Jämställdhetskartläggning av företagsinkubatorer i Västra Götalandsregionen

Jämställdhetskartläggning av företagsinkubatorer i Västra Götalandsregionen

Jämställdhetskartläggning av företagsinkubatorer i Västra Götalandsregionen Verksamhetsbidrag för Winnet Västra Götaland. Resurscentraprogrammet, Tillväxtverket PROGRAMTID: 1 januari 2012-31 oktober 2015 PROJEKTÄGARE: PROJEKTLEDARE: Regionalt ResursCentra för jämställd tillväxt och utveckling i Västra Götaland. Org nr 857207-3685. CFAR-nr 3606-7437. www.resurscentra.se www.vastragotaland.winnet.se Adress: Södra Allégatan 13, 413 01 Göteborg Telefon 031-13 61 75 Sarah Nilsson VERKSAMHETSLEDARE: Carina Larusson TRYCK: GRAFISK FORM: Arkitektkopia, Göteborg Träd Reklam

Innehåll Inledning och bakgrund.... 4 Syfte och mål.... 5 Sammanfattning.... 6 Sveriges näringspolitik, EU och tillväxtstrategier.... 7 Sammanfattning.... 7 EU 2020s funktion i Sverige.... 8 Sveriges innovationsstrategi en uppmaning att utmana rådande normer.... 8 Sveriges innovationsstrategi vi behöver tillvarata hela Sveriges innovationsförmåga.... 9 Sveriges innovationsstrategi prioriteringar baserat på lärande genom omvärldsanalys och utvärdering....10 Från EU till Västsverige strukturfondsprogrammet, behov och utmaningar....10 Utmaningar på den globala marknaden....10 En region i en global värld...11 Jämställdhet behövs för att skapa innovativa företag....11 Västra Götaland 2020-strategin....12 År 2020 ska hälften av alla nya företagare vara kvinnor....12 Jämställdhet saknas i VGR 2020-strategin....13 Inkubatorer som tillväxtfrämjande företagsutvecklare...13 Inkubatorer och Science Parks företagskuvöser.... 15 Sammanfattning....15 Vad är en inkubator?...15 Finansiärer till inkubatorn?....19 Inkubatorns organisation är relativt jämställd....19 Ojämställd verksamhet portföljbolagen är mycket ojämställda....19 Chansen att bli antagen som kvinnlig företagare är liten....21 Risk för grupptänkande....23 Marknadsföring av inkubatorernas verksamhet...23 Inkubatorernas portföljbolag....24 Återrapportering visar på svag omsättning för exit-bolag...25 Reflektion Vilken roll har inkubatorerna i tillväxtarbetet och hur bedriver de sin verksamhet i förhållande till sitt uppdrag?....27 Inkubatorns roll för jämställd tillväxt och utveckling... 28 Inkubatorns uppdrag i relation till jämställdhetsmålen....29 Inkubatorernas arbete med jämställdhetsmålen....30 Hur skapas ett främjandesystem som genererar en verksamhet på lika villkor?.... 31 Sammanfattning....31 Andra alternativ är möjliga....31 Vad behöver förändras?...33 Problemformulering....33 Förändringsförslag som bidrar till jämställd verksamhet....34 Referenser.... 35 Källor.... 38

Inledning och bakgrund Winnet Västra Götaland är ett regionalt resurscentrum som arbetar med frågor kring jämställd tillväxt och utveckling i regionen. Verksamheten sker på uppdrag av regeringen och Västra Götalandsregionen, och finansieras genom Tillväxtverkets resurscentraprogram samt verksamhetsbidrag från Västra Götalandsregionen. Västra Götalandsregionen har som målsättning att skapa ett inkluderande näringsliv, där villkoren och möjligheterna är jämställda för kvinnor och män. Ett av Winnet Västra Götalands verksamhetsområden är entreprenörskap och jämställdhet och olika projekt inom detta område har genomförts sedan 2010. 1 Mellan 2013-2015 arbetar Winnet Västra Götaland med att kartlägga och påvisa hur inkubatorer i regionen arbetar i sin verksamhet med företagsfrämjande insatser utifrån ett jämställdhetsperspektiv. Inom Främjandesystemet finns de aktörer som erbjuder rådgivning, affärsutveckling, information och finansiering för blivande och befintliga företagare. Inkubatorer är en del av främjandesystemet och kort förklarat är en inkubator en slags företagskuvös, som har i uppgift att hjälpa unga företag att växa snabbare och därmed bidra till Sveriges tillväxt. 2 Syftet med främjandesystemet är att stimulera till ett utvecklande näringsliv i regionen och samtliga aktörer inom främjandesystemet är finansierade i olika hög grad av offentliga medel. 4

Syfte och mål Syftet med den här rapporten är att sammanställa och presentera den kartläggning och analys som har gjorts med fokus på Västra Götalands inkubatorer. En del av rapporten redogör för hur tillväxtstrategier från EU fördelas ned till lokal nivå, vad som är rekommenderat från EU för Västsverige och hur det är sammankopplat med den verksamhet som bedrivs av regionens inkubatorer. Rapporten innehåller en redogörelse för vad en inkubator är, och detta görs med underlag från studentuppsatser som producerats på två olika akademiska institutioner under våren 2014. Uppsatserna har granskat, kartlagt och analyserat inkubatorernas organisation och verksamhet. Uppsatsernas resultat knyter även an till kartläggningen och analysen om inkubatorernas organisation och verksamhet, samt vissa valda delar av tillväxtstrategierna från EU, regeringen och Västra Götalandsregionen. En av uppsatserna är en kartläggning av olika typer av inkubatorer i Sverige samt en gruppering av dem utifrån finansiärer, ägare, intressenter, organisationsstruktur, syfte och mål (Ranjbar, Sonia, Svenska företagsinkubatorer att överbygga gap och skapa värde, Masteruppsats, Sahlgrenska Akademien, Enheten för innovation och entreprenörskap, Göteborgs Universitet, 2014). En av uppsatserna har undersökt hur antagningsprocessen av nya bolag påverkar jämställdheten inom inkubatorn (Andersson, Emilie, Inkubatorer och jämställdhet - En granskning av GU Holding, Sahlgrenska Science Park och Chalmers Innovation och deras verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv, Masteruppsats, Sahlgrenska Akademien, Enheten för innovation och entreprenörskap, Göteborgs Universitet, 2014.), och den tredje uppsatsen har granskat hur inkubatorer tolkar och implementerar nationella och regionala mål för jämställdhet i sin organisation och verksamhet. (Nilsson, Sarah, Inkubatorer och jämställdhet En studie om företagsfrämjande organisationers tolkningar och arbete med politiska jämställdhetsmål. Kandidatuppsats, Institutionen för sociologi och arbetsvetenskap, Göteborgs Universitet, 2014. ) Samtliga uppsatser innefattar enkätundersökningar och personliga intervjuer med inkubatorer i Göteborg och Stockholmsområdet. Rapporten avslutas med en diskussion om varför resultatet och informationen bör tas i beaktande och kortfattade förslag på förändringsarbete. Denna text är skriven med intentionen att lyfta fram och skapa intresse kring inkubatorer och jämställdhet samt leda vidare till samtal, läsning och användning av uppsatserna i syfte att förändra den rådande ojämställda fördelningen. Detta sker i syfte att främjandesystemet ska bli jämställt, tillgängligt och nyttjat på jämställda villkor för alla invånare. 5

Sammanfattning Winnet Västra Götaland har kartlagt inkubatorernas verksamhet och kan konstatera att det är avsevärt många fler män än kvinnor som får stöd till sina företag. Drygt 80 % av alla företag eller projekt som får ta del av inkubatorernas insatser ägs och drivs av män. Kvinnor och företag ägda och uppstartade av kvinnor är representerade i liten utsträckning. I vår rapport finns även en kvalitativ analys till tänkbara orsaker till denna ojämställda fördelning av inkubatorernas tjänster och en redovisning av hur urvalsprocessen av företagsidéer går till. Det kan i korthet sammanfattas med att enskilda anställda har stor makt över urvalsprocessen av vilka företag som skall knytas till inkubatorn och att det finns brister gällande vilka gemensamma kriterier och rutiner som ska gälla. En jämställdhetsaspekt i och med inkubatorernas metod att ta in nya bolag har inte påträffats. I de flesta fall finns en grupp som beslutar, men beslutet baseras i många fall på en enskild individs rekommendationer från ett introduktionsmöte. Denna rekryteringsmetod av portföljbolag baseras på tilltro till medarbetarnas djupa kunskaper i ämnet och förmåga att urskilja goda företagsidéer. En viktig ingrediens i denna urvalsprocess är även synen på entreprenörens värde i förhållande till verksamhetsidén, där entreprenören ofta anses vara den viktigaste faktorn och verksamhetsidén är ofta underordnad. Detta synsätt leder sannolikt till att fler män än kvinnor erhåller inkubatorns stöd, eftersom de visualiserar den gängse bilden av en företagare. Söktrycket till inkubatorn från kvinnor som vill driva företag är inte lika högt som från män, dock finns det få eller obefintliga analyser om varför det ser ut så och initiativen för förändring är få. Många av inkubatorerna rekryterar sina portföljbolag i tron om att deras underlag och målgrupp mestadels består av män, vilket inte stämmer. Många av inkubatorernas målgrupper har en jämn fördelning av kvinnor respektive män. Förhållningsättet kring vilka som söker sig och hur man når ut till potentiella portföljbolag kan också vara en faktor som påverkar hur kvinnor respektive män får ta del av inkubatorns erbjudande. De aktiebolag som under åren 2008 2012 har lämnat inkubatorsverksamheten i Västra Götaland och är aktiva rapporterar in data till Bolagsverket. En majoritet av dessa aktiebolag uppvisar ett negativt ekonomiskt resultat, medan en minoritet av bolagen visar noll till en miljon kronor per år i resultat. En väldigt liten del av dessa alumnibolag har ett ekonomiskt resultat på över en miljon kronor. De bolag som är enskild firma saknar vi information om. Sammanfattningsvis kan man konstatera att det är en skattefinansierad verksamhet som i stor utsträckning gynnar företag eller projekt som mest involverar män, och många aktiebolag som lämnar inkubatorn visar sannolikt negativt eller nollresultat. Det finns anledning för inkubatorernas finansiärer och uppdragsgivare att se över hur verksamheten är utformad och formulera krav att tydligare jämställdhetsmål ska inkluderas i inkubatorns uppdrag. 6

Sveriges näringspolitik, EU och tillväxtstrategier Sveriges näringspolitik har som mål att stärka den svenska konkurrenskraften och skapa förutsättningar för fler arbetstillfällen i fler växande företag. Näringspolitiken har i uppgift att arbeta med tillväxt och utveckling i Sverige i syfte att stödja och stärka den. Det näringspolitiska området rymmer många olika insatser för att skapa goda ramvillkor för bland annat främjandet av entreprenörskap och arbete med att stärka Sveriges innovationskraft. Näringspolitiken tar sig uttryck på många olika sätt och olika organisationer i samhället har i uppdrag att jobba utifrån den näringspolitik som förs. 3 Det som är centralt för den här rapporten är den del av näringspolitiken som berör främjandet av entreprenörskap och innovationskraft, vilket i sin tur är en del av Sveriges främjandesystem. Sammanfattning I detta kapitel följer en förenklad version av hur kopplingen mellan Europeiska Unionens tillväxtstrategi EU2020 ser ut och det som sker på regional och lokal nivå. Syftet med redogörelsen är att ge en inblick i hur riktlinjer från EU påverkar det nationella och regionala utvecklingsarbetet. EU bedriver en sammanhållningspolitik i syfte att utveckla regionerna inom EU. Politiken arbetar för att bidra till sammanhållning inom EU och minska ojämlikhet och sociala skillnader. EU:s sammanhållningspolitik finansierar olika investeringar för att uppnå målen i strategin EU2020, som är en tillväxtstrategi med smart och hållbar tillväxt för alla som övergripande målsättning. EU:s sammanhållningspolitik är en del av den regionala tillväxtpolitiken, där de främsta instrumenten är strukturfonderna Europeiska regionalfonden och Europeiska socialfonden. Det finns även strategier på nationell och regional nivå som ska baseras på EU2020-strategin. På nationell nivå har regeringen fastställt en innovationsstrategi som till stor del utgår från EU2020-målen. På regional nivå formuleras de regionala strukturfondsprogrammen för Västsverige samt tillväxtstrategin Västra Götaland 2020 till stor del utifrån målen i EU2020-strategin. Strategin Västra Götaland 2020 pekar ut de prioriteringar som har bedömts få störst effekt på förverkligandet av Vision Västra Götaland Det Goda Livet. Visionen är styrande för det fortsatta långsiktiga utvecklingsarbetet i regionen. Den regionala satsningen på inkubatorer som har gjorts under 2012-2014 är i linje med Vision Västra Götaland Det Goda Livet. Inkubatorernas roll är att främja företagens utveckling och bidra till fortsatt tillväxt och utveckling i Västra Götaland. I vår genomlysning av strategierna från EU till Västra Götalandsregionen ser vi att de riktlinjer som anges i tillväxtstrategin EU2020 och den nationella innovationsstrategin inte återfinns på regional och lokal nivå. I såväl den europeiska som den nationella strategin anges att jämställdhet är en viktig faktor för att skapa tillväxt i Europa. Särskilt lyfter man fram att den könssegregerade arbetsmarknaden är ett hinder för utveckling och tillväxt. I strategin för Västra Götaland har den europeiska och nationella betoningen av vikten av att tillvarata kvinnors kunnande och kompetens som en resurs i tillväxtarbetet reducerats och i stort sett fallit bort helt. I Västra Götalands strategi finns en traditionell 7

Sveriges näringspolitik, EU och tillväxtstrategier tolkning av att tillväxt sker i mansdominerade verksamheter utan att detta problematiseras eller kompletteras med någon ansats till åtgärder för ökad jämställdhet. Detta gäller i synnerhet inom de mansdominerade branscher som betecknas som regionala styrkeområden. EU 2020s funktion i Sverige Politiska strategier utformas för att stärka innovationer och därmed tillväxten. I samband med Sveriges medlemskap i Europeiska Unionen utgår många nationella och regionala tillväxtstrategier ifrån de riktlinjer som följer från EUs handlingsplaner. Europa 2020 är en tillväxtstrategi som ska öka tillväxten och skapa fler arbetstillfällen för att få fart på medlemsländernas ekonomi. Denna tillväxtstrategi har stor betydelse för utformandet av de strategier som sedan formuleras i Sverige i syfte att stärka den svenska innovationskraften. Strategin EU2020 har tre övergripande prioriteringar: smart tillväxt, hållbar tillväxt och tillväxt för alla. EU2020 har en bred definition av vad tillväxt och innovation innebär och sätter inte enbart upp ekonomiska mål, utan även sociala och ekologiska. Strategin pekar ut att sociala drivkrafter så som fattigdomsminskning, fokus på unga vuxnas utbildning och integrering av utlandsfödda som står utanför arbetsmarknaden, kan generera en ökad tillväxt- och innovationskraft. Samtliga medlemsländer har ett eget strategidokument från EU baserat på Europa2020-strategin. EU ger rekommendationer att medlemsländerna bör ta hänsyn till sitt eget strategidokument i sin nationella ekonomiska politik och sysselsättningspolitik. I ett arbetsdokument från EU2020-strategin, som är en följd av Europeiska rådets rekommendation för Sverige, påtalas att de svenska stora företagen växer på en global marknad, men att de minskar sin sysselsättning inom landet. Dessa problem kan hanteras genom att Sverige satsar på innovationskraften hos små och medelstora företag, vilket går i linje med rekommendationerna för Sverige i EU2020-strategin. I Sveriges reformprogram från EU2020 ska de regionala fondprogrammen, som kommer från EU, verka för att den regionala tillväxtpolitiken ska bedrivas med strukturförändrande insatser inom de prioriterade områdena entreprenörskap, innovation och grön ekonomi. 4 Sveriges innovationsstrategi en uppmaning att utmana rådande normer Sveriges nationella innovationsstrategi, som utgår från EU2020s rekommendation, tar också upp att begreppet innovation är ett brett begrepp och definierar det som nya eller bättre vägar att skapa värde för samhället, företagen och människorna. Innovationer är nya lösningar som svarar mot de behov vi har i dagens samhälle; Att tänka utanför lådan och att se saker från nya perspektiv främjar innovationskraften. I strategin lyfter man upp att det finns en risk att många innovationer förbises på grund av att normen fastställer att en innovatör är en man och att en bra innovation är tekniskt utformad. Strategin menar att utmaning av rådande normer och attityder är fundamentalt viktiga för innovation; att innovationer hämmas av begränsande normer som bestämmer vad som är innovation och vem som är innovatör. Därför är det av stor vikt enligt strategin att syn- 8

Sveriges näringspolitik, EU och tillväxtstrategier liggöra mångfalden av kvinnor och män som skulle kunna bidra till innovationer, eftersom vi behöver en mångfald av människor för att klara dagens och framtidens globala utmaningar. 5 Sveriges innovationsstrategi vi behöver tillvarata hela Sveriges innovationsförmåga Strategidokumentet från regeringen menar även att EU2020s prioriteringar för hållbar och inkluderande tillväxt är en viktig komponent i Sveriges innovationsstrategi. Bland de tre praktiska områden som strategin pekar ut finns bland annat att det ska göras direkta insatser i innovationsprocesserna. Det kan handla om att finansiera entreprenörskaps- och innovationsaktiviteter samt främjandeverksamhet, som har i syfte att stödja och ge rådgivning inom samverkansprojekt för forskning och innovation. Strategin har även en målbild av att det är människors förmåga som utgör förutsättningarna för innovation, och att det är människor som söker och utvecklar kunskap, som sedan leder till innovativa idéer. Att tillvarata hela befolkningens förmåga är en viktig del i strategins strävan mot ett gott innovationsklimat. Regeringens strategi tar även upp att utbildning från grundskola upp till högskola främjar en högre kunskapsnivå och möjliggör fler innovativa idéer. Att främja studie- och yrkesval fria från normstereotypa förväntningar och begränsningar, exempelvis utifrån kön, ålder och etnicitet, banar vägen för att Sverige ska bli en grogrund för nya innovationer enligt strategin. Strategin menar även att Sverige bör utveckla kunskap och metoder för arbetsplatser att tillvarata mångfald som drivkraft för innovation. 6 9

Sveriges näringspolitik, EU och tillväxtstrategier Sveriges innovationsstrategi prioriteringar baserat på lärande genom omvärldsanalys och utvärdering I den nationella strategins delmål för de regionala innovationsmiljöerna betonas vikten av att kunna attrahera, utveckla och behålla företag, kompetens och kapital för att möta den internationella konkurrensen. Strategin pekar ut att Sveriges regioner bör främja ett tillväxtarbete baserat på ett lärande genom omvärldsanalyser och utvärderingar. Lärandet är även väsentligt för analys och formulerande av egna mål samt utvärdering. De ligger till grund för att kunna göra nya och välgrundade prioriteringar i regionen. En del av innovationsstrategin beskriver hur EU:s regionala strukturfonder fokuserar på insatser inom främjandet av entreprenörskap, innovation och grön ekonomi. 7 Från EU till Västsverige strukturfondsprogrammet, behov och utmaningar Det regionala strukturfondsprogrammet för att främja tillväxt och sysselsättning från EU är ett av verktygen för hur regionen Västsverige ska kunna genomföra EU2020-strategin. Den innehåller tre olika målsättningar: att främja små och medelstora företags konkurrenskraft, att bidra till en koldioxidsnål ekonomi och att gynna en hållbar stadsutveckling. Det finns även tre insatsområden där respektive insatsområde har tematiska mål, specifika mål och investeringsprioriteringar. De tematiska målen samt investeringsprioriteringarna kommer från EU och de specifika målen är formulerade av Västra Götaland och region Halland. Utgångspunkten för strukturfondsprogrammet är att sociala, ekonomiska och miljömässiga dimensioner är beroende av varandra och därför ska utvecklas i samklang för en god samhällsutveckling. Utifrån dessa tre dimensioner ska den hållbara tillväxten och utvecklingens strategier genomföras och det är Västra Götalandsregionens ansvar att utforma och genomföra strategierna. Strukturfondsprogrammet är ett av flera verktyg för regionen att bidra till EU2020-strategin och för att få stöd för ett projekt från strukturfonden krävs en förankring i EU2020-strategin. Det är till stor del upp till Sveriges myndigheter att besluta om vilka projekt som får stöd. 8 Utmaningar på den globala marknaden Strukturfondprogrammet tar bland annat upp de behov och utmaningar som finns i Västsverige. Eftersom kraven på förändring ökar snabbt på den globala marknaden så behövs innovationskraften hos små och medelstora företag för att de vara konkurrenskraftiga. Forskning har visat att överföring av kunskap samt FoI-samverkan mellan små och medelstora företag och högskola, universitet och företag ger en plattform för innovationer och ökar möjligheten för att innovationer skapas. Strukturfondsprogrammet menar även att Västsverige hör till de europeiska regioner som har högst FoU-utgifter som andel av 10

Sveriges näringspolitik, EU och tillväxtstrategier bruttoregionalprodukt. Dock visar statistik om FoU-verksamhet från SCB att Västsveriges små och medelstora företag har en låg FoU-intensitet och innovationsverksamhet. Denna typ av verksamhet är istället koncentrerad till större företag, starka forskningsmiljöer vid universitet och högskola, samt forskningsinstitut. För att klara en global konkurrens är det enligt programmet viktigt att det utvecklas forsknings- och innovationsmiljöer, som kan stimulera samverkan mellan små och medelstora företag och högskola, universitet och näringsliv. Det kan sedan leda till goda förutsättningar för att skapa kunskapsöverföring, utveckling av nya innovativa idéer och möjligheter för att kunna testa lösningar inför kommersialisering. 9 En region i en global värld När Västsveriges behov och utmaningar redovisas beskrivs bland annat att det är viktigt att vara världsledande inom vissa områden för att klara den globala konkurrensen. Dessa styrkeområden, som är de politiskt prioriterade områdena, har identifierats av region Västra Götaland och Halland i deras politiska strategier. Styrkeområdena är: life science, hållbara transporter, hållbar stadsutveckling, marina näringar, livsmedel, material, hållbar produktion, upplevelsebaserade näringar, förnybar kemi och energi samt informationsoch kommunikationsteknologi. Det förklaras även att många av styrkeområdena är kopplade till mansdominerade branscher, och integrering av jämställdhetsarbete i innovationsprocesserna skulle enligt programmet förnya dessa styrkeområden och därmed bana väg för minskad diskriminering och ökad konkurrenskraft. 10 Jämställdhet behövs för att skapa innovativa företag Strukturfondsprogrammet lyfter fram att en förskjutning har skett de senaste årtiondena inom sysselsättningen i Västsverige från tillverkningsindustrin till den privata tjänstesektorn. Slutsatsen dras att industrin fortfarande har en avgörande roll för sysselsättningen och tillväxten i Västsverige, dock behövs kunskapsintensiva små och medelstora företag för att ha ett konkurrenskraftigt näringsliv samt för att minska sårbarheten i lågkonjunkturer. Samtidigt pekar strukturfondsprogrammet på det faktum att små och medelstora företag saknar egna utvecklingsmöjligheter för innovation och det regionala tillväxtarbetet behöver därför stimulera tillväxten i små och medelstora företag. Tillväxtarbetet behöver även stödja utvecklingen av innovativa tjänsteföretag och föra Västsverige närmare nya tillväxtmarknader. Att arbeta med jämställdhet förmerar humankapitalet och om regionen ska få fler växande och innovationsstarka små och medelstora företag måste hela befolkningen ha samma förutsättningar för att starta och utveckla företag. Av detta skäl behöver fler kvinnor bli kvinnor bli mer närvarande i näringslivet. I Västsverige är företagarna i huvudsak män, och aktörer som genomför insatser inom detta område bör enligt programmet vara medvetna om betydelsen av rådande genusstrukturer i tillväxtarbetet. 11 11

Sveriges näringspolitik, EU och tillväxtstrategier Västra Götaland 2020-strategin Västra Götalandsregionen har formulerat en strategi för det fortsatta tillväxtarbetet mellan 2014 och 2020 med grund i det uppdrag som regeringen har gett till regionen för tillväxtarbete. Denna tillväxtstrategi har även starka kopplingar till EU2020. Målet för Västra Götaland 2020 är att invånarna ska ha de bästa tänkbara förutsättningarna för att utvecklas. Strategin har likheter med det som har redogjorts i texten ovan från både EU och regering. Ett gott klimat för entreprenörskap, företagande och kreativitet är en del av strategin. Klimatet ska skapa goda förutsättningar för att starta företag, främja konkurrenskraften hos små och medelstora företag, samt stimulera till ökandet av entreprenörskap. Styrkeområden som räknas upp för Västsverige i strukturfondprogrammet återfinns i VGR 2020, där Life science, hållbara transporter, hållbar stadsutveckling, grön kemi, marin miljö och marina sektorer pekas ut i en process där näringsliv, akademi och politiker har medverkat sk triple helix. Riktade åtgärder ska genomföras för att underlätta för nya företag inom andra starka områden så som design, mode, textil, material, hållbar produktion, kulturella och kreativa näringar, förnybar energi, livsmedel och informations- och kommunikationsteknologi. 12 År 2020 ska hälften av alla nya företagare vara kvinnor Strategin uttalar att nya modeller och finansieringsformer ska utvecklas för att kunna ta större hänsyn till socialt, jämställda och miljömässigt hållbara innovationsidéer. I dagsläget är 36 % av de som startar nya företag i Västra Götaland kvinnor och insatserna ska enligt strategin bidra att hälften av alla nya företagare år 2020 är kvinnor. 13 12

Sveriges näringspolitik, EU och tillväxtstrategier Jämställdhet i VGR 2020-strategin I VGR 2020-strategin återfinns dock ingen direkt återkoppling till jämställdhet och tillväxt i samma utsträckning som i tillväxtstrategin från EU, regeringens strategi och de mål och prioriteringar som ges i strukturfondprogrammet. Ordet jämställdhet nämns inledningsvis när strategin presenteras i en formulering som uttalar att jämställdhet, miljö, internationalisering samt integration prioriteras i allt utvecklingsarbete. 14 Det lyfts dock inte fram på ett tydligt sätt i strategin vem som ansvarar för att jämställdhet blir prioriterat. Varför jämställdhet bör integreras eller vad jämställdhet har för roll när det kommer till regionens utveckling och tillväxt återfinns inte i sammanhanget. Detta kommer inte heller till uttryck senare i strategin, och det praktiska arbetet uteblir eftersom jämställdhetsperspektivet har osynliggjorts. Inkubatorer som tillväxtfrämjande företagsutvecklare I samtliga strategidokument och strukturfondprogram finns en övertygelse om att tillväxt och utveckling gynnas av utveckling av små och medelstora företag, samverkan mellan samhälle, forskning och näringsliv, och utveckling av aktörer, resurser och organisationer som kan stödja företag i deras utveckling. Innovationer beskrivs som en nyckelfaktor för tillväxt och utveckling, och skapandet av innovationer och kommersialisering av dem är sammankopplad med samverkan och utbyte mellan aktörerna som är nämnda ovan. Hur tillväxtarbetet går till när olika organisationer arbetar med att stödja och finansiera företagsidéer, forskning från högskola och universitet, etablerade företag eller entreprenörer som behöver draghjälp kan se olika ut. Ett konkret exempel på en sådan organisation, som dessutom oftast är helt eller delfinansierad av offentliga resurser, är en inkubator. En inkubator är ett verktyg för en region och ska kunna attrahera, utveckla och behålla företag, kompetens och kapital, för att möta en global eller nationell konkurrens samt därigenom bidra till tillväxt i Sverige. En inkubator ska fungera som en plattform för företagsutveckling där idégivaren får ta del av utvecklingsinsatser i form av affärskunnande och även kan få tillgång till viktiga nätverk och kontakter. Inkubatorer ska fungera som en länk mellan den som har en företagsidé och själva kommersialiseringen av idén. Hur arbetsorganisationen och verksamheten ser ut kan variera från inkubator till inkubator, men det gemensamma målet för de nio inkubatorer som finns i Västra Götaland är att de ska skapa nya och innovativa tillväxtföretag, vilket innebär att företagen bygger på kunskap och att de genererar tillväxt i form av omsättning och sysselsättning. 15 Inkubatorssatsningen knyter an till Vision Västra Götaland Det Goda Livet och syftet med satsningen på inkubatorer är i linje med visionen. Vision Västra Götaland Det Goda livet är formulerat av folkvalda politiker och ska vara en ram för det fortsatta utvecklingsarbetet i regionen. Strategin Västra Götaland 2020 har en koppling till visionen i form av att strategin pekar ut de prioriteringar som bedöms ha mest effekt för att uppnå Vision Västra Götaland Det Goda livet. 16 Inkubatorerna erhåller finansiellt stöd av regionen för sin verksamhet. 13

Sveriges näringspolitik, EU och tillväxtstrategier För 2012 2014 finns det en inkubatorsstrategi för att inkubatorerna ska bidra till den regionala tillväxten. Denna tillväxt ska följa uppsatta mål om mångfald och hållbar utveckling. I strategin står det att varje inkubator ska utforma aktiviteter som syftar till att öka andelen kvinnor i verksamheten för att stimulera till att fler kvinnor blir företagare. 17 Uppföljningen av denna strategi sker i form av att inkubatorerna skickar in en årlig rapport om aktiviteter, statistik och resultat. Västra Götalandsregionen återkommer också med en årlig rapport om inkubatorernas resultat och utveckling. 18 Vi ser att de riktlinjer som anges i tillväxtstrategin EU2020 föreskriver inte följs i de strategier som utformas regionalt i Västra Götaland. I såväl den europeiska som den nationella strategin anges att jämställdhet är en viktig faktor för att skapa tillväxt i Europa. Särskilt lyfter man fram att den könssegregerade arbetsmarknaden är ett hinder för utveckling och tillväxt. Av detta skäl bör särskilda insatser genomföras för att bryta detta mönster. Detta gäller i synnerhet inom de mansdominerade branscher som betecknas som regionala styrkeområden. I strategin för Västra Götaland har denna europeiska och nationella ambition att tillvarata alla invånares kunnande och kompetens som en resurs i tillväxtarbetet osynliggjorts och i stort sett fallit bort. I Västra Götalands strategi finns en traditionell tolkning av att tillväxt sker i mansdominerade verksamheter utan att komplettera med någon ansats till jämställd utveckling. 14

Inkubatorer och Science Parks företagskuvöser Sammanfattning I kapitlet som följer redogörs det för vad en inkubator är, hur organisationen ser ut, vilken verksamhet de bedriver och hur de arbetar med jämställdhet. Man får även en överblick i hur inkubatorerna I Västra Götaland finansieras och hur det ser ut med representationen av kvinnor och män i verksamheten. Underlaget består av en egen kartläggning som utgår från tre studentuppsatser, information hämtad från internet, olika dokument om inkubatorsstrategier samt rapporter från Västra Götalandsregionen och Sweco. Den sammantagna bilden är att inkubatorsorganisationerna ser olika ut och att målgrupp, arbetsmetod och erbjudande kan variera på detaljerad nivå. Det som är gemensamt är att de har en målsättning att vara en utvecklande tillväxtmiljö för företag som ska etablera sig och växa. I denna rapport visas att inkubatorerna i huvudsak väljer att stödja manligt ägda och ledda bolag och projekt. Företag som ägs och drivs av kvinnor är försvinnande liten i jämförelse med de bolag och projekt som ägs och drivs av män. Faktorer som styr marknadsföring och antagning av nya bolag presenteras i texten i kapitlet. Kunskapen om att det är få kvinnliga företagare i inkubatorernas verksamhet har varit känd sedan tidigare, 19 men tydliga och genomgående åtgärder för att åstadkomma förändring har uteblivit. Regionen och övriga finansiärer av inkubatorernas verksamhet följer visserligen till del upp den verksamhet som bedrivs ur ett jämställdhetsperspektiv. Däremot sker ingen förändring av verksamheten. Nio inkubatorer erhåller ca 100 miljoner kronor per år som syftar till att erbjuda tillväxtfrämjande insatser till företag i regionen. 80 % av de portföljbolag som tar del av inkubatorerna erbjudande ägs/drivs av män trots den uttalade ambitionen från politiskt håll att alla tillväxtfrämjande insatser skall bedrivas på lika villkor för kvinnor och män. Vad är en inkubator? En inkubator är en organisation som underlättar för nystartade företag att etablera sig, växa och bli lönsamma och bidrar därmed till tillväxt och en positiv ekonomisk utveckling i landet. En inkubator är ett instrument för att bidra och utveckla Sveriges tillväxt och innovationer. Inkubatorerna kan ha olika utseende när det gäller organisering, arbetssätt, inriktning, finansiärer och mål. Det som inkubatorerna har gemensamt är att de erbjuder stöd i form av affärsrådgivning samt erbjuder en plattform för att företagare enkelt skall kunna nätverka med kunder, partners och investerare. Vissa inkubatorer har även i uppgift från regeringen att kommersialisera innovationer som görs inom forskning. I dessa fall brukar inkubatorn i regel ha anknytning till ett universitet eller högskola. Uppsatsen Svenska företagsinkubatorer att överbygga gap och skapa värde innehåller en kartläggning av 12 svenska inkubatorer som möjliggör en indelning i tre olika inkubatorstyper; icke-vinstdrivande, vinstinriktad inkubator, samt en kombination av de båda. Indelningen baserades på organisationsstruktur, intressenter samt inriktning och mål. Själva begreppet inkubator kan betraktas som ett paraplybegrepp för alla typer av inkubatorer. Den icke-vinstdrivande typen är ideell och riktad mot regional utveckling och att utbilda människor inom en- 15

Inkubatorer och Science Parks företagskuvöser treprenörskap. De fokuserar på att leverera hållbara och framgångsrika företag med den budget de har och investerar inte själva i bolagen. Två exempel på icke-vinstdrivande inkubatorer från Göteborgsområdet är inkubatorerna Framtidens Företag och Brewhouse. Den andra gruppen, den vinstdrivande inkubatorn, fokuserar på att utveckla bolag som kan ge avkastning till investeraren och inkubatorn gör ibland själv en investering. Den tredje typen är som ovan nämnt en kombination av de andra två och teknologisk överförning, regional tillväxt och entreprenöriell utbildning kännetecknar inkubatorn. Inkubatorn kan även göra egna investeringar i bolagen som de tar in. Chalmers Innovation, GU Holding och Sahlgrenska Science Park är exempel på en sådan inkubator. En slutsats från uppsatsen är att den tredje typen av inkubator och dess mål att vara en samhällelig inkubator men samtidigt investera själv i vissa bolag, kan skapa motsättningar. Om inkubatorns syfte och mål skulle formuleras mer tydligt och likriktat, inte minst från regeringshåll, skulle sammanstötningar kunna undvikas. Ett exempel på detta är att det finns en konflikt för inkubatorn i att ta risker i satsningar av kapital, och samtidigt vara en organisation som exempelvis ska hjälpa forskare på samma villkor. 20 Inkubatorn har ofta en platt organisationsstruktur och de anställda rådgivarna har ofta långtgående befogenheter och många har makt att fatta självständiga beslut. 21 Arbetsorganisationen består oftast av en chef och anställda som arbetar med affärsutveckling, affärsrådgivning, ekonomi, juridik och marknadsföring. De tar emot idébärare och innovatörer och värderar deras verksamhetsidé. Detta kräver att de anställda som värderar de sökande företagens verksamhetsidé eller projekt har kompetens för att kunna värdera dessa och se vilka som är bärande och utvecklingsbara. En stor del av de anställda inom en inkubator menar att det är deras tidigare erfarenhet av att vara företagare eller entreprenör som är deras främsta styrka i den dagliga verksamheten. 22 Denna struktur på organisationen gör att det blir viktigt att de anställda utgår från samma normer, strävar mot samma mål och syfte med verksamheten. Inkubatorsorganisationen är lik en tjänsteorganisation där hu- 16

Inkubatorer och Science Parks företagskuvöser mankapitalet utgör den största tillgången. Utan specifik kompetens hos de anställda inom inkubatorn faller hela konceptet med att inkubatorn ska stödja företag att växa sig starka. Det är därför av yttersta vikt att de anställda som jobbar med affärsutveckling har erfarenhet av vad entreprenörskap innebär. En del inkubatorer har en mindre personalstyrka och bygger verksamheten på konsulter som anlitas och arvoderas för rådgivning till bolag eller projekt. Generellt sett så söker sig nya företag, forskare eller idébärare till en inkubator med en förfrågan om att få hjälp och därmed ingå i inkubatorn. Antagningsprocesserna varierar mellan inkubatorerna. I regel är det de anställda inom affärsrådgivning, coachning och utveckling samt chefen för verksamheten som möter idébäraren och som tar beslut. I andra fall möter de anställda en idébärare men beslutet tas av inkubatorns ledning. Även tiden som ett företag eller projekt tillbringar inom en inkubator varierar. Det kan röra sig om tidsintervall mellan sex månader till tre år. Målet är att företaget ska bli så pass framgångsrikt att det kan lämna inkubatorn och bli självständigt, men processen kan se olika ut beroende på vilken inkubator det är, samt vilken fas och inriktning företaget och de som arbetar med det befinner sig i. Beroende på vilken bransch, näring eller sektor en inkubator är inriktad på så ser personalen, ledningen och verksamheten olika ut. Vissa inkubatorer ingår i så kallade Science parks, eller teknikparker, där test- och demonstationsmiljöer och andra typer av verksamhet ingår i en och samma organisation. Inkubatorernas finansiering varierar likaså, men i regel får de bidrag från offentliga medel så som ALMI, kommunalförbund och regioner. Vissa inkubatorer har även privata finansiärer samt investerar själva i bolagen som de tar hand om och använder en eventuell avkastning till att återinvestera i verksamheten. Inkubatorerna lämnar in en årlig uppföljningsrapport till Västra Götalandsregionen, men innehållet i dessa skiftar från inkubator till inkubator. 17

Inkubatorer och Science Parks företagskuvöser Västra Götalands inkubatorers finansiärer, organisation och anställda inom portföljbolagen Inkubator Brewhouse Chalmers Innovation Encubator Inkubatorn i Borås Modeinkubatorn I Borås Framtidens företag Gothia Science Park (Gothia Innovations AB) 18 Offentliga finansiärer BRG, VGR, EU-bidrag Tillväxtverket Almi, Chalmers, VGR, BRG & LSP Almi, Chalmers, VGR Almi, Borås Stad, Boråsregionen, HiB, VGR HiB, Sjuhärads Kommunalförbund, Tillväxtverket, VGR Almi, EU, VGR Almi, Skövde kommun, VGR* GU Holding Almi, EU + Tillväxtverket, GU, VGR, VINNOVA, Innovatum Teknikpark (Innovatum AB) Sahlgrenska Science Park Totalt belopp Fyrbodal, Trollhättans Stad, VGR* Almi, BRG, GU + Chalmers, Tillväxtverket, VGR, Belopp från finansiärer/ 2013 (tkr) 2 000 (BRG) 1 600 (VGR) 1 500 (EU + TVV) Tot 5 100 4 000 (Almi) 5 000 (Chalmers) 5 000 (VGR) 800 (BRG & LSP) Tot 14 800 2400 (Almi) 2000 (Chalmers) 1600 (VGR) Tot 6 000 1 000 (Almi) 600 (Borås reg.) 600 (Borås Stad) 600 (HiB) 2 400 (VGR) Tot 5 200 700 (HiB) 600 (Sjuhärad) 525 (Tillväxtverket) 800 (VGR) Tot 2 625 50 (Almi) 266 (EU) 1 500 (VGR) Tot 1 816 3 000 (Almi) 3 389 (Skövde kom.) 2 700 (VGR) Tot 9 089 3 743 (Almi) 1 957 (EU + Tillväxtverket) 2 400 (GU) 3 143 (VGR) 215 (VINNOVA) Tot 11 458 2 900 (Fyrbo.) 4 647 (Trollhät.) 9 600 + 21 025 (VGR + utökad satsning) Tot 38 172 1 000 (Almi) 1 550 (BRG) 900 (GU + Chalmers) 1 000 (Tillväxtverket) 4 900 (VGR) Tot 9 350 103 610 tkr Fördelning kvinnor/män (inkubatororganisationen) Fördelning kvinnor/ män i ledning, Portföljbolagen % (antal k/m) 64 % - 36 % 49 % - 51 % (49/51) (sammantagna siffror för ledning+styrelse) 42 % - 58 % 14 % - 86 % (6/36) 57 % - 43 % 18 % - 82 % (8/35) 67 % - 33 % 44 % - 56 % (4/5) 100 % - 0 % 61 % - 39 % (11/7) 100 % - 0 % 30 % - 70 % (3/7) 43 % - 57 % 16 % - 84 % (16/83) (sammantagna siffror för ledning+styrelse) 48 % - 52 % 13 % - 87 % (3/21) 33 % - 67 % 0 % - 100 % (0/17) 29 % - 71 % 14 % - 86 % (1/6) Fördelning kvinnor/ män i styrelse Portföljbolagen % (antal k/m) - 6 % - 94 % (5/74) 11 % - 89 % (14/108) 11 % - 89 % (2/16) 42 % - 58 % (8/11) 25 % - 75 % (5/15) - 17 % - 83 % (18/89) 7 % - 93 % (3/41) 15 % - 85 % (2/11) Tabell 1. Inkubatorer i Västra Götalands finansiärer, bidrag, fördelning kvinnor och män i organisationen, fördelning kvinnor och män i portföljbolagen. BRG = Business Region Göteborg, EU = Europeiska Unionen, HiB = Högskolan i Borås, LSP = Lindholmen Science Park, VGR = Västra Götalandsregionen. * = Finansieringen går ej enbart till inkubator. Källa: Information kring anställda och portföljbolagen har hämtats från respektive inkubators hemsida, portföljbolagens hemsidor samt webbplatsen allabolag.se. Uppgifter om finansiering hämtas från respektive inkubators verksamhetsrapport till Västra Götalandsregionen, 2013.

Inkubatorer och Science Parks företagskuvöser Finansiärer till inkubatorn Till stor del utgörs finansieringen av inkubatorernas verksamhet av offentliga medel, dvs skattemedel. Det rör sig om statliga medel i vissa fall och i andra fall är det regionala och även kommunala medel. Under 2013 uppgår den samlade finansieringen av nio inkubatorer/science Parks inklusive testarenor till ca 100 miljoner kronor. Fördelningen av dessa pengar går i huvudsak till verksamheter som hjälper och stödjer företag och projekt ägda och ledda av män. Eftersom en stor del av inkubatorerna får finansiering från offentligt håll har de i uppgift att finnas till för alla företagare oavsett kön. Dock är det faktum att kvinnor missgynnas inom det företagsfrämjande systemet inget nytt. Mycket forskning och undersökningar pekar på att kvinnor, kvinnodominerade branscher och områden försummas och prioriteras lägre inom den svenska näringspolitiken än de som är manligt dominerade. 23 Vi kan konstatera att detta förhållande även är gällande i Västra Götaland. Kvinnor får inte tillgång till inkubatorernas verksamhet på lika villkor som män. Inkubatorns organisation är relativt jämställd I stort sett har samtliga inkubatorer en förhållandevis jämställd organisation när man ser till hur det fördelar sig kvantitativt med kvinnor och män bland de anställda och i styrelsen. Däremot skiljer det sig åt i ett kvalitativt perspektiv där kvinnor och män är verksamma inom olika arbetsområden. 24 Andelen kvinnor är störst inom administration och kommunikation, och män befinner sig ofta på chefsposter och som utvecklare, rådgivare eller coacher inom det affärsmässiga området. Undantag finns där såväl kvinnor som män är i majoritet. Undantag utgörs av inkubatorn Framtidens företag som har 100 % kvinnor samt Inkubatorn i Borås som har en majoritet kvinnor bland de anställda. Likaså avviker Sahlgrenska Science Park och Innovatum I Trollhättan med en majoritet av män bland de anställda. I tabell 1 finns dock inte någon kvalitativ jämställdhet redovisad gällande fördelning av om ledningsfunktioner innehas av en kvinnor eller män. Ojämställd verksamhet portföljbolagen är mycket ojämställda Vi ser att bland de portföljbolag som tar del av inkubatorns tjänster råder en stor ojämställdhet i styrelse och ledning bland de flesta bolagen. I portföljbolagen är det en hög representation av män både i styrelserna och bland ledningen. GU Holding, Chalmers Innovation, Sahlgrenska Science Park och Trollhättan Innovatums portföljbolag uppvisar mellan 0-14 % kvinnor i ledningen.. Brewhouse och Modeinkubatorn är de enda inkubatorerna med portföljbolag som har en relativt jämställd fördelning kvinnor/män i ledning och styrelse. Genomgående är det bland alla inkubatorerna en övervikt av män som driver de portföljbolag som tar del av inkubatorns tjänster. Kvinnor är frånvarande och detta problematiseras sällan av vare sig inkubatorer eller finansiärer 25 trots att det rör sig om en ojämställd fördelning av offentliga medel och trots att det uttalas att jämställdhet är en 19

Inkubatorer och Science Parks företagskuvöser viktig tillväxtfaktor i den Europiska tillväxtstrategin och forskning om jämställdhet inom företag och organisationer. 26 När det kommer till överrepresentationen av män hos inkubatorernas portföljbolag är orsakerna till detta enligt inkubatorerna att underlaget och söktrycket till stor del representeras av män. Detta kan betecknas som en tolkning av den verklighet som man avläser ur den verksamhet som bedrivs. Uppsatsen Inkubatorer och jämställdhet - En granskning av GU Holding, Sahlgrenska Science Park och Chalmers Innovation och deras verksamhet ur ett jämställdhetsperspektiv har kartlagt och analyserat den antagningsprocess som inkubatorerna gör när de ska ta in nya bolag och i den uppsatsen påvisas att antalet sökande kvinnor med företagsidéer inte saknas även om de är färre än antalet män. Däremot blir de i lägre grad antagna. Antagningsprocessen ser olika ut hos varje inkubator, men ur ett generellt perspektiv är grundprincipen den samma. Den främsta skillnaden är att den vinstinriktade inkubatorn tenderar att vara mer selektiv i sin antagning av bolag. 27 Mest förekommande är att idébärare på egen hand söker sig till en inkubator som de anser kan passa deras behov. Därefter följer en process av att idén och personen eller gruppen bakom den presenteras, bedöms, utvärderas och kanske ändras, där de som jobbar inom inkubatorn deltar och fattar beslut om inträde i inkubatorn. Ett av resultaten från uppsatsen var att de som oftast möter en idébärare i det första steget i antagningen är en anställd, som jobbar med affärsrådgivning/ utveckling/coachning. 28 Intervjuer som har gjorts i samband med två uppsatsarbeten visade att de anställda inom inkubatorn ofta återger att det är deras erfarenhet och kunskap kring entreprenörskap och företagande som inverkar på mötet med idébäraren eller gruppen. 29 Det finns vissa kriterier, rutiner och steg i en antagningsprocess, men det är i hög grad upp till de anställda inom inkubatorn att avgöra i ett tidigt skede av antagningsprocessen om bolaget ska få 20

Inkubatorer och Science Parks företagskuvöser gå vidare till nästa steg. 30 Hur man presenterar sig själv och företagsidén och hur kommunikationen fungerar mellan anställd och idébärare kan ha en avgörande betydelse. Att komma över första tröskeln in till en inkubator kan avgöras beroende på vilken anställd som tar emot personen eller gruppen och hur denne bedömer den sökandes presentation. Betydelsefulla variabler i denna antagningsprocess bygger på vad den anställde har för erfarenheter, attityder, kunskap och värderingar. Antagningsprocessen bygger på en subjektiv bedömning och inte på objektiva kriterier. 31 hur många ör att tas med t minst en samtalat med Totalt inflöde av bedömda idéer till inkubatorerna i Västra Götalandsregionen 2008-2012 1000 800 600 400 nflödet av ur många av idébärarna. na bland iffran 33 %. rung ppling till att följa upp forskning rna kommer. n FoUdet. Med sprungen ur tingen nstitut. För ou-baserade en FoUn, en trend s 25 ndelen FoUl idéer som vet respektive rer, även et. 2 är att prenörer inskar. För ristående antalet 200 0 2008 2009 2010 2011 2012 2013 Totalt antal idéer Antal idébärare kvinnor Kommentar: Diagrammet visar det totala inflödet av idéer som bedöms av inkubatorn och hur många av idéerna som har minst en kvinna i gruppen/kvinnlig idébärare som söker sig till inkubatorn. För att tas med i statistiken ska inkubatorn lagt minst en timme på att värdera idén, samt samtalat med idébäraren/bärarna. Exempelvis under 2010 var det lite mer än 800 idéer som presenterades för någon av Västra Götalands inkubatorer. Två hundra av dessa företagsidéer som presenterades för en inkubator fanns det en kvinna bakom eller minst en kvinna med i gruppen. Andelen idéer med minst en kvinna bland idébärarna är 29 % och siffran nationellt är 33 %. 32 Antalet kvinnor som presenterar sina företagsidéer för en inkubator är således lägre i Västra Götaland än i riket som helhet. Källa: VGR Inkubatorrapport 2014 25% 20% Chansen 15% att bli antagen som kvinnlig företagare är liten Kvinnors 10% underrepresentation inom inkubatorernas portföljbolag skulle kunna förklaras med 5% att de inte verkar passa in i normerna som antagningsprocessen rymmer. 33 Tidigare forskning om entreprenörskap och kön har visat att rådande föreställningar om goda kvaliteter för företagare och entreprenörer ofta är förknippade med traditionellt sett man- 0% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 liga egenskaper, vilket i vårt samhälle faller sig naturligt att män har. De tillskrivs ofta Andel FoU-baserade idéer egenskaper som risktagande, driftighet, handlingskraft, tekniskt kunnande och mod, vilket antas vara positiva egenskaper hos någon som vill driva ett företag. 34 Om en anställd eller en chef inom en inkubator hävdar att deras tidigare erfarenhet är mycket viktig i deras jobb, där de sannolikt mött en stor andel män som blivande företagare, 70% så kan det vara en faktor som påverkar att andelen kvinnor är låg i portföljbolagen. Så länge 60% inkubatorn håller fast vid sitt gamla arbetssätt och synen på sin verksamhet kommer det 50% med största sannolikhet att fortsätta påverka kvinnors möjligheter negativt att träda in i inkubatorn. 40% 30% 20% 10% 0% 2008 2009 2010 2011 2012 2013 21

Inkubatorer och Science Parks företagskuvöser Presenterade, bedömda och antagna idéer hos tre inkubatorer Chalmers Innovation, GU Holding och Sahlgrenska Science Park 2009-2013 Även om den sammantagna andelen kvinnor som söker till inkubatorn är lägre i Västra Götaland än i riket som helhet så är andelen som blir antagna till inkubatorn ännu lägre. Av dem som söker så blir ett fåtal kvinnor beviljade stöd från en inkubator i Västra Götaland. CI Utvärderade idéer Antagna idéer Kvinnor Män Totala Kvinnor Män Totala 2009 Antal 8 85 93 0 6 6 Procent 8,60% 91,40% 100,00% 0,00% 100,00% 100,00% 2010* Antal 0 153 153 0 7 7 Procent 0,00% 100,00% 100,00% 0,00% 100,00% 100,00% 2011 Antal 10 134 144 1 7 8 Procent 6,94% 93,06% 100,00% 12,50% 87,50% 100,00% 2012** Antal 6 100 106 1 6 7 Procent 5,66% 94,34% 100,00% 14,29% 85,71% 100,00% 2013 Antal 18 119 137 2 15 17 Procent 13,14% 86,86% 100,00% 11,76% 88,24% 100,00% * 1 antagen idé utan information om man eller kvinna ** 8 antagna idéer utan iformation om man eller kvinna Utvärderade idéer Antagna idéer GU Holding Kvinnor Män Totalt Sannolikhet Kvinnor för Män en kvinna Totalt eller 2009 Antal N/A N/A N/Aman att N/A bli antagen N/Abaserat N/A på Sannolikhet Procent att bli antagen N/A baserat N/Apå alla N/Aantalet N/A sökande kvinnor N/A resp. N/A 2010 Antal sökande N/A N/A N/A N/A männ/a N/A CI Kvinnor Procent Män N/A Totalt N/A Fördel N/A Kvinnor N/A Män N/A Fördel N/A 2009 0,00% 6,45% 6,45% Män 0,00% 7,06% Män 2011 Antal N/A N/A N/A N/A N/A N/A 2010* 0,00% 4,58% 4,58% Män 0,00% 4,58% Män Procent N/A N/A N/A N/A N/A N/A 2011 0,69% 4,86% 5,56% Män 10,00% 5,22% Kvinnor 2012 Antal 10 55 65 1 15 16 2012** 0,94% 5,66% 6,60% Män 16,67% 6,00% Kvinnor Procent 15,38% 84,62% 100,00% 6,25% 93,75% 100,00% 2013 1,46% 10,95% 12,41% Män 11,11% 12,61% Män 2013 Antal 9 47 56 2 6 8 Procent 16,07% 83,93% 100,00% 25,00% 75,00% 100,00% SSP Utvärderade idéer Antagna idéer Kvinnor Män Totala Kvinnor Män Totala 2009 Antal 19 39 58 Sannolikhet 0 för 1en kvinna 1 Procent 32,76% 67,24% 100,00% 0,00% eller man 100,00% att bli antagen 100,00% 2010* Antal Sannolikhet att 18 bli antagen 37 baserat på 55 alla baserat 3 på antalet 7 sökande 10 Procent 32,73% sökande 67,27% 100,00% 30,00% kvinnor 70,00% resp. män 100,00% 2011 AntalKvinnor N/A Män Totalt N/A Fördel N/A Kvinnor 5 Män 5 Fördel 10 2009 Procent N/A N/A N/A N/A N/A N/A Vet ej 50,00% N/A 50,00% N/A 100,00% Vet ej 2012 Antal 13 32 45 2 3 5 2010 N/A N/A N/A Vet ej N/A N/A Vet ej Procent 28,89% 71,11% 100,00% 40,00% 60,00% 100,00% 2011 N/A N/A N/A Vet ej N/A N/A Vet ej 2013 Antal 11 31 42 2 3 5 2012 1,54% 23,08% 24,62% Män 10,00% 27,27% Män Procent 26,19% 73,81% 100,00% 40,00% 60,00% 100,00% 2013 3,57% 10,71% 14,29% Män 22,22% 12,77% Kvinnor * 3 antagna idéer utan information om man eller kvinna GU Holding Andelen bedömda och antagna idéer, med fördelning på kvinnor Sannolikhet och män. CI för = Chalmers en kvinna Innovation, eller N/A = Ej tillgängligt, GU Hold. = GU Holding, SSP = Sahlgrenska Science Park. Källa: Andersson (2014), ursprungskällan ALMI Analys. man att bli antagen utifrån Kommentar: Uträkningar som baseras på siffrorna i tabellerna ovan kring möjligheten att bli antagen till inkubatorn för kvinnor och män visar att Sannolikhet den är högre att för bli män. antagen Även baserat de siffror på som alla visar hur baserat många på kvinnor antalet respektive sökande män som söker sig till inkubatorn SSP är viktiga att ta i beaktande, då sökande visa på hur inkubatorerna väljer kvinnor att nå resp. ut och män marknadsföra sig. Marknadsföring och arbetssättet att Kvinnor nå ut i olika sammanhang Män Totalt kan ha en avgörande Fördel roll Kvinnor för vem eller Män vilka som sedan Fördelbestämmer sig för att söka till inkubatorn. Målgrupp, plattform, tid och situation är faktorer som kan påverka hur en inkubator når ut till nya bolag, idéer eller 2009 0,00% 1,72% 1,72% Män 0,00% 2,56% Män innovatörer. 2010* 5,45% 12,73% 18,18% Män 16,67% 18,92% Män 2011 N/A N/A N/A Vet ej N/A N/A Vet ej 22 2012 4,44% 6,67% 11,11% Män 15,38% 9,38% Kvinnor 2013 4,76% 7,14% 11,90% Män 18,18% 9,68% Kvinnor