20070910 Minnesanteckningar från möte med NVF Tema B, handikappfrågor 30 augusti 2007 i Stockholm Närvarande Frånvarande Karin Renström, ordförande (KR) Roger Johansson, sekreterare (RJ) Björn Kåre Steinset (BKS) Jens Pedersen (JP) Palli Mortensen (PM) Tore Amblie Bjørback (TAB) Tytti Viinikainen (TV) Åsa Enberg (ÅE) Astrid Eide (AE) Geir Pétursson (GP) Jan Moberg (JM) Mogens Möller (MM) Wolfgang Liepack (WL) 1. Genomgång av minnesanteckningar från Helsingfors Tytti fick ett stipendie för att främja sina post master studier. Tytti hade en härlig arbetsvecka i Smögen vid havet, en internationell sommarskola. Temat för veckan var medborgare för samverkan. Gruppen bestod av många olika deltagare, akademiker och yrkesverksamma. Lärdom du måste göra som du verkar. Seminariet var ett exempel på att man måste leva som man lär. Titta i NVF stadgar om vad som skulle främja arbetet med tillgänglighet. Tore tittar om tillgänglighet eller Universell design kan lyftas fram. Karin skickar ut Margittas svar på förslaget från Tema F om NVF verksamhetsformer m.m. TAB KR
2. Roadshow i Balticum Roadshowen blir av, enligt PärHåkan. När vill vi ha den, marsapril? Vi föreslår alternativt tisdag 8 april, onsdag 9 april eller torsdag 10 april. Vi lägger vårt sammanträde dagen efter seminariet. Kontaktperson med balterna föreslås Wolfgang vara. Våra presentationer uppdateras och översätts av var och en i god tid. Vi bestämmer tiden för det då seminariet beslutats. Idékatalog, ska vi ta fram en katalog med information som kan vara till nytta för roadshowen. Vad ska den i så fall innehålla? Före nästa möte bör ett koncept tas fram. Vilket format ppt/word? Ett worddokument med text och separata bilder som är tydligt kopplade till worddokumentet är nog det bästa. En första omgång skickas till Geir senast den 5 oktober. Bilderna kan vara lågupplösta i första omgången. Uppdatering av litteraturlistan, behovet kvarstår till Roger, med hjälp av kontaktpersoner i resp. land. 5 oktober är en bra datum Hur gör vi med översättning till engelska? Finns det centrala pengar att söka för att översätta dokument till engelska. Vi återkommer till detta vid nästa möte. 3. Verksamhetsplanering a. Utskottskontakter Åsa har tagit upp frågan i utskott 22. I övrigt pågår ingen aktivitet, just nu. Nu pågår arbete inför kongressen i alla utskott. b. Seminarier Seminarie i Köpenhamn som utskott 22 arrangerade. Seminariet och exkursionen handlade mycket om trafiksäkerhet och tillgänglighet. Seminariet i Kristiansand handlade mycket om tillgänglighet. Begreppet diskuterades. Kåre pratade om Universell Utformning. Trygghet var ett återkommande tema. Rutevalg på humörets villkor en bra föreläsning om våra val av resvägar som hölls av Björn Silfverberg. Arbetena i Kristiansand presenterades. Ett grupparbete hölls i mitten av seminariet för att inventera en viss del av Kristiansand. Grupper om 10 personer redovisade sina intryck av tillgängligheten i ett visst område. Avslutades med en presentation av intrycken. Materialet lämnades över till Kristiansand. Kan detta vara en idé för Baltikum? NVF52 hade seminarie i juni i Stockholm. Exemplet Bergen är tydligast med att visa hur ett helt koncept, där tillgänglighet har en del, kan se ut. Utskott 22 har ett seminarie i Bergen 1921 sept. om trafikanter i by. Det går bra att anmäla sig på 22:ans hemsida. Seminarie By for alle, Köpenhamn, 12 november, senast anmälan på lördag men anmälningstiden är förlängd. Seminariet verkar vara ett bra arrangemang. WL GP Alla RJ 2 (7)
c. Tema B, hur går vi vidare Nuvarande arbetssätt med en Temagrupp jämfört med att ordna ett utskott eller lägga ner temagruppen. Svagheter Styrkor Temagrupp ger nätverk En temagrupp ger kontinuitet i träffarna, alla är med För små nationer är temagruppen bra, ett utskott ger inte mer. Vi har gjort egna seminarier, varit en del av andras seminarier och deltagit i andra utskotts möten. Spjutspetsarna är samlade. Möjligheter Informationen når fler genom att nätverken är större om man är ett utskott. Tillgänglighet är inte statiskt, det utvecklas, en egen temagrupp/utskott ger nya möjligheter. Det finns fortfarande erfarenheter runt om i norden att få fatt på och som är väl värda att sprida. Universell utformning är en bärkraftig möjlighet som kan tas tillvara, det kan vara lika starkt som andra aktuella teman. En motor för tillgänglighet ger stöd för att frågan lyfts fram bland andra utskott. Nordisk arrangör av ett tillgänglighetsseminarie per år. Nordiska rådet tar initiativ i frågan, där kan NVF vara en sparring till deras initiativ. Tillgänglighet kan bli ett eget utskott, då kan handikappanpassning vara en del av total tillgänglighet. Målet för gruppen räcker inte för nästa period, det behöver revideras och uppdateras så att rollen blir effektivare och tydligare. Infiltrationen i andra utskott har inte lyckats i den omfattning som vi ville och som NVF efterfrågat. Hot Ett utskott ger O/Smöten, med lägre intensitet i utskottsmöten. I andra utskott kan tillgänglighetsfrågan bli en perifer fråga. Sammanfattningsvis: Vi uppfattar att frågorna ligger i tiden, tillgänglighetsfrågorna behöver vara kvar, gärna som utskott, frågorna kan då synas bättre. Om detta tema avslutas bör det föras vidare till eget utskott i första hand, i andra hand förs området till utskott. Tema/utskott Universell Design är vårt förslag. d. Input till övriga utskott e. Nya teman/utskott Tema/utskott Universell Design tillgänglighet för alla KR 3 (7)
Delaktighet/medverkan/brukarmedverkan/kundperspektiv/lyhördhet mot kund acceptens/subjektiv uppfattning/ (finns idag i utskott 21) 4. Via Nordica a. Utställning Det finns en finsk animation med teckenspråk som kan locka till montern. Men vad ska det vara i montern? Bilder från Stockholm, kan vi få. Tema i montern Universell Utformning möjligheter, goda exempel på bra lösningar Dimensionerande människa hur vi ser ut när vi blir gamla och har fått vår rollator Brukarmedverkan Revision Download av pdffiler av de slideshows som visas kan vara en utvecklingsbar idé, automatisk visning av slides. Förslag från Åsa senast 30 sept. Monter 25 B är bokad för vår räkning, efter en varsam fråga från Åsa. Åsa undersöker om vi kan byta upp oss till en hörnplats. b. Tekniska turen Ett avtal har undertecknats mellan Helsingfors stad och NVF exakt vad som ska ske. Exkursionen går till barnens trafikstad och utställningen av produkter. Man går dit och provar på olika situationer och man lyssnar på föreläsningar i salen intill. Det ordnas 24 exkursioner, varje exkursion tar ett 30tal deltagare. Föranmälan måste ske, dock kan lediga platser fyllas efter hand. 9 & 10 juni kl. 13 & 15. Varje exkursion tar 1 1 ½timma. Exkursionerna pågår parallellt med sessionerna. Finns det ett informationsmaterial som kan delas ut eller som kan finnas i montern? Tytti undersöker detta. c. Fackliga programmet Några sessioner kan vara aktuella. Session 1: Tema D Människan i centrum. Eventuellt kommer en videointervju med en rullstolsburen. (Tytti, Tore) Utskott 41 Vegkapitalen hva betyr den for brukere og samfunn? Vi har inget självklart att bidra med. Jan tackar nej. (Jan) Session 2: Utskott 11 Grænseløs IT. Pågår förfrågan. (Jan) Utskott 23 Trafik för en attraktiv stad. Pågår förfrågan. (Jan) Utskott 33 Kontraktstyper. Funktionskrav kan ev. behandlas. (Bjørn Kåre) Session 3: ÅE ÅE TY TY/TAB JM JM BKS TY 4 (7)
Utskott 13 Från vägbyggare till samhällsbyggare. Meddelar att vi inte avser att medverka. (Tytti) Session 4: Utskott 52 Ett säkert vägnät manualerna (eller session 5 goda exempel). Vi deltar. (Roger) Session 5: Utskott 41 Optimizing accessibility and safety winter service. Kontakt fortsätter. (Jens) Enligt PärHåkan kan vårt deltagande i plenum Människan i centrum (Mogens, Wolfgang) och Säkerhet för alla trafikanter (Mogens) bli aktuellt. Han återkommer för diskussion. I avslutningsplenum kommer troligen framtiden och miljön vara två ämnen som behandlas. Kan vi ha något att tillföra Islands framträdande? Rapportera in till Karin senast den 28 sept. 5. Erfarenhetsutbyte Palli Mortensen Björn Kåre Steinset Tore Amblie Bjørback I Oslo har man startat ett projekt med ledlinjer till hållplatser. Men det är sällan som hållplatser ser ut som de ska. Undantagen blir regel. Konkreta förslag har tagits fram. De olika förbunden är delaktiga i att ta fram principer för ledlinjer till hållplatser. Lestråken kan sträcka sig ganska långt ut från hållplatser. De kan byggas upp av naturliga stråk kompletterade med artificiella. De stråk som används i Malmö & Köpenhamn, smala stråk i brons, är känsliga för åverkan. England har sju olika strukturer för olika budskap, det kan vara lite komplicerat. Tre olika kan räcka. Det borde ligga en fast text i all upphandling att allt som offereras ska vara anpassad till alla, universell design. Hur dokumenteras att kraven till tillgänglighet följs? Jens Pedersen I Danmark är man på väg att göra ett inriktningsdokument på transportområdet. Där kommer de olika styrelser som berörs att få redovisa hur man behandlar tillgänglighetsfrågorna inom sitt ansvarsområde. Jens är med en nordisk fackteknisk grupp i väg och banteknik, en indikatorgrupp. Gruppen ska ta fram indikatorer för att se vad resp. nordiska land rör. En indikator är ett representativt mått för att mäta sådant som har betydelse för tillgängligheten. Hur ska man mäta? Hur gör man för att mäta lika i de nordiska länderna? Revisionskurserna rullar vidare. Det blir kurs nu i höst av nya revisorer. Det finns en efterfrågan, det blir fokus på arbetsområdet. RJ JP MM/WL GP Alla 5 (7)
Tytti Viinikainen Åsa Enberg Arbete pågår i Helsingfors, det är nog det mest intressanta som händer inom arbetsområdet i Finland just nu. Roger Johansson ALM/HIN är föreskrifter för att anpassa offentlig miljö till 2010, ett krav på den offentliga utemiljön. Kommunerna tar initiativ för att göra sådana anpassningar. I kommunerna inventerar man och gör åtgärder. Arrangemang för att öka insikt och delaktighet pågår. I Göteborg pågår KOLLAprojektet som avser att anpassa väg till hållplats så att fler kan klara sig längre. Projektet finansieras av färdtjänsten. De ser att ökad tillgänglighet till allmän kollektivtrafik kommer att ge nya möjligheter. Karin Renström Uppsalas befolkning ökar, många pendlar till och från staden, de flesta i relation till Stockholm. Mängden med funktionshinder i Uppsala är högst påtaglig. Rollatorn är vanlig och accepterad i stadstrafiken. En del trafiklösningar är vackra men kanske inte så funktionella. Det finns en tillgänglighetspolicy för Uppsala från 1998. Därefter har nämnderna givits ansvaret för sina områden. Byggnadsnämnden arbetar mycket med egenkontroller genom att ställa en fråga och lämna ut en checklista till fastighetsägarna. I bygglovsbegäran måste det finnas en auktoriserad bedömning av tillgängligheten. En fråga väcks, vad innebär certifierad? Karin undersöker. Fastighetsnämnden tittar på de egna fastigheterna. Fritidsnämnden tittar på lekplatser och parker. Gatunämnden tittar på allmän plats. Kollektivtrafiken har en egen resurs anställd. Alla övergångsställen är inventerade för några år sedan men behöver uppdateras. Gatu och trafikkontoret arbetar på olika sätt med tillgänglighet men ännu så länge i en sökande form. Bestämda rutiner behövs. I år finns en projektanställd som stödjer verksamheten med sin kompetens på tillgänglighetsområdet. Kontoret har en person som jobbar med att anpassa busshållplatser. Karin berättade på kontorsmötet om hur behovet av anpassning ser ut. Frågan väckte intresse och ledde till att en grupp bildades som ska ta sig tillgänglighetsfrågan. Gruppen är igång och diskuterar hur arbetet ska bedrivas. En lista av idéer har tagits fram. Det finns en tillgänglighetsguide, den beskriver mycket av tillgängligheten till offentliga lokaler. Så småningom bör de åtgärder som görs knytas samman till stråk så att de ger effekt. Det finns 341 anmälningar mot Uppsala hos Handikappombudsmannen. De flesta av dessa riktar sig mot entréer. Bara Stockholm har fler anmälningar. Karin redovisade några exempel på vad som gjorts i Uppsala en del bra exempel, en del andra. Det går ofta att få till lösningar om man är med innan det är byggt. KR 6 (7)
NCS Lightness meter är ett hjälpmedel för att kunna mäta kontrast. Den kan köpas på nätet t.ex. http://www.sis.se/defaultmain.aspx eller http://www.byggbokhandeln.com/main.asp, den kostar ca 350: och är ett bra hjälpmedel vid materialval. 6. Hemsidan Roadshowen finns dokumenterad. Wolfang har en senare version än vad vi fann på våra datorer. Wolfgang skickar in senaste versionen till Åsa, f.v.b. till vår hemsida. Bilder på hemsidan lockar till läsning. Åsa skickar in Karins bilder och text om förberedelser för exkursionen till Mikaela. Adresslistan är uppdaterad, var och en kollar sina uppgifter på hemsidan. 7. Kommande möten Vi flyttar mötet till den 1213 nov 2007 i Malmö/Köpenhamn. Ett ytterligare möte preliminärbokades i Lillehammer, Norge, 2728 februari 2008 före Roadshow i Balticum (kanske vecka 15). WL ÅE Alla Roger Johansson, sekr Karin Renström, ordf 7 (7)