Delrapport av kulturmiljöprogram för Södertälje kommu 4 (7) Ytterehöra och Överehöra sockar Remissversio
Ytterehöra och Överehöra sockar Iehållsförteckig Förord Iledig Bakgrud och syfte Urval Programmets struktur Metod 3 Ytterehöra och Överehöra sockar 4 Karta 6 Plaer och säkerställade 7 Karta riksitresseområde 8 Förhistorisk tid 0 Steålder 0 Brosålder Järålder Historisk tid 5 Medeltid 5 500-tal 6 600-tal 6 700-tal 7 800-tal 8 900-tal 8 Kulturmiljöer 0 Vägar 0 Ytterehöra 78. Dalgåge Lövsta Ytterehöra kyrka 79. Aska och Stjära byar 4 80. Lövsta 6 8. Rävlöt prästgård 9 8. Sadvike 30 83. Skabro, 84. Vareby och 85. Viberga byar 3 86. Stora Björkluda 34 87. Väsby 35 88. Ytterehöra sockecetrum 37 89. Tua 38 90. Gamla Vallaskola 39 Överehöra 40 9. Ekesberg 40 9. Grasta soldattorp 43 93. Hor 44 94. Kälve 47 95. Stora Mada 48 96. Ridö 49 97. Äleby prästgård 5 98. Överehöra sockecetrum 53 Bilaga; Skyddade miljöer 55 Ytterehöra kyrka Överehöra kyrka och Husaby Käll- och litteraturförteckig 58
Ytterehöra och Överehöra sockar Förord Kulturmiljö är ett vitt begrepp och omfattas av mäiskas fysiska spår och avtryck i ladskapet geom historie. Avtrycke ka vara bebyggelse eller spår av de me äve av hagmarker, ägar, odligsmark, odligsröse, gravar, stigar, vägar m.m som berättar om levadssätt, brukade och kommuikatioer geom tidera. Det kulturladskap vi ser idag är ite vad det var för bara ett hudra år seda me vi ka idetifiera spår eller avsitt som är av låg hävd i ladskapet eller frå viktiga skeede i vår ärliggade historia. Me varför är dessa spår betydelsefulla? De hjälper oss att avläsa och förstå kulturladskapets historiska utvecklig och sammahag. De ger oss e metal karta av vår idetitet där vi ka käa ige oss allt frå äldsta tid till vårt modera komplexa samhälle, d.v.s. det som är vårt gemesamma kulturarv. Södertälje kommus kulturmiljöprogram omfattar hela kommue och berättar om de stora bredd av attraktiva och itressata kulturmiljöer som fis iom kommues gräser, allt ifrå gamla säteristrukturer med magårdsbyggader, flyglar, statarbyggader, ekoomibyggader och torp till 900-talets flerbostadshus, radhusområde och idustrimiljöer. Kommue har e mågfacetterad historia av e stor mägd forlämigar som berättar om var kommues tidiga ivåare bosatte sig och begravde sia döda lägs dåvarade havsvikar, om frälsets iflytade frå medeltid med etablerige av stora egedomar och säterier uder 500-700-tale, om levadsvillkor som torpare eller egedomslös statare, om byar och böder, mejeriverksamheter, gruv- och stebearbetig, småidustrier och verkstäder, 800- och 900-talets idustriella expasio, järväges historia geom järvägssamhällea, badorte Södertälje, iflyttare som skapat ya befolkigsstrukturer och moder bebyggelse, allt som sammataget utgör vår kommu idag. Kulturmiljöprogrammet består av 7 delar uppdelat i ladsbygdssockara samt i Södertälje stadskära och i Södertälje med omgivade lad Södertälje kommus ambitio med kulturmiljöprogrammet är att få ett kulturhistoriskt kuskapsuderlag som ska vara vägledade för samhällsplaerige bl.a. geom att peka ut kulturhistoriska kvaliteter som ka skapa e attraktiv livsmiljö i e framtida utvecklig av miljöera. Med dages sabba samhällsexpasio är behovet stort av kuskapsuderlag som pekar ut viktiga värde att uppmärksamma, att ta ställig till iför förädrigar och väga mot adra itresse för att få e lågsiktigt hållbar förvaltig. Det syftar också till att öka kuskape och förståelse om kommues historia och kulturhistoriska värde. Kulturarvet är allas agelägehet och kuskap, förståelse samt egagemag är viktiga faktorer för kulturmiljöeras värade.
Ytterehöra och Överehöra sockar Iledig Bakgrud År 005 fick Kultur- och fritidskotoret i kommues Mål & Budget uppdraget att upprätta ett kulturmiljöprogram för Södertälje kommu. Kommue har tidigare varit i avsakad av ett politiskt förakrat program som defiierar kulturmiljöer med höga kulturhistoriska värde i kommue och som ager riktlijer för haterig av dessa iför beslut gällade fysisk plaerig. Rapporte har utarbetats av atikvarie Emma Tibbli vid Torekällbergets museum, Kultur- och fritidskotoret, Södertälje kommu. Fotografier är om iget aat ages taga av Emma Tibbli för Kultur- och Fritidskotoret. Ageda Ageda är ett övergripade mål för det sveska hållbarhetsarbetet krig miljöfrågor, beslutat av riksdage. Här igår atioella miljökvalitetsmål samt flera delmål för ladets kommuer. I Ageda poägteras att det är e viktig del av ett lågsiktigt hållbart samhälle att vära om kulturarvet. Det atioella miljökvalitetsmålet säger att Natur och kulturvärde skall tas tillvara och utvecklas. Miljökvalitetsmålet God bebyggd miljö i Ageda för Södertälje kommu åre 004-00 behadlar bl.a. samhällsplaeriges roll och de betydelse de bebyggda miljös kulturella och estetiska värde har för mäiskors livskvalitet. Eligt det lokala delmålet ska de fysiska plaerige och samhällsbyggadet seast år 00 grudas på program och strategier för hur kulturhistoriska och estetiska värde ska tillvaratas och utvecklas. De kulturhistoriskt värdefulla bebyggelse ska då vara defiierad och ett program ska fias för skydd av dess värde. Som lokala åtgärder och asvar ages att kommue seast år 007 tagit fram dessa program och strategier. Arbetet ska föregås av e bebyggelseiveterig och resultera i ett kulturmiljövårdsprogram. Syfte Syftet med kulturmiljöprogrammet är att det ska utgöra ett vägledade kulturhistoriskt kuskapsuderlag för beslut iom de fysiska plaerige i ett urval av miljöer med höga kulturhistoriska värde. Miljöera i programmet jämställs med stadskäras kulturhistoriska klassificerig som gröa d.v.s. Byggade är särskilt värdefull frå historisk kulturhistorisk, miljömässig eller kostärlig sypukt eller igår i ett bebyggelseområde av dea karaktär. PBL 3: skall tillämpas. Alla aa bebyggelse omfattas av PBL 3:0. Det fis måga miljöer som ite omäms i programmet me som ädå ka ha viktiga kulturhistoriska värde att beakta och vårda. Detta bedöms i varje eskilt fall i pla- och bygglovshaterige. Urval Urvalet av miljöer grudar sig på att de har höga eller särskilda kulturhistoriska värde, främst ur ett lokalt perspektiv me ofta äve regioalt och atioellt. Miljöera är främst studerade ur ett helhetsperspektiv och ite så mycket i eskilda objekt. De ka vara represetativa eller uika för stadsdele, sockara eller kommue och ska spegla dess karaktär och historia. Det kulturhistoriska värdet behöver alltså ite bara bestå i ålder på de bevarade objekte uta äve i att miljö är välbevarad, tidstypisk, utgör ett viktigt avtryck i de lokala historike eller är uik.
Ytterehöra och Överehöra sockar 3 Programmets struktur Delprogrammet ileds med e beskrivig av sockara som följs av e översiktlig historisk utvecklig frå fortid fram till idag som kuskapsbakgrud till förståelse av urvalet av miljöer. Därefter följer ett kapitel om plaer och säkerställade, d.v.s. vilka lagar och skydd som berör kulturmiljöer i området. Ett urval av kulturhistoriskt itressata och värdefulla område/miljöer preseteras eligt eda. Miljöbeskrivig, kortfattad beskrivig av de kulturmiljö som preseteras. Historik, övergripade med förklarig till varför området/miljö ser ut som det gör idag. Bedömig. Här idetifieras områdets/miljös karaktärer och de kulturhistoriska värdea preciseras. Riktlijer. Riktlijer för hur ma bör förhålla sig till de utvalda miljö för att kua förvalta och bevara dess kulturhistoriska värde och egeskaper. Metod Urval av miljöer i kulturmiljöprogrammet grudas på boke Kulturmiljöer i Södertälje, på e iveterig frå år 973-74 utförd på uppdrag av kulturämde, iformatio frå hembygdsföreige samt frå fastighetsägare. Miljöera har också okulärbesiktigats för sammaställig av aalyse.
Ytterehöra och Överehöra sockar 4 Ytterehöra och Överehöra sockar Ehöra omfattar de ordligaste dele av Södertälje kommu och utgör e halvö som går ut som ett hor i Mälare omgive av Björkfjärde i öster, Prästfjärde i orr och Gripsholmsvike i väster. Namet har saolikt e topografisk betydelse i detta. Uder äldre tid hörde Ehöra till Ökebo härad me övergick seare till Selebo härad. Sockeidelige bildades uder medeltid. Seda 967 är Ehöra e del av Södertälje kommu och har varit e ege kommudel seda 989. Ehöra har idag ca 400 ivåare. Topografi och aturförhållade Ladskapet är ett för Södermalad typiskt sprickdalsladskap med tydliga dalgågar som skär geom bygde och bryts upp av partier av berg. Dessa är idag till stor del skogsklädda. I orr fis flera moräåsar som har bildats geom avlagrigar frå isälvara. I Ytterehöra går e stor grusås frå Malmsjö och förbi Uderås. Här och var i ladskapet förekommer röd sadste som har sitt ursprug i Mälares botte. Lösa block har fraktats med iladsise och påträffas främst i sydöstra Ytterehöra me förekommer äve i Överehöra. Sockara har flera sjöar varav /3 ligger iom Ytterehöra. I ett område krig Acksjöara i södra Ytterehöra fis våtmarker med myrar och kärr. Ehöra är äve e skärgårdsbygd med sträder och ett flertal Mälaröar. Bebyggelse Bebyggelse är av traditioell agrar karaktär lokaliserad på höjder och i sluttigar agräsade till de odligsbara marke. De har varit de viktigaste jordresurse för mäiskas överlevad och bebyggelse har valige därför ite ikräktat på de. Ehöra har ett flertal välbevarade midre gårdar, torp och byar. Flera av byara har hävd seda förhistorisk tid vilket tomtära gravfält och am frå järålder visar. Krig bebyggelse påträffas ofta murar av överskottsste frå odligsmarkera som yttjats för hägader. Det fis tre stora gods med arkitektoiskt itressata huvudbyggader, parkmiljöer, torp och rester av tegelbruk. Bebyggelse fis äve på öara. Kocetratioer av villabebyggelse fis främst vid Ekeby i Ytterehöra me äve vid ågra byar i sockara. Det fis flera fritidshusområde. Liksom valigt förekommade i läet pågår e gradvis omvadlig av fritidshus till permaetboede. Kommuikatioer Det kommuikatiosstrategiskt itressata läget vid Mälare med förbidelse till Södertälje, Stockholm och Mariefred har medfört att ågbåtsbryggor fis i bruk både vid Ekesberg och vid Sadvike. Ehöraväge leder geom sockara upp till Överehöra kyrka i orr och är till stora delar av låg hävd liksom e stor del av småvägara som leder mella bebyggelse. Hammarby i Överehöra socke.
Ytterehöra och Överehöra sockar 5 Ytterehöra socke Ytterehöra är e jordbrukssocke som starkt karaktäriseras av sprickdalsladskapet med odligsmarker i dalgågara. De sammahägade åkrara är delvis idelade i rumsbildigar av åkerholmar och skogsbry. Geom dalgågara öppas siktlijer upp åt olika håll i ladskapet. E markat dalgåg sträcker sig österut frå Lövstavike i väster. Större skogsområde återfis i de orra delara samt mot Turige och Västertälje sockar. På högläta partier är hällmarker med gles tallskog och i slätera återfis e blockig terräg. I övrigt är det främst bladskog som domierar. Mot strädera är delvis brata bergssluttigar vilket gör delar av strädera oåtkomliga. Området har måga forlämigar frå bros- och järålder samt lösfyd frå steålder. Ytterehöra medeltida kyrka med sockecetrum är väl syligt i ladskapet ovaför de markerade dalgåge. I aslutig till det ligger Tua, e gammal bystruktur med islag av modera bostadshus. I utkate av Valla ligger skola. Herrgårde Lövsta domierar i väster med odligsladskap, park, torp, ekoomibyggader och arbetarbostäder. I socke fis äve midre gårdar samt eskilt liggade torp. Socke har flera välbevarade ålderdomliga bystrukturer, bl.a. Aska, Stjära, Skabro, Stora Nora och Väsby. Geom byara löper delvis gamla vägsträckigar. Vid Ekeby samhälle fis förskolor, äldreboede och mataffär. Bebyggelse där utgörs av tidstypiska villor, främst frå 960-tal och 70- tal, ofta med fasad i tegel eller plåt. Väster därom ligger Ekeby gård som utgör urspruget till bildadet av samhället. I dess omgivigar fis de välbevarade torpe Beateberg och Eriksberg beläga i gräse mella skog och åkermark. Fritidshusområde frå 900-talets första hälft och mitt fis, i Sadvike, Fågelsjö och Vattubrike. Öster om Ekeby ligger ett grustag frå Mälare iåt ladet. Överehöra Socke utgör de ordliga dele av Ehöra och sträcker sig ut på e udde i Björkfjärde i Mälare. Det är e jordbruksbygd med bördig odligsmark i ett ladskap som är mer småbrutet ä i Ytterehöra med e del små åkeravsitt, åkerholmar och höjder med skog. Socke iehåller äve ett skärgårdsladskap av öar och sträder. Söder om Nöttesta är e skarp sprickdalsbildig i ladskapet och berge där är ca 50 m över havsivå. Bebyggelse har e agrar, spridd karaktär av torp, gårdar och byar. I orr ligger de medeltida kyrka, ett sockecetrum, de ålderdomliga säteriera Ekesberg och Hor med tillhörade torp, parker och tegelbruksbebyggelse. Vy mot Ridö Ett flertal midre gårdar ligger på rad efter små grusvägar som leder geom området mella Ehöraväge och vattet i väster, bl.a. Sadtorp, Såghus, Duvlöt, Kalvsud, Söderby m.fl. Bystrukturer av låg hävd återfis bl.a. vid Nöttesta och Hammarby. Till socke hör flera öar, bl.a. Jursta holme, Hamskär och Ridö. De har brukats för odlig, ägs- och betesmark och har ett stort islag av ädellövträd, äldre bebyggelse samt vägät. Fritidshusbebyggelse fis främst vid Hammarbystrad frå 900-talets mitt.
e l Gred Ha ll Hallsta Ha v äg Myrbacke. v ik s ba ck ts Bå sv Båtsvike s v äg St e ack M y rb e Gredby Gredbylud Lilla Hallstaskär Sadvike Adelsö Almluda Lidbyväge Mälby Almäs vä g e rp s M to äl m tv Skogstorp by äg Stora Hallstaskär o Gl st S am s vä k g o ad h am s v. G lad h ge Tallbacke Må Gladham Fridhem Li s t ig MÄLAREN da Solvä e d byv Haga äg e Li d by v ä g e Lidby Solhem es väg Källvrete d yg g v äg ä äg E llh o lm s V s a v. ge e E lv g Stesborg Rörvike Luget Hög vä ir e e sbor g s L i d Alvike lu vä ds v Lidesborg tr Gummas vik Saxma br e t ra by Li Ös e Sadvike d a bo Li d rg lv ä sv. So Sadvik Tolvma B Ellholme Västra Sadvike Katsvike Muke Läsma Ellholmshatte Sörudde Selavike Dyvike Röstaslätte 96 96 Stambol Ridökrog Ridö Å Dalkarlskärr Kurö holme Röstavike Ridö pilskär Kurö Eksholme ge y e b I r Ridö huvud vä Behadligshem ge Lilla Mada 93 93 B yvä Ridösudet Hästsko Valfiskfjället Kovila Stora Mada Notskär Lasse Majas skär Hamskär 95 95 Brusvik s Tärskär Ekudde Hästberget vä ge Gåsholme rp Hästbrygga S jö to Föluge Såg Kurösud Madaudd Hästrygge Gåsholmes aturreserva Gäddvike Adholme Sjötorpet Perigsköld Gåsholmsskäret Tutte Luget Badhusudde Horbovike Gullskär Nyckelberget g Hor Karlholme Loftet 93 93 Källfrötorp Tillerholme Brädaskär Pigst splatse Karlholmssudet 97 97 Nedersättra Sättraklack Äleby 93 93 Norra Vike Mellasättra Jursta gryda Södra Björkfjärde Sjövik Ekesberg Översättra Jurstaholm Gridstuga Bruket Ju rsta Slagarstuga Överehöra Källvike Krubba Sa rp s vä 98 98 Skälsta Källbo g e Högtorp Tallbo Ju rs ta sl i ga Backa Ju e rs ta s li g Rothugget a rp sv äg to Mölbo Täppa d Norrskär Norr S lu tt 8 i 7 6 g s lip v. K pv Stekulla 4 8 H am Bergsättra 0. Såghusberget Hammarby strad Ljugtorpet 5 Såghus 4 a 7 S to Sadtorp Sadtorpsvike Bygget d Furulide Grastorp Sadtorpsberget 9 9 kyrka t 9 9 Överehöra Gralud ho lm ssu d e m Lövåse Jurstatorp yv. Solbacke Sala holme Bergskär a rb Utäge Neder-Grasta Herräs Emyhemmet Lövskär Aeberg Samsala Över-Grasta Prisholmara Kälve Nötestalud Nöttesta Björkboda Jurstabygge Sladökalv ga Östergårde Storsad rs t as l i 94 94 Ju Vår gård Ladsborg Steby Duvlöt Gralide Hammarbyväge Nöttesta Rosedal Lideberg dskär Säckvike Karlsborg Ullaberg Björkluda- Jursta vike Oxhagsberget Pettersberg Hammar L. Björkluda Söderby Hagalud Björkluda Falkstuga Hammarby Utklippa Hammarbyträsk e äg 86 86 da v Aderslud u rk l e g ä tv a Br B jö ä fj r k 9 sv ds Älgodlige Skogsdal 6 Sö 9 år r g 3 Övervik e Fridhem äg vä ge rd Årbyskog Sla 5 Stora mosse B jö b y v äg e Kalvsudsholme Kalvsud Bibsklit 9 m ar Skasberget Årbyskog 8 Karlslud Årbytorp 36 Ha m Morlöt Näset Björkäs 40 39 Nättestaö 3 7 Sjöstuga Stesborg 8 G ås h 9 o lm sv o 7 öv. 5 Axvike 4 9 äg iks- e sti 9 8 er B ot 8 8 6 Lövskä 7 sv r s äg e v. Björfote 8 9 Vårbacka Luda Fredriksberg 3 d 8 s v äg e r 0 Lidesberg 4 Axv 8 gskär N r 84 84 ör Karlberg Karlsborg Varberga Sla. o l m A 5 s v x v ik. 4 sv 7 5 rs Bj Vareby Årby 8 vä 6 Solhöjde Årbyträsk kä Stevrete Hejastuga rs Porskärr gh 3 Graholme Sadvike Nybygget g e Varelud 3 8 Johaesberg Hö ge Lillgårde Lervik 34 Flottham Gustelud 5 Su 48 Nyhage a t s. Furudal 6 U 43 Storblöta Bussholm Domar 5 Trågetskoge Lövstalud Österäg Lillblöta Johaesdal 63 Köse Kvarberga Tråget Lide Brätorp d vi Ljugby Norrlöt Rävlöt Petersberg Stora Nora Småladsro Pakudde 78 78 Parkudde-Lövsta aturreservat Stjära 79 79 Skabro 87 87 N or 83 83 a Björäsudd Lilla Nora Uvberget Gå 7 90 90 L a 3 r v. d la Bj ör rv. T rö s k a g e 6 5 Lo 8 4 5 Ek 35 B äv e rs st 3 3 H jo e rd s r ts Ut te rs i g e 4 tig e tig e t ig e 3 o r 6 rs 5 t 4 ig 0 tig 7 6 3 4 3 6 39 40 Gillberga Må s t. 9 ti äge 3 kyrka Körsbacke Skabroträsk 8 rd s v äge 4 Ytterehöra O P lö j. 9 ag s v S larvh 0 Tomtbacke e väg O d l a r 4 4 Floda 0 0 Ekeby 8 ar k a7 0 rb S ic 9 Rosegårde 68 50 v. rs Aska 33 e 57 48 v Tua Tuaväge Heleeberg Såg v äg ar ä g e3 v. Aska Liila Al Torpet Lilla Väsby C A-5 Al Lövstavike 3 Stora Väsby H te Bålare 30 4 5 37 Väsby a c 3 ke 4 Dra g- 3 Ut Gridstuga il l lsv. 89 89 L illä g s v Skola 5 33 e 40 r e v äg g e a d s tu g vä 38 ri G Häll 45 4 6 3 Lövsta sp e 44 Ekeby 5 Viberga 54 80 80 Gröigstorp ägsv 85 85 Älgö 8 8 Hagaberg S to r Eriksborg Rösta Älgötorp Rosedal Roseborg Sa Lillskoge Roxäset Sjöstuga Luget ge Lidhov Aliceborg Heda vä Lida Ägsholme 69 Olofsborg Talltorp ks Lövstaludsvike jvike 63 Ludberga Lidalud 3 Bulle e 8 88 88 Loslätte Beateberg Marieberg Falkgårde Rosehäll Tu av äg e Glastäppa Eriksberg Röjige Björksäter 4 Sveaborg Björäs Få Harfallet ge ls j Stavmosse Norsborg rg s väg e öväg e Solbacke Noralud r Bjö Skogstorp ge vä äs E rik sb e Fågelsjö Stesättra Tu a vä g e Älgtorp Hallsta Storhage g vä ra ätt s Ste Gridstuga Falsjö Sa d st 3 7 6 äg e äg a s tr. å ri d s v g ds v. r 0 H ä s th a g Sudsör Bårsjös aturreservat L. Hasselbacke vä Kvargårde Malmsjö jö Höjde 7 g e 8 sv 5 T a ll g 9 Acksjö sv 6 dv 0 0 S jö 3 t vä Ka g lks e te s v. u ll st a 6 5 v. ygg Br ga 7 e t. 5 äg lls i sv Li 38 rt 7 Låga rr 3 Skepparbacke St. Hasselbacke 0 4 o 5 S. Lil lst. Älg 3 m 6 os Sa 8 se d v. ste s 3 ttv v. ä 4 5 ge e R N 35 7 3 0 9 ro 9 0 e r it e s 0 Djupvike 7 äg B äg Bårsjöberget Bygget Sudsvik Bårsjö Få Hjälmäge 33 ge ls 9 40 4 ar v 36 Ehete för Geografisk Iformatio Södertälje kommu 009 Jutvrete m 5 m ts o 4 6 0 3 Luget d s ä ge 3 8 G Rö e 44 40 3 0 4 e 3 Hudtäppa 3 8 li S k o g s s B ac k s l Raghildsborg rv äg Kulturmiljös kärområde av bebyggelse Skepparholme 0 a v rt o r p s ga 5 Tua Djupvik 4 3 m 9 7 Axeldal so mm a am 0 a 3 g s slig M 8 0 4 Sk o 4 id fa 8 0 Storkärret 6 Ekberga 5 ge 7 0 Fu r å 9 F 7 vä s s t4 Lågdal äs Närmiljö H. 3 9 ärr 0 Hududde 30 sv Ut Pommer 8 7 Ytter- och Överhöra sockar - Delprogram 4 (7) Stesättra e a a 9 g 4 Fågelsjö Acksjö s li 6 rr No g e vä Baggebol Falsjötorp e H ö jd 7 Lilla Sudsörsvike 5 Tu Solhem Kulturmiljöprogram för Södertälje kommu
Ytterehöra och Överehöra sockar: Plaer och säkerställade 7 Plaer och säkerställade Kommuala plaer Översiktsplae I översiktsplae ages Vareby samt Väsby-Stjära-Aska-Ytterehöra kyrka som värdefulla kulturoch bebyggelsemiljöer där estaka byggader som är av särskilt itresse frå historisk, kulturhistorisk, miljömässig eller kostärlig sypukt ite får förvaskas eligt 3 kap Pla- och bygglage. Dessa igår dessutom i område av riksitresset Ytterehöra eligt edaståede. Kulturmiljöer PBL Pla och bygglages 3 kap 0 gäller geerellt all bebyggelse och iebär att ädrigar av e byggads skall utföras varsamt så att dess särdrag beaktas. För kulturmiljöprogrammets miljöer gäller i samma kapitel iebärade att byggadera ite får förvaskas. Forlämigar Forlämigar skyddas av Kulturmieslage (KML). Fasta forlämigar har automatiskt ett skydd och omfattas av ett skyddsavståd. Det är förbjudet att ädra, skada, täcka, ta bort e forlämig. Lässtyrelse är tillstådsmydighet och skall kotaktas för iformatio och tillstådsärede t.ex. vid exploaterigar som byggads-, väg- eller ledigsarbete Riksitresse För utpekade riksitresse gäller att särskild häsy ska tas till de kulturhistoriska miljö och till ladskapsbilde. Ladskapets karaktäristiska bebyggelsemöster bör bevaras och jord- och skogsbruk ka ormalt bedrivas uta särskilda föreskrifter. Jordbruket bör också vara e förutsättig för att bevara kulturladskapet. Ett riksitresse ger sigal om att i dessa område ka lässtyrelse/state gå i och upphäva kommuala beslut, om ma ej fier kulturvärdea tillräckligt beaktade. Riksitressea regleras i kap 3 miljöbalke, som säger att områdea ska skyddas mot igrepp eller åtgärder som ka iebära påtaglig skada på riksitressea. Ytterehöra är delvis riksitresse för kulturmiljövårde omfattade ett område frå Skasberget i orr till strax söder om Ehöraväge med byara Aska, Stjära, Väsby, Tua och kyrka. Odligsladskap som i det rika forlämigsbestådet, ålderdomliga byar, äldre vägsystem och Ytterehöra medeltidskyrka speglar jordbrukets förutsättigar och utvecklig alltseda brosålder i ett typiskt södermalädskt sprickdalsladskap. Uttryck för riksitresset är: Samlat brosålderskomplex med röse och skärvsteshögar samt stora järåldersgravfält samt två forborgar.
Ytterehöra och Överehöra sockar: Plaer och säkerställade 8 Täta, ålderdomliga byar i höjdläge. Odligsmarker i dalgågara Äldre vägsträckigar. Ur kommues Översiktspla 004.
Ytterehöra och Överehöra sockar: Plaer och säkerställade 9 Ytterehöra kyrka med delar frå 00-talet. Överehöra är av riksitresse för kulturmiljövårde eligt: Herrgårdsladskap som präglas av 700-talets aläggigar me mer rötter i e medeltida kugsgård. Uttryck för riksitresset är: Säteriera Hor, 580-talet, och Ekesberg, 650-talet och efterföljare till Husby, me som huvudsaklige speglar 700-talets arkitekturutvecklig med tillhörade ekoomibyggader, arbetarbostäder, lusthus, parkaläggigar, alléer och lämigar av idustriell verksamhet. Rester av de medeltida kugsgårde, som geom amet Husby ka kytas till rikets cetrala admiistratio reda uder järålders seare del. Överehöra 00-talskyrka, ombyggd uder slutet av 700-talet. Prästgårde Äleby med tillhörade ekoomibyggader Naturmiljöer Neda ages edast de aturskyddsområde med riktlijer som äve omfattar kulturvärde. Riksitresse för aturvård och friluftsliv Riksitresset Björkfjärde - Prästfjärdes övärld iebär att Mälares öar och sträder är av riksitresse för friluftslivet eligt miljöbalke med häsy till områdets samlade atur- och kulturvärde. I miljöbalkes 4 kap sägs att de del av kuste och skärgårde respektive de del av Mälares öar som fis i Södertälje kommu, d.v.s. iklusive hela Ehöra utgör riksitresse i si helhet. Natura 000 Jurstaholm är utpekat som Natura 000-område med väl hävdade trädklädda betesmarker liksom Hamskär med betesmarker och ädellövträd. Skydd för ladskapsbilde Skydd för ladskapsbilde gäller i ett område krig Ytterehöra kyrka och Överehöra kyrka eligt gammal lagstiftig 9 Naturvårdslage. Naturreservat Parkudde-Lövsta är med ekar, ekhagmark och silvergraar aturreservat. Stradskydd Nordväst och sydost om Sadvike gäller stradskydd på 300 m iåt lad och ut på vattet.
Ytterehöra och Överehöra sockar: Historisk tid 0 Förhistorisk tid E forlämig är e fysisk lämig av mäsklig verksamhet, varaktigt övergive. Äve ärområdet ka utgöra e del av forlämige för att skydda de, beroede på forlämigstyp. Samtliga av edaståede kartor är hämtade frå Riksatikvarieämbetets iformatiossystem om formie (FMIS), adress www.raa.se. Forlämigara är markerade i rött. För mer specifik iformatio besök riksatikvarieämbetets hemsida. Steålder (8000 800 f. Kr.) Uder steålder utgjordes Ehöra av ett skärgårdsladskap av små öar. De orra delara låg till större dele uder vatte. Vid periodes slut, ca 000 f. Kr. var vatteivå ca 30 m högre ä idag. Lämigara frå periode är få i Ehöratrakte. Lösfyd av steyxor och verktyg i ste har påträffats på flera ställe, bl.a. vid Malmsjö, krig Ytterehöra kyrka samt i Överehöra. Flitdolkar har hittats vid Johaesdal i Ytterehöra. Registrerade fydplatser för steåldersfyd i Ytterehöra socke. Överehöras registrerade fydplatser frå steålder.
Ytterehöra och Överehöra sockar: Historisk tid Brosålder (800 500 f. Kr.) Brosålders öladskap utgjordes av mark som ligger ca 5-0 m över uvarade havsivå. Sydöstra delara av Ytterehöra med smalare område mot väster utgjorde sammahägade ladområde meda sydöstra Ytterehöra och hela Överehöra utgjorde ett skärgårdsladskap av flera öar. Större delara av orra Överehöra låg fortfarade till stor del uder vatteivå. Fyd som talar för bosättigar uder periode är framför allt kocetrerade till området vid Vareby, Ekeby, Viberga, Väsby, Tua, Solberga och Norrlöt. Solberga hör till ett av de större områdea med skärvsteshögar frå periode. De registrerade forlämigsplatsera frå periode i Ytterehöra. Fyd kopplat till bosättigar uder brosålder är framför allt skärvsteshögar. Mella Vareby och Köse har äve fyd gjorts av lerkliig vilket ma hade till väggar i hus, keramik samt e hägad. Iga fyd som tyder på bosättigar frå tidig brosålder har gjorts i Överehöra, däremot fis två solitära stesättigar på berg mella Morlöt och Kalvsud som ka atyda bebyggelse. Ett flertal platser med skålgropsförekomst fis i Ytterehöra bl.a. vid gravfälte itill Viberga by samt e stor häll med flera skålgropar vid Vareby. Överehöras registrerade forlämigar frå brosålder. I ärhete av friluftsgårde vid Väsby i Ytterehöra har ristigar på e häll hittats. I ärhete av Viberga har e lös sadstesskiva påträffats med ett hudratal älvkvarar. Vid Tua fis hällar samt e som u fis på Skase i Stockholm. Öster om Rösta gård fis lämigar som ka atyda e brosåldersboplats med älvkvarar, terrasser och skärvstesröse.
Ytterehöra och Överehöra sockar: Historisk tid Gravar förekommer spritt i området bl.a. vid Vareby och Viberga. Vid Friluftsgårde har e stekista, saolikt frå ygre brosålder påträffats i e grav. På flera ställe ligger estaka gravhögar placerade i höjdläge bl.a. på Rudberget vid Friluftsgårde där e stemur och e taradgrav fis på kröet itill röset. Vid Tua har tre sadsteshällar med figurristigar påträffats vilka är itressata tidsdokumet. Sadsteshäll i Tua itill Ytterehöra kyrka. Järålder (500 f. Kr. 00 e. Kr.) Uder järålder var vatteivå ca 5-0 m över uvarade havsivå. Större dele av sockaras forlämigar är frå periode. Ladhöjige gav större område med bördig jordbruksmark och befolkige ökade vilket ledde till flera agräsade bosättigar. Järålders övergåg till kallare klimat medförde e fast bebyggelse, behov av isamlig av viterfoder för djure samt tillgåg till gödsel för odligsmarke. Uder periode bildades därför måga av de gårdsställe och byar som fis idag med ägogräser och ärliggade gårds- eller bygravfält vilket gravar, boplatslämigar, lösfyd och am berättar om. Både Tua och Husaby ka ha varit betydelsefulla platser och e förklarig till att kyrkora uppförts där. Flera hålvägar berättar om mäiskoras äldsta kommuikatiosstråk i bygde. Måga am med aturförklarigar eller ädelse -sta ka härstamma frå järålder. Nam med ädelse by är ågot seare uder periode. Vid Viberga by fis ett stort gravfält med ett hudratal gravar av röse, högar samt olika typer av stesättigar och äve förekomst av skålgropar represeterade ett tidsspa frå brosålder och hela järålder. Ytterehöra sockes registrerade järålderlämigar eller fydplatser.
Ytterehöra och Överehöra sockar: Historisk tid 3 Äldre järålder Äldre järålder idelas i periode 500 f. Kr till 500 e. Kr. De mark som är ca 0 m över havet var då ova vatteivå. Det fis flera gravfält frå äldre järålder. Vid Nöttesta som är e ygre jordbruksbygd, d.v.s. koloiserades uder järålder, fis ett gravfält med resta stear frå romersk järålder d.v.s. 0-400 e.kr. Vid Ekeby i Ytterehöra har e armrig i guld hittats frå periode. Frå folkvadrigstid ka Gramars hög i Grasta härröra ifrå me de är ite utgrävd. Viberga tycks uder periodes första del fortsatt ha utgjort de viktigaste boplatse och de eda platse med belägg frå äldre järålder me förekomst av gravar atyder möjliga boplatser på adra håll. Seare utvecklas bosättigar bl.a. vid Väsby och Husaby. Registrerade lämigar frå järålder i Överehöra Forborgar ligger på höjder, ofta utyttjade det brata berget eller klippas ea sida. Bastmora och Högholme som ligger itill de viktiga Täljelede räkas till farledsborgar meda forborgar lägre i i ladet ases vara tillflyktsborgar vilket Eldsberget vid Vareby och Skasberget vid Hammarby utgör exempel på. De seare är e av de bäst bevarade i kommue. De har trolige varit försedd med e palissad på e mur av stear som är sylig ä idag Ygre järålder Ygre järålder sträcker sig mella 500 e. Kr till 00 e. Kr. Kustlije låg ca 5 m över uvarade havsivå och ladområdea motsvarade i stort sett dages med udatag av vikara i frå Lövsta mot Stjära samt Ekesberg till Skälsta. Jordbruket fick e större betydelse och ya ägor skapades med boplatser och ärliggade gravfält. Uder se vikigatid som ifaller i slutet av periode fas 9-7 byar eligt belägg varav Tua, Vareby, Rösta, Nöttesta samt Hammarby är ågra. Vägätet mella bebyggelselägea härstammar till stor del frå ygre järålder. Ehöras strategiska läge i farlede mot ärliggade Birka som blomstrade på 800-talet samt Adelsö kugsgård och Helgö har saolikt satt avtryck i bygde. I orr låg kugsgårde Husaby med ett strategiskt läge vid e skyddad vik med ärhet till de viktiga ortera ova. Rustee i Tua itill kyrka
Ytterehöra och Överehöra sockar: Historisk tid 4 Av fyd frå periode måste ämas silverskatte vid Stora Väsby med arabiska myt var av ett var daterat till år 977 e. Kr. samt vapegrave vid Lövsta. Gravfält med högar återfis på måga platser bl.a. vid Väsby, Stjära, Ahl, Jursta, Skälsta och Husaby m.fl. Rusteara är våra äldsta skriftliga dokumet tillkoma i övergåge mella hedisk tid och kristedom. Vid Ytterehöra kyrka fis e ruste bl.a. med e stridssce vilket är ovaligt förekommade. Vid Husaby har ett fragmet av e ruste i sadste påträffats som fyllig i e mur.
Ytterehöra och Överehöra sockar: Historisk tid 5 Historisk tid Kartora är hämtade frå Riksatikvarieämbetets iformatiossystem om formie(fmis), www.raa.se. Röd markerig iebär forlämigslokal. Medeltid Äldsta skriftliga belägg för Ehöra är i ett kugligt brev frå år 76 då Magus Ladulås överlät egedome Hosaby i Ehøre till biskope i Strägäs. Uder tidig medeltid var Ehöra idelat i Husaby-Ehöra samt Tua-Ehöra, e idelig och orgaisatio som mycket väl ka ha hävd seda järålder. Sockeidelige med ame Ytter- respektive Överehöra skedde först år 409. Tua har, som beskrivs uder Ytterehöra kyrka och sockecetra, saolikt utgjort e cetralplats i bygde där e kyrka i ste uppfördes uder 00-talet. Äldsta skriftliga belägg för Tua är frå tidigt 300-tal. I Överehöra låg kugsgårde Husaby ära där de uvarade stekyrka uppfördes uder 00-talet. Överehöra sockes registrerade medeltida lokaler. Flera av Ehöras gårdar och byar har utgjort etablerade byar uder medeltid och bör därför ha e äu lägre kotiuitet. Uder 300-talet fas, eligt Johy Lä, mist 7 byar i Ytterehöra och edast 8 byar i Överehöra. Större adele av byara i bygde hade tillgåg till e bit strad. Ytterehöras registrerade medeltida lämigar.
Ytterehöra och Överehöra sockar: Historisk tid 6 Det fis iga belägg för atalet torp har varit i Ehöra uder medeltid me uder medeltides seare del förekom gårdar där iga äldre gravfält ligger vilket är itressat eftersom det ka atyda e y bebyggelse och brukade av y kulturmark, alltså e bebyggelseexpasio utaför de befitliga byara. Nam som slutar på by ka vara medeltida liksom aturam uta ädelse a. Ett stort atal tomter med bebyggelse är käda frå medeltid med kotiuitet till idag bl.a. Rösta, Ahl, Lida, Björfote, Stjära, Ekeby, Lilla och Stora Väsby, Horby, Såghus, Sadtorp, Övre och Nedre Grasta, Morlöt, Kalvsud, Nöttesta, Jursta, Hammarby, Årby, Stora och Lilla Nora, Brätorp, Äleby, Sättra, Tua, Nörrlöt och Rävlöt. Ytterligare medeltida bebyggelselokaliteter har fuits på tomter vid bl.a. Vattubrik, Husaby, Källtorp, Källfrötorp, Skälsta, Uderås, Hallsta för att äma ågra. För ärmare iformatio hävisas till Ehörabygdes framväxt av J. Lä. 500-tal Uder reformatioe gjordes Överehöra till moderförsamlig och Ytterehöra till aexförsamlig vilket varade fram till sammaslagige på 90-talet. Krig mitte av 500-talet började statsmakte upprätta jordeböcker sockevis där gårdara ateckades efter jordiehav och skatteskyldigheter. Geom dessa framkommer att bebyggelse utökats med ett flertal torp i båda sockara seda medeltid. År 594 lät Hertig Karl uppföra ett glasbruk på Älgö i västra Ytterehöra där tyska glasmästare, bl.a. mäster Peter Keller, som är käd frå adra glasbruk, verkade. Vasakugara lät uder periode alägga flera glasbruk rut omkrig i ladet. Tillverkige av glas krävde vedeldig och medförde att Älgö mer eller midre avverkades på alla sia träd. Uder Vasatid yttjades Gripsholms slott mycket av hovet. Skriftliga dokumet beskriver hur trafike vatteväge frå Stockholm över Mälare till Gripsholm hade stor påverka på Ehörabygde. 600-tal Ehöra, som tidigare tillhört Ökebo härad, överfördes år 607 till Selebo härad. Uder århudradet hade bebyggelse fördubblats i atal i jämförelse med medeltide. Godse Uder 600-talet bildades de stora godse i området. I Överehöra blev egedomara Ekesberg och Hor säterier. Det var egedomara som atige förläats, köpts eller doerats adelsmae och som var skattebefriade. Ett krav för att få vara säteri var att huvudgårde var stådsmässigt bebyggd samt att de beboddes av adelsmae. Äve uderlydade gårdar och torp till säteriet var skattebefriade. Säteristadga tillkom reda på 500-talet och privilegiera upphörde helt krig 800-talets slut. Torp och gårdar Ekesberg Sockara har haft ett stort atal torp.år 68 skapade Karl XI ideligsverket. I varje socke bildades rotar där ett visst atal gårdar och hemma var skyldiga att svara för uderhåll och rustig av e soldat eller båtsma. Kotata pegar var bristvara och därför igick ett torp med mark ofta i löe för soldater och båtsmä liksom e gård med ett visst atal byggader igick i uderhållet för högre ämbetsmä, läsmä och prästerskap. Gårde Ahl i Ytterehöra utgjorde t.ex. läsmasboställe uder e period. Det fas riktlijer för hur soldattorpe skulle se ut varför de ofta
Ytterehöra och Överehöra sockar: Historisk tid 7 har e likade utformig. Ehöra tillhörde Gripsholms kompai av Kugl. Södermalads regemete. I Överehöra fas sju soldattorp, bl.a. uder byara Årby och Jursta meda Ytterehöra hade 3 stycke. Vid Skabro bodde dessutom kompaiets löjtat. Krogar Uder 600- och 700-tale etablerades sjökrogar lägs kustera. Frå 600-talet fis belägg för krogar vid Hamskär, Ridö och Hästrygge. Lägs ladväge fas krogar vid Uderås samt vid Lövsta. Vid Stora Nora ska ha fuits ett skjutshåll itill de dåtida viterväge. Greadiärtorpet Hell. Här fis e parstuga(bild) samt e timrad ekelstuga, de seare saolikt soldattorpet. 700-tal Gustav III:s hov vistades tidvis mycket på Gripsholm uder 700-talet och trafike dit bör ha berört Ehöra. Till följd av husbygge, stägslig, kolig för tegeltillverkig, järoch kalkhaterig samt vedeldig befarades skogsbrist i hela ladet. Böder och herrgårdsägare uppmutrades därför att platera träd samt att uppföra hus i ste vilket äve var ett sätt att hidra spridig av brad i byara. I Ehöra fis stemurar krig gårdar och odligsmarker vilket iebar att ma istället för att ta av de hotade skoge utyttjade ste frå röjig av odligsmarkera för stägslig. Torp Ridö krog Uder 700-talet ökade befolkige i Södermalad. Torpatalet ökade markat i ladskapet allt eftersom flera torp uppfördes på tidigare skogsmarker iom de stora jordbruksfastighetera. Frå år 734 beviljades äve bödera skattefrihet för sia torp vilket bidrog till ökige. Storskiftet Storskiftet var e första skiftesreform som följdes av eskiftet och laga skiftet i ett försök att slå ihop de små tegara till större ägor för att uderlätta och ratioalisera jordbruket. Det har dock ite geomförts i ågo större utsträckig i dea del av Södermalad. I Ehöra storskiftades Nöttesta uder 760-talet. Ägsmarkera på Ridö, Jursta holme samt Hamskär storskiftades uder 770-talet. Tegelbruk Nästa alla större gårdar har tillverkat och brät tegel i gropar för eget behov. Vid större tillverkig har bräig skett i ug. Uder 700-talet fas större tegelbruk på de södra dele av Sladö där det år 750 ska ha fuits ett gammalt tegelbruk. Äve vid Ekesberg fas ett tegelbruk krig 750 och vid Mada fas ett tegelbruk på 790-talet. Tegelbruk har äve fuits vid Ahl tillhörade de u försvua by Hallsta, Stora Väsby, Sadvike, Lervik samt Nora.
Ytterehöra och Överehöra sockar: Historisk tid 8 800-tal Jordbruket och laga skiftet Fram till tidigt 800-tal var bebyggelsestrukture och ladskapet i stort sett e kvarleva frå medeltide me geom 800-talets ratioaliserigar av jordbruket skedde stora omvadligar av de gamla strukturera. Uder århudradet började det tidigare mer småsplittrade ladskapet att ersättas av större sammahägade odligsarealer geom laga skiftesreforme som kom år 87. Gårdar flyttades ut ur byara och bildade esamgårdar och tegar sammaslogs till större odligslotter. I det äldre odligsladskapet hade skoge yttjats både som betesmark och för lövuttagig till foder åt kreature vilket gjorde att skogara delvis var glesare och ljusare ä idag. Nya jordbruksmetoder uder århudradet gjorde det istället möjligt att äve bruka de tygre lerjordara, som tidigare mest yttjats som betesmarker och äg för lövtäkt. Samhällsfuktioer År 866 irättades ett av ladets första postkotor i Årby me flyttades seare till Vareby. Frå slutet av århudradet fas postkotor i vardera socke. Efter 860 irättades hadelsbodara vid Ahl samt Vareby och seare äve i Nöttesta och Steby. Hadelsbode vid Aska uppfördes uder 890-talet. Småidustrier Ehöras gysamma läge itill Mälare gjorde att varor frå gårdara roddes i till Stockholm för försäljig fram till 880-talet. De tuga trasportera gick med pråmar. Uder 800-talet fas ett tegelbruk vid Sadvike som hade e midre tillverkig av takpaor. Lövstas tegelbruk alades uder set 800-tal och tillverkade murtegel vilket bl.a. levererades till Stockholm. Ehöra har haft ett flertal hadelsträdgårdar frå 800-talets adra hälft bl.a. Norrlöt, Bussholm samt stora trädgårdsodligar vid gårdar som t.ex. Lövsta. Varora såldes främst i Stockholm och frå Stockholm kom pråmar med gödsel till hadelsträdgårdara. Kommuikatioer Ågbåte Gripsholm mella Mariefred och Stockholm började år 873 och lade till vid Hor. Flera ågbåtar trafikerade sträcka uder set 800-tal. Skolor Uder 80-talet fas e skola i Ytterehöra. År 84 kom folkskolestadga som iebar att det i varje socke skulle fias e skola. I Tua i Ytterehöra låg e skola år 87 och e småbarsskola år 887. I Nora i västra dele av socke fas e småskola vid Broberga. Uder 870-80-talet fas skolverksamhet äve i Vallaskola som var e storskola. I Överehöra uppfördes Storskola år 850 och två deceier seare kompletterades de med småskola. 900-tal År 948 sammaslogs de båda församligara till Ehöra församlig med två sockekyrkor. Ehöra kommu bildades år 95 och iförlivades i Södertälje 967. Tätorte Ekeby tätort ligger på Ekeby gårds gamla ägor. Samhället är utbyggt frå 960-talet och framåt med börja i de östra dele av området och har seare utökats västerut. Huse är dels självbygge och dels typhus. Måga av dem som flyttade till det ya området var tjästemä aställda vid Scaia.
Ytterehöra och Överehöra sockar: Historisk tid 9 Jordbruk De stora aktiva jordbruke bedrivs idag bl.a. på Lövstas samt Hors/Ekesbergs och Ekebys ägor. Idag fis iga betesdjur i Ehörasockara med udatag av ett midre atal får vid Lövsta samt hästar vid midre gårdar. Samhällsfuktioer År 98 kom fattigvårdslagstiftige som iebar att varje kommu skulle ha ett ålderdomshem. Reda året ia hade Ehöra uppfört Emyhemmet i Överehöra. Byggade, ett tidstypiskt paelat trähus, fis kvar i utkate av Nöttesta by. Nöttesta gård köptes och i huvudbyggade irättades ett barhem 98 och frå 96 utgjorde de vilohem. 95 blev Emyhemmet pesioärshem me byggade aväds idag för aa verksamhet. I Ytterehöra uppfördes ett ålderdomshem vid Lilla Väsby. Skola Gata i Ekeby Ytterehöras skolor bestod läge av Aska, Tua, Valla och Broberga. Askas skola uppfördes 96 och där låg äve Mälby skola uder 900-talets första deceier. Tua hade skolgåg till årskurs och seda flyttade bare över till Aska. Frå årskurs 5 gick bare i Vallaskola. Brobergaskola bra ed på 960-talet. Nya Vallaskola i Tua utgör idag Ehöras cetralskola och uppfördes år 966. Kommuikatioer Ågbåtstrafike har äve uder 900-talet haft stor betydelse för Ehöra bl.a. för dess trädgårdsmästare. De stora farlede mot Strägäs och Mariefred sträcker sig itill Ehöraladet mella Ridö och Hamskär. Mella åre 903-930 trafikerade ågbåtara Mariefred och Gripsholm städera Stockholm och Mariefred med stopp vid Fridhem, Sadvike och Ekesberg i Ehöra. Ågbåte Gripsholm staade till vid Näsby, Lövsta, och Hor me såldes på 930-talet. Idag staar både Mariefred och Ejder till vid Ehöras bryggor uder sommare. Nya Ehöralede geom Lia Hage är frå 984. Idustrier Grustaget vid Uderås tillhör ett av de största i Norde. Det började avädas uder 90-talet och levererade sad och grus främst till Stockholm. Seare köts äve e betogfabrik till verksamhete. Till e börja gick alla trasporter sjöväge. På 60-talet var ca 50 persoer aställda vid företaget. Det fis äve ett flertal småföretag i sockara. Ehöra idag Seda 900-talets slut har det varit ett stort tryck på boede på ladsbygde i kommue. Sommarstugeområde som Sadvike och Vattubrike har delvis omvadlats till permaetboede. I Nöttesta har e viss förtätig skett liksom i befitliga byar. Vid Ekeby pågår e städig utbyggad.
Ytterehöra och Överehöra sockar: Vägar 0 Kulturmiljöer Vägar Vägara utgör e betydelsefull del av hur vi upplever kulturladskapet. De äldsta vägara sligrade sig fram efter lämplig terräg och återfis ofta i höjdläge. Lägs dem återfis ofta gravfält frå ygre järålder som atyder ärliggade boplatser. Vägaras sträckig ka förmedla kuskap om våra äldsta bevara kommuikatiosstråk och om e del av samhällets struktur geom tidera. Vägar som är eller upplevs som ålderdomliga i kulturladskapet är apassade efter terräge och tar så lite odligsbar mark som möjligt i aspråk. Vägara löper mella byara och ofta geom bebyggelsestrukturera. De tidiga stora kommuikatiosvägara gick förr över vattet eftersom ladsvägara var svårframkomliga. Först uder 600-talet började vägara att bli bättre. Då gjordes stora satsigar på förbättrigar av ladvägara och krig dessa vägar växte krogar och gästgiverier fram. Ehöra berördes kommuikatiosmässigt främst av de trafik som gick vatteväge mella Stockholm och Gripsholm uder dess storhetstid uder 500-, 600- och 700-tale. Uder viter är ise låg över Mälare gick viterväge tvärs över Ehöra förbi Ytterehöra kyrka med krogar strategiskt beläga vid Uderås och vid Lövsta. Hertig Karl lär ha staat över att vid gårde Al i ärhete av Lövsta. Vid Husaby som låg lämpligt till vid e skyddad vik var vatteväge säkert att föredra. Trolige utgjorde dock väge söderut därifrå e allmä väg. Väge förbi Äleby mot Hor. Ehöraväge är i stora delar e vägsträckig av låg hävd. De sligrar sig fram geom ladskapet mella Tua och kugsgårde Husaby. Väge geom Ytterehöra har dock till större del rätats ut och de gamla väge sys delvis parallellt med de ya väge geom Stjära, Väsby samt mella Ehöra sickeri och gamla Vallaskola i Tua. De äldsta väge söderut ka ha gått geom skoge frå Tua. Väge mella Tua och Tälje i söder har saolikt hävd seda järålders slut. De övergår i Holmfastväge i Södertälje där e ruste fis som styrker detta atagade. Del av de gamla vägsträckige geom by Väsby. Vägar av låg hävd ka ha varit väge mella Viberga och Vareby, e u bortodlad väg mella Viberga och Rösta, de gamla körväge mella Rösta och Lida, och frå Lida till Al och Nora / Lövsta. Mella Skabro by mot Solbackeväge er över stevalvsbro vid Skabro och vidare förbi Älgtorp är e gammal allmä körväg. Krig slutet av järålder var området vid de tidigare vike vid Nora fortfarade våtmark. De äldsta bro över vid Skabro tillkom saolikt uder tidig medeltid är
Ytterehöra och Överehöra sockar: Vägar området geom ladshöjige gjort det möjligt att färdas där. Mella Nora och Lövsta sys delar av e gammal vägsträckig me det är oklart är de tillkommit eller aväts. Delar av de utgör e hålväg. På äldre kartor bl.a. 90 års häradskarta sys ordet Gridstuga utmärkt vilket atyder var gridar var uppsatta lägs vägara. I Ehöra fis seare alagda vägar och stigar som igått i stora parkaläggigar alagda uder set 800-tal och därmed utgör e del av dessa strukturer. Idag är parkaläggigara till stor del borta me delar av deras promeadvägar sys vid Ekesberg, bl.a. på Lurberget samt vid Parkudde och Roxäset vid Lövsta. Bedömig Vägaras utformig och sträckig är betydelsefullt för kulturladskapet. Ladsbygdes vägät av småvägar vars sträckig är apassad efter atures förutsättigar bidrar till kulturladskapets prägel och är av högt miljöskapade värde. Vägar av låg hävd har ett viktigt kulturhistoriskt och samhällshistoriskt värde. Äve 800- talets promeadvägar och stigar i alagda parker är kulturhistoriskt itressata som ett tidstypiskt feome för det sea 800-talets romatiska parkaläggigar. Värdefulla islag i e vägmiljö ka vara gravar, rustear, boplatslämigar, ristigar eller ålderdomliga ädellövträd som ek, alléer och väghålligs- eller milstear. Väg mella Hammarby och Jursta. Riktlijer Hålvägar är forlämigar och skyddas av Kulturmieslage. Vägar som sligrar sig geom ladskapet mella byar och gårdar, bebyggelseläge av låg hävd, itill forlämigar och där äldre vägmiljöer förekommer ka vara ålderdomliga vilket bör udersökas ärmare iför detaljplaearbete och förädrigar. Alagda promeadvägar i 800-talets parkmiljöer bör väras geom slyröjig. Liksom för forlämigar bör äve vägar i skogsmark skyddas frå markberedelse.
Ytterehöra socke: Dalgåge Ytterehöra Ytterehöras käsliga ladskapsbild medför att det öppa ladskapet geerellt bör väras. Det är av högt miljöskapade värde att vära mötet mella gles skog och åkermark samt att udvika att bebyggelse i bry blir för kotiuerlig uta istället avgräsas i ett midre atal hus per grupp om ödvädigt. Större träd, särskilt ekar och ädellövträd i ladskapet bör bevaras. 78. Dalgåge Lövsta-Ytterehöra kyrka Miljöbeskrivig De öppa dalgåge som sligrar sig geom ladskapet i öst-västlig riktig frå Beateberg mot Lövsta är e betydelsebärade karaktär för socke. Lägs dalgåge går Ehöraväge som är e vägsträckig av låg hävd, lämpligt placerad på åse. På höjdera lägs dalgåges odligsmarker ligger gamla välbevarade bystrukturer som Tua, Ahl, de tidigare by Hallsta, Väsby, Aska, Stjära, Skabro, Stora Nora, de tidigare by Gillberga samt midre grupperigar vid Glastäppa och ågra eskilt liggade torp som t.ex. Sveaborg. Bebyggelse ligger traditioellt ite på de goda rika odligsjorde uta på mer steig mark i aslutig till jordbruksmarke. Huse är av e lågmäld agrar karaktär, främst paelad och rödfärgad me putsade hus förekommer också. Södra sida av dalgåge är till stor del skogstäckt. Geom dalgåges sligrade form öppas siktlijer upp mot olika håll i ladskapet. I västra dele av dalgåge ligger Skabro träsk. I området fis stehägader som spår efter äldre tiders odligsladskap. Krig dalgåge höjer sig höga berg bl.a. Acksjö klit på e höjd av ca 80 m över havet. Historik Dalgåge var uder förhistorisk tid vattefylld och utgjorde e vik av Mälare som gick hela väge frå Lövsta i mot kyrka och området krig dea. De eda medeltida bebyggelse i området är kyrka me byara har låg kotiuitet, åtmistoe frå set 00-tal och 300-tal. E del av byara går med stor saolikhet lägre tillbaka i historie. Forlämigar i området berättar om det strategiska och gysamma läget för bosättigar krig havsvike. Uder medeltid fram till skiftesreformera uder 800-talet bör ladskapet ha varit uppsplittrat i små tegar tillhörade byaras alla gårdar.
Ytterehöra socke: Dalgåge 3 Bedömig Ytterehöras dalgåg tillhör e av de mest tydliga dalgågara i kommue. Dalgåge med dess låga siktlijer, odligsmarker, skog i kuperad mark och med bebyggelse, traditioellt placerad på sluttigara högt ovaför odligsmarke är av högt kulturhistoriskt värde och har e omistlig betydelse för Ytterehöra socke. Riktlijer För att bevara det öppa ladskapet i dalgåge bör e fortsatt agrar iriktig väras. Bebyggelse i dalgåge bör udvikas. Däremot ka estaka hus möjlige läggas på höjdera av dalgåge me ite förekomma på jordbruksmark. Kompletterig itill befitlig bebyggelse ka göras vid byara med restriktivitet mot avstyckig av befitliga tomter. Se vidare uder respektive by.schaktigar och sprägigar av gammal hävdad bebyggelselokalitet amputerar kulturladskapet och bör udvikas.vid ya bebyggelseläge utaför byara, på höjdera av dalgåge bör e traditioell lokaliserig samt e agrar lågmäld karaktär vara styrade liksom färgsättig. Siktlijer geom dalgåge är av stor vikt att vära.
Ytterehöra: Aska och Stjära 4 79. Aska och Stjära byar Miljöbeskrivig Aska och Stjära byar ligger liksom äve Väsby och Tua utmed gamla Ehöraväge som är e smal äldre, bitvis sligrade grusväg itill ya vägsträckige. Byara är beläga ovaför de stora dalgåge på dess orra sida. Stjära ligger lägs de östra dele av väge och Aska i väster. Stjära är e mycket välbevarad by vars bebyggelse är tätt placerad, småskalig och ehetlig, främst represeterade set 800- och tidigt 900-tal. Huse ligger på ömse sidor av de gamla väge. Ekoomibyggadera är placerade lägre i på tomtera mot bakre tomtgräs. Öster om bebyggelse ovaför åkrara fis odligsterrasser och åkeravsitt av mycket. låg hävd. Del av Stjära by itill Ehöraväge. Aska är betydligt mer förädrad ä Stjära med seare bebyggelse me med e delvis traditioell struktur med udatag av odligsmarke som till stor del försvuit. Skolhuset i Aska är e tidstypisk skolhusbyggad frå 9l0-talet med paelade rödfärgade fasader, stora fösteröppigar med småspröjsade föster och med brutet tak. Det ligger i edre dele av by agräsade till Ehöraväge. Historik By Stjära omäms i skriftliga dokumet frå år 33 skrivet bl.a. som skæro. Gravar frå brosålder och järålder berättar om evetuella bebyggelseläge i området seda förhistorisk tid. Det äldsta påträffade skriftliga dokumet där Aska by äms är ett brev frå drotse Bo Josso daterat till ågo gåg mella 387 och 409 då det är skrivet som askom. Byaras bebyggelse placerades traditioellt i aslutig till vägara i gräse mella åker och skog. De tog således ige odligsmark i aspråk. Gårdara iom byara hade åkerlappar i dalgåge edaför by samt ofta del av skog på motståede sida av dalgåge. Karistuga itill de gamla sockeväge. Mor Wallis stuga eller Karistuga, tillhör ett av Stjäras äldsta hus, möjlige frå tidigt 700-tal. Det är ett kuttimrat hus som förlägts uder 880-talet. I Stjära by fas gårdara Västergårde och