Sammanträde med Socialnämnden

Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Socialnämnden Tid: Tisdagen den 23 Februari 2016, kl 15.00 Plats: Stora Konfekten, Sidenvägen 7 D, Alingsås Information och överläggningar Gruppmöten startar kl 14.15 Föredragning av ärendena 1-10 A/ Förvaltningschefen informerar Ärendelista Val av justerare och tid för justering 1. Handlingsplan för att ha ekonomi och verksamhet i balans 2016 (inga handlingar) 2. Tillstånd för alkoholservering till allmänheten - Harrys Alingsås (PUL) 3. Tillstånd för alkoholservering till allmänheten - Alingsås Wok (PUL) 4. Rapport - Stödsbehovsmätning inom utföraravdelningen 5. LSS-ersättning till privata utförare 6. Årsredovisning 2015 7. Komplettering av Flerårsstrategi för socialnämnden 2016-2018 8. Ej verkställda beslut anmälda till Inspektionen för vård och omsorg 2015 9. Tillämpningsanvisningar för avgifter och ersättningar i Socialförvaltningen 10. Månadsrapport kring ensamkommande barn 2016 11. Meddelanden 12. Återrapportering av delegerade beslut 13. Eventuellt övriga ärenden

Kallelse/Underrättelse Niklas Hellgren Ordförande Gunvi Sultan Sekreterare Tel: 0322-61 66 89 E-post: gunvi.sultan@alingsas.se

Ärende 1 Handlingsplan för att ha ekonomi och verksamhet i balans 2016 (inga handlingar)

Ärende 2 Tillstånd för alkoholservering till allmänheten - Harrys Alingsås (PUL)

Ärende 3 Tillstånd för alkoholservering till allmänheten - Alingsås Wok (PUL)

Ärende 4 Rapport - Stödsbehovsmätning inom utföraravdelningen

Socialnämndens arbetsutskott 2016-02-09 Protokollsutdrag AU 61 Dnr 2016.010 SN 020 Rapport - Stödsbehovsmätning inom Utföraravdelningen Ärendebeskrivning Hösten 2015 har en stödbehovsmätning genomförts vid våra boenden. Syftet med stödbehovsmätningen är att få ett mer rättvisande och objektivt mått på hur omfattande stöd som behövs på respektive boende. Vilket stöd som behövs på ett boende varierar naturligtvis över tid, beroende på vilka brukare som bor där och eventuella variationer i deras mående. Framöver kommer verksamheten att göra en stödbehovsmätning när en brukare flyttar in till ett boende eller om en brukare fått väsentligt förändrade behov sedan senaste mätningen. Stödbehovsmätningen innebär att verksamheten har ett underlag för fördelning av resurser utifrån de behov som finns på respektive boende, inte vilka tjänster som traditionellt funnits på boendet sedan tidigare, vilket hittills varit utgångspunkten. Från och med 2017 är avsikten att det ska vara stödbehovsmätningen som avgör behov av resurser vid boenden och därmed budgettilldelningen till enheterna. Arbetsutskottets förslag till socialnämndens beslut Socialnämnden lägger Rapport stödbehovsmätning till handlingarna. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Datum: 2016-01-24 Handläggare: Tanja Mattsson Direktnr: 0322-616565 Beteckning: 2016.010 SN Socialnämnden Rapport stödbehovsmätning Ärendebeskrivning Hösten 2015 har en stödbehovsmätning genomförts vid våra boenden. Syftet med stödbehovsmätningen är att få ett mer rättvisande och objektivt mått på hur omfattande stöd som behövs på respektive boende. Vilket stöd som behövs på ett boende varierar naturligtvis över tid, beroende på vilka brukare som bor där och eventuella variationer i deras mående. Framöver kommer verksamheten att göra en stödbehovsmätning när en brukare flyttar in till ett boende eller om en brukare fått väsentligt förändrade behov sedan senaste mätningen. Stödbehovsmätningen innebär att verksamheten har ett underlag för fördelning av resurser utifrån de behov som finns på respektive boende, inte vilka tjänster som traditionellt funnits på boendet sedan tidigare, vilket hittills varit utgångspunkten. Från och med 2017 är avsikten att det ska vara stödbehovsmätningen som avgör behov av resurser vid boenden och därmed budgettilldelningen till enheterna. Förslag till beslut Socialnämnden lägger Rapport stödbehovsmätning till handlingarna. Socialförvaltningen Susanne Åhman Förvaltningschef

Rapport- stödbehovsmätning Bakgrund: I allt fler kommuner väljer man att göra en stödbehovsmätning för boende inom funktionhinderområdet. Syftet med mätningarna är att få en mer objektiv bedömning av hur behoven ser ut på olika boenden för att kunna fördela resurser därutefter och på så sätt säkerställa att kommunens resurser används optimalt. Rätt bemanning på varje ställe och möjlighet att justera tilldelade medel utifrån förändrade behov. Syfte med mätningen: Att få en gemensam grund för att bedöma omfattningen av stödbehov hos dem som bor på våra boenden för att säkerställa att varje boende har rätt bemanning och att den enskilde får det stöd denne behöver. Syftet är även att kunna jämföra oss med andra kommuner. Uppdraget: Peter Jonsson och Malin Karlsson, stödpedagoger inom UFA, fick i uppdrag att under hösten 2015 genomföra en stödbehovsmätning för samtliga personer som har beslut om bostad med särskild service inom utföraravdelningen (serviceboende respektive gruppbostadsplats). Stödbehovmätningen är baserad på Södertörnsmodellen. I uppdraget ingick även att sammanställa mätningen i lämpligt rapportformat. Tillvägagångssätt: Mätningen är genomförd genom intervjuer med personal inom respektive boende. En tidsplan utformades med datum och tid för intervjuer på samtliga boenden. Respektive enhetschef fick sedan i uppdrag att utse två personal från varje boende som skulle delta i intervjuerna. Intervjuerna har varit förlagda till torsdagar och fredagar under september-november 2015. Till en början tog varje intervju mellan 30-40 minuter. Efter hand, då vi som intervjuare blev mer trygga i intervjuguiden, sänktes tiden till ca 10-15 min/intervju. Sammanlagt har 161 intervjuer genomförts. Vi har intervjuat personal från 10 servicebostäder och 11 gruppbostäder. Innan påbörjade intervjuer fick personal läsa igenom materialet "Information till personal inför bedömning av personers behov av stöd/hjälp inom bostad med särskild service". De fick information om syftet med mätningen och tillvägagångssättet för intervjuerna. Mätningen gjordes inom tio livsområden kring varje enskild individ. Vi som intervjuare ställde frågor kring varje livsområde och gjorde därefter en bedömning av stödbehovet som omformulerades till poäng. Behovet angavs i siffror från 0 till 8, där 0 innebär att inget personalstöd ges till den enskilde, och 8 att ständigt personalstöd ges. Peter och Malin gjorde individuella bedömningar var för sig, för att efter genomförda intervjuer gå igenom hur vi tänkt. I 85-90% av fallen hade vi som intervjuare gjort samma bedömning. I de fall där vi tänkt olika diskuterade vi oss fram till ett gemensamt resultat. Efter mätningen av varje individ räknades totalpoängen samman. För att få fram en genomsnittspoäng delades totalpoängen med antal frågor (X/10). Utifrån den siffran gjordes sedan en nivåindelning. Modellen har sex nivåer. Till övervägande del hamnade samtliga personer inom nivå 2 eller 3 (se resultat).

Resultat: Resultatet för varje individ inom respektive boende sammanställdes i exceldokumentet "Bedömning av behov inom bostad med särskild service" (se nedan). Där framgår även totalpoäng och genomsnittsnivå för respektive enhet. Vi har även i sammanställningen för respektive enhet skrivit ned kommentarer kring enskilda individer eller kring boendet som helhet, för att man ska få en tydligare bild av resultatet. För resultat på respektive enhet, se excelfiler. Bedömning av behov inom bostad med särskild service Enhetens namn: Intervjuare: Datum: Personal: Brukarens initialer: 1. Hygien 2. Kläder 3. Måltider/Matla gni ng 4. Stöd i hemmet 5. Planering & inköp 6. Stöd utanför hemmet 7. Stöd att kommunicera 8. Tillsyn dagtid 9. Tillsyn natt 10. Beteende m särskilt stöd Totalpoäng: 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Genomsnittspoäng: 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Nivå: Totaltpoäng enheten: 0 Totalnivå enheten: 0 Genomsnittsnivå: Kommentarer:

Servicebostäder; Boende; Snittnivå; Källan 2,3 Hallbovägen 2,4 Östlyckan 2,1 Plangatan 2,0 Wasagatan 2,7 Stadsskogen 2,1 Mjörngatan 1,2 Sjömansvägen 1,6 Rådmansvägen 1,9 Ungdomsboendet 1,6 Nivå 2; Brukaren har en mindre/måttlig fysisk, psykisk, neurologisk och/eller intellektuell funktionsnedsättning. Personal ger stöd flera gånger i veckan eller kortare dagligt stöd. Personalen behöver i regel ge stöd genom att initiera och/eller motivera till olika aktiviteter och hemarbete. Muntligt stöd samt hjälp med enstaka moment. Genomsnittspoäng bör vara mellan 1.8-3.5. Snittnivå servicebostäder; 1,9 Gruppbostäder; Boende; Snittnivå; Linnevi 3,0 Enehagen 2,6 Videgården 4,0 Opalgatan 2,8 Kungsängen 3,0 Kavlåsvägen 2,7 Jasmingatan 2,8 Keramikgatan 3,7 Klämmavägen 2,8 Lövskogsgatan 3,0 Lövekullevägen 3,2 Nivå 3; Brukaren har en fysisk, psykisk, neurologisk och/eller intellektuell funktionsnedsättning och personal ger dagligt stöd i flera aktiviteter. Personalen är ofta närvarande och ger stöd vid flera moment när olika aktiviteter och hemarbete sker. Viss tid för motiveringsinsatser. Genomsnittspoäng bör vara mellan 3.6-5.3. Snittnivå gruppbostäder; 3,0

Svårigheter vi stött på: En av de svårigheter vi ställts inför under arbetets gång är upplevelsen av att mallen inte alltid täcker in det mentala stödet som personal ofta ger till den enskilde. Om den enskilde inte tar emot överenskommet stöd inom ett eller flera livsområden så blir bedömningen ofta 0 eller 2, att inget personalstöd ges eller endast påminnelser/muntligt stöd. Dock kan det krävas mycket tid och energi från personal att försöka motivera den enskilde att ta emot stödet, detta stöd har enligt vår mening varit svårt att göra en objektiv bedömning av och felmarginalen är sanolikt högre här än inom övriga områden. En annan svårighet har varit att två livsområden ibland tenderar att gå in i varandra. Ett exempel är livsområdena "stöd utanför hemmet" och "kommunikation". Stöd utanför hemmet handlar främst om kultur- och fritidsaktiviteter. Vi menar att stöd utanför hemmet kan vara mer än så, t.ex. stöd vid läkarbesök, myndighetskontakter, m.m. Dock inryms detta enbart under "kommunikation". Här har det varit svårt att skilja livsområdena åt. Det har också varit svårt att göra en bedömning av vad som är ett mentalt stöd vid dessa kontakter vad som enbart är ett rent kommunikativt stöd. Ibland blir poängen på området "stöd utanför hemmet" svår att bedöma, då den enskilde inte alltid lever ett aktivt liv utanför bostaden. En orsak till detta är att man själv inte vill, en annan kan vara att det inte finns tillräckligt med personal för att tillgodose behoven. När man väl kommer utanför hemmet krävs dock oftast ständig närvaro av personal, vilket borde ge en högre siffra. Dock mäts inte frekvens av fritidsaktiviteter, utan endast omfattningen av stödet. Ovanstående gäller framför allt gruppbostäder. Slutsatser: Som vi nämner i svårigheterna ovan så upplever vi att mätningen inte blir en exakt avspegling av verkligheten. Detta handlar framför allt om svårigheten att mäta det eventuella uppsökande arbetet i verksamheten, det salutogena arbetssättet. Mallen mäter främst det den enskilde inte kan/behöver praktiskt stöd med "det sjuka". Vi får dock en bild av hur stödbehovet ser ut för respektive brukare och enheten som helhet. En slutsats är att personalens kunskaper kring funktionsnedsättningen ofta blir avgörande för vilken bedömning som görs. Om personal är kunnig inom exempelvis autismområdet och har kunnat anpassa vardagen väl för den enskilde så blir ofta siffran något lägre, trots att stödbehovet kan vara relativt stort. Om man däremot inte jobbat förebyggande och inte kunnat anpassa den enskildes vardag, så tar det ofta mer tid och energi från personal att utföra stödet och siffran blir då högre. Lärdomar inför framtida mätningar: En styrka med att göra en stödbehovsmätning på samtliga enheter är att man som intervjuare snabbt sätter sig in i intervjumallen och att mätningarna då flyter på smidigt, trots att det är många och att det tar sin tid. Vi upplever båda att det varit otroligt lärorikt och roligt att få träffa representanter från samtliga boenden och få höra dem berätta om de fantastiska människor som bor i våra grupp- och servicebostäder. Det vi känner är att om det hade funnits mer tid, så hade vi gärna gjort intervjuerna ute på respektive ställe, för att få en bättre bild av den fysiska miljön där den enskilde vistas. Vi tror att man då hade fått en tydligare helhetsbild av respektive verksamhet. Vår bedömning är dock att en del av syftet med mätningen är uppnått man har fått en gemensam grund för att bedöma omfattningen av stödbehov hos dem som bor på våra boenden.

Ärende 5 LSS-ersättning till privata utförare

Socialnämndens arbetsutskott 2016-02-09 Protokollsutdrag AU 62 Dnr 2016.009 SN LSS-ersättning till privata utförare Ärendebeskrivning Alingsås kommun betalar idag ut ersättning till privata utförare av personlig assistans motsvarande den statliga schablonen. Flera kommuner har valt att frångå statens schablonbelopp och själva räkna fram ett ersättningsbelopp. Att frångå schablonbeloppet motiveras med att det bland annat i förarbeten till lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) framkommer att kommunen har lönekostnader och vissa administrativa kostnader för assistansen om den enskilde inte väljer kommunen som assistansanordnare. Socialnämnden föreslås sänka ersättningen till privata utförare. Beredning Den statliga schablonen är 288 kr/timma. Socialförvaltningen föreslår att ersättningen 2016 till privata utförare är 270 kr/timma. Idag (januari 2016) har 14 personer LSS-beslut som utförs av annan utförare än kommunen. Sammanlagt utför dessa privata aktörer 52.182 timmar/år. Med dagens ersättning är kostnaderna till privata utförare ca 15 miljoner kronor. Med en timkostnad på 270 kr skulle totalkostnaden bli ca 14,1 miljon kronor. Vid oförändrade LSSbeslut minskar kommunens kostnader med 0,9 mnkr per år. Arbetsutskottets förslag till socialnämndens beslut Arbetsutskottet hänskjuter frågan till socialnämnden för beslut. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Datum: 2016-01-22 Handläggare: Tanja Mattsson Direktnr: 0322-61 65 65 Beteckning: 2016.009 SN LSS-ersättning till privata utförare Ärendebeskrivning Alingsås kommun betalar idag ut ersättning till privata utförare av personlig assistans motsvarande den statliga schablonen. Flera kommuner har valt att frångå statens schablonbelopp och själva räkna fram ett ersättningsbelopp. Att frångå schablonbeloppet motiveras med att det bland annat i förarbeten till lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) framkommer att kommunen har lönekostnader och vissa administrativa kostnader för assistansen om den enskilde inte väljer kommunen som assistansanordnare. Socialnämnden föreslås sänka ersättningen till privata utförare. Bredning Den statliga schablonen är 288 kr/timma. Socialförvaltningen föreslår att ersättningen 2016 till privata utförare är 270 kr/timma. Idag (januari 2016) har 14 personer LSS-beslut som utförs av annan utförare än kommunen. Sammanlagt utför dessa privata aktörer 52 182 timmar/år. Med dagens ersättning är kostnaderna till privata utförare ca 15 miljoner kronor. Med en timkostnad på 270 kr skulle totalkostnaden bli ca 14,1 miljon kronor. Vid oförändrade LSS-beslut minskar kommunens kostnader med 0,9 mnkr per år. Förslag till beslut 1. Socialnämnden fastställer ersättningen till privata utförare år 2016 till 270 kr per utförd timme. 2. Ersättningsnivån gäller från och med 2016-04-01. 3. Den kommunala ersättningsnivån uppräknas varje år i enlighet med hur försäkringskassan räknar upp sin schablon. 4. Om den privata utföraren kan påvisa högre kostnader än ersättningsnivån görs en individuell bedömning. 5. Socialnämnden beslutar att den maximala ersättningsnivån är motsvarande försäkringskassans ersättningsnivå. Susanne Åhman Förvaltningschef

Datum: 2016-01-22 Handläggare: Tanja Mattsson Direktnr: 0322-61 65 65 Beteckning: 2016 Utredning ny LSS-ersättning Bakgrund En person som beviljats personlig assistans enligt LSS har också rätt att välja vem som ska anordna den personliga assistansen. Brukaren kan, precis som den som beviljas assistansersättning, välja en privat anordnare, ett kooperativ, kommunen eller själv anställa sina assistenter. I förarbeten till 9 2 lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade (LSS) och av rättspraxis framgår bl.a. att kommunen svarar för ekonomiskt stöd för faktiska skäliga kostnader, d.v.s. normala lönekostnader och vissa administrativa kostnader, för att utföra assistansen om den enskilde inte väljer kommunen som assistansanordnare. Något schabloniserat belopp per timme - liknande Försäkringskassans assistansersättning enligt 51 kap Socialförsäkringsbalken finns inte för LSS, dock framgår det i förarbetena (prop.1992/93: 159) att det belopp som regeringen varje år fastställer bör vara vägledande även i fråga om det ekonomiska stödet från kommunen enligt 9 2 LSS. Alingsås kommun betalar idag ut ersättning motsvarande den statliga schablonen, d.v.s. 288 kr/tim för 2016. I regeringens betänkande Förändrad assistansersättning en översyn av ersättningssystemet (SOU 2014:9) framkommer "att den nuvarande timschablonen sedan 2009 har blivit högre än vad som motiverats av kostnads- och löneutvecklingen, främst genom en bristfällig beräkningsmetod. I 2013 års nivå borde schablonen ha varit drygt 20 kronor lägre än den nuvarande nivån. För 2014 är skillnaden något lägre eftersom den beslutade nivån för 2014 har ökat måttligt jämfört med 2013". Inspektionen för socialförsäkringen (ISF) (Assistansmarknaden- En analys av timschablonen, Rapport 2012:12) har redovisat att företagen både under 2011 och 2012 fick över två miljarder för mycket i ersättning från den statliga assistansersättningen. Assistansuppdragen enligt LSS är i regel mindre omfattande och utförs i större utsträckning på icke obekväm arbetstid än de uppdrag som följer av Försäkringskassans beslut. En konsekvens av detta är att de privata assistansanordnarna riskerar att överkompenseras i ännu högre utsträckning i assistansärenden enligt LSS än vad som är fallet med de statliga assistansbesluten.

Flera kommuner har valt att frångå statens schablonbelopp och själva räkna fram ett ersättningsbelopp. Av de 43 kommuner som granskades i regeringens betänkande (SOU 2014:9), hade 34 valt att betala ut ett lägre belopp än statens schablon, den kommun som betalade lägst låg 2013 på 208 kr/tim. Det ska sägas att kommunerna valts ut just på grund av att de granska sitt belopp. I tabellen nedan visas en jämförelse av hur några kommuner valt att ersätta utförare inom LSS. Tabellen är hämtad från Granskning av intern kontroll av ersättning för personlig assistans enligt LSS, på uppdrag av revisorerna i Västerås stad (2015). Kommun Ersättning Borås 250 kr (2014) Gävle Statliga schablonen Linköping 274 kr och 260 kr om anhörig är assistent Norrköping Statliga schablonen Solna Statliga schablonen Södertälje 276 kr Uppsala 253 kr och 280 kr om natt ingår i assistansen Västerås Statliga schablonen Örebro 256 kr och 242 kr om anhörig är assistent Till bakgrunden bör även läggas att försäkringskassans allt hårdare bedömning av vem som har rätt till LASS. Härgenom riskerar kostnaderna inom LSS i framtiden att öka. En kommuns möjligheter att sänka ersättningen har behandlats i domstol vid flera tillfällen och rättsläget är idag något osäkert, se bilaga för sammanfattning av aktuella rättsfall. Även om praxis är oklar angående hur styrande för bedömningen schablonbeloppet för LASS är för LSS står det klart att kommuner som tillämpar en lägre schablon bör göra en individuell bedömning av skäligheten. Förslag på uträkning till ny ersättning Enligt tabellen ovan finns det flera sätt att ordna sin ersättning för LSS. Uppsala kommun har på ett tydligt sätt redovisat hur de räknat fram den nya ersättningen. I utredningen Ersättningsbelopp för personlig assistans lägger förvaltningen fram ett beräkningsförslag till nämnden. Samma förslag fast med siffror från Alingsås redovisas nedan.

Fördelningsunderlag för assistansersättningens timbelopp, år 2016 (uppräkning 2%), kr per timme Grundlön per timme 142,0 Ob-tillägg 11,50% (SKL) 16,3 Semesterlön 13% (FK) 18,5 Delsumma lönekostnader 176,8 PO-tillägg 39,01% (Alingsås kommun) 69,0 Summa lönekostnader 245,7 Övriga kostnader admin m.m. 9 % (FK) 24,3 Totalt 270 Medianlön 22 965,0 Grundlön per timme (165 timmar per månad, uppräknat 2%) 14 196,5 Andel lön respektive övriga kostnader Lönekostnader (SKL) 87% Övriga kostnader (SKL) 9% Beräkningen av de personliga assistenternas grundlön utgår från 2015-års medianmånadslön 22 965 kr för personliga assistenter inom kommunens verksamhet i egen regi. Beräkningen av tillägg för obekväm arbetstid utgår från SKL:s beräkning av OB-kostnader för assistansersättning enligt Socialförsäkringsbalken. Semesterlönetillägget är baserat på Försäkringskassans beräkning av schablonbelopp för assistans. I posten övriga kostnader ingår kostnader för administration, omkostnader, utbildning och arbetsmiljöinsatser för de personliga assistenterna. Alingsås kommun utgår här från Försäkringskassans rekommendationer och landar på 9 procent. Förändrade kostnader för kommunen till följd av sänkt ersättningsnivå Idag (januari 2016) har 14 personer LSS-beslut som utförs av annan utförare än kommunen. Sammanlagt utför dessa privata aktörer 52 182 timmar/år. Med dagens ersättning är kostnaderna till ca 15 miljoner kr (15 028 416). Med en timkostnad på 270 kr skulle totalkostnaden bli ca 14,1 miljon (14 089 140). Vid oförändrade LSS-beslut minskar kommunens kostnader med 939 276 kr per år. Risker med sänkt ersättningsnivå De argument som framför allt förts fram mot en sänkning av ersättningen, har kommit från vårdföretagarna, de menar att en sänkning av ersättningen leder till att seriösa aktörer slås ut, därmed begränsas valfriheten för brukare (Dagens samhälle, 20130201, Orimlig sänkning av assistansersättningen). Vidare menar de att kvaliteten i omsorgen blir lidande då de seriösa aktörerna inte längre finns kvar som alternativ.

Vid en rundringning till Borås, Uddevalla, Uppsala och Örebro som alla genomfört sänkningar i paritet med den som föreslås ovan framkom att efter en sänkning av LSS-ersättningen har de privata visat missnöje, samt överklagat till domstol. Kommunerna har inte sett någon nedgång i antalet utförare. Sammanfattning Försäkringskassans schablon verkar ha hamnat något för högt vilket innebär att en del företag som utför assistans gör stora vinster. Rättsläget kring huruvida det är lagenligt för kommuner att sänka ersättningsnivån är osäkert Socialnämnden minskar kostnaderna med ca 900 000 kr per år med föreslagen ersättning Riskerna med en sänkning bedöms inte överväga fördelarna. Förslag till beslut 1. Socialnämnden fastställer ersättningen till privata utförare år 2016 till 270 kr per utförd timme. 2. Ersättningsnivån gäller från och med 2016-04-01. 3. Den kommunala ersättningsnivån uppräknas varje år i enlighet med hur försäkringskassan räknar upp sin schablon. 4. Om den privata utföraren kan påvisa högre kostnader än ersättningsnivån görs en individuell bedömning. 5. Socialnämnden beslutar att den maximala ersättningsnivån är motsvarande försäkringskassan. Mikael Strömberg Enhetschef inom personlig assistans Tanja Mattsson Avdelningschef utföraravdelningen

Bilaga Rättsläget för kommuners sänkning av ersättning till privata utförare Frågan om en kommuns möjligheter att sänka kostnaderna har behandlats i domstol vid flera tillfällen rättsläget är idag något osäkert. Kammarrätten i Jönköping (2012-05-24) mål nr 3501-11. En brukare yrkar på att kammarrätten upphäver förvaltningsrättens dom och fastställer att skälig ersättning för den personliga assistansen ska motsvara det statliga schablonbeloppet. Kammarätten menar att detta inte är en fråga som allmän förvaltningsdomstol ska pröva. Därför avvisas överklagandet och förvaltningsrättens dom undanröjs. Slutsatsen i detta fal blir att nämndens beslut är det som gäller. Det är denna dom som blir vägledande för en rad kommuner som sedan beslutar att sänka sina ersättningsbelopp. Kammarrätten uppfattade den enskildes yrkande som ett krav om betalning av viss fordran, vilket är något som prövas av allmän domstol och inte av förvaltningsdomstol. Genom att talan avvisades prövades inte kommunens ursprungliga beslut. Kammarrätten i Sundsvall (2014-09-30) mål nr 450-13. Kammarrätten gör här bedömningen att de regler om ekonomiskt stöd för skäliga kostnader för personlig assistans är avsedda att ge den enskilde valfrihet i frågan. Om kommunen sätter ersättningen lägre än vad ett utförarföretag fakturerar så kan den enskilde inte välja detta företag. Sen återstår att bedöma om den fakturerade ersättningen är skälig. Rätten anser här att eftersom statens schablon enligt prop.1992/93: 159 bör vara vägledande, så kan inte belopp under schablonen anses vara oskäliga. Resultatet av denna dom blir att den enskilde anses rätt till det statliga schablonbeloppet. Kammarrätten i Göteborg (2015-05-18) mål nr 5425-14 och 7131-13. Rätten gör bedömningen att i de båda fallen finns ett avtal mellan utförare och brukare, vilket betyder att de anordnar sin assistans själv. Där av följer att inom ramen för 9 2 LSS pröva rätten till skäliga kostnader. Eftersom kommunerna i dessa fall betalat ut ersättning utifrån från en schablon (lägre än FK) så har ingen individuell bedömning gjorts angående skäliga kostnader. Kammarrätten upphäver därför förvaltningsrättens och de båda nämndernas beslut och visar åter till nämnderna för prövning i sak av rätt till ekonomiskt stöd till skäliga kostnader. Resultatet av denna dom kan tolkas som att varje enskild har rätt till en prövning om vad som är skäliga kostnader. Där kan beloppen mycket väl hamna under den av staten bestämda schablonen. Kammarrätten i Göteborg (2015-06-02) mål nr 2409-15. Här resonerar kammarrätten precis som i Sundsvall redovisat ovan.

Högsta förvaltningsdomstolen (2015-07-03) mål nr 3893-15 Här överklagas domen från kammarrätten i Göteborg mål nr 2409-15. Högsta förvaltningsdomstolen ger inte prövningstillstånd vilket betyder att i detta fall anses den enskilde ha rätt till statens satta schablonbelopp. Även kommuner tolkar lagarna olika, Uppsala kommun väljer att ha kvar sin lägre ersättning och hoppas på att få rätt i de 7 fall som väntar på domslut. Vänersborg kommun har i dec 2015 valt att återinföra Försäkringskassans schablonbelopp för 2016 efter att sedan 2012 tillämpat ett lägre belopp. Kommunens skyldighet att, om den inte själv tillhandahåller den personliga assistansen, ge ekonomiskt stöd till skäliga kostnader för assistans utgår från de verkliga kostnaderna för insatsen. Någon schablonisering av timersättningen på det sätt som stadgas i 51 kap. 11 SFB, tidigare 10 LASS, ska således inte förekomma. Med skäliga kostnader avses emellertid samma slags kostnader (jfr prop. 1992/93:159 s. 175). Det timbelopp som fastställs av regeringen enligt 51 kap. 11 SFB kan därför tjäna till viss ledning vid bedömningen av kostnadernas skälighet (RÅ 2005 ref. 85). Det ligger i insatsens natur att ett beslut om insats i form av biträde av personlig assistent inte kan ges retroaktivt. Däremot kan den enskilde beviljas ersättning för skäliga kostnader som har uppkommit avseende assistans före ett beslut om att bevilja assistans. I ett ärende angående personlig assistans bör en kommun som regel, till undvikande av missförstånd, bereda den enskilde tillfälle att ange om han eller hon har något krav på ersättning för assistans som avser tiden före beslutet (JO 2009/10 s. 332 samt JO:s beslut den 9 december 2011, dnr 728 2011). Angående merkostnader vid ordinarie assistents sjukdom, se RÅ 2005 ref. 86, RÅ 2000 not. 176, RÅ 2009 ref. 104 samt HFD:s dom 10 oktober 2011 i mål nr 3959-10 m.fl. Faktiska skäliga kostnader skall ersättas. Även om praxis är oklar angående hur styrande för bedömningen schablonbeloppet för LASS är för LSS står det klart att kommuner som tillämpar en lägre schablon bör göra en individuell bedömning av skäligheten.

Ärende 6 Årsredovisning 2015

Socialnämndens arbetsutskott 2016-02-09 Protokollsutdrag AU 63 Dnr 2016.017 SN 078 Årsredovisning 2015 Ärendebeskrivning Kommunens nämnder ska lämna en årsredovisning innehållande redovisning och analys över det gånga året. Nämndernas årsredovisningar utgör sedan grunden för kommunens årsredovisning. Årsredovisningen ska vara inskickad till kommunstyrelsen senast onsdagen den 24 februari 2016. Beredning Att uppnå god kvalitet inom beroendeverksamheten har varit ett av nämndens åtagande 2015. Under våren 2015 gjorde förvaltningen en utredning med förslag på utveckling av organisation och arbetssätt inom beroendeverksamheten. I augusti beslutade socialnämnden att utredningens föreslagna förändringar ska genomföras. Dessa förändringar har påbörjats under hösten 2015 och fortsätter 2016. Under hösten 2015 har flera delar av nämndens verksamheter präglats av mottagandet av ensamkommande barn. Alingsås kommun har tidigare inte haft boenden för ensamkommande barn i egen regi, men under hösten 2015 startade förvaltningen 6 boenden för ensamkommande barn. Kompetensförsörjningen är en nyckelfaktor för nämndens verksamheter. Under 2015 har förvaltningen haft svårigheter att rekrytera främst myndighetsutövande socionomer inom barn- och ungdomsverksamheten och även enhetschefer och personliga assistenter. Socialnämnden ekonomiska resultat 2015 blev minus 4,7 mnkr. Att det ekonomiska resultatet och att LSS-assistansen blev högre än prognostiserat innebär att prognosen för utfallet 2016 är högre än beräknat och kommer att kräva åtgärder för att nämnden ska ha en ekonomi och verksamhet i balans 2016. Under 2014 och 2015 har socialnämnden haft två poster vars kostnader kraftigt har ökat - kostnaderna för LSS-assistans och kostnaderna för köpt vård inom funktionsstöd. Socialförvaltningen har satt in åtgärder för att om möjligt begränsa kostnadsutvecklingen. Dessa båda poster är dock kostnadsposter där socialnämnden har ganska små möjligheter att påverka behovet och kostnaderna, vilket innebär att andra verksamheter inom nämndens ansvarsområde måste finansiera kostnadsökningen. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Socialnämndens arbetsutskott 2016-02-09 Arbetsutskottets förslag till socialnämndens beslut Socialnämnden godkänner årsredovisningen 2015. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Datum: 2016-02-04 Handläggare: Marita Haglund Direktnr: 0322-616782 Beteckning: 2016.015 SN Socialnämnden Socialnämndens årsredovisning 2015 Ärendebeskrivning Kommunens nämnder ska lämna en årsredovisning innehållande redovisning och analys över det gånga året. Nämndernas årsredovisningar utgör sedan grunden för kommunens årsredovisning. Årsredovisningen ska vara inskickad till Kommunstyrelsen senast onsdagen den 24 februari 2016. Förvaltningens yttrande Att uppnå god kvalitet inom beroendeverksamheten har varit ett av nämndens åtagande 2015. Under våren 2015 gjorde förvaltningen en utredning med förslag på utveckling av organisation och arbetssätt inom beroendeverksamheten. I augusti beslutade socialnämnden att utredningens föreslagna förändringar ska genomföras. Dessa förändringar har påbörjats under hösten 2015 och fortsätter 2016. Under hösten 2015 har flera delar av nämndens verksamheter präglats av mottagandet av ensamkommande barn. Alingsås kommun har tidigare inte haft boenden för ensamkommande barn i egen regi, men under hösten 2015 startade förvaltningen 6 boenden för ensamkommande barn. Kompetensförsörjningen är en nyckelfaktor för nämndens verksamheter. Under 2015 har förvaltningen haft svårigheter att rekrytera främst myndighetsutövande socionomer inom barn- och ungdomsverksamheten och även enhetschefer och personliga assistenter. Socialnämnden ekonomiska resultat 2015 blev minus 4,7 mnkr. Att det ekonomiska resultatet och att LSS-assistansen blev högre än prognostiserat innebär att prognosen för utfallet 2016 är högre än beräknat och kommer att kräva åtgärder för att nämnden ska ha en ekonomi och verksamhet i balans 2016. Under 2014 och 2015 har socialnämnden haft två poster vars kostnader kraftigt har ökat -kostnaderna för LSS-assistans och kostnaderna för köpt vård inom funktionsstöd. Socialförvaltningen har satt in åtgärder för att om möjligt begränsa kostnadsutvecklingen. Dessa båda poster är dock kostnadsposter där socialnämnden har ganska små möjligheter att påverka behovet och kostnaderna, vilket innebär att andra verksamheter inom nämndens ansvarsområde måste finansiera kostnadsökningen. 1

Förslag till beslut Socialnämnden godkänner årsredovisningen 2015. Socialförvaltningen Susanne Åhman Förvaltningschef Exp Kommunstyrelsen

Socialnämndens årsredovisning 2015 Antagen av socialnämnden 2016-mm-dd,

Innehåll Verksamhet och måluppfyllelse...3 Året 2015 i korthet...3 Styrning och ledning...3 Socialnämndens åtaganden och nyckeltal...4 Socialnämndens åtaganden...4 Socialnämndens uppdrag...4 Socialnämndens nyckeltal...5 Intern kontroll...14 Omedelbar åtgärd...14 Ekonomi...15 Drift...15 Prognossäkerhet...18 Investeringar...19 Personalredovisning...20 Personal och kompetensförsörjning...20 Kompetensförsörjning...21 Löner...22 Arbetsmiljö...22 Sjukfrånvaro...23 Arbetsskador och tillbud...24 Sammanfattande analys för året...25 Bilaga 1 Resultaträkning, specificerad...27 Bilaga 2 Uppföljning av internkontroll. 30 2 2016-02-16

Socialnämndens årsredovisning 2015 Verksamhet och måluppfyllelse Året 2015 i korthet Socialnämnden har haft två åtaganden; Uppnå god kvalitet inom barn- och ungdomsverksamheten samt uppnå god kvalitet inom beroendeverksamheten Förvaltningen genomförde under våren 2015 en översyn av beroendeverksamheten och i augusti beslutade socialnämnden att de föreslagna förändringarna ska genomföras Många delar av nämndens verksamhet har under hösten 2015 präglats av det stora antalet ensamkommande barn som kommit till Alingsås Förvaltningen har haft svårigheter att rekrytera vissa yrkeskategorier, framförallt myndighetsutövande socialsekreterare, men även chefer och personliga assistenter Arbete med att lägga en grund vad gäller styrning och ledning, dokumenterade rutiner, ekonomiuppföljningar m.m. har fortsatt under 2015 Nämndens ekonomiska resultat är -4,7 mnkr Styrning och ledning Socialnämnden tog beslut om flerårsstrategi 2015-2018 i januari 2015. Därefter har förvaltningen brutit ned flerårsstrategins innehåll där de viktigaste styrdokumenten är styroch kontrollkort och chefsöverenskommelser. Varje avdelning och därefter enheter har sedan brutit ned styrkorten med fokusområden till sin nivå för att på så sätt veta vad de ska göra för att bidra till att de politiska målen uppnås. Socialnämndens åtaganden 2015; att uppnå god kvalitet inom beroendeverksamheten och inom barn- och ungdomsverksamheten har varit de viktigaste områdena att arbeta med för de olika nivåerna i förvaltningen. 3 2016-02-16

Socialnämndens åtaganden och nyckeltal Status på uppdrag och nyckeltal har bedömts med följande färger: Klart Pågående Ej genomfört Socialnämndens åtaganden Socialnämnden har brutit ner kommunens 12 prioriterade mål i två åtaganden. Socialnämndens åtagande Status Uppnå god kvalitet inom barn- och ungdomsverksamheten Uppnå god kvalitet inom beroendeverksamheten Socialnämndens uppdrag I Flerårsstrategin för Alingsås kommun 2015-2017 tilldelades socialnämnden fyra riktade uppdrag. Uppdrag Status Att fortsatt kartlägga de höga standardkostnaderna inom individ- och familjeomsorgen och vidta åtgärder för att minska avvikelsen. Att fortsatt utveckla valfrihetsmodeller inom ramen för lagen om valfrihetssystem. Att vidta åtgärder för att minska användningen av droger samt öka de förebyggande insatserna. Att ytterligare intensifiera arbetet med att reducera försörjningsstödskostnaderna, främst för unga. 4 2016-02-16

Socialnämndens nyckeltal Nyckeltal Utfall 2013 Utfall 2014 Utfall 2015 Målvärde 2015 Utfall Försörjningsstödskostnader totalt, mnkr Försörjningsstödskostnader unga, mnkr 22,3 21,4 16,8 20,8 5,5 4,4 3,7 4,0 Totalt köpt extern vård på institution, barn- och ungdomsverksamheten, mnkr 20,7 21,9 13,5 16,2 Totalt köpt extern vård på institution, LVM, mnkr 2,0 4,1 2,4 3,8 Avvikelse från strukturårsjusterad standardkostnad inom IFO, % 11 8,1 (Resultat kommer under 2016) Nämndens mål är att på sikt ha en strukturårsjusterad standardkostnad inom IFA i nivå med övriga kommuner Antal inkomna synpunkter 10 23 23 35 17 % IFO 50 % Handikapp Resultat tillgänglighetsundersökning (undersökningen genomfördes inte 2014) 17 % IFO 50 % Handikapp 30 % IFO 50 % Handikapp Nöjd medarbetarindex (skala 1-5) 3,7 3,65 (Ej jämförbar med 2014) 3,9 Antal verksamheter med LOV 0 0 0 2 SIP, barn och ungdomsverksamhet SIP, beroendeverksamet Antalet SIPar mättes inte Antalet SIPar mättes inte 16 32 30 14 14 30 5 2016-02-16

Mål 2: I Alingsås finns goda möjligheter till arbete och företagande Kommunfullmäktiges indikator Kommunfullmäktiges uppdrag Självförsörjningsgraden skall öka Att ytterligare intensifiera arbetet med att reducera försörjningsstödskostnaderna, främst för unga Socialnämndens nyckeltal Socialnämndens nyckeltal Försörjningsstödskostnader, totalt, mnkr Försörjningsstödskostnader unga, totalt, mnkr Under 2015 tecknade Alingsås kommun en överenskommelse med arbetsförmedlingen om insatser för att minska ungdomsarbetslösheten och för att vidareutveckla samverkan för att stödja unga som varken har arbete eller studerar. Kommunen har under 2015 tilldelats medel för detta arbete med Unga i arbete, enligt DUA-överenskommelse, delegationen för unga till arbete. Tillsammans med barn- och ungdomsnämnden, utbildningsnämnden och kultur- och fritidsnämnden arbetar socialnämnden för att hitta strategier och arbetssätt för att så många ungdomar som möjligt ska avsluta sin skolgång med godkända betyg. Att sluta skolan med godkända betyg minskar risken för utanförskap och ökar möjligheter till arbete och till egen försörjning senare i livet. Samtliga ungdomar som sökte och var berättigade till ferieanställningar under 2015 kunde erbjudas anställning. Förvaltningen har arbetat intensivt med förebyggande arbete för att stödja brukaren i sin självförsörjning. I detta är arbetsmarknadsenhetens arbete och samverkan med arbetsförmedling och försäkringskassa viktiga komponenter. Likaså är en god samverkan med olika arbetsgivare en viktig del. Socialnämnden har genom de senaste årens målmedvetna arbete minskat kostnaderna för försörjningsstöd. Alingsås kommun har nu låga kostnader för ekonomiskt bistånd i förhållande till andra jämförbara kommuner. Försörjningsstödskostnaderna år 2015 är 16,8 mnkr, vilket är en minskning med 4,6 mnkr jämfört med 2014. Försörjningstödskostnaderna för unga har minskat med 0,7 mnkr till 3,7 mnkr år 2015. 6 2016-02-16

Mål 4: I Alingsås råder god ekonomisk hushållning grundad på effektiv resurshållning Kommunfullmäktiges indikator Kommunfullmäktiges uppdrag Kommunfullmäktiges uppdrag Kommunfullmäktiges nyckeltal Kvalitén i relation till redovisad kostnad skall öka Att fortsätta kartlägga de höga standardkostnaderna inom Individ- och familjeomsorgen och vidta åtgärder för att minska avvikelsen. Att vidta åtgärder för att minska användningen av droger samt öka de förebyggande insatserna Avvikelse från strukturjusterad standardkostnad inom individ- och familjeomsorgen, % Socialnämndens åtagande Socialnämndens nyckeltal Socialnämndens nyckeltal Att uppnå god kvalitet inom barn- och ungdomsverksamheten samt att uppnå god kvalitet inom beroendeverksamheten Totalt köpt extern vård på institution, barn och ungdomsverksamheten, mnkr Totalt köpt extern vård på institution, LVM, mnkr De senaste åren har individ- och familjeomsorgen i Alingsås kommun haft nettokostnader som är högre än andra jämförbara kommuner. Socialnämnden hade vid sammanträdet i september 2015 ett särskilt ärende där förvaltningen kartlagt standardkostnaderna och orsakerna till avvikelser. Framförallt har Alingsås högre kostnader för köp av vård. Däremot har Alingsås lägre kostnader för öppna insatser, d.v.s. förebyggande insatser. Ett intensivt arbete pågår inom förvaltningen för att minska standardkostnaderna. Förvaltningen arbetar bland annat med hemmaplanslösningar i form av det ungdomsboende som i början av året startades upp i kommunens regi. Förvaltningen har under 2015 genomfört en översyn av beroendeverksamheten. Utredningen har haft som målsättning att ge förslag på hur nämnden formar en effektiv verksamhet som möter brukarnas behov. Efter beslut i socialnämnden har arbete påbörjats hösten 2015 för att omsätta utredningens förslag i praktiken. Avsaknaden av beroendemottagningar för såväl ungdomar som vuxna är något som återkommer bland annat i den beroendeutredning som gjorts under 2015. Förvaltningen har under 2015 fortsatt dialogen med Västra hälso- och sjukvårdsnämnden gällande beroendemottagning för ungdomar och med berörd vårdcentral vad gäller en beroendemottagning för vuxna. 7 2016-02-16

Under året har arbetssätt för att förbättra den interna och externa samverkan utvecklats. Resultaten av detta arbete har lett till flera lyckade gemensamma och kostnadseffektiva lösningar såsom alternativ på hemmaplan istället för köp av vård, snabbare hemtagningar av brukare och snabba omställningar i organisationen i arbetet med de ensamkommande barnen. I januari 2015 startades ett ungdomsboende. Ungdomsboendet fungerar väl och har resulterat i att externa placeringar har kortas ned och undvikits. Arbetet med att ge ungdomarna individuellt stöd på hemmaplan fortgår enligt plan. Socialnämnden har under året satt in resurser för att utveckla och förstärka det drogförebyggande arbetet, bland annat genom ett så kallat LVM-förebyggande team som var på plats hösten 2015. Genom att tidigt uppmärksamma och stötta unga vuxna och vuxna som är på väg in i missbruk kommer socialnämnden på sikt att minska kostnader, exempelvis för LVM-vård. Kostnaderna för LVM-vården 2015 är 2,4 mnkr, att jämföra med 4,1 mnkr år 2014. Det pågår kontinuerlig information och attitydsundersökningar i skolklasser, liksom uppsökande verksamhet i fält särskilt riktad mot ungdomar. Den drogvaneundersökning som gjorts bland ungdomar åren 2013, 2014 och 2015 visar att andel individer som avstår tobak och alkohol ökar. En ytterligare konsekvens av förstärkning av det förebyggande arbetet kommer på sikt att innebära ytterligare minskade standardkostnaderna för individ- och familjeomsorgen. I den senast publicerade mätningen 1 av standardkostnader för individ- och familjeomsorgen är Alingsås kommuns nettokostnader i nivå med andra jämförbara kommuner. Socialförvaltningen har under 2015 förbättrat arbetet med att prognostisera, analysera och förutse nämndens placeringskostnader. Kostnaderna för köpt vård inom funktionsstödet är dock svårare att förutse. Socialnämnden har under de senaste åren också kunnat se en kraftig ökning i dessa kostnader. För att stå bättre rustad inför framtiden bedömer socialnämnden att det är av stor vikt att hitta effektiva hemmaplanslösningar för vård inom funktionsstöd. Exempel på effektivisering är att öka samverkan professioner emellan samt genom att utveckla tillgänglig kompetens. Kostnaderna för LSS-assistansen ökar för andra året i rad. En anledning till ökande kostnader är fler ärenden där försäkringskassan gör bedömningen att de grundläggande behoven för personlig assistans understiger 20 timmar och där kommunen går in och beviljar assistans och därmed får hela kostnaden. 1 Siffror från Kommun- och landstingsdatabasen Kolada 8 2016-02-16

Tillströmningen av ensamkommande barn under hösten 2015 har gjort situationen i förvaltningen ansträngd. Under 2015 har 125 ensamkommande barn kommit till Alingsås och 6 boenden startats. Trots rådande situation har arbetet fungerat bra. Boendeformer har tillskapats och i jämförelse med andra kommuner står sig Alingsås kommuns arbete väl. Intäkter från Migrationsverket har 2015 täckt nämndens kostnader för verksamheten för de ensamkommande barnen, däremot har resurser under hösten fördelats om från andra verksamheter inom förvaltningen till verksamheten ensamkommande barn och har inneburit en lägre ambitionsnivå och lägre utvecklingstakt inom andra delar av förvaltningen. 9 2016-02-16

Mål 5: I Alingsås bygger välfärden på god service, hög kvalitet och tillgänglighet Kommunfullmäktiges indikator Kommunfullmäktiges indikator Medborgarnas upplevelse av bemötande och tillgänglighet i kommunen ska förbättras Nöjd-medarbetarindex skall höjas Socialnämndens nyckeltal Antal inkomna synpunkter Socialnämndens nyckeltal Resultat tillgänglighetsundersökning Socialnämndens nyckeltal Nöjd medarbetarindex (1-5) För att förbättra kvaliteten på de tjänster som erbjuds har en rutin för klagomåls- och synpunktshantering tagits fram. Förvaltningen arbetar kontinuerligt med tillgänglighet och med att nå ut med information till de målgrupper som är mottagare, och anhöriga till mottagare, av socialnämndens tjänster. Socialkontoret har under året ökat tillgängligheten och utökat öppettiderna och har öppet till klockan 16 på fredagar istället för som tidigare klockan 13. För att ytterligare höja kvaliteten och resurseffektiviteten på de tjänster som förvaltningen tillhandahåller arbetar förvaltningen med att säkerställa användande av evidensbaserade metoder och nationella riktlinjer. Socialnämnden bedriver ett målinriktat arbete med att hitta former för ett systematiskt kvalitetsarbete, liksom för att skapa större tydlighet kring mål och uppföljning. Syftet med arbetet är att göra rätt saker på rätt sätt, att ta bort onödiga moment för att få ökad resurseffektivitet och kvalitet. Arbetet utvecklas i positiv riktning, men ytterligare resurser krävs för att hitta och etablera välfungerande arbetssätt och metoder. Som ett led i arbetet har chefer och nyckelpersoner under 2014 och 2015 utbildats i styrning och ledning liksom i ständiga förbättringar. Dessutom har förvaltningen förstärkt och organiserat pedagogresurserna inom utföraravdelningen på ett mer effektivt sätt. Förvaltningen har under året gjort förstärkningar i arbetet med att driva utvecklingen av ledningssystem för systematiskt kvalitetsarbete. Vid en servicemätning av tillgänglighet via telefon och mail som Alingsås kommun genomförde 2013 fick socialförvaltningen låga resultat på telefontillgängligheten vid individ- och familjeomsorgen och handikappomsorgen. Vid mätningen bedömdes 17 procent av samtalen till individ- och familjeomsorgen och 50 procent av samtalen till handikappomsorgen få bra svar. Resultatet vid mätningen hösten 2015 är på samma nivå, 17 respektive 50 procent. 10 2016-02-16

Nöjd medarbetarindex i medarbetarenkäten 2015 blev 3,65 på en skala 1 till 5. Detta är en liten förbättring från 2013. De områden som fick lägst poäng i medarbetarenkäten var kompetensutveckling, arbetsbelastning samt påverkansmöjligheter. Förvaltningens styrkor är jämställdhet, mångfald samt styrning och ledning. En brukarundersökning är hösten 2015 genomförd vid individ- och familjeomsorgen. Resultatet ska analyseras och åtgärder göras utifrån resultatet. En kvalitetsberättelse kommer att göras för 2015 i syfte att följa upp hur arbetet med att utveckla och säkra verksamhetens kvalitet har bedrivits. 11 2016-02-16

Mål 6: I Alingsås finns det valfrihet och självbestämmande Kommunfullmäktiges indikator Kommunfullmäktiges uppdrag Antalet verksamheter som omfattas av lagen om valfrihetssystem ska bli fler Att fortsätta utveckla valfrihetsmodeller inom ramen för lagen om valfrihet Socialnämndens nyckeltal Antal verksamheter som omfattas av LOV Förberedelser för införandet av LOV inom verksamheterna daglig verksamhet och ledsagning har påbörjats under året. Till följd av omdisponering av resurser har hela uppdraget förskjutits och en implementering av socialnämndens beslut beräknas vara möjlig under senare delen av 2016. 12 2016-02-16

Mål 7: I Alingsås utvecklas vården och omsorgen för individens behov Socialnämndens nyckeltal Socialnämndens nyckeltal Antal samordnade individuella planer (SIP) barn- och ungdomsverksamheten Antal samordnade individuella planer (SIP) beroendeverksamheten Förvaltningen uppnår det satta målvärdet för antalet SIPar för barn- och unga, dock inte inom vuxen/beroendeverksamheten. En viktig kvalitetsaspekt vad gäller insatser till den enskilde är att det finns en helhetssyn och en samordning vårdgivare emellan. Fortsatta ansträngningar kommer att krävas för att få till ett välfungerande samarbete mellan kommun, sjukvården och primärvården. 13 2016-02-16

Intern kontroll Se bilaga 2. Omedelbar åtgärd Socialnämnden hade i Flerårsstrategin 2015-2018 inga identifierade områden som krävde omedelbara åtgärder. 14 2016-02-16

Ekonomi Drift Belopp i tkr Budget 2015 Bokslut 2015 Avvikelse bokslut /budget Bokslut 2014 Differens bokslut 2014 och bokslut 2015 0 Verksamhetens intäkter 170 440 199 788 29 348 158 820 40 968 0 Personalkostnader -350 660-351 437-778 -332 438-18 999 Lokalhyror -30 279-28 852 1 427-27 126-1 727 Köp av tjänster -59 416-99 636-40 220-67 472-32 163 Övriga kostnader -86 724-81 202 5 522-79 409-1 793 0 Verksamhetens kostnader -527 078-561 128-34 049-506 445-54 683 0 Avskrivningar 0-1 222-1 222-1 519 297 0 Verksamhetens nettokostnader -356 638-362 562-5 924-349 144-13 418 0 0 Kommunbidrag 357 788 357 788 0 354 128 3 660 Finansnetto 0 88 88-89 177 0 Årets resultat 1 150-4 686-5 836 4 895-9 581 En mer specificerad resultaträkning finns i bilaga 1. Utfallet för socialnämnden är minus 4,7 mnkr. Utfallet är 1,7 mnkr sämre än prognosen i nämndens delårsbokslut efter augusti. 15 2016-02-16

Avvikelser mellan utfall 2014 och 2015 Verksamheten ensamkommande barn, som år 2014 överfördes till socialnämnden, är den främsta förklaringen till att både intäkter och kostnader är klart högre 2015 jämfört med 2014. År 2014 finns samtliga kostnader och intäkter för verksamheten ensamkommande barn bokförda vid utbildningsnämnden och ingår inte i siffrorna i tabellen på föregående sida. Verksamhetens intäkter Verksamhetens intäkter är 41,0 mnkr högre 2015 än 2014. Intäkterna från Migrationsverket för ensamkommande barn är 49,3 mnkr, en intäkt som nämnden inte hade 2014. Intäkterna från försäkringskassan för personlig assistans är 6,5 mnkr lägre 2015 jämfört med 2014, vilket hänger samman med färre ärenden. De bokförda intäkterna för arbetsmarknadsenheten, AME, är cirka 5 mnkr lägre 2015 jämfört med 2014. De högre intäkterna 2014 för AME beror på medel som tidigare förts över mellan åren, dock fanns det 2014 inte grund att föra över medel till 2015, vilket innebar att dessa medel bokfördes som intäkter 2014. Personalkostnader Personalkostnaderna är 19,0 mnkr högre 2015 än 2014. Personalkostnaderna har ökat med cirka 7 mnkr på grund av löneökningar samt med 1,2 mnkr på grund av höjning av sociala avgifter. Övertagande av verksamhet för ensamkommande barn, inklusive uppstart av boenden, har ökat personalkostnaderna med 15 mnkr. Personalkostnaderna vid arbetsmarknadsenheten har minskat med cirka 4 mnkr, vilket delvis är en planerad minskning som hänger samman med minskade intäkter men som också beror på vakanser. Personalkostnaderna har mellan 2014 och 2015 ökat med 5,7 procent. Exkluderas verksamheten för ensamkommande barn är personalkostnadsökningen 1,2 procent. Att personalkostnadsökningen är så låg som 1,2 procent hänger samman med färre ärenden inom personlig assistans, minskning av korttidsverksamheten samt lägre personalkostnader vid arbetsmarknadsenheten. Lokalhyror Av lokalkostnaderna 2015 hör 0,7 mnkr till verksamheten för ensamkommande barn. Köpt av tjänster Köp av tjänster är 32,2 mnkr högre 2015 än 2014. Köp av vård för ensamkommande barn står för 26,5 mnkr av ökningen. LSS-ersättning till privata utförare har ökat med 3,1 mnkr. LSS-ersättning är kostnader för personlig assistans som kommunen beslutar om när 16 2016-02-16

försäkringskassan inte beviljar insatsen. Denna ökning hänger samman med mer återhållsam bedömning av försäkringskassan. Placeringskostnader, d.v.s. köp av vård, är på samma nivå 2015 (45,6 mnkr) som 2014 (45,1 mnkr). Placeringskostnaderna inom funktionsstöd har ökat med 5,8 mnkr, medan köp inom vuxen och barn- och unga har minskat med 5,3 mnkr. Denna minskning hänger till stor del samman med ett målmedvetet arbete med hemmaplanslösningar på individnivå där ungdomsboendet som startades i januari 2015 har en viktig roll. Övriga kostnader Övriga kostnader är 2,1 mnkr högre 2015 jämfört med 2014. Kostnader som härrör till verksamheten ensamkommande barn är 4,9 mnkr. Kostnaderna för ekonomiskt bistånd har minskat med omkring 4 mnkr mellan 2015 och 2014. Avvikelser mellan budget och prognos Verksamheten ensamkommande barn, som år 2014 överfördes till socialnämnden, är den främsta förklaringen till att utfallet för både intäkter och kostnader är högre än budget. I budgeten är kostnader och intäkter för verksamheten ensamkommande barn budgeterad till 14 mnkr att jämföra med utfallet för intäkter och kostnader på 49,3 mnkr. De främsta avvikelserna mellan budget och utfall är: Cirka 8 mnkr högre kostnader än budgeterat för köpta placeringar inom funktionsstöd Avvikelsen på 8 mnkr för placeringar vid funktionsstöd hänger samman med att nya kostnadskrävande placeringar inom funktionsstöd tillkom under senare delen av 2014 och därför inte fanns med i budgeten. Under året har också nya elevhemsplaceringar tillkommit, placeringar som inte var kända för verksamheten sedan tidigare. 7,6 mnkr högre kostnader än budget för de båda kostnadsposterna köpta tjänster personlig assistans och sjuklönekostnader till privata utförare Kostnaderna 2015 för köpta tjänster av privata utförare personlig assistans inom LSS är 11,8 mnkr och kostnaderna för ersättning för sjuklöner till privata utförare är 2,3 mnkr. Sammantaget är dessa kostnader 14,1 mnkr att jämföra med budgeten på 6,5 mnkr. 4,0 mnkr lägre nettokostnader för försörjningsstöd än budgeterat Budgeten 2015 för försörjningsstöd är 20,8 mnkr och utfallet 16,8 mnkr. 3,9 mnkr lägre nettokostnader vid AME Verksamheten vid arbetsmarknadsenheten har haft 3,9 mnkr lägre nettokostnader än budgeterat, vilket främst hänger samman med stort antal vakanser under året. AME har haft lägre kostnader än budget, trots att budgeten sänkts mellan 2014 och 2015. 17 2016-02-16

2,7 mnkr reserverade medel Under 2015 var medel reserverade framförallt för att hantera eventuella volymökningar för köpt vård, satsningar inom beroendeverksamheten samt för att hantera osäkerheten som råder kring riktade projekt för arbetssökande som AME hanterar i samarbete med arbetsförmedlingen. Dessa reserverade medel tas i anspråk och minskar nämndens underskott. Inom flera verksamheter är prognosen för personalkostnader lägre än budget bland annat på grund av vakanta tjänster och återhållsamhet av vikarietillsättning. Prognossäkerhet Månad Prognos, mnkr Avvikelse från bokslut, mnkr Kommentar (November -2,0-2,7) Oktober -3,0-1,7 September -3,0-1,7 Delårsbokslut (aug) -3,0-1,7 Maj -3,0-1,7 Vårbokslut (april) 0-4,7 Bokslut 2015-4,7 Socialförvaltningen gjorde en månadsrapport efter november som då visade en förbättring av prognosen på 1 mnkr jämfört med tidigare prognoser. Den huvudsakliga förklaringen till avvikelsen från november till utfallet på helår finns inom kostnadsposten LSS-assistans. LSS-assistans är personlig assistans som beslutas av kommunen då försäkringskassan bedömer att det grundläggande behovet för personlig assistans understiger 20 timmar och därmed ersätter inte försäkringskassan den personliga assistansen. Bokförda kostnader för LSS-assistansen i november och december var högre än beräknat. Under 2016 kommer förvaltningen att följa LSSassistansen timmar och kostnader på ärendenivå och på så sätt ha mer träffsäkra prognoser. Träffsäkerheten i prognoserna har för socialnämndens del varit ett prioriterat utvecklingsområde 2015. Förvaltningen har förändrat arbetssätten bland annat genom att bryta ned budgetposterna på en lägre nivå och genom att ha utvecklat en systematisk ekonomiuppföljning på enhets-, avdelnings- och förvaltningsnivå. Socialförvaltningen har under 2015 förbättrat arbetet med att prognostisera, analysera och förutse nämndens placeringskostnader (köpt vård). Förvaltningen kommer att fortsätta utvecklingen av prognosarbetet, bland annat genom att identifiera nyckeltal som är viktiga att följa från både verksamhets- och ekonomiperspektiv. 18 2016-02-16

Investeringar Budget Bokslut Avvikelse Bokslut 2015 2015 helår 2014 Inventarier totalt 1 800 500-356 403 IT 0 929-482 Maskiner 0 25-50 Transportmedel 0 0-18 Summa 1 800 1 454-356 953 Investeringutgiften har ökat mellan 2014 och 2015. Investeringsbeloppet är dock lägre än budget. 19 2016-02-16

Personalredovisning Personal och kompetensförsörjning Antal anställningar i november 2015 TIllsvidareanställningar Antal personer Antal anställningar Antal årsarbetare Medelålder Sysselsättnings grad (snitt) AID-struktur 676 677 644,3 45,2 95% Administration 71 71 69,8 45,9 98% Handläggar- och administratörsarbete 41 41 39,8 45,3 97% Ledningsarbete 30 30 30,0 46,8 100% Socialt och kurativt arbete 123 123 118,8 45,4 97% Socialsekreterare 86 86 83,1 44,3 97% Övrigt socialt och kurativt 37 37 35,7 47,8 97% Teknikarbete 1 1 0,5 40,0 50% Vård- och omsorgsarbete m m 481 481 454,3 45,1 94% Personlig assistent 255 255 241,4 43,4 95% Rehabilitering och förebyggande arbete 1 1 0,5 63,0 50% Undersköt, skötare 1 1 1,0 42,0 100% Vårdbiträde vårdare m fl 224 224 211,4 46,9 94% Socialförvaltningen har 676 anställda vilket är en ökning med 34 medarbetare sedan föregående år i november. Ökningen 2015 har främst skett inom gruppen Handläggar- och administratörsarbete med 17 anställda samt inom Socialt och kurativt arbete med 18 anställda och hänger samman med ökad verksamhet för ensamkommande barn. Medelåldern är 45,2 år, vilket är samma som november 2014. Fördelning arbetad tid 2015 Under 2015 har förvaltningen betalat ut drygt 24 mnkr för timavlönade vilket motsvarar ungefär 100 heltidsarbetare. Fyllnadstiden motsvarar 9 heltidsarbetare och övertiden 6 heltidsarbetare relaterat till de 676 anställda. Nivåerna för timavlönade, fyllnadstid och övertid ligger i paritet med föregående års nivå. 20 2016-02-16

Kompetensförsörjning Förvaltningen har utbildat stödassistenter och personliga assistenter i autism och utmanande beteenden, samt i metoden motiverande samtal (MI). Medarbetarna har tagit stort ansvar vilket har fått en positiv påverkan i de kompetenshöjande satsningarna. Under hösten har stödpedagogerna börjat ha regelbundna reflektionsmöten för att utbyta erfarenheter och kunskap. En av socialförvaltningens största utmaningar är att rekrytera och behålla kompetens. Svårrekryterade yrkesgrupper är myndighetsutövande socialsekreterare, personliga assistenter och enhetschefer. Utökning av verksamheten för ensamkommande barn har dessutom inneburit ett ökat behov av framförallt socialsekreterare och enhetschefer, d.v.s. i grupper som redan är svårrekryterade. Verksamheten för ensamkommande barn har också inneburit att förvaltningen har rekryterat en övergripande projektledare, rekryterare och administratörer. Socialnämnden har under hösten 2015 öppnat sex boenden för ensamkommande barn och det har funnits tillgång till personal, dock har öppnandet av dessa boendet inneburit att tillgången på vikarie har minskat då vissa av dessa fått tillsvidareanställning. Alingsås kommun driver projektet Attraktiv arbetsgivare parallellt pågår det ett arbete med att ta fram kompetensutvecklingsplaner i delar av socialförvaltningen. Dessutom har förvaltningen reviderat informationsmaterial och marknadsfört förvaltningen i olika sammanhang. Pensionsavgångar 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 AID-struktur 3 10 12 6 6 20 23 Administration 3 2 1 1 3 2 Socialt och kurativt arbete 1 2 1 1 3 7 Vård- och omsorgsarbete m m 2 5 9 5 4 14 14 21 2016-02-16

Åren 2021 och 2022 blir antalet pensionsavgångar fler, särskilt inom vård- och omsorgsarbete. Förvaltningen bör planera hur man ska ta tillvara deras kunskap och erfarenhet när de slutar och på strategisk nivå planera för hur rekrytering av kompetens säkras. Löner Medianlönen 2015-11-30 för tillsvidareanställda var för kvinnor 24 700 kr och för män 24 173 kr. Det är en löneskillnad på 527 kr. Löneskillnaden innebär att kvinnor har 2 % högre medianlön än män. Av medarbetarna på socialförvaltningen utgör cirka 20 % män (statistiken baseras på två kön). Kvinnor har en något lägre syselsättningsgrad. Arbetsmiljö Vid medarbetarenkäten 2015 blev resultatet för Nöjd medarbetarindex 3,65 på en skala 1-5, vilket är en liten förbättring från 2013. De områdena med lägst resultat är kompetensutveckling, arbetsbelastning samt påverkansmöjligheter. Förvaltningens styrkor är jämställdhet, mångfald samt styrning och ledning. För 2015 fanns inga arbetsmiljömål men under 2015 har förvaltningen genomfört flera viktiga aktiviteter för att förbättra arbetsmiljön. Satsningar har gjorts för att skapa bättre förutsättningar för chefer att kunna utöva sitt ledarskap. Förvaltningen har under 2015 startat upp ett arbete kring att utveckla tydligt ledarskap hos alla chefer. Därför har man tydliggjort chefsuppdraget i chefsöverenskommelser och fortsatt med arbetsplatsträffar för chefer samt påbörjat ett underlag för ledarskapsprogram. Genom utbildning för cheferna ska målen bli tydligare för medarbetare. Under 2015 har förvaltningen genom mätstickan månadsvis följt upp den upplevda arbetsbelastningen och måendet bland samtliga medarbetare. Förvaltningen arbetar med att ta fram kompetensutvecklingsplaner liksom att kunna erbjuda handledning till de som behöver. Den upplevda höga arbetsbelastningen som under första halvan av året funnits på individoch familjeavdelningen kartlades genom en arbetstyngdsmätning. Avdelningen utökades därefter med en 1:e socialsekreterare för att förstärka stödet till chef och handläggare. Under hösten lades mottagningsenheten ner och delades ut på de olika enheterna. Det skapade en bättre arbetsmiljö för medarbetarna och förtydligade processen för brukarna. Ytterligare personalförstärkningar är inplanerade och har delvis verkställts trots det svåra rekryteringsläget vad gäller myndighetsutövande socialsekreterare. I slutet av 2015 började förvaltningen få översikt och kontroll över situationen. 22 2016-02-16

Under året har arbetet med att utveckla samverkan fortsatt bland annat genom skyddskommittéarbetet som genomförs två gånger. Vidare har det under året gjorts förslag på rutiner för individ- och familjeavdelningen och reception. Även rutiner för systematiskt brandskyddsarbete har fastställts och stödmaterial för chefer har gjorts tillgängligt. De önskade effekterna är att skapa bättre förutsättningar för en god arbetsmiljö vilket i sin tur bidrar till en ökad stabilitet i personalgrupper och välmående hos medarbetarna. Det tillsammans med kompetensutveckling bidrar till att öka kvaliteten på de tjänster som förvaltningen tillhandahåller samt att göra socialförvaltningen till en attraktiv arbetsplats. Resultatet på en enkät som det systematiska arbetsmiljöarbetet som skickats till förvaltningens chefer indikerar på att det finns brister i kunskaper kring arbetsmiljöarbetet för både chefer och medarbetare. Bland annat kring rutiner för hot- och våld, mångfaldsplan somt hur man anmäler och följer upp arbetsskada/tillbud. Det är främst bristande introduktion, utbildning samt delegation som bedöms utgöra orsakerna. Däremot svarade 84 % av cheferna att man har kännedom om kommunens riktlinjer för det systematiska arbetsmiljöarbetet. Alla chefer uppger att de involverar medarbetarna i arbetsmiljöarbetet och 92 % anser sig tydligt kommunicera verksamhetens mål med sina medarbetare. 76 % av cheferna har haft utvecklingssamtal med samtliga medarbetare 2015 och nästan lika många anser sig ha väl fungerande APT. Däremot har endast 36 % upprättat handlingsplan utifrån medarbetarenkätens resultat. Introduktion av timvikarierna har genomförts på alla arbetsplatser som använder timvikarier. Har du genomfört en fysisk arbetsmiljörond 2015? Antal % Ja 18 72 Nej 3 12 Delvis 4 16 Total 25 100 Sjukfrånvaro Sjukfrånvaron har ökat från 7,34 % 2014 till 7,92 % 2015. Sjukfrånvaron hos kvinnorna var 9 % medan den var nästan hälften, 5 %, bland manliga anställda. Det är i grupperna administratörer, stödassistenter och personliga assistenter sjukfrånvaron är högst. Sjukfrv %, ack valt år Sjukfrv % dag 1-14, ack valt år Sjukfrånvaro 7,92% 2,59% <=29 4,89% 2,62% 30-49 8,55% 2,42% >=50 7,89% 2,78% Rehabiliteringsarbetet sker kontinuerligt med de personer som är sjukskrivna och de åtgärder som vidtagits är individuellt anpassade för att medarbetaren så snabbt som 23 2016-02-16

möjligt ska återfå arbetsförmåga. Medarbetare som har 6 eller fler frånvarotillfällen under en 12- månaders period ska erbjudas ett hälsosamtal hos företagshälsovården. Arbetsskador och tillbud Majoriteten av förvaltningens tillbudsanmälningar och arbetsskadeanmälningar rör händelser i möte med brukare. Socialförvaltningens verksamhet rör till stor del omsorg om människor med funktionsnedsättning och i dessa möten sker det ibland tillbud och arbetsskador. 24 arbetsskador är anmälda under perioden januari till december 2015. I fem av de anmälda ärendena har arbetsskadan genererat sjukfrånvaro. Jämfört med 29 anmälda arbetsskador under 2014. Drygt hälften av anmälda arbetsskador under 2015 gjordes inom personlig assistans. Vanligaste är att skadorna härrör sig från möten med brukare med funktionsnedsättning. Anmälningsfrekvensen av arbetsskador är låg vilket innebär att det finns anledning att förmoda att tillbud aldrig rapporteras. En genomgång av rutinen och dess syfte gjordes i mars 2015 för alla chefer. Under hösten har man fortsatt dialogen för att på sikt öka anmälningsfrekvensen. 24 2016-02-16

Sammanfattande analys för året Socialnämnden har identifierat beroendeverksamheten som ett område där nämnden behöver utveckla arbetssätt och metoder. Att uppnå god kvalitet inom beroendeverksamheten var också nämndens åtagande 2015. Under våren 2015 gjorde förvaltningen en utredning med förslag på utveckling av organisation och arbetssätt inom beroendeverksamheten. Viktiga grunder i utredningsarbetet var synpunkter från brukare och anhöriga samt nationella riktlinjer. I augusti beslutade socialnämnden att utredningens föreslagna förändringar ska genomföras. Dessa förändringar har påbörjats under hösten 2015 och fortsätter 2016. Verksamheterna har under 2015 arbetat målinriktat för att utveckla det förebyggande arbetet för att på så sätt förhindra att personer hamnar i missbruk eller i utanförskap. Förvaltningen har utvecklat effektiva hemmaplanslösningar och stöd kring individen för att på så sätt kunna förhindra placeringar och köp av vård. Start av ungdomsboendet och arbetssättet kring det boendet är en viktig del i bra hemmaplanslösningar. Att arbetet är framgångsrikt kan ses i form av minskade köpta placeringskostnader. Att vidta åtgärder för att minska användning av droger samt öka de förebyggande insatsena var också ett uppdrag till nämnden från Kommunfullmäktige. Under hösten 2015 har flera delar av nämndens verksamheter präglats av mottagandet av ensamkommande barn. I ingången till 2015 fanns 33 ensamkommande barn och under 2015 har 125 ensamkommande barn kommit till Alingsås. Alingsås kommun har tidigare inte haft boenden för ensamkommande barn i egen regi, men under hösten 2015 startade förvaltningen 6 boenden för ensamkommande barn. Ett stort rekryteringsarbete har gjorts, då verksamheten utökat med främst socialsekreterare inom individ- och familjeomsorgen och med enhetschefer och personal till de nystartade boendena. Resurser har under hösten fördelats om från andra verksamheter inom förvaltningen till verksamheten ensamkommande barn och har inneburit en lägre ambitionsnivå och lägre utvecklingstakt inom andra delar av förvaltningen. Nämndens kostnader för verksamheten har täckts av intäkter från Migrationsverket. Att införa valfrihet enligt lagen om valfrihetssystem, LOV, var ett uppdrag till nämnden från Kommunfullmäktige. Detta har förberetts under 2015 och införandet planeras till senare delen av 2016. De senaste åren har individ- och familjeomsorgen i Alingsås kommun haft nettokostnader som är högre än andra jämförbara kommuner. Socialnämnden fick i uppdrag av Kommunfullmäktige att kartlägga standardkostnderna och vidta åtgärder för att minska avvikelsen. Socialnämnden hade vid sammanträdet i september 2015 ett särskilt ärende där förvaltningen kartlagt standardkostnaderna och orsakerna till avvikelser. Framförallt 25 2016-02-16

har Alingsås högre kostnader för köp av vård. Däremot har Alingsås lägre kostnader för öppna insatser, d.v.s. förebyggande insatser. Ett intensivt arbete pågår inom förvaltningen för att minska standardkostnaderna. Förvaltningen arbetar bland annat med hemmaplanslösningar i form av det ungdomsboende som i början av året startades upp i kommunens regi. Kommunfullmäktige gav socialnämnden i uppdrag att intensifiera arbetet med att reducera försörjningsstödskostnaderna. Försörjningsstödskostnaderna 16,8 mnkr år 2015, vilket är 4,6 mnkr lägre än 2014. Kompetensförsörjningen är en nyckelfaktor för nämndens verksamheter. Under 2015 har förvaltningen haft svårigheter att rekrytera främst myndighetsutövande socionomer inom barn- och ungdomsverksamheten och även enhetschefer och personliga assistenter. Socialnämnden har sedan maj haft en ekonomisk prognos på minus 3 mnkr. Förvaltningen har arbetat med åtgärder för att minska underskottet. Dock försämrades prognosen bland annat för personlig assistans vid delårsbokslutet och utfallet för personlig assistans blev högre kostnader än prognostiserat. Dessa ökade kostnader hänger samman med att fler ärenden där försäkringskassan bedömer att det grundläggande behovet understiger 20 timmar och där då kommunen beviljar personlig assistans och därmed står för kostnaden. Detta är en kostnadsöverföring till kommunen och innebär att socialnämnden behöver föra pengar från andra verksamheter till att finansiera LSSassistans. Att det ekonomiska resultatet och att LSS-assistansen blev högre än prognostiserat innebär att prognosen för utfallet 2016 är högre än beräknat och kommer att kräva åtgärder för att nämnden ska ha en ekonomi och verksamhet i balans 2016. Under 2014 och 2015 har socialnämnden haft två poster vars kostnader kraftigt har ökat -kostnaderna för LSS-assistans och kostnaderna för köpt vård inom funktionsstöd. Socialförvaltningen har satt in åtgärder för att om möjligt begränsa kostnadsutvecklingen, men båda dessa poster är kostnadsposter där socialnämnden har begränsade möjligheter att påverka behovet och kostnaderna, vilket innebär att andra verksamheter inom nämndens ansvarsområde måste finansiera kostnadsökningen. 26 2016-02-16

Bilaga 1 Resultaträkning där kostnader och intäkter för flyktingverksamheten är exkluderad Budget 2015 Bokslut 2015 Bokslut 2014 Avvikelse bokslut Belopp i tkr 2015 och 2014 Försäljningsintäkter 767 669 263 406 Avgifter 3 377 4 179 4 206-26 Hyresintäkter 12 546 12 564 11 342 1 221 Statsbidrag, se Not 1 138 571 129 461 140 232-10 771 Försäljning av verksamhet 1 180 1 658 1 624 34 Övriga intäkter 0 782 1 153-371 Verksamhetens intäkter 156 440 149 313 158 820-9 507 Personalkostnader -350 660-336 339-332 438-3 901 Lokalhyror -30 279-28 133-27 126-1 008 Köp av verksamhet, se Not 2-41 846-59 903-56 013-3 890 Administrativa tjänster 0-3 889-4 022 133 Städ och renhållning 0-641 -635-6 Konsulttjänster 0-2 135-2 892 756 Tillfälligt inhyrd personal 0-2 555-1 715-839 Övriga tjänster -3 570-2 654-2 195-459 Köp av tjänster -45 416-71 777-67 472-4 304 Bidrag, Not 3-58 423-54 144-59 837 5 693 El, va, reparation fastighet 0-1 432-1 865 432 Förbrukningsmaterial -6 036-5 735-5 897 162 Telefonkostnader -5 689-3 089-2 900-190 Bilkostnader -2 046-1 856-1 789-67 Övriga kostnader, Not 4-14 531-7 993-7 122-872 Övriga kostnader -86 724-74 250-79 409 5 159 Verksamhetens kostnader -513 078-510 500-506 445-4 055 Avskrivningar -1 150-1 217-1 519 303 Verksamhetens nettokostnader -357 788-362 403-349 144-13 259 Kommunbidrag 357 788 357 788 354 128 3 660 Finansnetto 0-70 -89 19 0 Årets resultat 0-4 686 4 895-9 580 27 2016-02-16

Not 1 Utfallet 2015 för Statsbidrag består av följande poster Intäktspost Utfall 2015 Intäkter från försäkringskassan för personlig assistans 112,0 Momsbidrag 6,7 Arbetsmarknadsåtgärder 5,4 Övrigt 5,4 Totalt 129,5 Not 2 Utfallet 2015 för Köp av verksamhet består av följande poster Kostnadspost Utfall 2015 Placeringar, köp av vård 45,6 LSS-assistans personlig assistans 11,8 Sjuklönekostnader personlig assistans 2,2 Övrigt 0,3 Totalt 59,9 Not 3 Utfallet 2015 för Bidrag består av följande poster Kostnadspost Utfall 2015 Ersättning till försäkringskassan för de 20 första timmarna inom personlig assistans Ekonomiskt bistånd 17,8 Bidrag till föreningar, företag 1,8 Totalt 54,1 34,6 Not 4 Utfallet 2015 för Övriga kostnader består av följande poster Kostnadspost Utfall 2015 Avgifter 3,7 Avgifter kurser 2,0 Övrigt 2,3 Totalt 8,0 28 2016-02-16

Resultaträkning, inklusive flyktingverksamheten Belopp i tkr Budget 2015 Bokslut 2015 Bokslut 2014 Avvikelse bokslut 2015 och 2014 Försäljningsintäkter 767 669 263 406 Avgifter 3 377 4 179 4 206-26 Hyresintäkter 12 546 12 555 11 342 1 213 Statsbidrag 152 571 179 944 140 232 51 033 Försäljning av verksamhet 1 180 1 658 1 624 34 Övriga intäkter 0 782 1 153-371 Verksamhetens intäkter 170 440 199 788 158 820 52 288 Personalkostnader -350 660-351 437-332 438-18 999 Lokalhyror -30 279-28 852-27 126-1 727 Köp av verksamhet -55 846-86 366-56 013-30 353 Administrativa tjänster 0-3 910-4 022 112 Städ och renhållning 0-689 -635-54 Konsulttjänster 0-2 446-2 892 446 Tillfälligt inhyrd personal 0-2 930-1 715-1 215 Övriga tjänster -3 570-3 295-2 195-1 100 Köp av tjänster -59 416-99 636-67 472-32 163 Bidrag -58 423-54 385-59 837 5 451 El, va, reparation fastighet 0-1 503-1 865 362 Förbrukningsmaterial -6 036-7 107-5 897-1 210 Telefonkostnader -5 689-3 119-2 900-219 Bilkostnader -2 046-1 942-1 789-153 Övriga kostnader -14 531-13 147-7 122-17 345 Övriga kostnader -86 724-81 202-79 409-13 113 Verksamhetens kostnader -527 078-572 448-506 445-66 003 Avskrivningar -1 150-1 222-1 519 297 Verksamhetens nettokostnader -357 788-362 562-349 144-13 418 Kommunbidrag 357 788 357 788 354 128 3 660 Finansnetto 0 88-89 177 Årets resultat 0-4 686 4 895-9 580 29 2016-02-16

Bilaga 2 Uppföljning av internkontrollplan 2015-2017 Socialnämnden Status kontrollmoment. Klar Pågående Ej genomfört Område Process Processen ska säkerställa Kontrollmoment Metod Status. Är kontrollen genomförd? Vad var resultatet? Brukare Att ta hand om synpunkter från brukare/kunder. Att vi omhändertar synpunkter och idéer från brukare/anhöriga, vilket innebär att vi har möjlighet att rätta till brister och tar möjligheten att utveckla verksamheten. Att det finns en förvaltningsspecifik rutin för hur klagomål och synpunkter omhändertas. Kontroll att rutin finns. En förvaltningsspecifik rutin för hantering av synpunkter och klagomål är upprättad och planen är att rutinen beslutas i början av 2016. 30

Område Process Processen ska säkerställa Kontrollmoment Metod Status. Är kontrollen genomförd? Vad var resultatet? Brukare Lex Sarah Lex Maria Att vi rapporterar avvikelser. Att det finns en rutin för avvikelsehantering. Kontroll att rutin finns. Rutin för lex Sarah finns. Rutin och arbetssätt för avvikelserapportering behöver utvecklas. Brukare Standardiserade handläggningsprocesser Likabedömning och rättssäkerhet. Att kartlägga processen. Att kartläggning är gjord. Standardisering av handläggningsprocessen är inte påbörjad. Detta är ett prioriterat område 2016 för individ- och familjeomsorgen. 31

Område Process Processen ska säkerställa Kontrollmoment Metod Status. Är kontrollen genomförd? Vad var resultatet? Verksamhet Att registrera i våra verksamhetssystem. Att våra verksamhetssystem, ekonomidatasystem, personaladministrations-system m.fl. innehåller korrekt data, så att beslut fattas på rätt grunder. Granska att registrering görs enligt definitioner. Eventuellt köp av extern granskning i samband med Kostnad per brukare. Till delar har registrering förbättrats i våra system, dock kvarstår arbete. Medarbetare Att bemanna på boenden Att säkerställa bemanningskraven. Vårdtyngdsmätning Beställa från extern leverantör. Stödbehovsmätning är genomförd under hösten. Två personer ur pedagogorganisationen har genomfört uppdraget och utifrån en särskild mall intervjua personal på respektive boende. Mätningen kommer att vara ett underlag för att bedöma behovet av personal på respektive boende. 32

Område Process Processen ska säkerställa Kontrollmoment Metod Status. Är kontrollen genomförd? Vad var resultatet? Medarbetare Kompetensförsörjning Att förvaltningen attraherar och rekryterar rätt kompetens, och behåller och utvecklar kompetens. Kompetensförsörjningsplan upprättas. Granska att plan finns. Stommen/innehållsförteckningen till en kompetensförsörjningsplan är upprättad. Kompetensförsörjningsplan kommer att upprättas under 2016. Ekonomi Att göra inköp. Att inköp görs inom avtal. Vid internkontroll 2014 framkom brister. Att inköp görs enligt avtal. Granskning att inköp av livsmedel och kontorsmaterial görs inom avtal. Granskning är genomförd. Vissa inköp görs hos andra leverantörer än upphandlade, t.ex. speciella kontorsmaterial som inte kan köpas av upphandlad leverantör. Upphandlingsenheten har besökt ekonomifunktionen i syfte att öka förvaltningens kunskaper. Att inköp görs enligt avtal behöver fortsatt förbättras. 33

Område Process Processen ska säkerställa Kontrollmoment Metod Status. Är kontrollen genomförd? Vad var resultatet? Ekonomi Att betala sjuklönekostnader för personlig assistans. Att förvaltningen betalar kostnader som förvaltningen ska stå för. Att fakturor till externa utförare betalas ut på rätt grunder. Eventuellt en extern granskning. Granskning av fakturor från externa utförare för sjuklönekostnader har genomförts internt. Bedömningen är att underlag för utbetalningarna är korrekta. Ekonomi Att betala ut pengar. Att utbetalningar sker till de som beviljats medel och till leverantörer. Att utbetalningar sker till rätt person och med beslut som underlag. Granskning av processen. Kontrollmomentet finns med i internkontrollplanen 2016. 34

Område Process Processen ska säkerställa Kontrollmoment Metod Status. Är kontrollen genomförd? Vad var resultatet? Ekonomi Att intäkter rekvireras Att förvaltningen får in de intäkter som vi har rätt/möjlighet till. Att förvaltningsledningen månatligen följer prognosen för utfall av intäkter i förhållande till budget. Befintligt inbyggt kontrollmoment. Följs månatligen i förvaltningsledningsgruppen. Att Planeringsavdelningen har kartlagt vilka olika slag av intäkter som förvaltningen har rätt till, och vem som ansvarar för att vi erhåller intäkten. Kontrollera att förteckning finns Arbetet med att kartlägga intäkter är ännu inte påbörjats. 35

Område Process Processen ska säkerställa Kontrollmoment Metod Status. Är kontrollen genomförd? Vad var resultatet? Ekonomi Att göra prognoser för ekonomi Att förvaltningen, avdelning och enhet gör korrekta prognoser för att kunna använda nämndens resurser och att beslut fattas på rätt grunder. Att chefer månatligen gör skriftliga kommentarer till sin ekonomiska prognos. Befintligt inbyggt kontrollmoment. Från och med 2015 gör varje chef månatliga skriftliga rapporter. Utfallet 2013 och 2014 för några enheter har avvikit från prognosen utan förklaring till avvikelsen. Att de ekonomiska prognoserna är tillförlitliga. Granskning av avvikelser mellan prognos under året jämfört med utfall, tillsammans med kommentarer till avvikelser. 36

Område Process Processen ska säkerställa Kontrollmoment Metod Status. Är kontrollen genomförd? Vad var resultatet? Ekonomi Ekonomirutiner Att administrationen är effektiv, att nämnden får stå för kostnader utifrån beslut på korrekta grunder. Att ekonomiska rutiner är dokumenterade. Granska vilka rutiner som är dokumenterade och vilka som saknar dokumenterad rutin. Arbetet med att kartlägga ekonomiska rutiner har påbörjats. 37

Ärende 7 Komplettering av Flerårsstrategi för socialnämnden 2016-2018

Socialnämndens arbetsutskott 2016-02-09 Protokollsutdrag AU 64 Dnr 2015.215 SN Komplettering av Flerårsstrategi för Socialnämnden 2016-2018 Beslut Ärendebeskrivning Socialnämnden fastställde socialnämndens Flerårsstrategi 2016-2018 med tilläggsyrkanden 2015-12-15, 170. Kompletteringar av flerårsstrategin skulle ske på socialnämndens sammanträde i februari 2016. Yrkanden Britt-Marie Kuylenstierna (MP) yrkar att socialnämnden ger socialförvaltningen i uppdrag att ta fram en handlingsplan för att förbättra prognossäkerheten så att liknande situationer som nu har uppstått undviks framöver. Britt-Marie Kuylenstierna (MP) yrkar även att socialnämnden får en skriftlig ekonomisk månadsuppföljning vid varje nämndsmöte. Britt-Marie Kuylenstierna (MP) yrkar också att arbetsutskottet ger socialförvaltningen i uppdrag att till nämndsmötet i februari ta fram förslag till en handlingsplan för att få budget 2016 i balans. Roland Salomonsson (M), Helena Carlström (S), Niklas Hellgren (KD) och Tobias Wiik (V) yrkar bifall till Britt-Marie Kuylenstiernas yrkande. Arbetsutskottets förslag till socialnämndens beslut Socialnämnden beslutar enligt Britt-Marie Kuylenstiernas (MP) yrkanden. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Ärende 8 Ej verkställda beslut anmälda till Inspektionen för vård och omsorg 2015

Socialnämndens arbetsutskott 2016-02-09 Protokollsutdrag AU 65 Dnr 2015.080 SN 710 Ej verkställda beslut anmälda till Inspektionen för vård och omsorg 2015 Ärendebeskrivning Socialnämnden ska kvartalsvis rapportera till kommunfullmäktige, till de revisorer som avses i 3 kap 8 kommunallagen samt till Inspektionen för vård och omsorg enligt 16 kap 6 f-h socialtjänstlagen (SoL) och 28 f-h lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) om 1. Gynnande beslut som ej verkställts inom tre månader från dagen för beslutet 2. Gynnande beslut som avbrutits och ej verkställts inom tre månader från dagen för avbrottet 3. Gynnande beslut som har verkställts (gäller endast revisorer och IVO) Beredning Förvaltningen redovisar ärendet i skrivelse daterad 2015-12-15. Arbetsutskottets förslag till socialnämndens beslut Socialnämnden godkänner rapporten till Inspektionen för vård och omsorg för kvartal 4 2015 och översänder den till kommunfullmäktige och kommunens revisorer. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Datum: 2015-12-15 Socialnämnden Handläggare: Lisa Klein Direktnr: 0322-617238 Beteckning: 2015.080 SN Ej verkställda beslut anmälda till Inspektionen för vård och omsorg 2015 Ärendebeskrivning Socialnämnden ska kvartalsvis rapportera till kommunfullmäktige, till de revisorer som avses i 3 kap. 8 kommunallagen samt till IVO enligt 16 kap. 6 f-h socialtjänstlagen (SoL) och 28 f-h lag om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) om 1. Gynnande beslut som ej verkställts inom tre månader från dagen för beslutet 2. Gynnande beslut som avbrutits och ej verkställts inom tre månader från dagen för avbrottet 3. Gynnande beslut som har verkställts (gäller endast revisorer och IVO) I Alingsås gäller socialnämndens rapporteringsskyldighet för omsorg till personer med funktionsnedsättning samt för individ- och familjeomsorg. Rapporteringen till IVO sker som individrapporter med sekretessbelagda uppgifter enligt en nationellt fastställd standard. Rapporteringstillfälle 7 januari 2016 1. Gynnande beslut som ej verkställts inom tre månader från dagen för beslut Beslutsdatum Typ av beslut Skäl till att beslutet ännu ej verkställts 2014-10-01 Korttidsvistelse 9.6 Vill endast ha stödfamilj, svårrekryterat för vuxna 2014-09-01 Bostad med särskild Tackat nej till två service 9.9 erbjudanden; 2015-04- 2015-03-10 Bostad med särskild service 9.9 16, 2015-10-19 Tackat nej till erbjudande 2015-10-20. Funderar på assistans istället Lagrum LSS LSS LSS 2015-03-10 Bostad med särskild Tackat nej till LSS service 9.9 erbjudande 2015-10-20 2015-03-10 Bostad med särskild Tackat nej till LSS service 9.9 erbjudande 2015-10-20 2015-03-10 Bostad med särskild Tackat nej till LSS service 9.9 erbjudande 2015-10-20 2015-04-07 Bostad med särskild Planering finns, erbjuds LSS

service 9.9 plats våren -16 2015-06-02 Bostad med särskild service 9.9 Planering finns, tackat ja men ledig lägenhet saknas idag Planering finns, erbjuds plats våren -16 Resursbrist, saknas ledig lägenhet 2015-07-07 Bostad med särskild service 9.9 2015-07-07 Bostad med särskild service 4.1 2015-09-23 Kontaktfamilj 4.1 Resursbrist, saknas lämplig uppdragstagare 2015-05-12 Kontaktperson 4.1 Resursbrist, saknas lämplig uppdragstagare 2015-06-03 Kontaktperson 4.1 Resursbrist, saknas lämplig uppdragstagare 2015-05-11 Kontaktperson 9.4 Kommer att avböja insats. Har ansökt om läger istället 2015-07-09 Kontaktperson 9.4 Rekrytering av kontaktperson pågår 2015-08-16 Kontaktperson 9.4 Rekrytering av kontaktperson pågår LSS SoL SoL SoL SoL LSS LSS LSS 2. Gynnande beslut som avbrutits och ej verkställts inom tre månader från dagen för avbrottet Beslutsdatum Typ av beslut Skäl till att beslutet ännu ej verkställts 2008-02-13 Kontaktperson 9.4 Avbrott sedan 2015-07- 01. Lämplig uppdragstagare saknas, rekrytering pågår Lagrum LSS 3. Beslut som tidigare rapporterats som ej verkställt och som nu verkställts eller avslutats Beslutsdatum Typ av beslut Datum för Lagrum verkställighet, avslut 2014-04-08 Bostad med särskild 2015-10-01 LSS, verkställt service 9.9 2015-02-10 Bostad med särskild 2015-10-01 LSS, verkställt service 9.9 2015-04-07 Bostad med särskild 2015-11-01 LSS, verkställt service 9.9 2015-06-02 Bostad med särskild 2015-12-07 LSS, verkställt service 9.9 2015-03-19 Kontaktfamilj 4.1 2015-11-18 SoL, verkställt 2015-06-05 Behandlingshem 4.1 Ansökan återtagen SoL, avslutat 2015-11-24 2014-04-04 Kontaktperson 9.4 Avbrott sedan 2015-02- LSS, avslutat 26 p.g.a. sjukskriven kp. Flyttat till annan kommun 2015-09-29 2014-01-14 Kontaktfamilj 4.1 Ny utredning startad, ej rätt insats utifrån dialog med familjen. Avslut SoL, avslutat

2015-12-18 2015-05-07 Kontaktfamilj 4.1 Ansökan återtagen 2015-10-23 2015-05-07 Kontaktfamilj 4.1 Ansökan återtagen 2015-10-23 SoL, avslutat SoL, avslutat Förslag till beslut i Socialnämnden Socialnämnden noterar rapporten till IVO för kvartal 4 2015 och översänder den till kommunfullmäktige och kommunens revisorer. Exp: Kommunfullmäktige Kommunens revisorer Lisa Klein Socialförvaltningen Susanne Åhman Förvaltningschef Godkänd av: Susanne Åhman Titel: Förvaltningschef Datum: 2016-01-12

Ärende 9 Tillämpningsanvisningar för avgifter och ersättningar i Socialförvaltningen

Socialnämndens arbetsutskott 2016-02-09 Protokollsutdrag AU 66 Dnr 2016.015 SN 072 Tillämpningsanvisningar för avgifter och ersättningar i Socialförvaltningen Ärendebeskrivning Tillämpningsanvisningarna anger vilka avgifter och ersättningar som gäller för personer inom socialnämndens verksamheter. Det gäller avgifter och ersättningar för mat, resor, fritidsverksamhet, bostad samt andra omkostnader som inte är att betrakta som del av omvårdnaden enligt insatsen. Tillämpningsanvisningarna beräknas utifrån prisbasbeloppet och ändras 1 mars varje år. Beredning Förvaltningen har redovisat ärendet i utredning daterad 2016-01-27. Förslag till beslut 1. Socialnämnden fastställer Tillämpningsanvisningar Avgifter och ersättningar för personer inom socialnämndens verksamhetsområde. 2. Socialnämnden beslutar att Tillämpningsanvisningarna gäller från och med 1 mars 2016 och ersätter tidigare Tillämpningsanvisningar. Justerandes sign Justerandes sign Justerandes sign Utdragsbestyrkande

Datum: 2016-01-27 Handläggare: Hannah Kotsalitis Direktnr: 0322-616647 Beteckning: 2016.015 SN 072 Socialnämnden Tillämpningsanvisningar för avgifter och ersättningar Ärendebeskrivning Tillämpningsanvisningarna anger vilka avgifter och ersättningar som gäller för personer inom socialnämndens verksamheter. Det gäller avgifter och ersättningar för mat, resor, fritidsverksamhet, bostad samt andra omkostnader som inte är att betrakta som del av omvårdnaden enligt insatsen. Tillämpningsanvisningarna beräknas utifrån prisbasbeloppet och ändras 1 mars varje år. Förslag till beslut 1. Socialnämnden fastställer Tillämpningsanvisningar Avgifter och ersättningar för personer inom socialnämndens verksamhetsområde 2. Socialnämnden beslutar att Tillämpningsanvisningarna gäller från och med 1 mars 2016 och ersätter tidigare Tillämpningsanvisningar. Socialförvaltningen Susanne Åhman Förvaltningschef 1

Tillämpningsanvisningar Avgifter och ersättningar för personer inom socialnämndens verksamhetsområde Gäller från 1 mars 2016 Antagna av Socialnämnden XX

Inledning Tillämpningsanvisningarna anger vilka avgifter och ersättningar som gäller för personer inom Socialnämndens verksamheter. Det gäller avgifter och ersättningar för mat, resor, fritidsverksamhet, bostad samt andra omkostnader som inte är att betrakta som del av omvårdnaden enligt insatsen. Alla insatser enligt LSS (Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) är avgiftsfria. För LSS målgrupp är dessutom insatser enligt Hälso- och sjukvårdslagen avgiftsfria. Avgifter för vård och omsorg i funktionshinderverksamheten gäller också för dem som får sina insatser enligt socialtjänstlagen eller hälso- och sjukvårdslagen. Den gäller oavsett om man bor i bostad med särskild service eller i eget boende. I SoL (Socialtjänstlagen) framgår att kommunen får ta ut avgift för exempelvis boende samt i vilka enskilda fall kommunen inte kan ta ut avgifter. I dessa anvisningar (bilaga 1) finns ett förtydligande av beräkning av förbehållsbelopp så att den enskilde får behålla tillräckliga medel för sina personliga levnadsbehov (SoL 8 kap). I LSS anges att om man har inkomst (ålders/garantipension, sjukersättning eller annan inkomst) får skäliga avgifter för bostad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter tas ut av kommunen. Avgifterna får inte överstiga självkostnaden och kommunen ska se till att den enskilde får behålla tillräckliga medel för sina personliga behov. Tillämpningsanvisningarna gäller samtliga personer som ingår i verksamheter inom Socialnämnden med insatser inom SoL och LSS samt biståndslösa insatser. Tillämpningsanvisningarna beräknas utifrån prisbasbeloppet och ändras 1 mars varje år. Beräkningarna av beloppen följer dessa anvisningar. 2

Bostad med särskild service Avgift för kost och förbrukningsartiklar Avgift för kost och förbrukningsartiklar beräknas utifrån prisbasbeloppet (för år 2016 är prisbasbeloppet 44 300 kr). Måltidsabonnemang A motsvarar 78% av prisbasbeloppet, måltidsabonnemang B motsvarar 50% av prisbasbeloppet och förbrukningsartiklar motsvarar 1,5% av prisbasbeloppet. I måltidsabonnemang A ingår alla måltider alla dagar. I måltidsabonnemang B ingår alla måltider utom lunch på vardagar samt alla måltider på helgdagar. Med förbrukningsartiklar avses städ- och rengöringsartiklar, toalett- och hushållspapper samt liknande förbrukningsartiklar. Personliga hygienartiklar ingår inte i förbrukningsmaterial. Fakturering sker på månadsbasis. För år 2016 motsvarar det: Måltidsabonnemang A: 2 880 kronor/månad Måltidsabonnemang B: 1 846 kronor/månad Förbrukningsartiklar: 55 kronor/månad Frånvaroavdrag för hel dag görs med 3,3% av kostavgiften för måltidsabonnemang A samt för helger vid måltidsabonnemang B. Vid vardagar för måltidsabonnemang B görs ett avdrag på 2,7%. Vid beräkning av frånvaroavdrag för annat än hel dag används följande avdrag: frukost 0,5%, lunch 1,65%, mellanmål 0,25% och kvällsmål 0,9%. För år 2016 motsvarar det: Måltidsabonnemang A samt helgdag: 95 kr/dag Måltidsabonnemang B vardag: 50 kr/dag Frukost: 14 kr/dag Lunch: 48 kr/dag Mellanmål: 7 kr/dag Kvällsmåll 26 kr/dag Samma priser används vid beräkning av tilläggskostnad när fler måltider erhålles än vad som ingår måltidsabonnemanget samt för brukare som inte har måltidsabonnemang men äter. Inom serviceboende betalar varje brukare normalt sina egna kostnader för hushållet. Hur brukaren betalar sina kostnader kan variera med hänsyn till vad som överenskommits med god man. Normalt sköter god man betalningar avseende hushållets kostnader. 3

Enskilt stöd i samband med måltider i serviceboende Pedagogisk måltid eller enskilt stöd i samband med måltider ges i undantagsfall till brukaren när det finns en bedömning eller ett beslut om att det finns behov av pedagogisk måltid. Frukost, lunch och kvällsmål kan vara pedagogiska måltider. En pedagogisk måltid är en måltid, där personal äter tillsammans med brukaren/klienten. Den pedagogiska måltiden sker på arbetstid och där brukaren har ett behov av enskilt stöd i samband med måltiden. Socialförvaltningen betalar ersättning till brukaren för de pedagogiska måltider eller enskilt stöd när brukaren svarar för kostnader för det egna hushållet. Principen är att kommunen betalar sin andel av självkostnaden avseende livsmedel för pedagogiska måltider. Brukarens behov av enskilt stöd i samband med måltider kan variera samt att den anställdes möjlighet att äta en fullvärdig måltid kan vara begränsad av omvårdnads-situationen. En bedömning av självkostnaden för måltiden får göras i varje enskilt fall i samråd mellan ansvarig enhetschef och brukaren/god man. Personal som äter pedagogisk måltid betalar en reducerad avgift till kommunen som följer de avgifter som riktlinjer och rutiner för pedagogiska måltider beskriver. För år 2016 motsvarar det: Frukost 8 kr Lunch 23 kr Kvällsmål 17 kr Hyra av bostad med särskild service Varje brukare som har en boendeinsats har ett hyresförhållande med socialförvaltningen och erlägger hyra som faktureras månadsvis i förskott. Kostnader för fritidsresor Brukare som gör lokala resor på sin fritid och reser med personbil eller buss, som bekostas av socialförvaltningen, skall betala en avgift. Denna avgift motsvarar det skattefria beloppet som Skatteverket anger (sk bil-/milersättning). Varje resande betalar milersättning oavsett hur många som reser med i fordonet. Med lokal resa avses resa som är högst 30 km (tur och retur). Vid längre resor utanför närområdet betalar brukaren fordonets självkostnad. Resa som är längre än 30 km (tur och retur) anses vara en resa utanför närområdet. När fordonet används av flera brukare delas fordonets självkostnad mellan de brukare som nyttjar bilen eller bussen. Beräkningen av självkostnaden görs i samverkan med ansvarig för bilhanteringen i kommunen och revideras varje år. För år 2016 motsvarar det: 18,50 kr/mil för lokala resor 33 kr/mil för längre resor (längre än 30 km) 4

Aktiviteter för brukare En brukare betalar själv sina kostnader för sociala aktiviteter, det gäller även rese-kostnader. För aktiviteter som är en del i dagverksamheten gäller särskilda regler, se nedan Särskilda aktiviteter. 5

Korttidsverksamhet Korttidsvistelse/stödfamilj För måltider i korttidsvistelse/stödfamilj tillämpas följande priser baserade på prisbasbeloppet. Måltider (ålder): 0-7 år 8-15 år 16 år- Helkost 0,14% 0,175% 0,22% Varav (i procent av helkost): Frukost 17% 17% 17% Lunch 49% 49% 49% Mellanmål 7% 7% 7% Kvällsmål 27% 27% 27% För år 2016 innebär det: Måltider 0-7 år 8-15 år 16 år- Helkost 62 kr 78 kr 97 kr Varav: Frukost 11 kr 13 kr 17 kr Lunch 30 kr 38 kr 48 kr Mellanmål 4 kr 5 kr 7 kr Kvällsmål 17 kr 21 kr 26 kr Helkost 62 kr 78 kr 97 kr Korttidstillsyn För mellanmål under skoldagar oavsett ev frånvaro beräknas avgiften till 3,9% av prisbasbeloppet, detta gäller för ungdomar t o m 17 år. För 2016 motsvarar det 144 kr/mån. Måltider under begärt antal dagar för heldagstillsyn beräknas på samma sätt som för korttidsvistelse/stödfamilj. 6

Daglig verksamhet och Daglig sysselsättning Resor till och från daglig verksamhet För resor till och från serviceboende, gruppboende eller eget boende betalar brukaren en avgift som uppgår till samma belopp som taxan för kollektivtrafiken. Dock tas en maximal avgift ut motsvarande kostnad för månadskort inom kollektivtrafiken. För år 2016 innebär det 28 kr/enkelresa, dock maximalt 495 kr/månad. Lunch vid daglig verksamhet och daglig sysselsättning Brukare i daglig verksamhet och daglig sysselsättning betalar samma avgift för lunch som brukare inom särskilt boende. Särskilda aktiviteter För sådana särskilda aktiviteter som den dagliga verksamheten erbjuder eller anordnar inom ramen för individuell plan för den enskilde betalar brukaren ingen avgift. För sådana särskilda aktiviteter, som den dagliga verksamheten erbjuder vid enstaka tillfällen under året (t ex besök på utställningar, utflykter) betalar brukaren avgifterna. Kostnad för resor till aktiviteten betalas av den dagliga verksamheten. För andra aktiviteter som ligger utanför den dagliga verksamheten (t ex deltagande i särvuxundervisning) som brukaren önskar delta i, betalar brukaren sin kostnad inklusive resa. Används socialförvaltningens fordon för resor erläggs resekostnad enligt ovan, kostnader för fritidsresor. Habiliteringsersättning Brukare som deltar i daglig verksamhet erhåller habiliteringsersättning. Ersättningen utbetalas månadsvis baserad på brukarens närvaro på den dagliga verksamheten. För dagar då brukaren varit närvarande på den dagliga verksamheten en heldag är habiliteringsersättningen 45 kr/dag. Uppräkningen av habiliteringsersättningen grundar sig på prisbasbeloppet och utgör 0,1% av prisbasbeloppet. 7

Kommunalt bostadstillägg Kommunalt bostadstillägg kan sökas av personer med beslut om bostad med särskild service enligt 9 9 LSS eller 4 1 SoL och särskilt anpassad bostad enligt 9 9 LSS. För att ha rätt att ansöka ska man vara folkbokförd i Alingsås kommun. Brukaren kan ansöka om kommunalt bostadstillägg om han/hon inte har tillräckliga medel för sina personliga behov. I den bidragsgrundande boendekostnaden medräknas grundhyra, månadsavgift eller motsvarande boendekostnad samt kostnad för värme och varmvatten, men inte hushållsel. Beräkningen av kommunalt bostadstillägg utgår från att brukaren ska ha medel motsvarande det av Socialstyrelsen fastställda förbehållsbeloppet (plus 10%). Har brukaren en förmögenhet över två basbelopp beviljas inte kommunalt bostadstillägg. Förbehållsbeloppets minimibelopp ska, om inte annat följer av 8, alltid per månad utgöra lägst en tolftedel av o 1,3546 gånger prisbasbeloppet för ensamstående, eller o 1,1446 gånger prisbasbeloppet för var och en av sammanlevande makar och sammanboende. För 2016 innebär det: 5 501 kr/månad för ensamstående under 65 år 4 648 kr/mån för sammanboende under 65 år. Ansökningsblankett och underlag skickas till: Alingsås Kommun Socialförvaltningen Ekonomiadministratör Sidenvägen 7D 441 81 Alingsås Beräkningen gäller ett år om inte uppgifterna förändras. Förändrad ekonomi skall omedelbart meddelas till ekonomiadministratör. 8

Lagtexter Bilaga 1 18-20 Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade (LSS) Avgifter m.m. 18 Av dem som enligt beslut av Försäkringskassan är berättigade att få assistansersättning enligt 51 kap. socialförsäkringsbalken får avgift för personlig assistans tas ut inom ramen för sådan ersättning. Lag (2010:480). 19 Skäliga avgifter för bostad, fritidsverksamhet och kulturella aktiviteter får tas ut av dem som har hel allmän ålderspension, hel sjukersättning eller hel aktivitetsersättning enligt socialförsäkringsbalken eller annan inkomst av motsvarande storlek, enligt de grunder som kommunen bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader. Kommunen ska se till att den enskilde får behålla tillräckliga medel för sina personliga behov. Lag (2010:480). 20 Om någon som är under 18 år får omvårdnad i ett annat hem än det egna med stöd av denna lag, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader för omvårdnaden. Kommunen får i sådana fall uppbära underhållsbidrag som avser barnet. 21 I andra fall än som anges i 18--20 får avgifter eller ersättning för kostnader inte tas ut för insatser enligt denna lag. 8 kap. Socialtjänstlagen Avgifter 1 Stöd- och hjälpinsatser av behandlingskaraktär medför inte kostnadsansvar för den enskilde vårdtagaren. Kommunen får dock, utom beträffande barn, ta ut ersättning för uppehället av den som på grund av missbruk av alkohol, narkotika eller därmed jämförbara medel får vård eller behandling i ett hem för vård eller boende eller i ett familjehem. Regeringen meddelar föreskrifter om den högsta ersättning som får tas ut för varje dag. För andra stöd- och hjälpinsatser får kommunen ta ut skälig ersättning. Om ett barn genom socialnämndens försorg får vård i ett annat hem än det egna, är föräldrarna skyldiga att i skälig utsträckning bidra till kommunens kostnader enligt grunder som regeringen föreskriver. Socialnämnden får i sådana fall uppbära underhållsbidrag som avser barnet. Bestämmelserna i första stycket gäller inte i fråga om tjänster för vilka avgift har bestämts enligt 2. 2 För familjerådgivning, verksamhet för barn och ungdom enligt 5 kap. 1 som inte är stödoch hjälpinsatser av behandlingskaraktär, föräldrautbildning inför adoption, hemtjänst, dagverksamhet, bostad i sådant särskilt boende som avses i 5 kap. 5 andra stycket eller 7 tredje stycket och som inte omfattas av 12 kap. jordabalken eller för annan liknande social tjänst får kommunen ta ut skäliga avgifter enligt grunder som kommunen bestämmer. Avgifterna får dock inte överstiga kommunens självkostnader. I fråga om avgifter för hemtjänst, dagverksamhet och bostad i särskilt boende finns ytterligare bestämmelser i 3-9. Lag (2004:770). 3 Med prisbasbelopp avses i detta kapitel prisbasbeloppet enligt 2 kap. 6 och 7 socialförsäkringsbalken. Lag (2010:1284). 4 Med avgiftsunderlag avses den inkomst som den enskilde kan antas komma att få under de närmaste tolv månaderna, fördelad med lika belopp per månad. Inkomsten ska beräknas med tillämpning av 102 kap. 29 1, 2, 4 och 5 socialförsäkringsbalken. Vid tillämpning av 102 kap. 29 9

4 balken ska dock endast sådan inkomst som avses i 97 kap. 13 första stycket 1 medräknas. Som inkomst ska även räknas bostadsbidrag enligt 96 98 kap., särskilt bostadstillägg enligt 102 kap. 26 och boendetillägg enligt 103 a 103 e kap. samma balk. En kommun kan i sitt taxebeslut bestämma att inkomsten ska beräknas på ett sätt som är mer fördelaktigt för den enskilde. Ifråga om makar ska den enskildes inkomst anses utgöra hälften av makarnas sammanlagda inkomster. Lag (2011:1518). 5 Den enskildes avgifter får 1. för hemtjänst och dagverksamhet, tillsammans med avgifter som avses i 26 sjätte stycket hälso- och sjukvårdslagen (1982:763), per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,48 gånger prisbasbeloppet, 2. för bostad i särskilt boende per månad uppgå till högst en tolftedel av 0,50 gånger prisbasbeloppet. Lag (2010:250). 6 Avgifterna enligt 5 får inte uppgå till ett så stort belopp att den enskilde inte förbehålls tillräckliga medel av sitt avgiftsunderlag för sina personliga behov och andra normala levnadskostnader (förbehållsbelopp). När avgifterna fastställs skall kommunen dessutom försäkra sig om att omsorgstagarens make eller sambo inte drabbas av en oskäligt försämrad ekonomisk situation. Om avgifterna baseras på den enskildes betalningsförmåga skall avgiftsunderlaget beräknas enligt 4. Lag (2001:847). 7 Kommunen ska bestämma den enskildes förbehållsbelopp genom att beräkna den enskildes levnadskostnader, utom boendekostnaden, med ledning av ett minimibelopp. Boendekostnaden ska beräknas för sig och läggas till minimibeloppet. För sådan boendekostnad som anges i 5 ska dock inget förbehåll göras. Minimibeloppet ska, om inte annat följer av 8, alltid per månad utgöra lägst en tolftedel av 1. 1,3546 gånger prisbasbeloppet för ensamstående, eller 2. 1,1446 gånger prisbasbeloppet för var och en av sammanlevande makar och sambor. Minimibeloppet enligt första stycket ska täcka normalkostnader för livsmedel, kläder, skor, fritid, hygien, dagstidning, telefon, radio- och TV-avgift, hemförsäkring, öppen hälso- och sjukvård, tandvård, hushållsel, förbrukningsvaror, resor, möbler, husgeråd och läkemedel. Lag (2009:1233). 8 Kommunen skall höja minimibeloppet i skälig omfattning om den enskilde på grund av särskilda omständigheter varaktigt har behov av ett inte oväsentligt högre belopp än det som anges i 7 andra stycket. Kommunen får minska minimibeloppet i skälig omfattning om den enskilde inte har en kostnad för en sådan post som anges i 7 tredje stycket därför att 1. kostnaden ingår i avgiften för hemtjänst och dagverksamhet, 2. kostnaden ingår i avgiften eller hyran för bostad i särskilt boende, eller 3. posten tillhandahålls kostnadsfritt. Lag (2001:847). 9 Kommunen skall ändra en avgift om något förhållande som påverkar avgiftens storlek har ändrats. Avgiften får ändras utan föregående underrättelse, om ändringen beror på förändringar i prisbasbeloppet. En ändring av avgiften skall gälla från och med månaden efter den månad då anledning till ändring har uppkommit. En ändring av avgiften skall dock gälla från och med den månad under vilken de förhållanden har uppkommit som föranleder ändringen, om förhållandena avser hela den månaden. Lag (2001:847). 10

Ärende 10 Månadsrapport kring ensamkommande barn 2016

Datum: 2016-02-02 Socialnämnden Handläggare: Jörgen Britzén Direktnr: 072-168 0252 Beteckning: 2016.018 SN Månadsrapport kring ensamkommande barn Ärendebeskrivning Månadsrapporten för januari är utsträckt att omfatta tiden t o m 2016-02-04, då Migrationsverket presenterade ny prognos. Månadsrapporten innehåller en ny prognos/planeringsgrund för ensamkommande barn som bedöms kunna komma under 2016-17. Rapporten innehåller också information om de ensamkommande barnens ålder, kön samt fördelning av hur barnen är placerade idag. Vidare beskrivs faktorer som kan påverka inflödet samt socialförvaltningens planering för målgruppen de kommande tre månaderna. Förvaltningens yttrande Under 2016 har det så här långt inte funnits något inflöde av ensamkommande barn. Den senaste anvisningen var 2015-12-29. Under hela 2015 kom 125 ensamkommande barn till Alingsås. 3 av dessa har lämnat av olika skäl och antalet anlända under 2015 är efter januari 122. Under 2016 bedöms, efter Migrationsverkets februariprognos ytterligare 63 ensamkommande barn kunna komma till Alingsås, under förutsättning att Alingsås får samma andel som 2015. Med befintliga barn förväntas socialförvaltningen ansvara för 213 barn sammantaget. Då är de som kom 2009-2014 inräknade. Migrationsverkets prognoser räknar med stigande inflöde från mitten av maj och med topp under tiden augusti t o m oktober. Det bör i sammanhanget betonas att Migrationsverket anger att de egna prognoserna är mycket osäkra. Socialförvaltningen fortsätter sin planering utifrån ett fortsatt inflöde av ensamkommande barn. Förslag till beslut i Socialnämnden Socialnämnden noterar och godkänner januaris månadsrapport om ensamkommande barn. Exp: Samtliga nämnder Kommunstyrelsen Socialförvaltningen Susanne Åhman

Förvaltningschef Godkänd av: Susanne Åhman Titel: Förvaltningschef Datum: 2016-02-

Datum: 2016-01-13 Handläggare: Jörgen Britzén Direktnr: 072-168 0252 Beteckning: 2016.018 SN Månadsrapport kring ensamkommande barn Avser läget 2016-02-04 Migrationsverkets prognos Den 4 februari presenterade Migrationsverket en ny prognos för 2016 och 2017. Migrationsverket betonar att prognosen är behäftad med stora osäkerheter. Hänsyn måste i planeringen tas till flera möjliga händelseutvecklingar. Situationen kan komma att förändras snabbt under året. Prognosen innehåller tre scenarier, där i nuläget inget bedöms vara mer sannolikt än det andra. Mittalternativet, med 100 000 flyktingar, läggs dock som grund för planeringen, utan att vara huvudscenario. Av totalen bedöms 18 000 vara ensamkommande barn. Alla beräkningsalternativ utgår från ett lägre antal asylsökande i Sverige mellan januari och april. Bedömningen är att ca 1000 flyktingar/ vecka ska komma till Sverige under våren. Från maj och framåt bedöms osäkerheterna vara större, men trots det innehålla en ökande flyktingström. Ungefär från mitten av maj bedöms en tydlig ökning komma, med kulmen från slutet av juli till månadsskiftet oktober/november. Nästa prognos väntas i slutet av april. Mittalternativet ger för 2017 75 000 asylsökande, varav 14 000 ensamkommande barn. Alingsås kommun, Socialförvaltningen, 441 81 ALINGSÅS Besöksadress: Sidenvägen 7 D Telefon: 0322-61 60 00, Fax: 0322-195 88 socialnamnden@alingsas.se,www.alingsas.se 1 (5)