Medicinsk informatik - Uppgift och problem? Rätt IT IT skulle spara miljarder i i vården Underkänt journalsystemen klarar inte inte kraven Splittrad journal ger ger splittrad vård Bröstcancersajter håller inte inte måttet Hemdator underlättar anhörigvård Bilder i i journalerna ger ger högre kvalitet Stockholms it-projekt kan kan bli bli dyrt Sjukhus och och psykiatri sena i i IT-utvecklingen Några rubriker hämtade ur Computer Sweden Dagens Medicins bilaga It i vården 2004-2006 17 17 sjukhus får ett ett jättesystem för text och bild [2005-08-18 10:00] 10:00] En En gemensam databas för digitala röntgenbilder, remisser och utlåtanden ska knyta samman samtliga 17 17 röntgenkliniker i i Västra Götalandsregionen. Den Den nya nya systemet kommer bland annat att att innebära att att all all radiologisk information om om patienterna finns finns tillgänglig på på samtliga kliniker, oavsett var var patienten befinner sig sig i i regionen. Det Det är är inga inga små små datamängder det det nya nya systemet ska ska hantera. Inledningsvis ska ska all all radiologisk information som som finns finns på på de de olika olika sjukhusen laddas ner ner i i databasen, vilket i i dagsläget handlar om om cirka cirka en en miljon undersökningar. Dessutom förväntas man man producera omkring 75 75 terabyte i i form form av av bild bild och och textinformation i i systemet varje varje år. år. Det Det största problemet med med det det nya nya systemet är är dock dock inte inte lagringsutrymmet. Eftersom regionen är är först först i i landet med med att att upphandla denna typ typ av av system, som som omfattar både både text text och och bild, bild, är är den den största utmaningen rutiner och och logistik kring arbetsflödena. Enligt Lars Lars Lindsköld finns finns det det inget inget liknande system i i världen.
Gräver fram allt som är värt att veta i klinikens IT-system [2006-09-07] Reumatologkliniken på Falu lasarett har lärt sig att strategiskt utnyttja vårdens IT-system för att utvärdera sitt arbete. Kötider, väntelistor och medicinska resultat mäts och jämförs för att veta att kliniken gör rätt saker. På tio år har två av tre slutenvårdsplatser försvunnit på reumatologkliniken i Falun. En kraftig minskning som har kunnat genomföras utan negativa konsekvenser för patienternas hälsa. Det vet klinikledningen eftersom den har fullständig kontroll på vårdkvaliteten. Allt mäts och utvärderas hela tiden - kötider, patientens tillfredsställelse och behandlingens effekt på smärta och andra medicinska resultat. Infomedica kan kan bli bli hela helavårdsveriges webbportal [2005-08-30] [2005-08-30] Patientportalen Infomedica kan kan komma komma att att byggas byggas ut ut till till hela hela sjukvårdens webbportal. I I höst höst byter byter tjänsten namn namn till tillsjukvårdsrådgivningen.se och och samarbetet med med telefonrådgivningen fördjupas. Landstingen och och Apoteket driver driver tillsammans sajten sajten Infomedica, en en webbtjänst med med information om om sjukdomar, symtom symtom och och behandling. Det Det är är dock dock inte inte så så stor stor del del av av allmänheten som som känner känner till till webbplatsen. En En undersökning visade visade att att bara bara 9procent av av de de tillfrågade kände kände till till sidan. sidan. Målet Målet är är att att kommunikationstekniken ska ska avlasta avlasta och och komplettera sjukvården, för för bättre bättre tillgänglighet. Telefonrådgivning, information om om sjukdomar, undersökningar och och behandlingar, tidsbokning och och kommunikation över över webben webben med med sin sin vårdgivare går går alla alla under under namnet namnet "Vårdnivå ett". ett". Det Det finns finns stora stora förhoppningar om om att att sjukvården ska ska spara spara pengar pengargenom genom att att hänvisa hänvisa vårdsökande med med lättare lättare problem problem till till denna denna nivå. nivå. Om Om det det verkligen fungerar på på det det viset viset är är dock dock inte inte säkert. säkert. Mer Mer kunskap kunskap hos hos patienterna leder leder inte inte nödvändigtvis till till att att färre färre söker söker vård. vård. Det Det kan kan lika lika gärna gärna hända hända att att fler fler förstår förstår att att de de borde borde söka söka vård. vård. En En samarbetsgrupp mellan mellaninfomedica och och landstingen (där (där andra andra lösningar används) har har tillsatts tillsatts för för att att börja börja arbeta arbeta under under hösten. hösten.
Vad behöver man då för att klara den kommande yrkesrollens utmaningar??? Medicinsk informatik yrkesroll och utb.program Monica Nyström monica.nystrom@lime.ki.se 08-524 836 20 Teknisk kunskap och kompetens Medicinsk kunskap och kompetens Metodisk kunskap och kompetens för genomförande av projekt- och förändringsarbete. Kunskap om människors och olika systems beteenden Yrkesroll Kunskap och kompetens relaterat till verksamhet och organisation
Olika typer av kunskap och kompetens Teoretisk och praktisk kunskap Motsättning eller komplement? Deklarativ kunskap Veta att Kunskaper som vi kan verbalisera (Anderson, 1995). Kunskap vi tillägnar oss relativt snabbt och som vi använder när vi är noviser inom området. Försvinner snabbt om den inte repeteras. Procedurkunskap Veta hur Implicit och skicklighetsbaserad (Anderson, 1995). Expertkunskap. Tar längre tid att tillägna sig men är mer bestående. Både deklarativ och procedurkunskap erhållen genom multipla erfarenheter finns införlivad i mentala scheman och modeller. Dessa i sin tur påverkar både hur vi uppfattar vår omgivning och hur vi agerar i den Monica Nyström, Karolinska Institutet, LIME, MMC, monica.nystrom@ki.se 08-524 836 20 Kolb Erfarenhetsbaserat lärande Lärande en process med två olika dimensioner (fyra delmoment): 1) Konkret-Abstrakt = två motsatta sätt att generera kunskap 2) Aktiv-Reflektiv = två motsatta sätt att transformera kunskap Konkret (direkt upplevelse) Aktiv (experimenterande) Reflektiv (observerationer, reflektioner) Abstrakt (begrepps- och teoribildning) För att högre form av kognitiv och personlig utveckling ska ske måste samtliga fyra delmoment konfronteras och integreras till en kreativ syntes.
Att arbeta med organisatoriska förändrings- och utvecklingsprocesser Organisatorisk förändring = Införlivandet av av nya nya idéer idéer och/eller beteenden i i en en organisation Yttre Yttre orsaker orsaker (ex): (ex): Förändringar av av ekonomiska, marknadsmässiga mfl. mfl. faktorer faktorer Teknisk utveckling/förändring Politiska beslut beslut Lagförändringar Förändrade resurstillgångar, nya nya konkurrenter, nya nya marknader Inre Inre orsaker orsaker (ex): (ex): Nya Nya anställda, med med nya nya idéer idéer och och mål mål Förändrade arbetsformer och och arbetsverktyg Ändringar i i organisationsstruktur Förändring av av organisationsklimat Förändringar i i målstruktur Svårigheter, problem, utfall/resultat Vad vill man uppnå med förändrings- /utvecklingsprojekt inom organisationer? Hög effektivitet? Excellenta prestationer? Hög kvalitet? Patientsäkerhet? Optimalt resursutnyttjande? Bättre samverkan? Bättre arbetsmiljö? Bättre ekonomi/högre vinster? Nöjda kunder? Överlevnad? Förbättring? På På lång eller kort sikt? Fokus på på utveckling som gynnar kund/patient, personal, ledning, politiker, samhälle eller x? x?
Organisatoriska förändrings- och utvecklingsprocesser - Några vanliga problem: Brist på analyser Systematik versus trial and error strategi? Andras/tidigare erfarenheter och kunskaper? Kunnighet i analys, informationsinsamling och tolkning - Reliabilitet och validitet? Information och kommunikation Strategier för detta? Beslutsfattande, delaktighet och inflytande När? Hur? Vem/vilka? Processuppföljning och feedback Utvärdering - Plan för, kriterier, metoder? Monica Nyström monica.nystrom@lime.ki.se 08-524 836 20 Problemlösning några svårigheter Exempel på på några vanliga barriärer och och felkällor vid vid problemlösning: Vår perception innebär att att vi vi t.ex. t.ex. uppfattar saker selektivt. Vårt Vårt informationsprocessande har har brister Inbyggda felkällor i i våra våra mentala modeller, missledande referensramar och och förklaringsmodeller Känslighet för för påverkan från från vår vår omgivning, speciellt social Användandet av av ofullständiga eller eller missledande heuristiska regler, tumregler Andra fällor --Bli Bli för för säkra på på vår vår sak sak --Självuppfyllande profetior --Inte Inte vilja vilja ge ge upp upp projekt eller eller lösningar vi vi investerat mycket i i trots trots att att bevisen för för motsatsen är är överväldigande
Monica Nyström monica.nystrom@lki.se Ett systematiskt angreppssätt för problemlösning och förändringsarbete ANALYTISKT PLAN 1)ANALYS AV SIT/PROBLEM - Hypoteser om orsaker, samband - Informationsluckor, oklarheter - Omgivning och restriktioner - Kunskap om fenomen, begrepp - Frågeställningar - Tidigare erfarenheter Uppfattad bild av sit/problem 3) UTVÄRDERING - Analys och tolkning 2) HANDLINGS- OCH ÅTGÄRDSPLANERING - Mål och delmål, uppföljningskriterier, syn på arbetsprocess - Åtgärder och delåtgärder - Implementeringsmetoder, tidsplan - Metoder för uppföljning/utvärdering - Långsiktigt införlivande Sit/Problem Fenomen Information Information om situationer, olika åsikter, effekter etc. EMPIRISKT PLAN Verklighet