästan hälften har fått arbete inom restaurangbranschen efter utbildningen. Sammanfattningsvis kan konstateras att utbildningen har haft någon betydelse för samtliga deltagare oavsett om den har lett fram till ett arbete eller inte. Nästan samtliga deltagare i enkätundersökningen tycker att yrkesutbildningarna är mycket viktiga, bland annat för att de utgör en möjlighet för vuxna att byta yrke. Yrkesutbildningarna har också betydelse för samhället lokalt och regionalt i Nässjö, de är till exempel viktiga för sysselsättningen och för att förse arbetsmarknaden med välutbildad arbetskraft. Alla parter som medverkat i den här undersökningen är överens om att yrkesutbildningarna är viktiga. Vägledningen skattas högt av några av deltagarna i enkätundersökningen medan andra menar att den har begränsad betydelse. Bara en dryg tredjedel har uppgett att de har diskuterat sitt utbildningsval med en studie och yrkesvägledare. NYCKELORD: Vuxna, Yrkesutbildning, Vägledning, Personlig utveckling, Arbete, Ekonomisk tillväxt, Sysselsättning. 1
FÖRORD Jag vill rikta ett stort tack till Madeleine Frank på Vägledningscentrum i Nässjö som har hjälpt mig med adresser, ordnat portokostnad och svarskuvert från Nässjö kommun och i övrigt visat stort intresse för mitt examensarbete. Jag vill också tacka Christina Jerndahl som har hållit reda på svarskuverten när de inkommit till Vägledningscentrum samt övrig personal på Vägledningscentrum för ett positivt och trevligt bemötande. Ett stort tack vill jag också rikta till dem som har ställt upp på intervju samt alla de före detta studerande på restaurangutbildningen som har medverkat i min enkätundersökning. Jag vill också tacka min handledare Jan Andersson som har bistått mig i mitt arbete. Och sist men inte minst vill jag tacka min man Jonas som har gett mig nya infallsvinklar på mitt arbete samt haft stort tålamod med mig under tiden för examensarbetet. Forserum i maj 2006 Annica Stolt 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. INLEDNING 4 1.1. BAKGRUND 4 1.2. SYFTE OCH PROBLEMFORMULERING 5 1.3. AVGRÄNSNINGAR 5 2. METOD OCH MATERIAL 7 2.1. BORTFALL 8 2.2. ETISKA ÖVERVÄGANDEN 9 2.3. VALIDITET OCH RELIABILITET 9 3. LITTERATURGENOMGÅNG 12 3.1. DEN KOMMUNALA VUXENUTBILDNINGEN 12 3.2. VUXENUTBILDNINGENS BETYDELSE FÖR SAMHÄLLET 15 3.3. VÄGLEDNING 19 3.4. VUXENUTBILDNINGENS BETYDELSE FÖR INDIVIDEN 20 3.5. TIDIGARE FORSKNING KRING UTBILDNINGARS EFFEKTER FÖR INDIVIDEN 24 4. RESULTAT 29 4.1. RESULTAT FRÅN INTERVJU MED KOMMUNALRÅD ANDERS KARLGREN(M) 29 4.2. RESULTAT FRÅN INTERVJU MED STUDIE OCH YRKESVÄGLEDARE 33 4.3. RESULTAT FRÅN ENKÄTUNDERSÖKNING 39 5. DISKUSSION 50 5.1. METODDISKUSSION 50 5.2. RESULTATDISKUSSION 51 5.3. SLUTSATS 62 5.4. FÖRSLAG TILL FORTSATT FORSKNING 63 6. KÄLLFÖRTECKNING 65 6.1. FORSKNINGSRAPPORTER, UTREDNINGAR OCH PROPOSITIONER 65 6.2. LITTERATUR 66 6.3. TIDSKRIFTER OCH TIDNINGSARTIKLAR 66 6.4. INTERNET 66 BILAGOR BILAGA 1, INTERVJUMALL KOMMUNALRÅD BILAGA 2, INTERVJUMALL STUDIE OCH YRKESVÄGLEDARE BILAGA 3, ENKÄT BILAGA 4, PÅMINNELSEBREV 3
1. INLEDNING 1.1. Bakgrund Jag har haft förmånen att göra åtta veckors praktik på Vägledningscentrum i Nässjö. Under denna tid fick jag god inblick i hur den kommunala vuxenutbildningen fungerar. Nässjö är en kommun som har valt att satsa lite extra på gymnasiala yrkesutbildningar och man erbjuder idag betydligt fler sådana än många andra kommuner. Under min tid i Nässjö blev det tydligt för mig att det finns ett behov av sådan här utbildning. Jag mötte ganska många människor som inget hellre ville än att få ett arbete, men för att få ett arbete krävs oftast någon form av utbildning. Yrkesutbildningarna verkade vara perfekta i detta avseende, de var ganska korta, mycket praktik ingick och de verkade också leda fram till ett arbete på ett någorlunda snabbt sätt. Mitt intresse för dessa utbildningar väcktes och jag bestämde mig för att i mitt examensarbete studera dessa lite närmare. Jag ville försöka ta reda på vilken betydelse de har för individen, leder de fram till ett arbete och vilka andra effekter kan de ha? Eftersom jag snart är studie och yrkesvägledare tyckte jag också att det var intressant att ta reda på vad det är som gör att man väljer att gå en sådan här utbildning och vilken roll vägledningen har i sammanhanget. Under min praktik fick jag också ett informationsblad från arbetsförmedlingen i min hand (Förmedlat, 2005) Här i presenteras arbetsförmedlingens yrkesbarometer för Jönköpings län november 2005 och enligt denna finns ett stort behov av arbetskraft med gymnasial yrkeskompetens, till exempel kock, murare, golvläggare, undersköterska med flera. De elever som går ut från de yrkesinriktade gymnasieskolorna verkar alltså inte kunna täcka arbetsmarknadens behov av yrkesutbildad arbetskraft. Då jag tagit del av detta tyckte jag också att det verkade intressant att studera vilka effekter de gymnasiala yrkesutbildningarna inom den kommunala vuxenutbildningen har ur ett samhällsperspektiv, vilken betydelse har de egentligen för kommunen/regionen? Denna studie kan vara av intresse för såväl studie- och yrkesvägledare som andra yrkesgrupper som är involverade i den kommunala vuxenutbildningen. Arbetsmarknadens parter inklusive arbetsförmedlingen och politiker kan också ha ett intresse av den, samt andra med intresse för utbildningspolitik och samhällsfrågor. 4
1.2. Syfte och problemformulering Syftet med det här arbetet är att försöka tydliggöra hur viktiga de gymnasiala yrkesutbildningarna inom den kommunala vuxenutbildningen är. Vilken betydelse de har för den enskilda individen men också vilken betydelse de har ur ett samhällsperspektiv. Dessutom vill jag belysa vilka motiv de studerande har till att välja en yrkesutbildning samt vilken roll vägledningen har i sammanhanget. Frågeställning Jag har valt att göra den här undersökningen i Nässjö kommun och kommer att utgå från följande frågeställning: 1. Varför satsar man så mycket på yrkesutbildningar inom den kommunala vuxenutbildningen i Nässjö? 2. Vilken betydelse har de här yrkesutbildningarna för samhället lokalt och regionalt i Nässjö? 3. Vilken vägledning erbjuder den kommunala vuxenutbildningen i Nässjö och hur går själva ansökningsförfarandet till de olika utbildningarna till? 4. Varför väljer man att söka en yrkesutbildning och hur viktig är vägledningen i samband med ansökan? 5. Vilken betydelse har yrkesutbildningen för individen och vad händer efter avslutad utbildning? 1.3. Avgränsningar I detta arbete har jag valt att fokusera på Nässjö kommun. Jag har intervjuat en studie och yrkesvägledare och ett kommunalråd som båda är verksamma i Nässjö. Det hade också varit intressant att kontakta olika företag, arbetsförmedling och olika myndigheter för att få en bredare bild av vilken betydelse yrkesutbildningarna har ur samhällssynpunkt. Men av tidsskäl valde jag att begränsa mig. I denna undersökning har jag lagt tyngdpunkten på individen eftersom jag tror att det är individen som bäst kan svara på vilken betydelse utbildningen har. Jag har valt att begränsa mig till de studerande som har gått en restaurangutbildning någon gång mellan år 2002 och 2005. Restaurangutbildningen är bara en av flera gymnasiala yrkesinriktade utbildningar inom den 5
kommunala vuxenutbildningen i Nässjö. Och det kan tänkas att mitt resultat hade blivit annorlunda och att jag framförallt hade fått en mer generell bild av yrkesutbildningarna om jag hade valt att undersöka fler utbildningar. Men för att få den här studien genomförbar inom ramen för de 10 poäng som detta examensarbete omfattar valde jag att begränsa mig till en utbildning. Restaurangutbildningen är dessutom en utbildning som man har erbjudit under ganska lång tid och som har sett ungefär likadan ut under denna tid. Den var därför särskilt tacksam att undersöka då jag ville komma i kontakt med ett antal personer som gått en yrkesutbildning för ett antal år sedan. 6
2. METOD OCH MATERIAL Litteraturstudier I litteraturgenomgången har jag använt mig av litteratur, propositioner, statens offentliga utredningar (SOU) och olika rapporter. Det har varit svårt att hitta litteratur som handlar specifikt om den betydelse de gymnasiala yrkesutbildningarna inom den kommunala vuxenutbildningen har. I min litteraturgenomgång beskriver jag därför den kommunala vuxenutbildningens betydelse i största allmänhet. I min empiriska studie fokuserar jag däremot specifikt på yrkesutbildningarna. För att kunna genomföra detta arbete har jag också använt mig av metodlitteratur, bland annat vid framställningen av enkäten. Jag har framförallt använt mig av Forskningsmetodikens grunder (Patel & Davidsson 1994), men även Studentens skrivhandbok (Schött, Melin, Strand & Moberg, 1998). Dessutom har jag inspirerats av examensarbeten och forskningsrapporter där jag funnit olika exempel på frågekonstruktioner som har använts vid tidigare forskning kring utbildningars betydelse (Ingerby & Ohlsson, 1999; Andertun, 2002; Fredriksson 1976). Intervju och enkät I den empiriska studien har jag använt mig av både intervjuer och enkäter. För att få reda på varför man satsar så mycket på yrkesutbildningar inom den kommunala vuxenutbildningen i Nässjö och för att få reda på vilken betydelse dessa utbildningar har på kommunal och regional nivå valde jag att intervjua ett kommunalråd i Nässjö. Vilket av kommunalråden det skulle bli styrdes av slumpen. Jag skrev helt enkelt ut en lista över kommunalråden i Nässjö från Nässjö kommuns hemsida (Internet 1) och ringde sedan till dessa i tur och ordning. Det kommunalråd som först svarade kunde tänka sig att bli intervjuad och därför blev det just han. Inför intervjun arbetade jag fram en intervjumall (se bilaga 1) med utgångspunkt ur den litteratur som jag funnit om ämnet. Intervjun togs upp på ljudband, transkriberades ner och sammanställdes därefter till löpande text. Sammanställningen översändes sedan till den intervjuade för godkännande. 7
För att få reda på vilken vägledning den kommunala vuxenutbildningen i Nässjö erbjuder och för att få reda på hur ansökningsförfarandet går till valde jag att intervjua en studie och yrkesvägledare som arbetar på Vägledningscentrum. Jag arbetade fram en intervjumall (se bilaga 2) Denna intervju togs upp på ljudband, transkriberades ner och sammanställdes därefter till löpande text. Sammanställningen översändes sedan till den intervjuade för godkännande. För att få reda på vilken betydelse yrkesutbildningen har för individen och vad som händer efter avslutad utbildning bestämde jag mig för att skicka ut enkäter till dem som tidigare avslutat en restaurangutbildning på den kommunala vuxenutbildningen i Nässjö. I enkäten ville jag också få reda på varför man har sökt till en yrkesutbildning och hur viktig man tycker att vägledning är i samband med ansökan. Jag arbetade fram en enkät (se bilaga 3) På försättsbladet presenterade jag mig själv och min avsikt med enkäten. Jag upplyste också om hur svaren skulle behandlas, var man kunde ta del av mitt resultat samt en tidsangivelse för retur av enkäten. Vidare framhöll jag att det var frivilligt att delta men uppmuntrade samtidigt till medverkan. Enkäterna skickades ut per post till samtliga som gått en restaurangutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen i Nässjö någon gång mellan år 2002 till 2005. Vägledningscentrum i Nässjö var behjälpliga med att ta fram adresser och även bekosta porto och svarskuvert. Jag uppdaterade adresslistan genom att ringa Folkbokföringen på Skattemyndigheten och när dessa förberedelser var klara skickade jag ut 57 enkäter. För att slippa skicka påminnelsebrev till alla skrev jag ett löpnummer på varje svarskuvert, på så sätt kunde jag lätt bocka av kuverten mot min numrerade namnlista och hålla reda på vilka som hade svarat. När svarsdatumet gått ut skickade jag ut ett påminnelsebrev (se bilaga 4) till dem som jag inte fått svar ifrån. Och en och en halv vecka senare valde jag att ringa till några av de deltagare som trots påminnelsebrev inte svarat. Vilka jag skulle ringa och i vilken turordning lottade jag fram. 2.1. Bortfall Jag skickade ut 57 enkäter vilket motsvarar samtliga som gått restaurangutbildningen i Nässjö mellan år 2002 och 2005. 4 enkäter kom tillbaks med vändande post eftersom adressaten var okänd, detta trots att jag stämt av med Folkbokföringen. Av de 53 enkäter som återstod fick jag tillbaks totalt 31 per post och 6 samlades in via telefon. Det var två enkäter som inte var ifyllda alls eftersom personerna inte gått utbildningen, alternativt hoppat av. Och när jag ring- 8
de runt till deltagarna upptäckte jag att det var ytterligare två enkäter som inte hade nått fram till rätt person. När jag upptäckte detta insåg jag att det var för sent att försöka skicka ut nya enkäter. Men av de 49 enkäter som återstår har jag fått svar från 35 stycken vilket motsvarar en deltagarfrekvens på 71 procent. 2.2. Etiska överväganden Det bandade ljudmaterialet kommer att spelas över när detta arbete är slutfört, likaså kommer de transkriberade upplagorna att förstöras. De två som har medverkat i intervju har haft möjlighet att läsa igenom och godkänna min intervjusammanställning. Kommunalrådet har också godkänt att jag publicerar hans namn i denna rapport. Svaren från deltagarna i enkäten har jag behandlat konfidentiellt, det går alltså inte att identifiera något svar i denna undersökning. Jag ville dock undvika att skicka påminnelsebrev till dem som redan svarat och därför skrev jag ett löpnummer på varje svarskuvert. På så sätt kunde jag pricka av vilka jag fått svar ifrån mot min numrerade namnlista. Tanken var att jag inte skulle öppna kuverten förrän den numrerade namnlistan var förstörd och på så sätt skulle inte ens jag veta hur var och en svarat. De 31 svar som kom via post hanterade jag på detta sätt. Men eftersom deltagandet inte blev så stort som jag hade hoppats kunde inte alla svar fås på detta sätt, därför ringde jag runt till några och samlade in 6 svar via telefon. Samtliga svar blir dock tillslut ändå konfidentiella eftersom det inte går att identifiera hur någon person har svarat i denna undersökning. 2.3. Validitet och reliabilitet Validitet Med validitet menas att man verkligen mäter det man avser att mäta. Validiteten hänger alltså samman med avsikten med undersökningen. Avsikten med den här undersökningen var framförallt att mäta hur viktiga yrkesutbildningarna inom den kommunala vuxenutbildningen är, dels för individen men också ur ett samhällsperspektiv. Jag har använt en enkät som instrument för att mäta hur viktig yrkesutbildningen (i det här fallet restaurangutbildningen) är för individen. Patel & Davidsson (1994) menar att det är viktigt att man är noggrann vid utformandet av en enkät och att man kritiskt granskar att den be- 9
svarar de frågor man önskar få svar på. Jag arbetade länge med min enkät och försökte tänka igenom vilka olika svar den kunde tänkas ge. Vid utformandet av enkäten definierade jag också så noggrant som möjligt vad jag egentligen menade med viktiga. Jag valde då att fokusera på vilken yrkesmässig och personlig betydelse utbildningen har haft. Den yrkesmässiga betydelsen är i det här fallet ganska konkret, har de fått arbete eller inte. Den personliga är mer abstrakt. Individerna har själva fått skatta värdet av båda och därför tror jag att denna del av min undersökning har en relativt hög validitet. Den mäter hur viktig restaurangutbildningen har varit för ett antal personer som har gått den. Jag har också använt intervjuer i denna undersökning. Avsikten med den första intervjun (med kommunalråd) var att mäta hur viktiga yrkesutbildningarna är för samhället. Inför intervjun utarbetade jag en intervjumall, denna gjorde jag med utgångspunkt ur den litteratur som jag funnit om ämnet. Intervjun kan anses vara valid så till vida att den ger intervjupersonens subjektiva uppfattning om utbildningens betydelse för samhället. Och det var ju också detta som var avsikten med intervjun. Avsikten med den andra intervjun (med studie och yrkesvägledare) var dels att mäta hur viktig vägledningen är för individen men också för att få en bild av hur vägledningen fungerar i Nässjö. Inför denna intervju utarbetade jag också en intervjumall med utgångspunkt ur den litteratur och de styrdokument som jag funnit om ämnet. Denna intervju ger en subjektiv bild av vägledningens betydelse men en mer objektiv bild av hur vägledningen är organiserad. Och det var ju det som var avsikten. Därmed kan validiteten även i detta fall anses relativt hög. Reliabilitet Reliabilitet handlar om hur noggrann man är när man mäter Vid utformandet av enkäten har jag varit mån om att göra enkla frågor för att minska risken för att de skall missuppfattas. Jag var också noggrann när jag gav instruktioner. Enligt Patel & Davidsson (1994) är det först i efterhand man kan se hur en enkät fungerat och bedöma reliabiliteten. Jag kan se att min enkät har fungerat, de flesta har följt de instruktioner som jag har gett. På någon fråga kan jag dock se att jag har missat att ta med något alternativ eftersom några personer har lagt till alternativ. Men i efterhand kan jag konstatera att enkäten har hög reliabilitet. 10
Mina båda intervjuer kan också anses ha hög reliabilitet. Jag var ytterst noggrann när jag sammanställde dem, intervjuerna togs upp på ljudband och transkriberades ner innan de sammanställdes. Dessutom försäkrade jag mig om att jag hade uppfattat allting rätt genom att låta intervjupersonerna godkänna respektive intervjusammanställning. 11
3. LITTERATURGENOMGÅNG 3.1. Den kommunala vuxenutbildningen Historik Folkbildningen är den äldsta formen av vuxenutbildning, redan 1845 fanns bildningscirklar i Stockholm och 1868 startades den första folkhögskolan. Denna utbildningsform växte sig sedan allt starkare med hjälp av folkrörelserna. För större delen av den vuxna befolkningen var folkhögskola länge den enda möjligheten till utbildning. 1933 startade den Humanistiska föreningen vid Stockholms högskola kursverksamhet. Denna vände sig till en början enbart till arbetslösa kontorister men utökades sedan både vad det gällde ämnen och antalet studerande. Övriga universitetsorter tog sedan efter och kursverksamhet startades upp i olika delar av landet. Statens första initiativ till kompetensgivande utbildning för vuxna togs 1938 då man startade aftonskola. Syftet med denna var att man ville ge äldre elever med utpräglad studiebegåvning och studiehåg möjlighet att avlägga studentexamen (Lumsden-Wass, 2004, s 53). 1953 startades det första statliga läroverket för vuxna med rikstäckning. Samma år startade också kursverksamheten i Stockholm ett kvällsgymnasium där man erbjöd kurser som följde ungdomsskolans kursplaner och kunskapskrav. Övriga orter med kursverksamhet följde sedan efter. Enligt Lumsden-Wass, (2004) var kvällsgymnasiet föregångaren till den kommunala vuxenutbildningen. 1953 startade staten också ett så kallat kompletteringsgymnasium. Detta fungerade som en stipendieorganisation då man erbjöd kvällsgymnasiet statlig ersättning för studieplatser till vuxna som ville skaffa sig behörighet till högre studier. Statens finansiering av studieplatser ökade successivt och en diskussion om hur den framtida vuxenutbildningen skulle se ut påbörjades. Man bedömde att behovet av utbildning var stort och därför tillsattes tre utredningar/beredningar: Den Studiesociala utredningen, Gymnasieberedningen och Yrkesutbildningsberedningen. Som resultat av utredningens och beredningarnas arbete kom 1967 vuxenutbildningsreformen som slog fast att vuxenutbildningens mål skulle vara att: överbrygga utbildningsklyftan mellan yngre och äldre 12
möjliggöra en ändring av utbildningsinriktning och justera eventuella tidigare felval samt ge möjlighet till kompletterande utbildning möjliggöra aktivt deltagande i kulturlivet och bidra till ett rikare liv för den enskilde förse arbetsmarknaden med välutbildad arbetskraft. Ge nya kunskaper och färdigheter till den redan aktiva arbetskraften (Lumsden-Wass, 2004, s 58) De mål som formulerades 1967 kan i stort sett sägas gälla än idag men tolkningarna av målen har skiftat genom åren. Kommunal vuxenutbildning har setts som ett instrument för att lösa olika problem. 1967 ville man utbilda begåvningsreserven (alltså personer som hade förutsättningar att klara gymnasial utbildning men som inte hade fått sådan) och på så sätt höja humankapitalet. På 1970-talet såg man kommunal vuxenutbildning som ett medel att förändra samhället. Och på 1990-talet skulle arbetslösheten åtgärdas genom utbildning. (Lumsden- Wass, 2004) 1998 kom det femåriga projektet Kunskapslyftet. Syftet med detta var att höja utbildningsnivån men det skulle också leda till en utveckling av vuxenutbildningen. Regeringen gav kommunerna i uppdrag att slå till alla klutar för att uppnå bra vuxenutbildning. Kommunerna skulle vara samordnare och man antog att kommunens egen utbildning inte skulle räcka till och därför uppmuntrade regeringen kommunerna att upphandla utbildning från olika utbildningsanordnare. Det var i och med kunskapslyftet som den kommunala vuxenutbildningen började erbjuda gymnasiala yrkesutbildningar för vuxna. Med ett större utbildningsutbud räknade man med att behovet av vägledning skulle öka och därför uppmanande regeringen också kommunerna till en ökad satsning på vägledning. Utbildningen skulle dessutom alltmer utgå från den enskilde individens önskemål och behov och vägledning sågs då som ett viktigt verktyg för att individualisera vuxenutbildningen (Lumsden-Wass, 2004). Vad styr den kommunala vuxenutbildningen idag Målet för den kommunala vuxenutbildningen idag är enligt Lpf 94 att vuxenutbildningen skall överbrygga utbildningsklyftorna och därigenom verka för ökad jämlikhet och social rättvisa öka elevernas förmåga att förstå och kritiskt granska och medverka i kulturellt, socialt och politiskt liv och därigenom bidra till det demokratiska samhällets utveckling. 13
utbilda vuxna för varierande arbetsuppgifter, medverka till arbetslivets förändring och bidra till full sysselsättning och därigenom främja utveckling och framsteg i samhället och tillgodose de vuxnas individuella önskemål om vidgade studie- och utbildningsmöjligheter och ge dem tillfälle att komplettera ungdomsutbildningen. I propositionen 2000/01:72, kapitel 5 menar man att målet med vuxenutbildningen ska vara att alla vuxna skall ges möjlighet att utvidga sina kunskaper och utveckla sin kompetens i syfte att främja personlig utveckling, demokrati, jämställdhet, ekonomisk tillväxt och sysselsättning samt en rättvis fördelning. Vidare framhålls att kommunerna ska stå för mångfald och flexibilitet i utbildningsutbudet och att olika utbildningsanordnare ska utnyttjas. Kommunerna ska fungera som samordnare, de ska alltså vara spindeln i det nätverk som vuxenutbildningen utgör. Och det är också kommunen som ska vara huvudman för verksamheten, detta gäller även den utbildning som upphandlas från olika utbildningsanordnare. Utbildningsanordnarna ska tillhandahålla utbildning som stämmer överens med de behov individen har för att stärka sin ställning på arbetsmarknaden samt utifrån det som efterfrågas på arbetsmarknaden (Prop. 2000/01:72). Enligt Skollagen (SFS nr 1985:1100) kapitel 11,17 skall kommunerna erbjuda gymnasial vuxenutbildning. De skall härvid sträva efter att erbjuda utbildning som svarar mot efterfrågan och behov. Och i 18 Varje kommun skall informera om möjligheterna till gymnasial vuxenutbildning samt verka för att vuxna deltar i sådan utbildning. Och enligt SFS nr1985:1100 kapitel 1, 9 skall det offentliga skolväsendet för vuxna ge vuxna tillfälle att i enlighet med individuella önskemål komplettera sin utbildning. Härigenom skall främst de som erhållit minst utbildning få möjlighet att stärka sin ställning i arbetslivet och i det kulturella och politiska livet. Den gymnasiala vuxenutbildningen ska ge vuxna kunskaper och färdigheter på en nivå som motsvarar gymnasieskolans utbildning. Grundläggande vuxenutbildning måste kommunen erbjuda till alla som önskar och gymnasial vuxenutbildning ska kommunen sträva efter att erbjuda (SFS nr 1985:1100) Varje kommuninnevånare är behörig att delta i kommunal vuxenutbildning om han är bosatt i landet och i övrigt uppfyller föreskrivna villkor: 1. från och med andra kalenderhalvåret det år han fyller 20 år, eller 14
2. när han slutfört utbildning på ett nationellt program eller likvärdig utbildning i gymnasieskolan. (SFS nr 1985:1100) Ny satsning på gymnasial yrkesutbildning Enligt en artikel i Göteborgs-Posten den 17/2 2006 vill Lena Hallengren, minister för vuxnas lärande, satsa mer på yrkesutbildningar inom den kommunala vuxenutbildningen, hon vill inrätta ett särskilt yrkes komvux. Hon menar att satsningarna på ett ökat antal högskoleplatser och målet att femtio procent av en årskull gymnasieelever ska vidare till högskolan inte är tillräckligt. Arbetslivets arbetskraftsförsörjning kan inte enbart tillgodoses av en väl utbyggd högskola. Många branscher skriker efter välutbildad arbetskraft på gymnasial eller annan eftergymnasial nivå. Och det är också angeläget att stärka alternativen för dem som inte går vidare till högskolan. Därför skall vuxenutbildningens yrkesutbildningsfokus stärkas i ett fempunktsprogram. Detta innebär bland annat ett fortsatt riktat statsbidrag till kommunal vuxenutbildning (detta kan kommunen från 2006 välja att använda för att finansiera platser inom kortare yrkesinriktade påbyggnadsutbildningar, till exempel barnskötare, bussförare och trafikledare) Och en satsning på en ny typ av utbildning, så kallad yrkesvuxutbildning. Detta ska vara kortare yrkesutbildningar för dem som har slutbetyg från gymnasiet, en elev från till exempel samhällsprogrammet ska kunna läsa in fordon eller industri på ungefär ett år. Hallengren menar att kärnämnena är viktiga för att klara sig på den moderna arbetsmarknaden och därför finns kravet att man ska ha med sig dem innan man går in i utbildningen. Satsningen kommer enligt Hallengren att leda till att fler kommer att ha en utbildning som gör dem anställningsbara. Regeringen är mån om att vuxenutbildningen är bred, den måste kunna erbjuda både studieförberedande och yrkesförberedande utbildning. Och principen bör enligt Hallengren vara att vuxna ska ha lika stora valmöjligheter vad gäller utbildning som unga. Därför är det nu dags för ett fungerande yrkesvux (Göteborgsposten, 2006). 3.2. Vuxenutbildningens betydelse för samhället Livslångt lärande I Propositionen 2000/01:72 framhåller man att vuxenutbildningen fyller en viktig funktion i samhället då den utgör en möjlighet till livslångt lärande. Man menar att det livslånga lärandet blir allt viktigare. Som ung kan man bara lära sig en liten del av all den kunskap man kommer att behöva under sitt liv. Och många av dessa kunskaper har dessutom inte ens utvecklats när 15
man går i ungdomsskolan. Det livslånga lärandet är viktigt för arbetslivet men också ur politisk och kulturell synvinkel. Man anser att en politik som uppmuntrar till ett brett deltagande i utbildning kan spela en viktig roll för ekonomisk tillväxt och en bred välståndsutveckling. En huvuduppgift för samhället ska därför vara att ge alla individer möjligheter att få de kunskaper och färdigheter de behöver för att bli delaktiga i samhället och arbetslivet. Staten bör därför garantera alla möjlighet till treårig gymnasiekompetens samt en tillgång till en viss minimistandard för det livslånga lärandet. Sådana investeringar anses vara samhällsekonomiskt lönsamma (Prop. 2000/01:72). Utbildning lönar sig En flexibel vuxenutbildning bidrar till ökad sysselsättningsgrad, en ökad förvärvsinkomst och kortare tider i arbetslöshet. Åtgärder som stöder vuxnas lärande medverkar alltså till att uppnå en långsiktigt hög sysselsättningsnivå. De utbildningar som erbjuds bör anknytas till den lokala arbetsmarknaden och ett samspel mellan utbildningsanordnare och arbetsliv är nödvändigt för att främja tillväxt i företagen.(prop 2000/01:72). Kommunens vuxenutbildning kan därför alltmer ses som ett instrument för kommunal utveckling och tillväxt (SOU 2001:45). Detta leder i sin tur till en lokal och regional utveckling som kommer hela samhället till godo. Förändringar på arbetsmarknaden ökar efterfrågan på vuxenutbildning och det finns ett samband mellan utbildningssatsningar och ekonomisk tillväxt. Utbildning är sålunda viktigt för samhällsutvecklingen. Utbildning lönar sig dock inte bara för samhället i stort utan även för den enskilde individen och arbetsgivaren. Det kostar mindre att satsa på utbildning än vad man får igen i form av intäkter av olika slag, dels pengar men också i effekter på livskvalitet, personlighetsutveckling och demokrati (SOU 1998:51). Dagens arbetsmarknad karaktäriseras av så kallade missmatchningsproblem, vilket innebär att arbetskraften har annan kompetens än den som efterfrågas. Detta leder till arbetskraftsbrist inom vissa områden och hög arbetslöshet inom andra. Utbildningssystemet måste därför svara mot arbetsmarknadens krav. Och idag ställs höga krav på kompetens inom i stort sett alla yrken och därför ökar kravet på utbildning (SOU 1999:69; Villkor och vägar, 2001). Utbildning i olika former utgör ett viktigt verktyg för att ge människor en ny chans på arbetsmarknaden (Prop. 2000/01:72). 16
Humankapital Utbildning som omvandlas till kunskaper och färdigheter hos individen kallas investering i humankapital och humankapitalet blir idag en allt viktigare faktor (SOU 1999:69; Villkor och vägar 2001; Schånberg& Olofsson, 2000). Sverige ska konkurrera med kunskap och kompetens och utbildning blir därför allt mer betydelsefullt för den allmänna ekonomiska utvecklingen (SOU 2001:45). Olofsson menar att tillgången på arbetskraft - och arbetskraftens kunskaper och färdigheter är en av de faktorer som bestämmer den ekonomiska omvandlingens möjligheter och därmed också den ekonomiska tillväxtens gränser (Olofsson 2005, s 12). Tillgången på humankapital har alltså stor betydelse för produktiviteten men också för inkomstfördelningen. Olofsson menar att utbildningars tillgänglighet och yrkesutbildningars ställning är faktorer som påverkar samhällets sociala skiktning. Omfattningen och spridningen av humankapital påverkar enskilda individers villkor på arbetsmarknaden och därmed också fördelningen av inkomster och livschanser (Olofsson, 2005). Utbildningsekonomisk teori Utifrån utbildningsekonomiska teorier är utbildningens viktigaste funktion att öka den ekonomiska tillväxten. Enligt humankapitalteorin får kunskap ett värde som en produktivitetsökande faktor, individens produktivitet kan bestå och förbättras genom utbildning. Utbildning höjer alltså det mänskliga kapitalet (humankapitalet). Från 1950-talet och framåt började ekonomer uppmärksamma den betydelse arbetskraftens kunskaper och färdigheter (humankapitalet) har för att möjliggöra ekonomisk tillväxt. Forskningen kom fram till att både kapital och kunskapsinvesteringar förklarade den stora tillväxten i ekonomin under perioden. Denna uppfattning om kunskapskapitalet har fått ökad betydelse i senare forskning. I den nya tillväxtteorin betonar man att det finns tre källor till ekonomisk tillväxt (dessa tre är investeringar i humankapital, idéskapande verksamhet och praktisk inlärning i arbetslivet) (Olofsson & Schånberg, 2000). Här beskriver jag endast den första källan som handlar om investeringar i kunskap, alltså humankapital. Teoretiskt jämställs investeringar i kunskap med investeringar i fysiskt kapital, men investeringar i utbildning får ur samhällets synvinkel högre avkastning än investeringar i fysiskt kapital. Hur mycket man satsar 17
på utbildning beror på individens och samhällets bedömningar av värdet av de framtida inkomstökningar som utbildningen ger upphov till i förhållande till vad den kostar. För individen blir kostnaden de uteblivna inkomster han skulle ha haft under utbildningstiden och för samhället blir kostnaden utebliven produktion. Problemet är att det ur individens synvinkel är för låg avkastning på utbildning och därför har det en tendens att bli för små satsningar om inte staten ingriper och uppmuntrar medborgarna till utbildning (Olofsson & Schånberg, 2000). Arbetslösa individer har till exempel oftast inte lika mycket att vinna ekonomiskt på att satsa på utbildning som samhället har. Skillnaden mellan lön före och efter utbildning är mindre än den samhällsekonomiska vinsten av att den arbetslöse får arbete. Därför är det viktigt att man satsar på att uppmuntra individerna till studier med hjälp av till exempel studiestöd (SOU 1998:51). Utbildning ses i detta sammanhang som en kollektiv nyttighet och utan statliga insatser tenderar marknadsekonomin att underinvestera i sådana nyttigheter (Olofsson & Schånberg, 2000). Vid reformeringen 1967 ansåg man att tillgången på utbildning var en avgörande faktor för landets ekonomi, humankapitalteorin var alltså en av de tankar som låg till grund för vuxenutbildningsreformen (Borgström, 1990; Paldanius et al.1997). Humanistiskt perspektiv Det humanistiska synsättet har också påverkat den svenska vuxenutbildningen. Utifrån humanistiskt perspektiv betraktas utbildning som en möjlighet till personlig bildning och utveckling. Utbildningen har ett värde i sig för demokrati och jämlikhet och den enskildes möjligheter att leva på ett fullvärdigt sätt som medborgare (Paldanius et al.1997). På samhällsnivå är det alltså inte bara produktionseffekterna av utbildning som är viktiga utan också mer allmänna effekter som utbildningens betydelse för hälsa och livskvalitet, samt utbildningens bidrag till socialisering och värdeförmedling i samhället (SOU1998:51). Utbildning är alltså ett viktigt redskap för att försvara och utveckla det demokratiska systemet. I SOU 2001:45 menar man att en bred kunskapsbas ökar individens möjligheter att påverka och att det största hotet mot en fungerande demokrati är medborgare som inte kan eller bryr sig om att engagera sig i viktiga samhällsfrågor. Och i SOU 1998:51 menar man att för 18
att Sverige ska kunna utvecklas som ett demokratiskt och högproduktivt samhälle behöver vi både en mycket kompetent befolkning och ett dynamiskt näringsliv. En god grundutbildning och möjlighet till livslångt lärande behövs både för människors personliga utveckling och deras möjligheter till delaktighet i samhällslivet och på arbetsmarknaden. Svensk utbildningspolitik syftar till en utveckling av människor som hela människor till bildning, förståelse och socialt ansvar. Utbildning är alltså viktigt för att utveckla ett samhälle ekonomiskt och politiskt men också för att uppnå frihet och social rättvisa (SOU 1998:51). 3.3. Vägledning Behovet av vägledning Utbildning är inte längre någon engångsföreteelse som sker en gång när man är ung. Utbildning och kompetensutveckling är istället något som de flesta av oss måste ägna oss åt livet igenom (SOU 1999:69). Och när utbildningsutbudet blir allt större och utbildningen alltmer ska utgå från individens behov blir kravet på vägledning allt högre. Idag är det vanligt med skräddarsydda utbildningar som utgår ifrån individers och verksamheters behov. Och det innebär att man inte alltid väljer ett helt utbildningsprogram utan istället plockar valda delar. Detta leder till ett ökat ansvar på individen (Prop. 2000/01:72). Att utbilda sig handlar idag alltså allt mer om att inventera de egna behoven och göra en personligt profilerad beställning och det leder naturligtvis till att behovet av vägledning blir allt större. Dessutom behöver allt fler yrkesvägledning eftersom förändringar på arbetsmarknaden innebär att många riskerar att bli långtidsarbetslösa och utan möjlighet att få nytt arbete i sitt yrke (SOU 2001:45). Det klassiska problemet att alls få tillgång till information har idag ersatts med svårigheter att välja och värdera i ett svåröverskådligt flöde (Prop. 2000/01:72). Dresch & Lovén (2003) menar att den personliga vägledningen är viktig. De menar att trots all teknik som möjliggör självservice är det viktigt med personlig kontakt. Den digitala informationen är alltså inte tillräcklig. De menar därför att vägledningen bör vara organiserad så att den uppmuntrar till självservice samtidigt som den erbjuder professionell hjälp för dem som behöver. 19
Informera, rekrytera och vägleda I skollagen (SFS 1985:1100, 11 kap 18 ) står att varje kommun skall informera om möjligheterna till gymnasial vuxenutbildning samt verka för att vuxna deltar i sådan utbildning En av vuxenutbildningens uppgifter är således att locka studieovana in i studier. Det här har fallit väl ut och det är idag många vuxna som tar för sig av de möjligheter till lärande som erbjuds. Men de flesta behöver också någon form av stöd och vägledning för att kunna välja och planera sina studier, sin yrkesinriktning och karriär. Individens lärande och kunskapssökande ska alltså stödjas genom rådgivning och vägledning. Och i Propositionen 2000/01:72 menar man att studie och yrkesvägledning ofta utgör ett väsentligt inslag i många personers kompetensutveckling. Individen behöver ofta ett professionellt stöd för att man ska kunna göra väl underbyggda val och sätta upp mål för sina studier. I Propositionen 2000/01:72 pekar man på undersökningar som visar att om individerna får möjlighet att göra väl underbyggda val så överensstämmer dessa val i mycket hög grad med den kompetens som efterfrågas på arbetsmarknaden. Behovet av stöd varierar dock från person till person men det är viktigt att kommunen tillhandahåller vägledning till dem som behöver. Vägledningen bör ha en central plats i kommunerna och det är viktigt att man har en väl genomtänkt och i relation till de olika utbildningsanordnarna en objektiv studie och yrkesvägledning (Prop. 2000/01:72). Vägledning ur ett backspegelsperspektiv Lovéns undersökning (2000) tyder på att de sökandes perspektiv förändras över tid, några sökande blir mer kritiska till vägledaren i efterhand. De menar att vägledaren inte gav tillräcklig information och att vägledaren hade begränsad betydelse för dem i deras valsituation. De sökande ger dock både ris och ros till vägledarna i efterhand. De som är positiva och ger ros kommer oftast också ihåg mer av vad samtalet innehöll. 3.4. Vuxenutbildningens betydelse för individen Det livslånga lärandet Vuxenutbildning är en förutsättning för att ge individen möjlighet till livslångt lärande. Och det livslånga lärandet blir alltmer betydelsefullt för den enskilde samhällsmedborgaren. Individen måste vara beredd att ta sig an nya arbetsuppgifter eller helt byta yrkesinriktningar under sitt arbetsliv och därmed vara beredd på ständigt återkommande utbildning. (SOU 20
2001:45, s 83). Lärandet är alltså i allt högre grad en daglig och ständig följeslagare. Man måste vara beredd att lära nytt och lära om dels för att kunna sköta och behålla ett arbete men också för att utvecklas i arbetet, utveckla och förverkliga sig själv och för att förstå och vara delaktig i samhällsutvecklingen (Prop. 2000/01:72). Kunskaper ökar också individens möjligheter att påverka och göra sin röst hörd och ta ställning i viktiga frågor (SOU 2001:45). Individer med kort utbildning har under senare tid fått det allt svårare på arbetsmarknaden (SOU 1999:69). Utbildning minskar däremot risken för arbetslöshet (SOU 1998:5). Vuxenutbildningen har därför en viktig roll då den kan ge människor möjlighet till fortsatt arbete, antingen genom omskolning till ett helt nytt yrke eller genom vidareutbildning så att man kan få nya uppgifter på arbetsplatsen. Genom vuxenutbildning kan man också förhindra att äldre faller ur arbetslivet allt för tidigt (Prop. 2000/01:72). Olika anledningar till att söka kommunal vuxenutbildning En individs motiv till att söka sig till kommunal vuxenutbildning kan vara att man vill skaffa sig ett arbete eller behörighet till vidare studier. Det kan också vara att man vill öka sin allmänbildning. Det är dock inte säkert att motivet alltid kan betraktas utifrån ett mål medel resonemang. Det kan också tänkas att en del människor deltar för att de saknar klara mål eller för att de vill hitta nya mål att sträva mot. Det kan vara en önskan att vara en del av samhället, arbetslöshet kan innebära att individen upplever sig komma åt sidan och därför använder utbildning som ett sätt att återetablera sig. Aspekter som spelar in när man väljer utbildning kan vara att man vill få ett bra, självständigt och utvecklande arbete som ger bra lön och där man inte sliter ut sig och som ger personlig utveckling och inre tillfredställelse (Paldanius et al. 1997). Utbildning ses helt enkelt som ett sätt att förändra sin livssituation (Prop. 2000/01:72). Utbildning och personlig utveckling Utbildning leder till ökad allmänbildning, men också till bättre självförtroende, större självständighet och mer bestämda framtidsutsikter. Synen på omvärlden förändras också, utbildning ger ett ökat intresse för samhällsfrågor, ökad tolerans och respekt för andra människors åsikter samt en annan förståelse för andra kulturer (Paldanius et al. 1997). Utbildning är alltså av avgörande betydelse för att individen ska kunna utveckla självförtroende, social kompetens 21
och personlig tillväxt (Prop. 2000/01:72). Forskning visar också att individer som gått vuxenutbildning ökat sin studiebenägenhet (SOU 1998:51). För individen är vuxenutbildning en möjlighet till utbildning som annars skulle ha varit stängd för alla dem som valt att inte studera vidare som unga (Ellström, Gustavsson & Larsson 1996). Och man menar att vuxenutbildningen kan ha fyra slags effekter för individen: Den ger nya kunskaper som gör det möjligt att tolka det man träffar på på ett annorlunda sätt. Och det nya tolkningssättet ger i sin tur upphov till nya kunskaper. Studierna kan ha en avgörande betydelse då de kan skapa grund för andra intressen. Detta innebär att man sedan gör nya och annorlunda val och på så sätt kommer i kontakt med andra aspekter i tillvaron, vilket kan leda till att kunskapen växer vidare. Mer omfattande studier innebär ofta att man får ett annat arbetsliv, där arbetsuppgifterna ställer mer krav på kunskap och där man får möjlighet att använda de förmågor man har. Man får ett bättre självförtroende. Detta är en av de mest belagda effekterna av vuxenutbildning. Ju sämre utbildning man hade vid starten desto större effekt. Med ett bättre självförtroende öppnar man sig för att delta i nya sammanhang och livsvärlden växer. (Ellström et al.1996) Utbildning och humanistisk psykologi. Enligt den humanistiska psykologin är människan en varelse som ständigt utvecklas och som under hela livet strävar efter att förverkliga sig själv och utveckla sin personliga frihet. (Schultz-Larsen 1997, s 85) Och utbildning kan vara ett sätt att förverkliga sig själv. Den humanistiska psykologin menar att människan är född med vissa behov och förmågor som hon försöker tillfredställa och förverkliga under utvecklingens gång. Maslow som är en av företrädarna har utvecklat en behovshierarki för att beskriva hur människans strävan går till (se figur 1). Han menar att människan har en rad grundläggande behov eller bristbehov som hon försöker få tillfredställda (fysiska och sociala behov). Hon har också högre behov, så kallade utvecklingsbehov men dessa aktualiseras först när de lägre behoven är tillfredställda. Det är alltså först när bristbehoven är tillfredställda som människan börjar ägna tid och energi åt att uppfylla de högre liggande behoven. 22
Utvecklingsbehov Bristbehov Självförverkligande, behov av att vara kreativ och förverkliga sin inneboende potential Prestationsbehov (självrespekt, bekräftelse och kunskaper) Sociala behov av kärlek, gemenskap och social status Behov av trygghet och stabilitet i tillvaron Fysiska behov av bland annat mat, vätska och värme. Figur 1 Maslows behovshierarki, individen kommer inte sträva efter att tillfredställa utvecklingsbehoven förrän bristbehoven är uppfyllda (Schultz-Larsen, 1997, s 87). I utvecklingen från barn till vuxen rör man sig uppåt i hierarkin och det är enligt Maslow först hos ungdomar och vuxna som de högre liggande behoven dyker upp. Tillfredställandet av bristbehov avvärjer sjukdomar medan tillfredställandet av utvecklingsbehov möjliggör hälsa, personlig utveckling och att man för en tid kan skjuta undan de lägre liggande behoven. Bristbehoven är gemensamma för alla medan utvecklingsbehoven är speciella för den enskilde. Vi avbryts då och då i aktiviteten att förverkliga oss själva när bristbehoven åter börjar göra sig gällande (Jerlang et al, 2005). Det kan hända saker som gör att självförverkligandet inte längre verkar så viktigt. Arbetslöshet kan vara ett exempel, då till exempel behovet av trygghet kan bli starkare än behovet av att förverkliga sig själv. Ofta får människan mer än ett behov tillfredställt genom ett enda beteende. Ett exempel på ett sådant beteende kan vara att gå till arbetet. Då får individen pengar så att han/hon kan betala mat och husrum men arbetet leder också till att sociala behov, prestationsbehov och kanske också behovet av självförverkligande tillfredställs. (Jerlang et al, 2005). Utbildning kan vara ett annat exempel på beteende som tillfredställer många olika behov. Och ett beteende som leder till att flera behov tillfredställs motiverar mycket starkt (Jerlang et al, 2005). 23
3.5. Tidigare forskning kring utbildningars effekter för individen Det finns en del forskning kring vuxenutbildningens betydelse för individen men jag har inte kunnat hitta något som handlar specifikt om yrkesutbildningar. Jag har sökt på Malmö högskolas bibliotek och databas, Jönköpings högskolebibliotek och på Libris sökfunktion på bibliotekets hemsida på Internet. Dessutom har jag fått låna en rapport från Vägledningscentrum i Nässjö. Det jag har hittat och som är relevant för detta arbete är följande: Olika betydelser av kommunal vuxenutbildning för arbetslösa, S Paldanius et al. Göteborg 1997. I denna studie har man undersökt vilken betydelse kommunal vuxenutbildning har haft för dem som deltog i en extrasatsning på utbildning för arbetslösa. Man har undersökt om personerna fått arbete efter utbildningen alternativt gått vidare till studier. Men man har också undersökt mer värdebetonade aspekter som hur utbildningen har påverkat vardagslivet, självuppfattningen och synen på andra människor. Studien bygger på telefonintervjuer med 303 individer som gick på komvux läsåret 1993/94. Intervjuerna genomfördes tre år efter avslutade studier. De flesta studerade allmänna ämnen, endast nio procent av deltagarna läste yrkes- eller påbyggnadskurser. Många upplever att studierna har inneburit förändrad sysselsättning för dem. Framförallt är det en stor grupp som har påbörjat högskolestudier. Några få individer har fått arbete som relaterar till de studier de gått igenom, de anger då att det är speciella ämneskunskaper som bidragit till anställningen. Några har till exempel gått en yrkesinriktad utbildning och därefter fått motsvarande arbete. En del har ännu inte fått arbete men anser ändå att möjligheterna ökar med bättre kompetens. Man ser utbildningen som en investering. Många menar att de fått ökad livskvalitet, personlig utveckling och en ökad tillfredställelse genom utbildningen. De allra flesta menar att de har upplevt resultat av utbildningen. Paldanius resultat tyder på att flertalet förändrat sin situation till det bättre. Paldanius drar slutsatsen att extrasatsningen på utbildning för arbetslösa har haft en positiv betydelse för många arbetslösas situation. För några har dock de förväntade resultaten uteblivit, några har blivit långtidsarbetslösa efter komvux och ställer sig frågan vad utbildningen skulle vara bra för. 24
Motiven till att man börjar en kommunal vuxenutbildning är att man vill skaffa sig behörighet till vidare studier, att få ett arbete eller för sin egen allmänbildning. De flesta läser dock för att få behörighet. Tolv procent menar att de ville studera för att skaffa sig ett arbete genom studierna. De som ville studera för att få ett arbete hade varit arbetslösa tidigare och ansåg att det var nödvändigt att studera för att kunna få nytt arbete. Om vuxenutbildningens effekter och betydelse, del 2, Lena Borgström, 1990 Borgström ger en översikt över 1980-talets forskning på vuxenutbildningsområdet. Här i diskuteras vuxenutbildningens roll i samhället, forskning om fördelningspolitiska effekter av utbildningen, vilka som deltar i utbildningen med mera. Hon visar också på forskning kring vuxnas utbildningsbehov och deras syn på utbildning. Borgström pekar bland annat på vilka effekter utbildningen har haft för dem som deltagit i vuxenutbildning. Ett exempel på en sådan studie är Kristina Olssons uppföljning av komvux elever. Studien genomfördes 1981 och bygger på svar från 773 komvux elever. Dessa tillfrågades sex till sju år efter avslutade studier om hur de såg på studierna, om sin sysselsättning före och efter studierna och vad studierna har betytt för dem. Hälften av deltagarna hade fortsatt att studera efter komvux studierna, en femtedel hade bytt arbete. Olsson finner att de allra flesta som förvärvsarbetade när studien gjordes ansåg att komvuxstudierna haft betydelse för deras arbetssituation, främst för att de fått ett helt nytt arbete. Majoriteten av de före detta kursdeltagarna ansåg att komvux studierna förutom kunskaper och färdigheter också givit dem bättre allmänbildning och ökat självförtroende. Utifrån sina resultat konstaterar Olsson att studier i komvux framförallt tycks fungera som inkörsport för vidare studier och att denna skolform för många fungerar som återkommande utbildning. Sammanfattningsvis konstaterar Olsson att för de allra flesta har utbildningen medfört ändrade levnadsförhållanden. Flertalet av dem som har fått ett helt nytt arbete är dem som med komvux studierna som grund har fortsatt med mer specialiserade studier. 25