Verksamhetsberättelse 04/05
1. FÖRORD Denna verksamhetsberättelse är ett sätt för oss att avsluta och summera vårt verksamhetsår. Den är också en redovisning av vårt arv till våra efterträdare. Summeringen känns inte riktigt som om den kan ge året rättvisa, då det är omöjligt att på några få sidor beskriva allt det som händer under ett år inom Umeå studentkår. Vi lämnar bakom oss ett verksamhetsår som vi är stolta över. Verksamhetsplanen och den konkreta handlingsplanen är nästintill uppfylld, stora processer har genomförts och somliga nya påbörjats, vi har fått stort gehör från universitetet och kommunen för våra önskemål och krav. På alla sätt ett år som varit fyllt med fortsatt hårt arbete för att förbättra situationen för alla Umeå studentkårs medlemmar och för att vara dess samlade röst. Året har liksom tidigare varit mycket händelserikt. Vi vill påstå att det varit ett av de intensivaste och mest turbulenta åren, då den interna förvaltningen och verksamheten fått stor uppmärksamhet. Stora frågor inom den utbildningspolitiska arenan har varit att verka för en avgiftsfri utbildning, uppmärksamma forskarstuderandes situation och forskarpropositionen, opinionsbilda kring förslaget om nytt resurstilldelningssystem, följa utredningen om det utökade studieåret och nu sist att påverka regeringen att lyssna till våra krav av förändringar i Högskolepropositionen, förslaget om formen av högskolans framtid. Inom den interna organisationen har försäljningen av kårhuset tagit exakt ett år, omorganisering av arbetsuppgifter och personal har påbörjats, samarbetet med Umeå-kårerna utvecklats, vilket lett till att långvariga konflikter fått sitt slut, sektionsmissnöje har lett till förbättrad samverkan samt att arbetet med information och distansstudenter har förbättrats. Studentengagemanget i partier, fullmäktige, styrelse och centrala styrelser och nämnder vid universitetet har ökat avsevärt under året. Tyvärr har några sektioner haft problem med nyrekrytering och på föreningsnivå måste vi lämna över till ny styrelse att förbättra studerandeinflytandet. Verksamhetsåret 2004/2005 är inte unikt eller mer speciellt än andra år, trots att vi känner oss ganska märkvärdiga ibland. Vi har förvaltat föregående års arv väl. Härmed lämnar vi över till ny styrelse att fortsätta resan rakryggad framåt. Vi önskar dem all lycka till och vi önskar Dig en trevlig läsning! För Umeå studentkårs styrelse verksamhetsåret 2004/2005 Anchela Signell Ordförande 2
INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. FÖRORD... 2 2. ARVODERADE OCH REPRESENTATION... 5 2.1 Kårstyrelsen... 5 2.2 Arvoderade studenter... 5 2.3 Kårfullmäktige... 5 2.4 Inspektor och proinspektor... 6 3. VERKSAMHETSOMRÅDEN... 7 3.1 Verksamhetsledning... 7 3.1.1 Allmänt... 7 3.1.2 Kårfullmäktige (KF)... 7 3.1.3 Kårstyrelsen... 9 3.1.4 Studeranderepresentation... 10 Universitetsstyrelsen... 10 Universitetsledningen... 11 Stiftelsen universitetshallen... 11 Akademibokhandeln... 11 Folkuniversitetet... 12 3.1.5 Arbetsutskottet... 12 3.1.6 Personal... 12 3.2 Utbildningsbevakning... 12 3.2.1 Allmänt... 12 3.2.2 Arbetsgrupper... 13 3.2.3 Studentfall... 14 3.2.4 Praktikproblem... 15 3.2.5 Sektionsutbildningsbevakarna... 15 3.2.6 Studentfacklig utbildning... 16 3.2.7 Nationella frågor... 16 3.2.8 Pedagogiska priset... 16 3.2.9 Priset för bästa studievägledare... 16 3.2.10 Utbildnings- och forskningshandläggning... 16 3.3 Studiesocialt... 17 3.3.1 Allmänt... 17 3.3.2 Studenthälsans framtid... 17 3.3.3 Akutlån... 18 3.3.4 Studenters trygghet och ekonomi... 18 3.3.5 CSN samrådsgrupp... 18 3.3.6 Bostäder... 18 3.3.7 Föreningsstöd... 19 3.3.8 Gästlegitimation... 19 3.4 Jämlikhet... 19 3.5 Information... 20 3.5.1 Klassrumsinformation... 20 3.5.2 Kårsidan i Vertex... 20 3.5.3 e-kårren... 21 3.5.4 Anslagstavlor och toalettavlor... 21 3.6 Externa relationer... 21 3.6.1 Allmänt... 21 3.6.2 Arbetsmarknad... 21 3.6.3 Samarbetspartners... 21 3.7 Hållbarhet... 22
3.7.1 Allmänt... 22 3.7.2 Visionsdokument... 22 3.7.3 Hållbar student... 22 3.8 Systemansvar... 22 4. VERKSAMHETSGRENAR... 23 4.1 Umeå Studentradio (f.d. Mick 102)... 23 4.2 Kårmedia i Umeå HB... 23 5. KÅRVALET 2005... 25 6. STIFTELSER... 26 6.1 Kårhusstiftelsen... 26 6.1.1 Kårhusförsäljning... 26 6.1.2 Corona... 26 6.1.3 Förändringar i byggnaden... 26 6.2 Stiftelsen JC Kempes Minnes Stipendiefond... 26 6.2.1 Allmänt... 26 6.3 Stiftelsen Studenthälsan... 27 7. SEKTIONER OCH LOKALORGANISATIONER... 28 7.1 Sektionsrådet... 28 7.2 Beteendevetarsektionen... 28 7.3 Doktorandsektionen... 29 7.4 HHUS Handelshögskolans i Umeå Studentförening... 30 7.5 Humanistiska sektionen... 30 7.6 SamSektionen... 31 7.7 UmPe UmeåPedagogerna... 32 7.8 Umeåstudenter i Örnsköldsvik - USÖ... 33 8. SAMARBETEN... 35 8.1 Sveriges Förenade Studentkårer (SFS)... 35 8.2 Umeå-kårerna... 35 8.3 Studentkommun... 36 8.3.1 Styrgruppen... 36 8.3.2 Studentstad... 36 8.3.3 Arbeta i Umeå... 37 8.3.4 Bostads- och kommunikationsgruppen... 37 8.3.5 Studenter, alkohol och narkotika... 37 Bilagor 1. Konkretiserad handlingsplan 4
2. ARVODERADE OCH REPRESENTATION 2.1 Kårstyrelsen Kårstyrelsen har under året bestått av en koalition mellan Samhällsvetarna, Socialdemokraterna och Ekopartiet. Följande personer har ingått i styrelsen under året: Anchela Signell (Shv), ordförande. Johanna Fjellander (s), 1:e vice ordförande Jörgen Boström (s), 2:e vice ordförande Tariq Bacchus (Shv), ordinarie ledamot Stefan Brattlöf (Shv), ordinarie ledamot under tiden 2004-07-01 2005-02-10 Theo Reingoldt (Shv), ordinarie ledamot under tiden 2004-07-01 2004-12-15 Elisabeth Lindvall (E), ordinarie ledamot Jonas Fjellström (s), suppleant Joakim Lilja (Shv), suppleant Britta Markström (Shv), suppleant t.o.m 2005-03-10, sedan ordinarie ledamot Erik Nylander (E), suppleant Johanna Liljenfeldt (E), suppleant Joakim Lilja (Shv), ordinarie ledamot fr.o.m. 2004-12-15 Anna Sjödin (Shv), suppleant fr.o.m. 2005-03-10 2.2 Arvoderade studenter Anchela Signell, ordförande. Verksamhetsledning. 100% arvodering Johanna Fjellander, 1:e vice ordförande med ansvar för studiesociala frågor och jämställdhet. 100% arvodering Jörgen Boström, 2:e vice ordförande med ansvar för information, externa relationer och hållbarhetsfrågor. 100% arvodering Tariq Bacchus, utbildningsbevakningsfrågor. 100% arvodering Ronny Dogra, systemansvarig, 40% arvodering Josefin Eliasson, stationschef på Studentradion i Umeå (f.d. Mick 102), 10% arvodering under tiden 2004-07-01 2005-02-28 Anders Jacobsson, stationschef på Studentradion i Umeå (f.d. Mick 102), 10% arvodering fr.o.m. 2005-03-01 2.3 Kårfullmäktige I kårfullmäktige har under året ingått följande sju partier: Samhällsvetarna, Socialdemokraterna, Ekopartiet, Fria studenter, Moderata studenter, Vänsterns studentförbund och Helmut. Följande personer har under året har ingått som ordinarie ledamöter: 5
Samhällsvetarna (8 mandat) Anchela Signell Tariq Bacchus Linnea Odebäck Joakim Lilja Theo Reingoldt Stefan Brattlöf Anna Cederlund Ali Farokhian Socialdemokraterna (5 mandat) Jonas Fjellström Johanna Fjellander Jens Malmqvist Janet Ågren Jörgen Boström Ekopartiet (4 mandat) Johanna Liljenfeldt Mattias Henriksson Elisabeth Lindvall Birgitta Emanuelsson Vänsterns studentförbund (5 mandat) Mattias Sehlstedt Daniel Nyström Johanna Janson Johan Norén Joakim Mäki Fria studenter (5 mandat) Ina Berggård Fredrik Öhrner Ylva Ledin Jon Björklund Björn Hjalmarsson Moderata studenter (2 mandat) Nicklas Sandström Robert Svedjetorp Helmut (2 mandat) Madelene Brodin Erik Sundqvist 2.4 Inspektor och proinspektor Umeå studentkårs inspektor under året har varit Ann-Christin Häggqvist, Företagsekonomiska institutionen. Ann-Christin påbörjade sitt uppdrag i september 2005 och har således ett år kvar på sitt uppdrag. I september valdes också Kerstin Asplund, Juridiska institutionen, till proinspektor. Samarbetet mellan dessa två och presidiet har under året fungerat bra och båda två har varit kåren behjälpliga med ett antal frågor, bland annat vid kårhusförsäljning, bekymmer vid sektioner och vid kårvalet. Deras arbete har varit mycket uppskattat. 6
3. VERKSAMHETSOMRÅDEN 3.1 Verksamhetsledning 3.1.1 Allmänt Kårarbetet under året har utmärkts av många interna organisationsfrågor, där kårhusförsäljning, omorganisering av personalorganisationen, kontakten med sektionerna, nytt kåravgiftssystem och mycket mer fått stort utrymme. Ansvarig för verksamhetsledningen har ordförande Anchela Signell varit. Kårstyrelsen har på ett konkret sätt kunnat påverka olika studentpolitiska frågor genom yttrande på remisser. Under året har 20 olika remisser besvarats till universitetet, SFS och andra organ. Några exempel är universitetets handlingsplan för breddad rekrytering, revidering av regelsamlingen vid universitetet, yttranden till SFS om nivåbeskrivningen i den högre utbildningen och synpunkter på ett utvidgat skydd för könsdiskriminering. Vi har även samarbetat med andra kårer. Umeå studentkår deltog under året i Projektet, ett samarbete mellan kårer i Linköping, Norrköping, Lund, Uppsala, Stockholm och Umeå. Projektet har främst hanterat Bolognaprocessen, SFS interna arbete och varit ett kårstöd för varandra. Samarbetet med de lokala kårerna, Medicinska studentkåren vid Umeå universitet (MSU) och Umeå naturvetar- och teknologkår (NTK) har fungerat bra under hela året. Tillsammans har vi varit starkare än på länge i lobbyarbetet vid universitetet och kommunen. Vi har under året kunnat enas i frågor som under flera år varit orsak till konflikter mellan kårerna. Läs mer under kapitel åtta, samarbeten. I många år har organisationen på personalsidan präglats av otydlighet i besluts- och informationsvägar. Ledarskapet har visat på stora brister till följd av att ordförande byts ut varje år. Därför påbörjades ett gediget arbete med att ta fram delegationsordningar och tydliggöra arbetsförhållandena. Detta har lett fram till början av en stor omorganisering av uppgifter och personal. Samtidigt med kårhusförsäljning uppstod övertalighet på grund av arbetsbrist. Uppsägningen är verkställd, men förändringsprocessen är inte klar, utan kommer att fortsätta under hösten. När vi tillträdde i juli 2004 hade föregående verksamhetsår gjort ett underskott på drygt 200 000 kr. Vi var fast beslutna att samma sak inte skulle upprepas i år. En åtgärd blev att avyttra Umeå studentradio, läs mer nedan under KF. Nu i juni ser prognosen god ut, för ett positivt utfall. De största förändringarna under året har dock berört försäljningen av Kårhusstiftelsens kårhus. När vi tillträdde fick vi denna fråga att arbeta med på dag ett och ett år senare skrev Kårhusstiftelsen på försäljningsavtalet med Akademiska hus. Läs mer under KF nedan samt i kapitel sex. Med anledning av Tsunami-katastrofen aktualiserades såväl kårens som universitetets beredskap vid krissituationer. Vi arbetade tillsammans för att hjälpa och stödja dem som var i behov av det. 3.1.2 Kårfullmäktige (KF) Innan årets första kårfullmäktige anordnade Umeå studentkår en kårfullmäktigeutbildning där ledamöterna fick möjlighet att ta del av och analysera stadgar, arbetsordning mm. Under utbildningen diskuterades även mötesklimat och hur man ska undvika härskartekniker. Johanna Fjellander var ansvarig för den uppskattade utbildningen. Under året har sju partier suttit i fullmäktige för att representera studenterna vid våra fakulteter, våra medlemmar. Engagemanget har varit stort och det har aldrig varit risk för att behöva ställa in något möte. Tyvärr inleddes de första mötena på hösten med ett dåligt mötesklimat och diskussionsnivåer som hade allt mer att önska. Dock tog gruppledare och mötespresidium seriöst 7
tag i situationen och följande möten var mycket goda och karaktäriserades av högt i tak och respekt för varandra och olika åsikter. Fullmäktige sammanträdde åtta gånger under verksamhetsåret (konstituerande ej inräknat). Nedan följer ett fåtal av de diskussioner som fullmäktige fört under året. Alla diskussioner kan inte sammanfattas här och därför hänvisas den nyfikne till verksamhetsårets protokoll för utförligare information. Kårhusförsäljning: För en kår har sedan lång tid tillbaka ett eget kårhus varit en central del av verksamheten. Umeå studentkår är inget undantag. Trots att det är Kårhusstiftelsen som hanterat kårhusförsäljningen ansåg vi att detta är en sådan stor och viktig fråga att hela Umeå studentkår måste involveras. Umeå studentkår hade sin formation till både styrelse och fullmäktige, men då Akademiska hus höll bollen stilla under hösten fanns inte så mycket att göra eller rapportera. Det upplevdes som frustrerande för alla inblandade på US. Processen har sedermera varit omfattande och förankrad på bred front. Vi höll två öppna medlemsmöten för att så många medlemmar som möjligt skulle kunna uttrycka sina synpunkter och få en direkt dialog med ordförande. Trots god affischering och flera inbjudningar var det få som dök upp. I mars fattade kårfullmäktige ett rekommenderande beslut till Kårhusstiftelsen. Sex av sju partier i Umeå studentkårs fullmäktige stod bakom en rekommendation om att sälja byggnaden. Ansvariga för arbetet med kårhusförsäljningen har varit Anchela Signell och Jörgen Boström. Akademibokhandelspriset: Till årets Akademibokhandelsstipendium inkom ett stort antal nomineringar från såväl partiaktiva och sektionsaktiva som enskilda medlemmar. Priset, som delades ut vid det sista fullmäktige för året, gick till tre stipendiater för sitt studentfackliga engagemang. Priset gick till Johan Österström, för sitt stora engagemang på såväl sektionsnivå som kåren centralt, till Evamaria Nerell för sitt stora engagemang inom beteendevetarsektion och för att hon tog på sig ordförandeuppdraget när ingen annan ville, och slutligen till Lina Lundborg & Ida Burlin för sitt engagemang för verklig jämställdhet och förändrade villkor mellan könen. Stadgeändringar: Under året har ett nytt förslag till stadgar arbetats fram, som inlämnats till kåren under de sista dagarna i juni. Då stadgarna reviderats och omarbetats i omgångar under de år som gått sedan Umeå studentkårs bildande var det en hel del som misstämde. Paragrafer som sa emot varandra och formuleringar som var inaktuella. Stadgarna var i så dåligt skick att de inte ens gick att utgå ifrån, utan ett helt nytt dokument har arbetas fram med kommentarer från bland annat revisor och valnämnden som grund. För nästa verksamhetsår återstår endast remisshantering, och politiska beslut. Ansvarig för arbetet med nya stadgar har varit Jonas Fjellström. Motioner: Det har inkommit sju motioner till US, som behandlats i KF. Dessa är: Slopat fribelopp!, Livslångt lärande, Aktivt verkande för avskaffande av kårobligatoriet från Moderata studenter, Förändringar av matkontraktörer i Umeå universitets lokaler samt formerna och reglerna kring sådana avtal från Sodexho Raus, Rent spel för öppen ridå från Vänsterns studentförbund, Kunskapsinnehållet är viktigast och måste gå före formalia från Fria studenter, Objektivisera litteraturhänvisningar från Fria studenter. 8
3.1.3 Kårstyrelsen Kårstyrelsen har under året sammanträtt 15 gånger samt haft två arbetshelger. Arbetet i styrelsen har fungerat väl med engagerade ledamöter och ett bra och produktivt mötesklimat. Nytt för året var en koalition mellan tre partier, Samhällsvetarna, Socialdemokraterna och Ekopartiet. Detta var en kombination som fungerade väl och breddade vårt arbete till att föra upp fler frågor på dagordningen. Vi har även i år haft kontaktpersoner för sektionerna och SFS. En problematik som återfanns inom styrelsen var, liksom under tidigare år, den höga arbetsbelastningen på presidiet. Trots att verksamhetsplanen inte var lika gedigen som året innan, så har 40 timmars arbetsvecka inte kunnat uppnås under större delen av verksamhetsåret. Trots detta har presidiet försökt att inte arbeta helger, vilket gjort att de fått prioritera än mer bland arbetsuppgifterna. Det tycks vara en svår uppgift att tillse att de fyra arvoderade har en normal arbetsbelastning. Nyckelorden är förstås, som alltid, prioritering av kärnverksamheten. Följande är ett urval av de diskussioner styrelsen har fört under året. I likhet med avsnittet ovan om fullmäktige finns ytterligare information att få för den nyfikne i protokoll från verksamhetsåret. Kårstyrelsen har även arbetat med andra frågor, vilka återfinns under respektive arbetsområde i verksamhetsberättelsen. Samtliga frågor i fullmäktige har först behandlats av kårstyrelsen. Nytt kåravgiftssystem Tjänstemännen uttryckte nya idéer om hur kåravgiftssystemet borde ändras. Detta för att göra systemet tydligare, enklare och än mer rättvist för studenterna och mindre krångligt och svårtolkat reglemente. På uppdrag utformade de ett förslag till nytt kåravgiftssystem. Förslaget återremitterades ett par gånger från styrelsen för att bli ännu bättre. På konstituerande fullmäktige för det nya verksamhetsåret beslutades om införandet av nya kåravgifter att gälla från nästa verksamhetsår. Det nya systemet innebär bland annat färre specialregler, reducerad avgift för alla utlokaliserade utbildningar, inkommande utbytesstudenter och freemovers betalar kåravgift, avgiftsfritt för SLU-studenter som redan betalat kåravgift till sin kår. Distansstuderande Nätuniversitetet och SFS har under året anordnat två konferenser på temat distansstudenter. US har deltagit i bägge. Anledningen är att kårer runt om i landet har svårt att hantera denna målgrupp som stadigt växer. Umeå studentkår är inget undantag. Idag har vi nästan 3 000 medlemmar som läser distanskurs, nätkurs eller på utlokaliserad ort. För att tillgodose den här målgruppens behov har styrelsen arbetet fram förslag till införandet av en utbildningsbevakare till centralt på kåren, en s.k. off campus-arvodering. Denna person finansieras av målgruppen självt, ungefär som andra studenter betalar en sektionsavgift. Denna nya arvodering kommer att vara verksam från nästa verksamhetsår. Universitetsgemensamma introduktionskurser: Från 2004-01-01-2005-06-30 har Stina Lindholm arbetat för Umeå Studentkår som projektledare för att instifta en universitetsgemensam introduktionskurs. Syftet är att underlätta för nya studenter, oavsett bakgrund, att börja studera vid Umeå universitet samt att klara sina studier. Kursen är nu färdig och kommer att starta för första gången höstterminen 2005. Den kommer att ges med 20% hastighet på kvällstid, i första hand för nya studenter som läser fristående kurser. Innehållet kommer att vara studieteknik, universitetskunskap, att tala och skriva akademiskt samt reflektion över målet med studierna. Projektet är ett samarbete mellan de tre studentkårerna och har finansierats av rekryteringsdelegationen, Studentcentrum, Kommittén för kvalitetsfrågor, Universitetsstyrelsen samt Tvärvetenskapligt forum. 9
Studentradion (f.d. Mick 102) Under flera år tillbaka har radions aktiviteter gått med förlust och de har inte lyckats hålla sig inom budgeterade ramar. US har upplevt att de trott sig vara en egen förening med egen frihet att göra som de vill och att inte US kan ställa krav trots att vi är deras inkomstkälla och ytterst ansvariga för deras verksamhet. Under hösten försökte kårstyrelsen att styra upp detta med riktlinjer för gemensamt samarbete och ett avtal för hur underskott eller överskott av budgeten ska hanteras. Vi var också överens om att målet var att radion skulle bilda en egen förening till nästa verksamhetsår. Tyvärr förankrades aldrig detta i radions styrelse. Det kom aldrig dess medlemmar tillkänna. Dåvarande stationschef och kassör avgick och inget överlämnades till tillträdande. Vi började om arbetet igen. Kårfullmäktige beslutade på förslag av styrelsen att radion skulle 1/7 vara en egen förening. För att säkra radions framtid finansierar vi en krona per medlem och verksamhetsår till radion. US har också sett till att kommunen, universitetet och de andra kårerna är finansiärer i studentradions verksamhet. Ansvariga för samarbetet och avyttrandet av radion har varit Anchela Signell och Janet Ågren. Hur den framtida organisationen blir går att läsa under kapitel fyra. Extern representation: Styrelsen har under året nominerat personer till Nätuniversitetets internationella kommitté, NCFF, regeringens råd för högre utbildning, CSN s studentråd och till SFS verksamhetsrevisor. 3.1.4 Studeranderepresentation Universitetsstyrelsen Representanter i universitetsstyrelsen har för verksamhetsåret varit Anchela Signell, ordinarie ledamot, samt Jörgen Boström, gruppsuppleant för studentkårsledamöterna. Under året har styrelsen behandlat frågan om utbyggnaden av universitetsbiblioteket och Samhällsvetarhuset, uppföljning av internationaliseringsarbetet, effektivisering av studieadministrationen, avvecklingen av arbetsenheten arbets- och organisationspsykologi, revidering av antagningsordningen, de moderna språkens framtid och mycket mer. Nedan följer några ärenden som varit särskilt angelägna ur kårperspektiv. Rektorsvalet Den 15 juli 2005 avgår Inge-Bert Täljedal som rektor för Umeå universitet. För att hitta hans efterträdare tillsattes i höstas en rekryteringsgrupp bestående av sju representanter från universitetsstyrelsen, däribland US ordförande. Utanför denna grupp tillsattes också en samrådsgrupp, bestående av 64 personer på universitetet. Studenterna hade 16 platser, varvid US hade nio stycken att utse. Rekryteringsgruppen valde också att anlita extern kompetens i urvalsförfarandet genom Michael Berglunds rekryteringsfirma. Rekryteringsprocessen blev ett omfattande och omtalat förfarande i utseendet av en ny rektor, där kritiken tyvärr varit onådig mot de tre slutgiltiga rektorskandidaterna. Universitetsstyrelsen beslutade slutligen att förorda Göran Sandberg före Pia Sandvik-Wiklund och Ulf Edlund. Regeringen utsåg Sandberg till ny rektor. Utvecklingsprogrammet ur studentperspektiv Studentkårsordförandena tog initiativ till att undersöka hur studenterna ser på utvecklingsprogrammet och dess uppsatta mål för 2010. Vi konstaterade i en presentation för styrelsen att områden som enligt studenterna inte kommer att kunna uppnås är ett tvärvetenskapligt synsätt mellan olika enheter, jämställdhet mellan kvinnor och män i all verksamhet, implementering av studerandeinflytandepolicyn samt genomförandet och uppföljning/återkoppling av studentenkäter och kurs- och programutvärderingar. Områden som ser bra ut eller där målen redan uppnåtts är att doktorandintroduktion finns, lokala 10
doktorandhandböcker finns nu och webbsida upparbetas, universitetsbiblioteket bygger ut, det byggs och kommer att byggas ännu fler bostäder, IKSU uppskattas och förverkligandet av affärsidéer genom Uminova är på frammarsch. Bilaga till årsredovisningen Även i år gjorde kårerna en gemensam inlaga till universitetets årsredovisning. Vi gav både ris och ros. Riset bestod i brister i studentinflytande, jämställdhet, resultatet av utvecklingsprogramsundersökningen och mycket mer. Styrelsen beslutade att vidta åtgärder under året för att komma till rätta med de brister vi framfört. Etiska riktlinjer Universitetsstyrelsen har beslutat om en ekonomisk placeringspolicy där etiska riktlinjer framgår i enlighet med förslag från Umeå studentkår. Umeå studentkårs namn En student lämnade in en skrivelse till universitetsstyrelsen, där han påtalade att det är ett problem med Umeå studentkårs namn. Enligt honom är det många som tror att det endast finns en kår på universitetet eller att Umeå studentkår är en form av paraplykår för universitetets andra kårer. Universitetsstyrelsen behandlade frågan och rekommenderade Umeå studentkår att kraftigt överväga att byta namn. Vi tog till oss anmodan och diskuterade i sektionsrådet, kårstyrelsen, kårfullmäktige, där för- och nackdelar övervägdes. US beslutade enhälligt att vi behåller namnet. Presentation av utbildningsbevakningen vid kårerna Kårerna presenterade vad utbildningsbevakningen består av på respektive kår. Vi framhöll i vilka frågor studenter kontaktar oss och vilka problem vi möter vid universitetet. Problemen kan handla om schemaläggning, praktik och examination. Vi möter också ett visst motstånd från somliga inom universitet när vi påtalar fel och brister, vilket i sig är en kvalitetssäkring. Samtliga kårer konstaterar en stor ökning av studentfall, se mer om detta under utbildningsbevakning. Universitetsledningen De tre studentkårernas ordförande träffar kontinuerligt universitetsledningen för Umeå universitet. Med på dessa möten sitter, förutom ordförandena, rektor, universitetsdirektören och chefen för StudentCentrum. Denna grupp är för kårens verksamhet mycket viktig. Här har vi en direkt möjlighet att få kontakt med och påverka ledningen för universitetet. De frågor som hanterats är i stort de som återfinns under övriga rubriker. Stiftelsen universitetshallen Stiftelsen Universitetshallen har under året som gick arbetat med att ta fram planer och förbereda inför den utbyggnad som ska vara klar i december 2006. Styrelsen har främst arbetat med att se över det kommande hyresförhållandet mellan de parter som verkar i universitetshallen samt andra frågor som utbyggnaden för med sig. Vidare har mindre reparationer och förändringar gällande Universitetshallen såsom byte av ventilation i TC rummet samt införskaffandet av nya träningsmaskiner i gymmet avklarats. Akademibokhandeln Försäljningen på Akademibokhandeln har minskat något. För att locka fler studenter till sig har Akademibokhandeln tagit fram ett stämpelsystem, där studenterna får 10 % rabatt på inköpt kurslitteratur. Till förmån för detta ville Akademibokhandeln ta bort rabatten på övrigt sortiment. Genom samrådsgruppen för Akademibokhandelsgruppen AB (ABG) har vi dock kunnat tillse att båda systemen finns kvar. De kommer sedan utvärderas efter årsskiftet. Akademibokhandeln har 11
i samarbete med Umeå studentkår delat ut tre stipendier under våren, se mer under KF. Representant i Akademibokhandelns samrådsgrupp har varit Anchela Signell. Folkuniversitetet Folkuniversitetet i Umeå är en stiftelse bildad av Umeå studentkår, Umeå universitet och föreningen Folkuniversitet. Folkuniversitet i Umeå har under några år brottats med svåra ekonomiska problem. På grund av den ekonomiska situationen i stiftelsen har US roll framförallt varit att arbeta för att tydliga rutiner gällande ekonomistyrningen upprättas, neddragningar på olönsam verksamhet och i övrigt verka för att ekonomin ska komma i ordning. US representanter i Folkuniversitetet har varit Jonas Fjellström och Andreas Danielsson. 3.1.5 Arbetsutskottet När beslut behöver fattas, men inte hinner invänta ett styrelsemöte sammanträder arbetsutskottet (AU). Det har under året hållits 22 möten. Vid dessa tillfällen har bland annat remissvar, utseende av studeranderepresentanter, inlagor till US uttalanden och avtalskonfirmering behandlats. Alla beslut har konfirmerats av kårstyrelsen. Mer information om detta finns för den intresserade på kårexpeditionen. 3.1.6 Personal Utan kanslipersonalen skulle inte kåren kunna hantera sin verksamhet och inte heller uppnå sitt syfte. Personalen har under året bidragit till att föra kårens arbete framåt och utveckla dess arbete. Det årliga medarbetarsamtalet har hållits och två lönerevisioner har genomförts. Sjukvårdsförmånerna har setts över, vilket resulterat i anslutning till Umehälsans företagshälsovård. Kompetensutveckling och det systematiska arbetsmiljöarbetet har fortgått. På årets personalkonferens hanterades ergonomi, vilket följdes av en arbetsplatsgenomgång. På grund av kårhusförsäljningen har en person sagts upp på grund av arbetsbrist och kommer att lämna oss i höst. Omorganisering av arbetsuppgifter och personal för att bättre tillgodose medlemmarnas, personalens och arbetsgivarens behov fortsätter. 3.2 Utbildningsbevakning 3.2.1 Allmänt Utbildningsbevakningen är kårens grundpelare och den del som har flest förgreningar ut i organisationen. Samarbetet med sektionernas arvoderade utbildningsbevakare har fungerat väl, bland annat i form av regelbundna träffar och gemensamt arbete i fråga om både studentfall och utbildningsfrågor. Mycket tid har även ägnats åt att stärka samarbetet med utbildningsbevakarna på de andra kårerna. Utbildningsutskottet har inte träffats mer än två gånger. Tanken var från början att utbildningsutskottet skulle samlas mer regelbundet. Ansvarig för kårens centrala utbildningsbevakning under året har varit Tariq Bacchus. Utbildningsbevakaren har deltagit vid ett antal konferenser, antingen i SFS:s-, HSV:s- eller Umu:s regi. Under Umu:s universitetspedagogiska konferens lyfte kårerna tillsammans fram bildning i utbildningen, studentinflytande i utbildningen och pedagogisk utveckling. Kårerna fick en timme under vilken en kortare introduktion hölls som följdes av gruppdiskussioner. Diskussionerna sammanfattades på pappersark. Dessa anslogs sedan på anslagstavlor som alla kunde ta del av under resten av konferensen. Såväl innan som efter konferensen diskuterades en uppföljning av kårernas bidrag tillsammans med Universitetspedagogiskt centrum genom. Ingen av dessa planer hann dock sättas i verket under innevarande verksamhetsår. Ett antal remisser, på både lokalt och nationellt plan, handlades, varav den viktigaste rörde den lokala remissen av universitetets nya regelsamling för grundutbildning. Denna är ett viktigt verktyg för enskilda studenter och även undervisande personal vid universitetet. Vi påpekade 12
bland annat att det första utkastet till regelsamling blandade samman lagstiftning och lokala policys. Sedermera renodlades den del som avser lagstiftning från delen med lokala policys. Andra större remisser var Att lära för hållbar utveckling och examensstrukturen i den framtida högre utbildningen. De informella träffarna med Lars Lustig har ökat jämfört med förra verksamhetsåret. En annan halvinformell grupp som utbildningsbevakaren deltagit i är en grupp som har bestått av representanter från International office, fakulteterna och kårerna. Gruppen har arbetat med att ta fram vilka meriter som kan ge en större möjlighet till att bli tilldelad en plats på ett universitet i utlandet. Utöver detta har utbildningsbevakaren under hela verksamhetsåret arbetat tillsammans med Stina Lindholm i syfte att införa en akademisk introduktionskurs på universitetet. Mer går att läsa under kapitlet om Kårfullmäktige. 3.2.2 Arbetsgrupper Utbildningsbevakaren har suttit som representant i Antagningsrådet, Examensrådet; Kvalitetskommittén, Nätuniversitetsgruppen, Arbetsgruppen för pedagogisk meritering, Bolognagruppen, ÖS-gruppen och Collegegruppen. Antagningsrådet Universitetsstyrelsen antog på februarimötet den reviderade antagningsordningen. Under ett av mötena under hösten gästades Antagningsrådet av den ena universitetsjuristen som granskade Antagningsordningen utifrån ett juridiskt perspektiv. Otydligheter som kunde leda till tolkningsproblem plockades bort. Det nya antagningssystemet kommer att föranleda en del förändringar av antagningsordningen. Arbetsutskottet har fått i uppgift att se över vilka förändringar som kommer att måsta vidtas. Umeå studentkår har ingen representant i arbetsutskottet. Liksom i Examensrådet är påverkansarbetet kontinuerligt och studentkåren har inte haft anledning att starkt ingripa för att hindra en utveckling som kan vara vansklig för studenterna. Examensrådet Den stående punkten på alla möten detta år har varit den lokala examensordningen. Arbetet har förflutit mycket långsamt, arbetet påbörjades redan under förra verksamhetsåret. Umeå studentkår hade inget att anföra under remissomgången av examensordningen. Synpunkter från kårhåll har framförts på mötena. Kvalitetskommittén De tre kårerna enades tidigt om vilka frågor som man ville driva i Kvalitetskommittén. På Kvalitetskommitténs planeringsdag i januari lyfte kårerna fram studievägledning, kursutvärderingar och studentinflytande. NTK hade vid decembermötet presenterat sitt arbete med kursutvärderingar som stöttas av den teknisk-naturvetenskapliga fakulteten. Våra problemområden fick ett ganska bra genomslag. En kartläggning av behovet av studievägledning och det ökade decentraliserade ansvaret för studievägledningen initieras under kommande verksamhetsår. Kursutvärderingar och studentinflytande inlemmas i en ny utbildning som riktas mot studierektorer/pedagogiskt ansvariga. Utkastet till Högskoleverkets nya kvalitetssäkringssystem diskuterades ganska intensivt under våren. Troligtvis kommer det nya systemet att innebära ett visst decentraliserat ansvar för kvalitetssäkringen. På vårens sista möte klubbades en kvalitetsutvecklingsstrategi (KUS) för 2006-07. KUS kompletterar och konkretiserar universitetets utvecklingsprogram. Studentinflytande, studievägledning och forskares studiemiljö är områden som Umeå studentkår bidragit till att föra in i KUS. Nätuniversitetsgruppen Kvalitetssäkringsaspekterna av nätuniversitetsutbildning har diskuterats vid olika tillfällen detta år. UCER, Umeå center for educational research, är sysselsatta med ett treårigt projekt som rör 13
nätuniversitetsutbildning. Delar av deras arbete pekar på samma eller liknande problem som Umeå studentkår framhävt tidigare. Situationen öppnade upp för att även denna gång lyfta fram både förtjänster och problem med nätuniversitetsutbildning från ett kårperspektiv. Representationen i gruppen har fungerat relativt väl. I höstas diskuterades NU-gruppens organisation och fortsatta arbete. Ett förslag, innebärande att gruppen delas upp i styrgrupp och en beredningsgrupp, antogs. En viktig fråga som ännu inte är besvarad är hur man löser representationen av distansstudenter. Arbetsgruppen för pedagogisk meritering Arbetet med att tillskapa en pedagogisk meritportfölj har fortsatt under detta verksamhetsår. Den föreslagna pedagogiska meritportföljen skall ta hänsyn till beaktande av studentmedverkan, den egna pedagogiska utvecklingen och arbetet relaterat till arbetsplatsen och dess utmaningar och begränsningar. Meritportföljen skall i framtiden syfta till att öka kvaliteten hos undervisande personal vid universitetet. Uppdraget inkluderar framtagandet av en pedagogisk meritportfölj och bedömning av densamma. Anställningsordningen skall revideras för att få in bedömning av pedagogisk meritering. Detta skulle ha varit klart till våren, men kommer istället att slutföras i höst. Bolognagruppen Under våren försökte kårerna att vitalisera arbetet i den universitetscentrala Bolognagruppen. En ordentlig diskussion om Bolognaprocessen på universitetscentral nivå saknades. I vår skrivelse framhävdes bland annat att en länk till sidan Bolognaprocessen vid Umu saknades på universitetets hemsida, att kvalitetssäkringsaspekterna vid inrättande och planerande av nya program måste beaktas, att högskolepropostionen borde uppföljas av ett seminarium för studenter med mera. ÖS-gruppen Arbetsgruppen för utlokaliserad utbildning i Örnsköldsvik och Skellefteå är en av de svårare grupperna, i det hänseende att kontakten mellan Umeå studentkår och medlemmarna på de båda orterna lämnar en del övrigt att önska. Det är helt enkelt svårt att veta vad man ska framföra å medlemmarnas vägnar. Biblioteksfrågan diskuterades i höstas, ska Umu tillskapa ett bibliotek i sina egna lokaler i Ö-vik eller fortsatt satsa på en gemensam lösning med Mittuniversitetet. Ingen medlem i studentkåren på orten medverkade tyvärr vid detta möte. Övriga frågor som dyker upp i ÖS-gruppen är inrättandet av nya program. Gruppen disponerar ett relativt stort kapital, under våren fastställdes riktlinjer avseende kapitalet. Collegegruppen Rektor tillsatte i juni 2004 en arbetsgrupp bestående av representanter från universitetet, folkuniversitetet och studentkårerna, vars syfte var att lägga fram förslag på hur collegeverksamhetens universitetsdel skall kunna utvecklas, bland annat i finansieringshänseende. Arbetsgruppen förslog att universitetet tar över huvudmannaskapet som idag regleras via ett samarbetsavtal mellan Umu och Umeå kommun. Fördelen i och med det förändrade huvudmannaskapet är att rekryteringsområdet spränger Umeå kommuns gränser. Till nackdelarna hör en överhängande risk att collegeverksamheten blandas ihop med basårsverksamheten. Vi tyckte också det vore olyckligt om pengar togs från grundutbildning och forskning till denna typ av förberedande studier. Det har i huvudsak varit statens och kommunernas uppgift att anordna de förberedande studierna. 3.2.3 Studentfall Begreppet studentfall innefattar studenter som söker kårens hjälp på grund av problem eller frågor i en situation som studenten vill ha hjälp med att lösa. På studentfallsområdet har Umeå studentkår, centralt såväl som på sektionsnivå, upplevt en dramatisk ökning av antalet fall. Detta har föranlett några förändringar i hanteringen av problemen. Idén väcktes om att diarieföra alla 14
problem som vi blivit varse, någon som egentligen kan tyckas vara en självklarhet. Så långt som vi kan tänka tillbaka (organisationen är inte känd för sitt långa minne) har det aldrig tidigare uppstått en liknande situation. Tidigare fall har dessutom i de flesta fall varit av enklare karaktär. I år har de enkla fallen flankerats av mycket komplicerade fall som tagit oerhört mycket tid i anspråk. Som ett resultat av den ökade arbetsbelastningen har den sedvanliga praxisen, innebärandes att fall inrapporterade till Umeå studentkår centralt, direkt vidarebefordras till lämplig nivå (sektionsutbildningsbevakarna) inte i alla fall kunna upprätthållas. Arbetsrytmen stördes under verksamhetsåret av sjukfrånvaro både på central utbildningsbevakningsnivå och på sektionsnivå. Umeå studentkår har jobbat med ett fall som engagerat flera nivåer inom den egna organisationen, där studenter har stått mot varandra. Detta har upplevts som speciellt problematiskt och är något som kommer att måsta vara föremål för vidare diskussioner. Studentfallsdiariet är strukturerat utifrån fallets inrapporterande, beskrivning, åtgärd/tips, återuppföljning och slutfört. Det innebär ett systematiserande av studentfallen som tidigare endast till vissa delar fanns i våra huvuden. De problem som studenter lyft fram rör till exempel examination, institutionens attityd mot studenter, praktik, avgifter, schemaläggning, lång väntetid på tentamensresultat etc. Ett speciellt problemområde rör distansstudier. Studenterna som varit i kontakt med Umeå studentkår menar att institutionerna ibland saknar rutiner för att bemöta de utmaningar distansstudier, IT-stödd distansutbildning och nätuniversitetsutbildning ger. Distansstudier i dess olika former ger en möjlighet till en bredare rekrytering. Studentpopulationen är enligt undersökningar mer heterogen än motsvarande på utbildningsorten. Umeå studentkår har haft anledning att misstänka att distansutbildningen i dess olika former ibland står utanför det sedvanliga kvalitetsarbetet. 3.2.4 Praktikproblem Ett antal studentfall som Umeå studentkår behandlat under året har att göra med problem som uppstått under praktikmoment. De problem och frågor som har dykt upp har att göra med otydliga bedömningskriterier, utökade kostnader för boende på annan ort, bristande planering från institutionernas sida, studenter som står utan praktikplats med mera. Den ökade graden av problem inrapporterade till Umeå studentkår föranledde initierandet av en skrivelse till universitetet som ännu inte färdigställts. 3.2.5 Sektionsutbildningsbevakarna Samtliga utbildningsbevakare var nytillträdda inför verksamhetsåret. Mot bakgrund av det har samarbetet och insatsen från oss alla varit lyckad. Möten har hållits regelbundet, de flesta av mer informell karaktär medan några har varit mer strukturerade. Samtliga av oss har haft mycket hög arbetsbelastning under året som i två fall lett till längre sjukfrånvaro. De många studentfallen har ofta varit föremål för diskussion. Rent allmänt har mötena ofta fungerat som ett forum för mental avlastning. Respektive deltagare har berättat vad som händer på hemmafronten, en metod som gett möjlighet till att diskutera olika problem och inhämta åsikter från andra. Efter önskemål från universitetsstyrelsen har utbildningsbevakarna och utbildnings- och forskningshandläggaren författat en skrivelse kallad Utbildningsbevakningens utmaningar. Denna beskriver i generell bemärkelse studentfallens karaktär. Resultatet blev diskussioner från universitetets högsta ledning ner till fakulteter och institutioner. Även lokala medier tog upp skrivelsen. Vad detta genererar är idag för tidigt att säga. Även i fråga om remisser, av större och mindre slag, har utbildningsbevakarna samarbetat. Alla remisser har gått till sektionerna och utbildningsbevakarna för möjlighet att inkomma med yttranden. Många frågor har bollats via mail eller telefon. Humsek har exempelvis författat två skrivelser angående relativ examination och angående bristande praktik. Umeå studentkår har skrivit under den ena av dessa. Utbildningsbevakaren för Samsek, Betsek och HHUS har författat en egen skrivelse avseende ett studentfall. Umpe har på flera olika sätt uppmärksammat praktiksituationen för lärarstudenter, bland annat genom en skrivelse till fakultetsnämnden. 15
3.2.6 Studentfacklig utbildning Varje år genomförs tillsammans med sektionernas utbildningsbevakare minst en utbildningsdag för studeranderepresentanter. Så skedde även detta år. Dagen hölls på campus i början av december, då ingen visat något större intresse vid det första försöket i oktober. Tidigare år har utbildningen varit förlagd till annan plats utanför campus, men av kostnads- och tillgänglighetsskäl valde vi att vara på campus. Drygt 50 studenter anmälde sig, 35 dök upp, en liten ökning jämfört med förra året. Som föreläsare medverkade utbildningsbevakarna och Marcus Poletti. Den senare höll i ett pass om mötesteknik. Utgångspunkten var att en likadan dag skulle hållas på våren som en sorts fortsättning på den första dagen. Det bedömdes dock vara för tidskrävande, kostsamt och svårt att väcka ett intresse för ytterligare en utbildningsdag. 3.2.7 Nationella frågor Utbildningsbevakaren medverkade på konferens i SFS:s regi rörande frågan om avgiftsbelagd utbildning. De är Umeå studentkårs fundamentala åsikt att utbildningen skall förbli kostnadsfri. Avgiftsbelagd utbildning hotar den breddade rekryteringen och bereder vägen för ett marknadstänkande i fråga om något för ett samhälle så vitalt som utbildning. Umeå studentkår bjöd in SFS ordförande Tobias Smedberg i syfte att uppmärksamma av avgiftsfrågan. Tobias höll en föreläsning inför en ringa skara studenter samt två personer från Universitetets planeringsenhet. En liten artikel i Västerbottens-Kuriren ämnade dra uppmärksamhet till föreläsningen. Parallellt med SFS avgiftskampanj i Stockholm agerade Umeå studentkår och flertalet andra kårer i landet genom att sätta upp affischer och dela ut kampanjmaterial till studenter. Bolognaprocessen har varit på tapeten både inom Umeå studentkår och med samarbetskårerna i Projektet. En gemensam skrivelse om vår syn på arbetet med Bolognaprocessen på våra lärosäten var på gång men slutfördes aldrig. Istället valde Umeå studentkår att tillsammans med kårerna i Umeå lägga fram en gemensam skrivelse i universitetets Bolognagrupp. 3.2.8 Pedagogiska priset Årets pedagogiska pristagare blev Stig-Arne Berglund som även tidigare har varit nominerad till priset. Diplom och en check på 7000 kr delades ut vid universitetets årshögtid av ordförande Anchela Signell. Antalet nominerade var relativt få med tanke på att möjligheten för studenter att nominera hade anslagits i Vertex, veckobrevet E-kårren, anslagstavlor, toatavlor, sektionshemsidor med mera. 3.2.9 Priset för bästa studievägledare Till den andra bästa studievägledaren sedan priset inrättades verksamhetsåret 03-04 utsågs Lennart Olofsson på Studentcentrums studievägledning. Diplom och prischeck (3000 kr) skulle delas ut vid Studentcentrums sommaravslutning men pristagaren var tyvärr frånvarande på grund av sjukdom. Antalet nominerade var endast två, trots att priset hade marknadsförts så som det pedagogiska priset. 3.2.10 Utbildnings- och forskningshandläggning Året gick länge i väntans tecken. Framför allt väntade vi på den forskningspolitiska propositionen, men även på högskolepropositionen. Det var dags att få veta hur mycket av inflytande vi lyckats utöva i dessa viktiga frågor. Svaret i fråga om forskningspropositionens skrivningar om framför allt doktorandernas finansieringsformer blev nedslående. Regeringen väljer att göra ingenting, så problemen och otryggheten för doktoranderna kvarstår. Som grädde på det sura moset kunde vi någon månad senare läsa oss till att man i högskolepropositionen valt att öppna för att doktorander skall finansiera sitt första år med 16
studiemedel, vilket i realiteten inte kommer att bli en möjlighet utan ett krav. Därtill gör regeringens förslag gränsdragningen mellan den nya mellannivån och forskarutbildningen mycket otydlig, vilket ger stora möjligheter för den som vill ha många skuggdoktorander vid sin institution. Sammantaget vill regeringen föra en politik som resulterar i att de som läser på forskarutbildningen tappar ordentligt med mark jämfört med hur det ser ut idag. Umeå studentkår hade naturligtvis hoppats på en utveckling i motsatt riktning. En utveckling mot ökad finansiell trygghet och krafttag mot ett hänsynslöst utnyttjandet av ivriga unga forskningsintresserade människor. Det har sammanfattningsvis varit ett dåligt år för svensk forskarutbildning ur ett politiskt perspektiv. På det lokala planet ser vi en viss utveckling i arbetet med gemensamma regler för forskarutbildningen. Arbetet gentemot lärosätet fungerar över lag väl inom våra tre fakulteter. Vi har under året haft två doktorandfall, alltså två doktorander som begärt vår hjälp med att få ordning på sin situation. Det första kom tidigt på höstterminen och vi kunde utverka en temporär lösning. Det andra kom in sent på vårterminen och har ännu inte avslutats. Samarbetet med de andra kårerna har varit gott, och vi har tillsammans arrangerat ett Sdok-möte (Sveriges doktorandförening) här i Umeå. Inom SFS doktorandkommitté har vi varit representerade endast av undertecknad i egenskap av adjungerad. Någon ordinarie ledamot har vi inte lyckats skaka fram. För närvarande arbetar Umeå studentkår med att utveckla såväl doktorandsektionens arbete som kopplingen mellan det centrala kansliet och sektionen. Örjan Swenberg, utbildnings- och forskningshandläggare 3.3 Studiesocialt 3.3.1 Allmänt Det studiesociala området omfattar allt som är berör studenterna, men som inte rör den rena utbildningen. Exempelvis handlar det om studenters ekonomi, bostäder och jämställdhet. Att vara studiesocialt ansvarig är ett tudelat uppdrag. Den ena biten handlar om att vara en resurs för studenter, att finnas till och kunna hjälpa och ge råd när problem uppstår med allt ifrån studiemedel till sexuella trakasserier. Den andra biten handlar om ett politiskt påverkansarbete inom det studiesociala området. Naturligtvis handlar det även om att delta i och påverka de organ som finns på Umeå universitet som handhar studiesociala frågor. Studiesocialt ansvarig har varit Johanna Fjellander. 3.3.2 Studenthälsans framtid I slutet av förra verksamhetsåret gick studenthälsan över till universitetets regi. Sedan dess har studenthälsan även flyttat fysiskt till Förvaltningshuset och en epok hos Umeå studentkår har gått i graven. Ett enormt studentfackligt engagemang gav upphov till en verksamhet, som slutligen erhöll sådant självklart existensberättigande, att universitetet själva tog över driften. Studenternas fortsatta inflytande över verksamheten säkras i och med det studenthälsoråd som inrättats, vari Johanna Fjellander har suttit. Under året har dock barnmorskans verksamhet diskuterats och kårerna vid Umeå universitet har gemensamt oroat sig över att verksamheten ska försvinna. Anledningen är att universitetet anser att verksamheten egentligen hör till primärvården, och inte ingår i uppdraget att arbeta förebyggande. 17
3.3.3 Akutlån Umeå studentkår har en fond som medlemmarna, om de är i akut behov av att låna pengar, kan vända sig till för att få ett tillfälligt tillskott av pengar till den egna kassan. Fonden uppgår till 150 000 kr. Ett problem är att låntagarna tenderar att vara sena med sina återbetalningar, vilket innebär kostnader för kåren i form av inköp av inkassotjänster. Under året har Umeå studentkårs studiesocialt ansvarige fått börja handlägga kårens akutlån, något som tidigare sköts av studenthälsans kurator. I samband med detta skrevs direktiven om, och räntan sänktes. Akutlånet har visat sig betyda en enorm skillnad för Umeå studentkårs medlemmar, och vara en mycket god service, när exempelvis CSN krånglar, eller oväntade kostnader i samband med praktik uppkommer. Under året har 38 ansökningar hanterats. 3.3.4 Studenters trygghet och ekonomi En av SFS fokusfrågor under året har varit studenters trygghet och ekonomi. I samband med detta genomförde SFS en kampanjturné, som Umeå studentkår deltog i. Inför kampanjdagen var länets riksdagsledmöter inbjudna till paneldiskussion samt Försäkringskassan, CSN och kommunen inbjudna att ha informationsbord i hörsalsrundan. Tyvärr visade länets riksdagsledamöter dålig uppslutning och endast representanter för socialdemokraterna och folkpartiet dök upp. Efter paneldiskussionen startade Umeå studentkårs soppkök i hörsalsrundan, då vi serverade soppa och pratade med studenter och media om de otillräckliga nivåerna i studiemedlet, och om det faktum att studenterna inte har tillträde till de flesta av trygghetssystemen i Sverige. Soppköket fick enormt genomslag i media, såväl lokalt som nationellt, och även i vissa lokalmedia ute i landet. Kampanjdagen fick det överlägset största, och mest positiva, mediagenomslaget under hela året. 3.3.5 CSN samrådsgrupp I samrådsgruppen sitter CSN: s handläggare, en representant för varje studentkår, en kurator från studenthälsan och en studievägledare. Tyvärr finns det krafter inom CSN som verkar för att lägga ner samrådsgruppen, och tycker att CSN kan sköta dialogen med studentkårerna på annat sätt. Detta har Umeå studentkår och NTK motverkat. Samrådsgruppen är mycket viktig eftersom den innebär att kårernas representanter får en bra och regelbunden kontakt med CSN:s handläggare och att de regelbundet får stöta och blöta studiemedelssystemet så att de lär sig. Dessutom är det många studenter som öppnar sig och berättar varför de inte klarat av studierna när Umeå studentkår tar kontakt med dem, något de inte gör med CSN, eftersom de upplever CSN som en stor, hemsk myndighet. En students ansökan om studiemedel tas upp i samråd om han/hon riskerar avslag. Umeå studentkår har under året utvecklat samarbetet med CSN. Tidigare har Umeå studentkår fått ärendet bara ett par dagar innan samrådsmötet, men efter att dialog förts med CSN får nu kåren ärendet ett par veckor innan. Därefter tar kåren kontakt med studenten, och kan oftast reda ut vad som är problemet och hinner även i de allra flesta fall få fram intyg om sjukskrivning eller om inofficiella poäng, vilket gjort skillnaden för ett stort antal studenter under året. Umeå studentkårs representant i CSN-samrådsgrupp har varit Johanna Fjellander. 3.3.6 Bostäder Umeå studentkår anser att tillgången till en god bostad är en av de viktigaste förutsättningarna för att lyckas med sina studier. Därför har Umeå studentkår under det gångna året arbetat för att det ska byggas fler bostäder i Umeå. Även under detta år har flera stora byggprojekt startat och fler kommer, vilket gör att bostadsbristen inte längre är lika akut. Trots detta behövs fler bostäder, framför allt är det brist på små billiga lägenheter. För att ha råd med en nyproducerad etta är det i princip en förutsättning att man får bostadsbidrag. Umeå studentkår fokuserat på att opinionsbilda kring att boendet inte får kosta mer än en tredjedel av studiemedlet. 18
Akutrumsförmedlingen Akutrumsförmedlingen drevs för första gången inte av Umeå studentkår, utan i kommunens regi och på entreprenad av studentconsulting under höstterminen. Under vårterminen drevs förmedlingen av kommunen själva. Inför höstterminen 2006 ökades anslaget till akutrumsförmedlingen till 380 000 kronor, och verksamheten uppdrogs, efter offentlig upphandling, till KFUM. Umeå studentkår konstaterar att det knappast kan handla om någon större kontinuitet (vilket var det främsta skälet till att kommunen skulle ta över driften) när verksamheten hittills drivits av tre olika parter under tre perioder, och vidare att det vore konstigt om inte verksamheten kunde bli mycket bättre, när ekonomin har fyrdubblats. Dock ser Umeå studentkår positivt på att kommunen är villig att satsa så mycket pengar på att se till att studenterna har någonstans att bo. 12-månadersregeln Förra året ökade AB Bostaden antalet månader som en hyresgäst måste ha bott i sin bostad innan lägenhetsbyte får ske inom beståndet, från sex månader till tolv. Umeå studentkår reagerade naturligtvis, och lyckades förmå AB Bostaden att lova att utvärdera ökningen efter ett år, innan beslutet permanentades. Vidare fördes direkta påverkanssamtal med kommunstyrelsens ordförande, Lennart Holmlund, av samtliga kårordföranden, diskussioner inom studentkommunsamarbetet, samt regeln fördes upp på årets studentkommunupptakt som en av de saker kårerna gemensamt ville arbeta för att studenterna ska slippa. Arbetet gav resultat, och AB Bostaden meddelade slutligen att tvånget om att ha bott ett antal månader innan byte av lägenhet får ske, skulle upphöra helt. Seger för Umeå studentkår! Kommunicera AB Till årsskiftet löper Kommuniceras avtal med universitetet ut. Kommunicera gjorde under våren ett utspel, där man hotade att dra in studentrabatten i samband med att detta avtal gick ut om universitetet inte hörde av sig. Universitetet reagerade inte förrän frågan lyftes i studentkommunens styrgrupp och av US ordförande på rektorsmötet. Där utlovade universitetet att de skall tillmötesgå Kommuniceras önskemål, för att ge studenter Internetrabatter och att de också skall påtala behovet av rabatter för forskarstuderande. Det återstår att se till hösten om universitetet och Kommunicera kommer att tillgodose studenternas behov. 3.3.7 Föreningsstöd Umeå studentkår delar tillsammans med de andra kårerna varje år ut 100 000 kronor, som fåtts i bidrag från Umeå universitet. Under året har bidrag gått till både idrotts- och teaterföreningar. Bidraget har visat sig vara mycket uppskattat, och det är vår förhoppning att det kan fortsätta så, även i framtiden. 3.3.8 Gästlegitimation Umeå studentkår har under året arbetat med att ta fram en gästlegitimation för studenter från andra städer ska kunna besöka de pubar i Umeå som har ett alkoholtillstånd, där man måste vara medlem i någon av kårerna för att komma in. Vidare skall denna gästlegitimation gälla på samtliga pubar, så gästerna slipper skaffa ett för varje pub. Arbetet är i stort sett slutfört, och ska bara förankras hos pubarna och de andra kårkanslierna för att vara i bruk. 3.4 Jämlikhet Umeå studentkår inrättade i början av året ett jämlikhetsutskott, som under hösten arbetade mycket intensivt. Utskottet anordnade en likabehandlingsdag som bestod av seminarier kring jämlikhets- och likabehandlingsfrågor. Inbjudna föreläsarna var anställda från Umeå universitet. Umeå studentkår har vidare varit representerade i Umeå universitets jämställdhetsråd, och även i dess arbetsutskott. Där har arbetet med en ny jämställdhetspolicy varit intensivt. US har framför 19
allt verkat för att även studenterna ska omfattas av samma policy. Rådet har även finansierat en arvodering av en student, Jennie Olofsson, för att hon ska arbeta fram en jämställdhetscertifiering för utbildningar. Umeå studentkårs representant i jämställdhetsrådet har varit Johanna Fjellander (suppleant Johan Österström). Umeå studentkår har även deltagit aktivt i universitetets Likabehandlingsråd, och i arbetet med en likabehandlingsplan. Organisationen börjar så småningom sätta sig. Tyvärr är mandatet inte självklart för Likabehandlingsrådet, och olika aktörer vid universitetet verkar för att Likabehandlingsrådet och jämställdhetsrådet ska slås ihop. Detta tror Umeå studentkår skulle vara negativt, och risken är att likabehandlingsfrågorna får stryka på foten, och att fokus endast läggs på jämställdhet, eller tvärt om. Umeå studentkårs representant i likabehandlingsrådet har varit Johanna Fjellander. 3.5 Information Umeå student har behållit sin informationskostym under året. Vi ska dels informera alla våra medlemmar om kårens verksamhet samt opinionsbilda och informera om studentfrågor i det omkringliggande samhället. Jörgen Boström har varit informationsansvarig. Den nya informationstekniken har gjort det billigare att snabbt nå många mottagare. Stilrent, tydligt, seriöst, transparent, snabbt har varit vägledande för informationen under verksamhetsåret. Målet har varit att uppdatera anslagstavlor en gång i veckan samt att ha två nyheter om dagen på webbplatsen. Detta har vi i stort sett lyckats med även under tyngre arbetstoppar. För en organisation av Umeå studentkårs karaktär är det viktigt att synas under hela verksamhetsåret och inte bara under kårvalet och inskrivning. Vill man, kan man lätt skaffa sig information om vad kåren gör, problemet är dock att få gör det. 3.5.1 Klassrumsinformation Vid Umeå universitetet ges cirka 1300 fristående kurser och cirka 130 utbildningsprogram. Det absoluta flertalet av dem ges inom de tre fakulteter som Umeå studentkår granskar. Tyvärr var svarsfrekvensen mycket låg på det utskick vi gjorde till institutionerna om möjligheten att kårens arvoderade kommer och presenterar studentkåren direkt i klassrummen. Det minskar våra möjligheter att synas och uppmärksamma kårens resurser för nya studenter. På höstterminen gavs därför bara cirka 15 presentationer och på vårterminen fem presentationer Ska klassrumspresentationerna kunna fungera bra bör kårens, sektionens och utbildningsbevakarens presentation samköras. Under informationsdagen för gymnasieelever hade vi ett samarbete med Snösvänget som attraherade en mängd blivande studenter. 3.5.2 Kårsidan i Vertex Korta och enhetliga annonser med färgbilder har prioriterats med ständig hänvisning till webben. Information om hur man anmäler sig till veckobrevet har funnits med i ett flertal av annonserna. Lena D Lindström och Rolf Jakobsson, journalister på Västerbottenskuriren respektive Västerbottens Folkblad, har kontinuerligt använt vårt veckobrev och webb för att skaffa sig information om studentfrågor och sedan använt uppgifterna till att göra artikelserier och vanliga artiklar om högskolefrågor i respektive tidning. Trots att året präglats av förvaltningsfrågor har vi lyckats öka pressklippsmängden betänkligt, troligtvis beroende på vårt systematiska arbete med informationen. Nästan all intern information har betraktats som extern. Universitetet är en betydande faktor i Umeåregionen och studenterna likaså. Detta lyckas vi förmedla gång på gång. Andelen högskoleartiklar i VK och VF var konstant hög och vi har under året som oftast citerats flera gånger i veckan, och har vi inte blivit citerade har vi ofta åsiktsbildat i olika utbildnings- och studierelaterade frågor. I radio och tv förekom kårens ordförande och vice ordföranden vid ett flertal tillfällen i diverse olika sammanhang. 20