En kvantitativ studie

Institutionen för neurobiologi, vårdvetenskap och samhälle Sektionen för arbetsterapi Arbetsterapeutprogrammet Examensarbete, 15hp Vårterminen 2013 En kartläggning över verksamheter som erbjuder aktiviteter för äldre med funktionsnedsättning samt bor i eget boende. En kvantitativ studie A survey of accomplishments that offer activities for seniors with disabilities that lives in their own homes. A quantitative study Författare: Lovisa Skoglund Carina Follinger Handledare: Karin Johansson

2 Sammanfattning Bakgrund Inom arbetsterapin ses människan som en aktiv varelse samt de aktiviteter människan utför ska kännas både meningsfulla och vara motiverande. Att vara delaktig med en fritidsaktivitet under en längre tid i livet har betydelse för de äldres sociala nätverk och hälsa. Om det sociala nätverket och utförande av aktiviteter uteblir, löper äldre med funktionsnedsättning, en risk att bli isolerade i sitt eget boende. Det har inte tidigare gjorts någon kartläggning av företag, föreningar, organisationer och religiösa samfund i ett stadsdelsområde för denna målgrupp. År 2010 gjordes det en kartläggning endast över kommunens verksamheter. Syftet var att kartlägga verksamheter som erbjöd aktiviteter för äldre med funktionsnedsättning i eget boende i ett av Stockholms stadsdelsområden. Metoden Det användes en kvantitativ metod där webbenkäter tillämpades. Verksamheterna som deltog i studien redovisades i följande kategorier: kommunala, företag, förening/organisation och religiöst samfund. Resultatet redovisade att kommunala verksamheter hade ett större utbud av aktiviteter jämfört med verksamhetsgruppen: Företag, förening/organisation och religiöst samfund. Kommunala verksamheter hade mer specifika villkor än de övriga verksamheterna som i sin tur fodrade en avgift för äldre personer som ville delta. Utbudet av aktiviteter som erbjöds hade variation, både på aktivitetsutbudet samt aktiviteternas tidsförlopp. Kommunala verksamheter hade fler mindre anpassade lokaler. Verksamheterna använde sig mestadels av Internet, tidning/radio samt broschyrer/flygblad för att informera de äldre. Slutsats Det finns en variation mellan aktiviteterna i stadsdelsområdet, det finns även ett stort utbud av olika typer av aktiviteter. Detta resultat kan Stockholm stad använda sig av vid utveckling av aktiviteter för denna målgrupp. Nyckelord: accessibility, activities, elderly people

3 Abstract Background Occupational therapy sees the individual as an active being and the activities the individual executes should be experienced as both meaningful and motivating. To participate in an activity for a longer period is of great importance for the seniors social network and health. If these two factors are absent the seniors with disabilities risk being isolated in their own home. There are no earlier screenings done by companies, associations, organizations or religious communities in a borough for this target group. In the year of 2010 a screening over only the municipal operations was executed. Purpose The purpose was to identify businesses that offered activities for seniors with disabilities living by themselves in one of Stockholm s boroughs. Method A quantitative method was used where on-line surveys were applied. The businesses that took part in the study were presented in the following categories: municipal, businesses, associations/organizations and religious communities. Result The result showed that municipal operations had a greater range of activities compared to the operations group: Businesses, associations/organizations and religious communities. Municipal operations had more specific demands on the participants than the other operations which required a fee instead. The supply of activities that were offered had variation, both in the range of activities and the activities' lead period. Local businesses had less customized facilities for the purpose they were used. The businesses mostly used internet, magazines/radio and brochures/flyers to inform the seniors. Conclusion There is a variation between the activities in the borough, and there is also a big supply of different types of activities. The City of Stockholm can use these results in developing activities for this target group. Keywords: Accessibility, activities, elderly people

4 Innehåll 1. Inledning... 6 2 Bakgrund... 6 2.1 Äldre och aktivitet... 6 2.2 Äldres egna boende... 7 2.3 De äldres sociala nätverk och mötesplatser... 8 2.4 Äldres delaktighet i aktiviteter... 8 2.5 Äldres tillgång till information om verksamheterna... 9 2.6 Motivering till studien... 10 3. Syfte... 11 4. Metod... 11 4.1 Design... 11 4.2 Urval... 11 4.3 Datainsamling... 12 4.4 Databearbetning... 13 5. Etiska aspekter... 16 6. Resultat... 16 6.1 Verksamheterna som erbjuder aktiviteter för de äldre... 16 Tabell I. Antal verksamheter som erbjuder aktiviteter för de äldre i varje verksamhetsgrupp.... 16 6.2 Aktivitetsutbudet... 16 Tabell II. Stadsdelsområdets aktivitetsutbud.... 16 Tabell III. Verksamheternas aktiviteter erbjuds i två olika tidsförlopp.... 17 6.3 Äldres delaktighet i aktivitetsutbudet... 17 6.4 Verksamheternas information till de äldre... 17 Tabell IV. De metoder som verksamheterna använder för att informera de äldre.... 18 6.5 Sammanfattande Resultat... 18 7. Diskussion... 19 7.1 Metoddiskussion... 19 7.2 Resultatdiskussion... 20 7.3 Förslag på studier... 23 8. Slutsats... 24 9. Tack... 24 10. Referenser... 25 Bilaga 1... 28

5 Bilaga 2... 29 Bilaga 2b... 30 Bilaga 3... 32 Bilaga 4... 33

6 1. Inledning Aktiviteterna som ger glädje vid utförandet upplevs ofta som meningsfulla och särskilt då de görs tillsammans med andra. Det här kan göra att aktiviteter som deltagare gör tillsammans, ger en känsla av delaktighet och kan ge både mening och glädje för individen (Argentzell & Leufstadius, 2010b). Vidare menar Argentzell och Leufstadius att en aktivitet även ska fånga individens uppmärksamhet och intresse för att de ska vilja delta i aktiviteten. I en rapport av Österman och Wånell (2010) har det gjorts en kartläggning över kommunala verksamheter i Stockholms stads alla stadsdelar som erbjuder aktiviteter för äldre med funktionsnedsättning och som bor i eget boende. I denna studies utvalda stadsdelsområde redovisades det i rapporten att det inte fanns verksamheter som erbjöd aktiviteter för äldre med funktionsnedsättning. Inspirationen till denna studie uppkom vid läsning på pensionärsföreningars hemsidor. På hemsidorna var det ingen av dessa föreningar som inbjöd specifikt äldre med funktionsnedsättning att delta i deras aktiviteter. Ur detta uppstod frågan var ska denna målgrupp vända sig för att få delta i en meningsfull aktivitet. Att få göra en stickprovsundersökning av verksamheter som anordnar aktiviteter för äldre med funktionsnedsättning kändes då relevant. 2 Bakgrund 2.1 Äldre och aktivitet Inom arbetsterapin ses människan som av naturen aktiv. Det ska finnas aktiviteter där människan både kan känna motivation och mening vid utförandet (Argentzell & Leufstadius, 2010b). I socialtjänstlagen står det att äldre personer ska få leva ett värdigt liv och känna välbefinnande samt att livet ska förbli aktivt (SFS 2010:427). Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter [FSA] (2005) menar att genomförandet av en aktivitet utförs när en människa samspelar med sin omgivning. Äldre med funktionsnedsättning kan vara individer med nedsatt självständig mobilitet. Det vill säga har fysiska och/eller psykologiska hinder för att ta sig till och medverka i olika aktiviteter. De kan därför behöva stöttning för att våga och vilja delta i olika aktiviteter (Österman & Wånell, 2010).

7 I en studie visade det sig att vissa äldre blir nedstämda vid utförandet av sina fritidsaktiviteter då nedsatt rörlighet på grund av deras ålderdom kan påverka aktivitetsutförande. Detta påverkar äldre personers delaktighet i aktiviteter. Vidare beskrev vissa äldre att om det fick möjlighet skulle de göra fler aktiviteter utanför hemmet (Mollenkopf, Marcellini, Ruoppila, Flaschenträger, Gagliardi & Spazzafumo, 1997). Personer med funktionsnedsättning används i denna studie som beteckning för nedsatt rörelseförmåga samt psykiska besvär. De kan ibland behöva extra stöd och hjälp vid utförandet av aktiviteter. Trots sjunkande funktionsförmåga har äldre personer en inre drivkraft för att behålla en god hälsa. Det är av stor vikt för äldre personer att kunna upprätthålla förmågan att utföra meningsfulla aktiviteter så självständigt som möjligt (Haak, Malmgren Fänge, Iwarsson & Dahlin-Ivanoff, 2011). Äldre kan förbättra sin funktionsförmåga samt livskvalitet genom fysisk aktivitet. Äldre personer förbättrar även sitt sociala deltagande, får en mer förståelse för sitt åldrande samt vikten av aktivitet för att behålla en god livskvalitet (Figueira et al., 2012). En annan studies resultat visade att äldre som utförde en aktivitet kunde känna glädje, tillfredställelse, glömma bekymmer samt smärtor för en stund (Tollén, Fredriksson & Kamwendo, 2008). Forskningen har visat att personer som ägnar sig åt olika fritidsaktiviteter under långa tidsperioder breddar både personens sociala nätverk, ger ett socialt stöd och kan ge goda hälsoeffekter, det vill säga minska risken för hjärt kärlsjukdomar och funktionsnedsättningar. Även kulturaktiviteter, hobbyaktiviteter och trädgårdsarbete har ett samband med god hälsa och överlevnad (Agahi, 2008). 2.2 Äldres egna boende I socialtjänstlagen anges det att socialnämnden verkar för att äldre människor ska kunna bo i eget tryggt boende och samtidigt ha tillgång till en aktiv fritid i gemenskap med andra (SFS 2001:453). Socialstyrelsen (2011) har gjort en undersökning där 65 procent av de äldre över 80 år som inte har äldreomsorg behöver få möjlighet att utföra organiserade aktiviteter. Detta för att bibehålla och utveckla sitt sociala umgänge samt hindra isolering. Det är av stor vikt att det finns sociala nätverk och aktiviteter för att minska isolering i hemmet för äldre. Med rätt stöttning och hjälp kan man motverka att äldre med funktionsnedsättning blir isolerade i sina hem (Österman & Wånell, 2010). Även Helgesson (2012) belyser vikten av att motverka social isolering.

8 2.3 De äldres sociala nätverk och mötesplatser Äldres sociala nätverk minskar vid stigande ålder, då spelar sociala mötesplatser en viktig roll. Att äldre personer har tillgång till mötesplatser främjar deras hälsa och välbefinnande samt deras sociala umgänge (Nilsson, Nilsson, Åkeson & Räftegård Färggren, 2009). Att kunna välja mellan flera olika aktiviteter som utförs i socialt sammanhang bidrar till positiva hälsoeffekter (Agahi, 2008). Nilsson et al (2009) skriver också om vikten av att det finns olika mötesplatser för att det sociala deltagandet ska kännas meningsfullt. Att människor har ett behov av gemensamma träffpunkter visar både svensk och internationell forskning (Nilsson et al., 2009). Äldre med funktionsnedsättning som är aktiva och har ett socialt umgänge känner tillfredställelse och tillhörighet. Deras sjukdomar och skador kan försvåra socialt umgänge och leda till att de upphör med sina aktiviteter (Tollén et al., 2008). Ett positivt åldrande påverkas av många faktorer. Enligt både Laferriere och Hamel-Bissell (1994) och Gabriel och Bowling (2004) har det sociala nätverket en stor betydelse för människan och inte minst de äldre. Även Helgesson (2012) skriver i sin litteraturstudie att det sociala nätverket har betydelse för äldres fysiska och psykiska hälsa. Dessutom har människan ett behov av gemenskap, tillgivenhet och närhet (Jansson & Gunnarsson, 2010). Det kan finnas svårigheter för äldre med funktionsnedsättningar att ta sig till och från olika sociala mötesplatser och organiserade aktiviteter. Hinder i miljön runtom personen kan begränsa aktivitetsutförandet. Därför är möjligheten till färdtjänst ett sätt för att bibehålla sitt aktivitetsmönster och välbefinnande (Agahi, Lagergren, Thorslund och Wånell, 2005). 2.4 Äldres delaktighet i aktiviteter Kielhofner (2008a) beskriver att delaktighet i aktivitet är ett samspel med individen och dennes omgivning. Till exempel att betala räkningar, umgås med vänner på ett kafé och spela boule. Miljön kan även skapa hinder för individen. Äldre med funktionsnedsättning kan uppleva att de får hitta aktiviteter närmare sin bostad, när miljön inte är tillräckligt anpassad. Om den äldre ska kunna utföra en aktivitet, så måste samspelet mellan miljön, människan och aktiviteten fungera (Hovbrandt, Fridlund & Carlsson, 2007). Personens engagemang påverkar vilka aktiviteter personen vill vara delaktig i. Det vill säga individens unika motiv, roller, vanor, förmågor och begränsningar (Kielhofner, 2008b).

9 Offentliga lokaler samt omgivningen utanför bör anpassas så att äldre ska kunna känna sig delaktiga i aktivitetsutförandet. Kommunerna erbjuder utbildning och checklistor för att privata verksamheter ska kunna bli mer anpassade, men de privata verksamheterna får finansiera anpassningarna själva (Humana, 2012). I Boverkets byggregler och allmänna råd står det om hur anpassningarna av offentliga lokaler ska utformas. Reglerna gäller tillgängliga toaletter med säkerhetslarm, ramper, teleslinga eller annan teknisk lösning för att personer med funktionsnedsättning ska kunna vistas i lokalerna (BFS, 2011:6). En studie har visat att äldre personer som trots en funktionell nedgång, beskrev att det var av stor vikt att kunna vara en oberoende person. De äldre personerna ville känna sig delaktiga i sitt dagliga livs vanor och roller (Haak et al., 2011). 2.5 Äldres tillgång till information om verksamheterna En till aspekt på om äldre personer med funktionsnedsättning kan delta i aktiviteter som erbjuds är om de får vetskap om verksamheternas existens. Vid denna kartläggning användes internet för att få kännedom om deras existens. I en studie fick äldre lära sig datakunskap, detta medförde att äldre personer fick känslan av att vara mer delaktiga i samhället. De lärde sig att betala räkningar, söka information, mejla och använda skype. De utvecklades från att inte kunna använda sig av Internet till att bli personer som kände meningsfullhet i aktiviteten (Larsson, Larsson-Lund & Nilsson, 2013). Denna studie redovisar att med rätt handledning kan äldre ta del av information som erbjuds på Internet. I en annan studie där man undersökte äldres förhållningssätt till Internet blev resultat att flertalet av deltagarna inhämtade sin information ifrån dagstidningar, TV, radio och telefon. Det kom även fram till att äldre med högre utbildning tar del av Internet på egen hand (Findahl, 2011). En förklaring till att merparten av äldre människor använder sig av traditionella medier kan vara som Kielhofner (2008b) beskriver att människan väljer ofta det som är välbekant i livet. Utförandet av aktiviteterna sker med individens invanda mönster. Att människan väljer att utföra välbekanta aktiviteter kan även bero att de går snabbare att utföra.

10 2.6 Motivering till studien Då verksamheterna för äldre i samhället idag drivs av olika huvudmän och därmed har olika former och ingen enhetlig definition kan det bli svårt att undersöka hur många verksamheter det finns enligt Statens Folkhälsoinstitut (2011). Sammantaget visar litteraturgenomgången ovan att äldre kan bibehålla sin psykiska och fysiska funktion genom aktivitet samt genom att delta i sociala sammanhang. Det sociala sammanhanget bidrar även med att äldre personer upplever meningsfullhet och god hälsa. Litteraturen pekar också på att äldre personer med funktionsnedsättning kan lätt bli isolerade i sina hem och därför är det viktigt med meningsfulla sysselsättningar utanför hemmet. Bakgrunden beskriver om att äldre med rätt handledning kan utveckla en god datakunskap, detta kan behövas för att få tillgång till information till de existerande verksamheterna. Denna information stärker varför en kartläggning ska genomföras över verksamheter som erbjuder aktiviteter för äldre med funktionsnedsättning och bor i eget boende. Det blir därför intressant att närmare undersöka aktivitetsutbudet, delaktigheten, och hur äldre får information om de existerande verksamheterna. Denna kartläggning kan vara en väg till att informationen om de anpassade aktiviteterna blir mer tillgänglig för äldre personer med funktionsnedsättning.

11 3. Syfte Syftet är att kartlägga vilka verksamheter som erbjuder aktiviteter för äldre med funktionsnedsättningar i eget boende i ett av Stockholms stadsdelsområden. Frågeställningar: Vad finns det för variation på aktivitetsutbudet i stadsdelsområdet? Hur ser de olika tidsförloppen ut av verksamhetsgruppernas olika aktivitetsutbud? Vad behövs för att de äldre ska kunna delta i de existerande aktiviteterna? Hur informerar verksamheterna de äldre om sina aktiviteter? 4. Metod 4.1 Design Kvantitativ metod valdes då den var lämplig för att möta studiens syfte. Verksamheterna i kartläggningen analyserades genom att de jämfördes samt visade deras olikheter i tabeller. Detta går att utföra med en kvantitativ metod (Olsson & Sörensen, 2011). Inriktningen på denna kvantitativa studie var en deskriptiv tvärsnittsstudie. Det vill säga att studien beskriver en viss population/grupps egenskaper vid en viss tidpunkt. Ett exempel på en sådan studie kan vara en kartläggning av befolkningens hälsotillstånd (Olsson & Sörensen, 2011). För att kunna inhämta data så objektivt som möjligt så valdes webbenkäter vid insamlingen av data (Olsson & Sörensen, 2011). Webbenkäter valdes även för att på ett snabbt sätt nå ut till ett stort antal deltagare (Eliasson, 2010). I studien kommer äldre med funktionsnedsättning som bor i eget boende betecknas som äldre personer. 4.2 Urval De verksamheter som skulle kartläggas var de som erbjöd aktiviteter för äldre med funktionsnedsättning och bodde i eget boende. Webbenkäter skickades ut till verksamheter som marknadsförde att de hade aktiviteter för äldre eller till äldre med funktionsnedsättning. Detta medförde att webbenkäterna skickades ut till ett stort antal verksamheter, då det inte var klart om de erbjöd aktiviteter för äldre med funktionsnedsättning. Verksamheterna söktes upp via Internet, i lokaltidningen, broschyrer samt via samtal till verksamheter.

12 Samtalen användes som ett led i en snöbollsmetod. Snöbollsmetoden som användes i studien var en urvalsmetod. Den gick ut på att de som blev uppringda gav flera förslag på verksamheter som kunde erbjuda aktiviteter för äldre personer. Det ledde till nya kontakter och fler verksamheter hittades (Eliasson, 2010). Verksamheterna som anordnade aktiviteter för äldre personer kunde vara mer insatta i aktivitetsutbudet i stadsdelsområdet, eftersom de arbetade dagligen med äldre och deras aktiviteter och därmed kunde ha en inblick i utbudet enligt Trost (2012). Det hittades 57 verksamheter som eventuellt erbjöd aktiviteter för äldre personer, det skickades ut webbenkäter till alla de 57. Denna utsållning gjordes på första frågan i webbenkäten (bilaga 2b). Det var endast 20 av de 57 verksamheterna som uppgav att de erbjöd aktiviteter för äldre personer. 4.3 Datainsamling Samtliga verksamheter marknadsförde sina verksamheter på Internet men alla redovisade inte specifikt vilken målgrupp de vände sig till. Identifieringen av nya verksamheter avslutades först när alla nya förslag som kom in från telefonsamtalen samt internetsökningen redan hade hittats, de fanns med i webbenkätsutskicket. Enkäten utformades från syftet och frågeställningarna och även med hjälp av en tidigare kartläggning över kommunala verksamheter som heter Träffpunkt för mig (Österman & Wånell, 2010). Det är en fördel att ta hjälp av ett redan utprovat frågeformulär då det är en konst att utforma frågorna så att de svarar på syftet (Olsson & Sörensen, 2011). I missivbrevet (bilaga 1) som skickades ut fanns bland annat information om studiens syfte och att det var frivilligt att delta i studien. Enkäten var främst utformad med fasta frågeställningar men hade även ett fåtal öppna frågor. Med fasta frågor menas det att verksamheterna väljer olika svarsalternativ, medan på öppna frågor skriver verksamheterna svaren på egen hand (Trost, 2012). Innan enkäten och missivbrevet (bilaga 1, 2 och 2b) skickades ut till verksamheterna prövades de av tre verksamheter i en annan kommun i Stockholms län. Utskicket ska utformas inbjudande och enkäten ska vara lätt att fylla i. Pilotundersökningen genomfördes för att undersöka frågornas reliabilitet och validitet (Olsson & Sörensen, 2011).

13 Efter mejlkontakten med de tre verksamheterna och i samråd med en av kursens handledare, gjordes ett par ändringar i utskicket. Utskicket innehöll webbenkäten (WebbEnkater.com) och missivbrevet (bilaga 1,2 och 2b). För att förenkla för verksamheterna genomfördes påminnelsen via telefon, då fylldes även enkäterna i tillsammans med verksamheterna. Olsson & Sörensen (2011) beskriver att påminnelsen kan utföras via telefonsamtal. Det var 10 av de 57 verksamheterna som föll bort (externt bortfall). Det var 20 av de 57 verksamheterna som uppgav att de erbjöd aktiviteter för äldre personer. Det var 27 av de 57 verksamheterna som inte tyckte sig erbjuda aktiviteter för de äldre. Externt bortfall representerar de verksamheter som inte var anträffbara eller de som valde att inte delta i studien. Internt bortfall är när deltagarna inte har svarat på alla frågor i enkätformuläret (Olsson & Sörensen, 2011). Denna studie hade inte detta problem då alla verksamheter hade svarat på de frågor som användes till studiens resultat. De frågorna som inte togs med i analysarbetet och som visades inte var relevanta för studiens syfte och frågeställningar var frågorna: 5, 11, 13 och 15 (bilaga 2b). 4.4 Databearbetning En kartläggning utförs grundligt därför granskades endast ett av Stockholms stads stadsdelsområden i studien. Detta stadsdelsområde är ett stickprov ur Stockholm stad. År 2010 undersöktes Stockholms stads verksamheter som erbjöd aktiviteter för äldre med funktionsnedsättning i eget boende. Då existerade det inga aktiviteter i denna studies utvalda stadsdelsområde som var anpassade för äldre med extra behov av stöd och hjälp (Österman & Wånell, 2010). I det utvalda stadsdelsområdet i Stockholms stad hade år 2011 en folkmängd på cirka 67 000 personer varav cirka 6300 personer var mellan 65-79 år och cirka 3150 personer var 80 år och äldre (Stockholms läns landsting, 2012). Dessa siffror visar hur många äldre som lever i stadsdelen, inte hur många av dem som är i behov av extra stöd och hjälp, eller vilka som bor på särskilt boende. För att få en bättre överblick över verksamheterna som erbjöd aktiviteter för äldre personer, kodades och delades de in i fyra grupper för presentationen av den deskriptiva/beskrivande datan. Kodningen baserades på om verksamheterna tillhörde kommunal verksamhet, var registrerat som ett företag, var en organisation/förening eller ett religiöst samfund.

14 Denna uppdelning anonymiserade verksamheterna samt att de medförde en tydligare framställning av resultatet. För att resultatet skulle bli ännu mer lätt att läsa av, delades dessa fyra grupper in i två grupper. De två grupperna var 1.kommunala verksamheter samt 2. företag, förening/organisation och religiöst samfund som slogs ihop till en grupp. Denna grupp förkortades För, F/O & RS i studien. Kommunala verksamheter presenteras enskilt eftersom det finns ett visst ansvar inom kommunen att anordna organiserade aktiviteter för äldre personer (Stockholms stad, 2012) och därmed blir det intressant att jämföra dessa två grupper. Den insamlade datan analyserades bland annat med hjälp av dataprogrammet SPSS (Wahlgren, 2005). För att presentera data användes deskriptiv statistik (Olsson & Sörensen, 2011). En chi²-analys användes också för att presentera data. Denna chi²-analys användes för att statistiskt undersöka om det fanns en skillnad mellan verksamheternas tidförlopp på aktivitetsutbudet. Skillnaden redovisades därmed bland annat med hjälp av P-värde. I enlighet med rekommendationer för statistiska metoder (Olsson & Sörensen, 2011) betraktades ett P- värde under 0,05 som en indikation på att skillnaden mellan verksamheterna var statistiskt signifikanta, det vill säga, de har inte uppstått av slumpen. I enlighet med rekommendationer för statistiska metoder beskriver att om någon kolumn i chi²- analysen redovisar en lägre siffra än 5 så blir inte P-värdet trovärdigt (Eliasson, 2010). Denna studies chi²- analys hade kolumner med en lägre siffra än 5, men variationen mellan grupperna var ändå tydlig. I studiens chi²- analys fanns det en variation för att kommunala hade verksamheter inom båda tidsförloppen medans verksamhetsgruppen För, F/O & RS endast hade verksamheter i kolumnen korta aktivitetstillfällen. De öppna frågornas data kodades genom att de blev uppdelade i gemensamma kategorier (Olsson & Sörensen, 2011). Frågorna 1och 2 i frågeformuläret kartlade vilka verksamheter som anordnade aktiviteter för äldre med funktionsnedsättning (bilaga 2b). Enkätfrågorna 4 och 7 hade utformats med flera olika svarsalternativ. Efter det svarsalternativet som verksamheterna valde så fyllde de i hur ofta de höll aktiviteter eller hur stor avgift de tog för att äldre personer skulle kunna delta (bilaga 2b). Detta medförde att verksamheterna inte behövde räkna om sina uppgifter till ett visst svarsalternativ (bilaga 2b). Detta kan ha medfört att det var lättare för verksamheterna att besvara frågorna. Enkäterna utformades så att de blev lättförståliga och lätta att fylla i för verksamheterna (Olsson & Sörensen, 2011). Dessa svar omvandlades vid analysarbetet.

15 Fråga 4 kodades med hjälp av fråga 3 om till två kategorier: erbjuder aktiviteter under hela dagen och korta aktivitetstillfällen (se tabell III). Korta aktivitetstillfällen är en aktivitet som varar i ca: 1-2 timmar per gång. Medan aktiviteter under hela dagen är när aktivitetsperioden varar i ca: 5-8 timmar, till exempel dagverksamheter. Denna chi²- analys hjälper till att få en kännedom om variationen av aktivitetsutbudet. Fråga 7, 10 och 12 kodades i två kategorier samt jämfördes mellan verksamhetsgrupperna kommunala och För, F/O & RS. Dessa tre frågor hjälper till att få kännedom om äldre personer kan vara delaktiga i aktivitetsutbudet. Fråga 10 kodades i två kategorier, villkor och inte villkor. I kategorin villkor ingår de verksamheter som endast låter äldre personer delta i aktiviteterna om de tillhör någon av följande grupper: specifik grupp (t.ex. stroke), ett biståndsbeslut eller endast för äldre med funktionsnedsättning och bor i eget boende. De verksamheter som inte har några av dessa tre villkor går under kategorin inga villkor. Fråga 8 och 9 kodades och sammanfördes till två kategorier, anpassade lokaler och mindre anpassade lokaler. Mindre anpassade lokaler är om verksamheterna endast har anpassat för rullstol det vill säga hade några av dessa tre; inga trösklar, har ramp och/eller handikappstoalett. De verksamheter som ingick i gruppen Mindre anpassade lokaler använde sig av olika lokaler vid olika aktivitetstillfällen. Verksamheterna som ingår i mindre anpassade lokaler kategoriserade sina egna lokaler på fråga 8 (bilaga 2b) som mindre anpassade lokaler. De verksamheter som ingick i kategorin anpassade lokaler använde sig av en och samma lokal vid alla deras aktiviteter. Denna lokal hade samtliga anpassningar för rullstol samt flera anpassningar (till exempel hörslinga). De verksamheter som ingick i anpassade lokaler kategoriserade sina egna lokaler på fråga 8 (bilaga 2b) att de hade anpassade lokaler. Fråga 3 kodades och sammanfördes till fyra kategorier för att på ett tydligt sätt redovisa verksamheternas aktivitetsutbud: underhållning, fysisk aktivitet, social gemenskap och kurs/utbildning (tabell II). Alla aktiviteter som har kategoriserats se bilaga 3. Fråga 14 delades upp och sammanfördes till sex kategorier för att på ett tydligt sätt redovisa om hur verksamheterna informerar de äldre: internet, broschyrer/flygblad, tidning/radio, brev/mejl, mun till mun info och biståndshandläggare/hemtjänst som sedan redovisades i en tabell (se tabell IV). För att få exakt information vad som ingår i varje kategori, se bilaga 4.

16 5. Etiska aspekter Studiens syfte var tydligt förklarat i missivbrevet. Informationen i missivbrevet gjorde det möjligt för verksamheterna att ta ställning till om de ville delta eller inte. Det var en person från varje verksamhet som svarat på enkäten, detta kunde ha medfört att personen kände sig ansvarig att få fram rätt information för studien. Trost (2012) beskriver att en persons beteende och synsätt på det som efterfrågas kan påverka svaren. Detta kan bli ett etiskt dilemma om personen får stå till svars för sina svar på enkäten. 6. Resultat Äldre med funktionsnedsättningar i eget boende i ett av Stockholms stadsdelsområden, betecknas även under denna rubrik som äldre personer. 6.1 Verksamheterna som erbjuder aktiviteter för de äldre I den första kartläggningen av verksamheterna i ett av Stockholms stadsdelsområde framkom det att 20 av 57 tillfrågade verksamheter erbjöd aktiviteter för äldre personer. Tabell I. Antal verksamheter som erbjuder aktiviteter för de äldre i varje verksamhetsgrupp. De som har Kommunal Företag Föreningar/ Aktiviteter: Organisation Religiösa samfund Totalt Har aktiviteter: n = 8 n = 6 n = 3 n = 3 n = 20 Verksamheterna som erbjuder aktiviteter för äldre personer: 20 (35 %) av de 57 tillfrågade verksamheterna erbjöd aktiviteter för äldre personer. Typvärdet: Kommunala verksamheter har 40 % av de 20 verksamheterna som erbjuder aktiviteter för äldre personer. 6.2 Aktivitetsutbudet Tabell II. Stadsdelsområdets aktivitetsutbud. Verksamheter: Aktiviteter: Kommunal n = 8 Företag n = 6 Förening/Org n = 3 Religiöst samfund Total N=20 n = 3 Underhållning 4 2 6 Fysiska aktiviteter 30 6 6 1 43 Social gemenskap 17 1 3 12 33 Kurs/ Utbildning 1 2 1 1 5 Totalt antal aktiviteter: 52 11 10 14 87

17 Kommunala verksamheter erbjuder flest aktiviteter. Den aktivitetskategori som verksamheterna erbjuder mest är fysiska aktiviteter. De aktiviteter som har kategoriserats i fyra kategorier redovisas i bilaga 3. Tabell III. Verksamheternas aktiviteter erbjuds i två olika tidsförlopp. Aktiviteternas olika tidsförlopp Aktiviteter under Korta aktivitetstillfällen hela dagen Verksamhetsgrupper: Total: Kommunal 4 4 8 För, F/O & RS 0 12 12 Total: 4 16 20 Det finns en stor variation mellan de två verksamhetsgruppernas tidsförlopp på aktivitetsutbudet. P<0,006. Kommunala verksamheter erbjuder aktiviteter i två olika tidsförlopp. 6.3 Äldres delaktighet i aktivitetsutbudet De variabler som kan påverka de äldres delaktighet i aktiviteten är om verksamheterna kräver någon slags villkor för deltagandet, tar någon slags avgift eller om de hjälper till med beställning av resa till och från verksamheterna. En annan variabel som kan avgöra om de äldre kan delta är om verksamheternas lokaler är anpassade. 6 av 8 kommunala verksamheter har specifika villkor som äldre personer måste uppfylla om de vill delta i verksamheternas aktiviteter. Verksamhetsgruppen För, F/O & RS har endast 1 av 12 verksamheter som har några av dessa specifika villkor för de äldre som vill delta. Verksamhetsgruppen För, F/O & RS har däremot 11 av 12 verksamheter som tar en avgift av äldre personer som vill delta. 2 av 8 kommunala verksamheter tar en avgift av äldre personer som deltar. Majoriteten av båda verksamhetsgrupperna hjälper till med beställning av resan. Kommunala har 6 av 8 verksamheter samt verksamhetsgruppen För, F/O & RS har 8 av 12 verksamheter som hjälper till med beställning av resan. Kommunala har 6 av 8 verksamheter som har mindre anpassade lokaler. Verksamhetsgruppen För, F/O & RS har 7 av 12 anpassade lokaler. 6.4 Verksamheternas information till de äldre Verksamheterna använde sig av olika metoder för att marknadsföra sina verksamheter och aktiviteter.

18 Tabell IV. De metoder som verksamheterna använder för att informera de äldre. Verksamheter Annonsering: Kommunal n = 8 Företag n = 6 Förening/org n = 3 Religiöst samfund Total N = 20 n = 3 Internet 8 6 3 3 20 Tidning/radio 2 3 3 3 11 Broschyr/flygblad * 3 3 1 2 9 Brev/mejl ** 2 1 1 4 Mun till mun info 3 4 7 Biståndshandl/hemtjänst 4 1 5 * Broschyrer läggs ut bland annat på vårdcentraler. ** Utskick brev/mejl innebär att annonsering sker genom att skicka information till medlemmar och nya deltagare. Typvärdet: Internet. Endast 25 % av kommunala verksamheter använder sig av tidning/radio. Medans företag använder sig av denna annonsering 50 %. Samtliga av Förening/organisation och religiösa samfund använder av tidning/radio för att nå ut till sin målgrupp. Även samtliga verksamhetsgrupper använder sig av broschyr/flygblad. Verksamhetsgruppen företag använder mun till mun information 7 %. 50 % av kommunala verksamheter använder sig av biståndshandläggare/hemtjänst för att nå ut till sin målgrupp. 6.5 Sammanfattande Resultat Kartläggningen visade att 20 (35 % av de tillfrågade) verksamheter erbjöd aktiviteter för äldre personer i ett stadsdelsområde. Aktivitetsutbudet i stadsdelsområdet hade en stor variation och kommunen erbjöd det största utbudet. Den aktivitetsform som erbjöds mest var fysisk aktivitet. Aktivitetsutbudet erbjöds även i två olika tidsförlopp, aktiviteter under hela dagen och korta aktivitetstillfällen. Studiens resultat visade att majoriteten av de kommunala verksamheterna hade specifika villkor för äldre personer som ville delta i deras aktiviteter. Verksamhetsgruppen För, F/O & RS tog ofta en avgift vid deltagandet. Studien redovisade att majoriteten av verksamheterna hjälpte till vid beställning av resan. Kommunala verksamheter hade mindre anpassade lokaler medans verksamhetsgruppen För, F/O & RS hade fler anpassade lokaler, om verksamheternas lokaler är anpassade eller inte kan påverka de äldres deltagande. Samtliga av verksamheterna uppgav att de använde sig av Internet för att informera äldre personer. Och ett stort antal av verksamheterna använde sig av tidning/radio samt broschyrer/flygblad för att informera äldre personer.

19 7. Diskussion 7.1 Metoddiskussion En kvantitativ metod tillämpades för att möjliggöra en kartläggning av verksamheterna som erbjöd aktiviteter för äldre personer med funktionsnedsättning i eget boende i ett av Stockholm stads stadsdelsområden. Webbenkäter valdes som insamlingsmetod till studien. Trost (2012) beskriver att det är en process att gå igenom utformningen av en enkät och det tar mycket av studiens planerade tid. Tidsramen för denna studie gjorde så att det inte var möjligt att lägga mer av studiens planerade tid på enkätutformningen. Detta kan ha påverkat studiens validitet, det vill säga att studien inte undersöker det den var avsedd att undersöka. (Olsson & Sörensen, 2011). Denna studies resultat svarar på dens syfte och frågeställningarna. Under analysarbetet kom det fram att vissa frågor (5, 11, 13 och 15, bilaga 2b) i enkäten inte bidrog till att svara på denna studies syfte samt frågeställningarna. Därför togs dessa frågor inte med i analysen och resultatet. Webbenkäten testades med hjälp av en pilotundersökning i en annan kommun, detta var för att granska reliabiliteten av frågeställningarna. Reliabiliteten mäter om en enkät besvaras på liknande sett av alla deltagare (Olsson & Sörensen, 2011). Detta kan ha påverkat resultatet genom att insamlad data svarade på studiens syfte och frågeställningar förutom frågorna (5, 11, 13 och 15, bilaga 2b). Vid sökning av verksamheterna fanns det svårigheter, men den valda metoden underlättade sökningen. Den gick ut på att de som blev uppringda gav förslag på fler verksamheter (Trost, 2012). Alla verksamheterna hade information på Internet om sina aktiviteter men inte vilken målgrupp de vände sig till. Därför skickades webbenkäter ut till 57 verksamheter varav det fanns 20 verksamheter som erbjöd aktiviteter för de äldre. Detta kan ha medfört att det tog längre tid söka upp verksamheterna när de inte skrev ut vilka de vände sig till på sin hemsida. Resultatet kan ha påverkats av att personen som fyllde i enkäten fick avgöra om verksamheten riktade in sina aktiviteter till äldre med funktionsnedsättning, det kan ha medfört att verksamheter som inte erbjöd aktiviteter kom med i studien. Data ifrån frågorna 4 och 7 kategoriserades till två kategorier. Den insamlade datan redovisades i olika tidsmått och detta medförde att det behövdes omvandlas till samma måttenhet innan analysarbetet kunde påbörjas.

20 Det hade även varit otydligt att förklara datan i löpande text utan att kategorisera informationen. Efter omvandlingen svarade datan fortfarande på frågeställningen. I tabell III fanns det variabler som var under siffran 5. I enlighet med rekommendationer för statistiska metoder kan detta påverka P-värdets trovärdighet (Eliasson, 2010). I tabell III var det däremot en variation mellan verksamhetsgrupperna där de kommunala verksamheterna hade verksamheter i båda tidsförloppen, det vill säga aktiviteter under hela dagar samt korta aktivitetstillfällen medans verksamhetsgruppen För, F/O & RS har verksamheter i kategorin korta aktivitetstillfällen. På de öppna frågorna i enkäten skrev vissa verksamheter allt de hade eller gjorde, medan andra kanske inte skrev allt. Enligt Trost (2012) kan öppna frågor vid en enkät ge olika svar då en del skriver endast ett par ord och andra väldigt utförligt. Svaren på enkäten kan påverkas av om personen som svarar på frågorna har ett beteende och synsätt på det som efterfrågas (Trost, 2012). Under analysen räknades det med att alla verksamheter skrev allt de erbjöd och alla anpassningar de hade. Detta kan ha påverkat resultatet om verksamheter missade att skriva upp information. Det kan även bli missförstånd vid enkätundersökning då deltagarna fyller i svaren själva, de har ingen att fråga under processens gång (Trost, 2012). Webbenkät valdes också för att få med ett stort antal verksamheter i studien samt att insamlingsmetoden skulle samla in kvantitativ data (Eliasson, 2010). 7.2 Resultatdiskussion Att som äldre ägna sig åt olika fritidsaktiviteter under längre perioder, breddar både personens sociala nätverk, ger ett socialt stöd och kan ge goda hälsoeffekter (Agahi, 2008). Som beskrivs i bakgrunden behöver äldre kunna delta i aktiviteter för att undvika nedsatt aktivitetsförmåga. För att må bra och känna sig stark under ålderdomen menar Kielhofner (2012a) att det är av stor betydelse att engagera sig i aktiviteter som den äldre uppskattar. Det står i socialtjänstlagen att äldre personer skall leva ett värdigt, aktivt och meningsfullt liv (SFS 2010:427). Kommunen har ett visst ansvar för att äldre personer har ett aktivt liv och ett tryggt boende. Detta gjorde det intressant att jämföra kommunala verksamheterna med verksamhetsgruppen: För, F/O & RS. Det fanns en variation mellan dessa två verksamhetsgrupper.

21 Denna variation kan ha uppstått eftersom att kommunala verksamheter har ett ansvar för att äldre ska leva ett värdigt, aktivt och meningsfullt liv, medans de övriga verksamhetsgrupperna behöver ta en avgift för att existera. Det kan även bero på att de övriga verksamheterna har mer frihet att erbjuda aktiviteter som de tycker passar. Det fanns även en variation mellan grupperna när det gällde äldre personers möjlighet att delta i aktiviteterna. Både kraven på villkoren och avgifterna kunde utestänga några av de äldre. Avgifterna som vissa verksamheter krävde för att de äldre skulle kunna delta kan även bidra till att verksamheterna kan behöva anpassa sina aktiviteter till det som äldre personer efterfrågar. De äldre väljer själva om de vill delta i en sådan aktivitet. Villkoren som vissa verksamheter krävde kan bidra till att de som behövde aktiviteten fick tillgång till den. Det vill säga äldre som har särskilda svårigheter och behov kan få tillgång till aktiviteterna via biståndsbeslut (Stockholm stad, 2012). Kommunala verksamheter har fler verksamheter som har mindre anpassade lokaler detta kan påverka de äldres delaktighet i dessa verksamheter. Arbetsterapeuter utgår från individen och arbetar med miljöinriktade åtgärder för att utreda behov av förändringar av den fysiska miljön (FSA, 2005). Det kan bland annat vara att anpassa en verksamhets lokaler. Då människan rör sig mellan olika aktivitetsmiljöer, menar Kielhofner (2012b) att miljön har en central roll om aktiviteterna kan utföras. Funktionshindret minskar i en miljö som är fri från hinder och som är anpassad. Även Argentzell och Leufstadius (2010a) beskriver att om miljön inte är anpassad för individen så kan aktivitetsutförandet påverkas negativt. Att uppnå känslan av delaktighet är önskvärd för de äldre, så att de kan uppleva självständighet och välbefinnande. Resultatet av denna studie visade bland annat att det fanns ett brett utbud av aktiviteter för äldre personer i det utvalda stadsdelsområdet. Eklund (2010) beskriver att det är av stor betydelse att det finns ett stort utbud av olika aktiviteter i samhället därför att människan är komplex och har olika intressen. Det är även intressant att de aktiviteter som förekom mest var olika fysiska aktiviteter, såsom lättgympa, qigong, boule och promenader. Därefter var det social gemenskap som förekom mest och det kunde handla om bingo, fika och högläsning. Äldre kan förbättra sin livskvalitet genom fysisk aktivitet. De äldre förbättrar även sitt sociala deltagande, får en mer förståelse för sitt åldrande samt vikten av aktivitet för att behålla en god livskvalitet (Figueira et al., 2012). Dessa båda referenser styrker att stadsdelsområdets aktivitetsutbud är relevant för äldre personer med funktionsnedsättning.

22 Äldre med funktionsnedsättning som bor i eget boende var intressanta att se närmare på eftersom de har rätt till en eget boende, men denna bostad kan bli som ett fängelse om man inte har möjlighet att ta sig ut på egen hand. Därför är det av stor vikt att det finns ett utbud av sociala mötesplatser, att den äldre kan ta sig till och från mötesplatsen samt att den äldre kan delta i aktivitetsutbudet. I socialtjänstlagen anges det att socialnämnden verkar för att äldre människor ska kunna bo i eget tryggt boende och samtidigt ha tillgång till en aktiv fritid i gemenskap med andra (SFS 2001:453). Majoriteten av verksamheterna hjälpte till med beställning av resan till och från verksamheterna. Detta kunde göra att de äldre lättare kunde delta i aktivitetsutbudet. Resan kan verkligen vara ett stort hinder för äldre med funktionsnedsättning. Äldre som har problem med rörligheten kan ha svårt att ta sig till aktiviteten på egen hand. De kan behöva ha sällskap från dörr till dörr för att känna sig trygga och vilja delta i aktiviteten (http://aldrekontakt.se/volontar/bli-chauffor/). För att bibehålla sitt aktivitetsmönster och välbefinnande finns det möjlighet för vissa att använda sig av färdtjänst. Färdtjänst kan underlätta för äldre personer att ta sig till sina olika aktiviteter (Agahi et al., 2005). Att få tillgång till färdtjänst kräver att den äldre har biståndsbeslut för detta. Samtliga verksamheter i studien annonserade och spred sin information via Internet. Därför är det av intresse att fundera över vilka av de äldre personerna som använde sig av Internet, det vill säga att de får tillgång till informationen om de existerande verksamheterna. I en studies resultat kom det fram att med rätt handledning kan äldre ta del av informationen som erbjuds på Internet (Larsson et al., 2013). Men det finns även i den äldre generationen faktorer som gör att äldre inte använder sig av Internet enligt Findahl (2011). Det vill säga att de äldre har för lite kunskap, intresse samt känner svårigheter inför att använda sig av Internet (Findahl, 2011). Om äldre personer inte använt sig av Internet tidigare kan det finnas svårigheter för dem att få vetskap om aktiviteterna. Resultatet från denna studie redovisade att verksamheternas marknadsföring skedde också genom tidningar/radio samt broschyrer/flygblad. Dessa två kategorier kunde eventuellt föra ut kunskapen om verksamheternas existens till de äldre som inte använder sig av Internet. Vidare i enkätsvaren noterade även flera verksamheter att de använde informationsmetoden, mun till mun metoden. En av de verksamheter som använde sig av mun till mun metoden hade detta som enda sättet att marknadsföra sig på, då de hade många deltagare.

23 Att äldre som deltar i verksamheternas aktiviteter sprider informationen vidare kan spara både tid och energi för verksamheterna. Äldre personer som kan ha fått information om verksamheten från en vän kan då ha förhandsinformation om aktiviteten och blir därmed rätt person på rätt plats. I denna studies stadsdelsområde hade år 2011 en folkmängd på cirka 67 000 personer varav cirka 6300 personer var mellan 65-79 år och cirka 3150 personer var 80 år och äldre (Stockholms läns landsting, 2012). Av antalet äldre personer som bor i stadsdelsområdet är det svårt att veta hur många utav dessa som har en funktionsnedsättning eller vilka som bor i eget boende. Därför är det svårt säga om det existerar tillräckligt många aktiviteter i det utvalda stadsdelsområdet. Denna studies kartläggning kan bidra till på längre sikt att de äldre som behöver denna typ av verksamhet kan hitta dem. Om de äldre inte får tillgång till de aktiviteter som existerar spelar det ingen roll hur anpassade de är eller hur aktivitetsutbudet ser ut. En arbetsterapeut arbetar både individ- och miljöinriktat, de ska förebygga, kompensera, förbättra eller vidmakthålla individernas aktivitetsförmåga. Arbetsterapeuter utreder om miljön runt individen behöver förändras, ger råd om förändring, genomför förändringar samt förskriver hjälpmedel för att inte aktivitetsutförandet försämras (FSA, 2005). Arbetsterapeuter kan aktiviteter och hur personer med funktionsnedsättningar ska kunna vara delaktiga i aktivitetsutbudet. Verksamheterna borde använda sig av denna kunskap för att sina aktiviteter ska bli optimala för de äldre. 7.3 Förslag på studier Denna studies resultat visar bland annat hur aktivitetsutbudet ser ut i ett stadsdelsområde, men vilka aktiviteter vill de äldre delta i? En kvalitativ studie om hur de äldre vill att de existerande aktiviteterna ska utformas samt vilka aktiviteter de vill delta i skulle vara en intressant komplettering till denna studies resultat. Resultatet från denna kartläggning kan även vid ett fortsatt arbete presentera aktivitetsutbudet i en tydlig broschyr för äldre personer med funktionsnedsättning som bor i eget boende.

24 8. Slutsats Denna kartläggning kan utgöra ett underlag för beslutsfattare i flera stadsdelar. Studiens resultat kan även hjälpa stadsdelsområdet att få en tydligare överblick över aktivitetsutbudet idag. Därmed kan stadsdelsområdet få stöd i sitt beslutfattande om det behövs några ytterligare insatser för att de äldre lättar ska kunna delta i de existerande aktiviteterna. Utifrån studiens resultat kan en arbetsterapeut lättare se vad aktivitetsutbudet är samt vilken grad av anpassning de existerande aktiviteterna befinner sig på. Detta kan bidra till att arbetsterapeuter kan bli anställda som rådgivare. Arbetsterapeuter arbetar redan som rådgivare i olika sammanhang så att denna roll skulle bli naturlig. Dessa verksamheter kan behöva en arbetsterapeut som vet hur deras aktiviteter samt lokaler kan anpassas. Detta arbetstillfälle för arbetsterapeuter kan skapas om de äldre är i fokus så att de känner sig välkomna och kan delta på sina villkor. I yrket som arbetsterapeut, åligger det även att fungera som konsult till myndigheter, handleda olika personalkategorier och delta i utvecklingsarbete (FSA, 2005). 9. Tack Tack till Karin Johansson för rika handledarträffar, all feedback från kursare, Camilla Malinowsky för kloka rådgivningar till den kvantitativa analysen med mera. Samt tack till språkverkstaden på Karolinska Institutets bibliotek i Huddinge.

25 10. Referenser Agahi, N. (2008). Leisure in late life: patterns of participation and relationship with health (Doctoral thesis, Department of Neurobiology, Care Sciences and Society). Stockholm: Karolinska Institutet. Tillgänglig: http://hdl.handle.net/10616/37790 Agahi, N., Lagergren, M., Thorslund, M., & Wånell, S. E. (2005). Hälsoutveckling & Hälsofrämjande insatser på äldre dar: En kunskapssammanställning. Hämtad 15 mars, 2013, från Statens Folkhälsoinstitut: http://www.fhi.se/pagefiles/3968/r20056aldredar0505.pdf Argentzell, E., & Leufstadius, C. (2010a). Meningsfull aktivitet och psykiskt funktionshinder.i M. Eklund, B. Gunnarsson, & C. Leufstadius, Aktivitet & Relation, mål och medel inom psykosocial rehabilitering (ss. 175-200). Lund: Studentlitteratur. Argentzell, E., & Leufstadius, C. (2010b). Teoretiska grunder inom psykosocial arbetsterapi. i M. Eklund, B. Gunnarsson, & C. Leufstadius, Aktivitet & Relation, mål och medel inom psykosocial rehabilitering (ss. 41-68). Lund: Studentlitteratur. BFS 2011:6. Boverkets föreskrifter om ändring i verkets byggregler föreskrifter och allmänna råd. Karlskrona: Yvonne Svensson. Eklund, M. (2010). Aktivitet, hälsa och välbefinnande. i M. Eklund, B. Gunnarsson, & C. Leufstadius, Aktivitet & Relation, mål och medel inom psykosocial rehabilitering (ss. 19-35). Lund: Studentlitteratur. Eliasson, A. (2010). Kvantitativ metod från början. Lund: Studentlitteratur. Figueira, H. A., Figueira, A. A., Cader, S. A., Guimarães, A. C., De Oliveira, R. J., Figueira, J. A., Figueira, O. A., Dantas, E. H. M. (2012). Effects of a physical activity governmental health programme on the quality of life of elderly people. Scandinavian Journal of Public Health,40(5), 418-422. DOI:10.1177/1403494812453885 Findahl, O. (2011). Äldre svenskar och internet 2010.(version 1.0). Hämtad 25 mars, 2013, från Stiftelsen för Internetinfrastruktur: https://www.iis.se/docs/aldre_svenskar_och_internet_2010.pdf Förbundet Sveriges Arbetsterapeuter. (2005). Etisk kod för arbetsterapeuter (2uppl). Nacka: Förbundet Svenska Arbetsterapeuter. Gabriel, Z., & Bowling, A. (2004). Quality of life from the perspectives of older people. Ageing & Society 24, ss. 675-691. DOI:10.1017/S0144686X03001582 Haak, M., Malmgren Fänge, A., Iwarsson, S., & Dahlin-Ivanoff, S. (2011). The importance of successful place integration for perceived health in very old age: a qualitiative meta-synthesis. International Journal of Public Health, 56 (6), 589-595. DOI:10.1007/s00038-011-0282-4 Helgesson, F. (2012). Vilken inverkan har socialt nätverk på äldres hälsa? En litteraturöversikt om socialt nätverk och äldres hälsa. Sahlgrenska Akademin, Folkhälsovetenskapligt program med hälsoekonomi, Göteborg.