Elektricitetsverk och Badhus Karleby Energis kundtidning 1/2013 Aki och Irma Isoherranen uppskattar den användarvänliga e-fakturan 12 Byggandet av elnät fortsätter livligt 15 Gatubelysningen sköts i team 4 Fjärrvärmen i Karleby är fortfarande förmånlig 15
I detta nummer: Elektricitetsverk och Badhus 1/2013 4 3 Den inhemska energins utmaningar Den svaga torvproduktionen sommaren 2012 blottlade på ett påtagligt sätt den svaga leveranssäkerheten hos inhemskt bränsle. Traditionella träenergislag, dvs. sågverkens biprodukter och avverkningsrester, kan inte fungera som ersättande bränslen för torv. 4 Gatubelysningen sköts med teamwork Service och underhåll av gatlyktor samt byggande av belysning i nya bostadsområden är verkligt teamwork. Elinstallatörerna Ari Hilli, Jani Kumpumäki och Oiva Pätsi vet att det krävs mångsidig kompetens i deras arbete. 8 Mätarna visar familjen Sorvistos förbrukning Mätare som mäter energiförbrukningen har varit igång i familjen Sorvistos hem under de senaste månaderna. Familjen har levt som vanligt mätarna till trots och de första siffrorna visar att förnuftig energiförbrukning är en del av familjens vardag. 11 Energiåret 2012 Det låga partipriset på el sänkte Karleby Energis omsättning, och de dyrare bränslerna försvagade rörelseresultatet före avskrivningar energiåret 2012. Konsumentpriserna hölls ändå på samma nivå som år 2011, trots kostnadstrycket. 8 12 Pärmbild: Aki ja Irma Isoherranen vet att det är enkelt att betala elräkningen med e-faktura, nu när direktdebiteringen upphör nästa sommar. 12 Snart upphör direktdebiteringen Karleby Energis direktdebitering upphör i sommar. Direktdebiteringen ersätts av e-fakturan eller direktbetalningen. E-fakturan har många fördelar jämfört med den traditionella pappersfakturan. 14 Nyheter i korthet I nyhetssammandraget finns bland annat information om det fortsatt livliga elnätsbyggandet samt om rapporteringstjänsten KERTTU. 16 Testa dina energikunskaper Elektricitetsverk och Badhus Karleby Energis kundtidning 1/2013 Publicerare: Kokkolan Energia Huvudredaktör: Petri Kokko Producent: T:mi CommJob, Jorma Uusitalo Bilder: Esa Melametsä Layout: Viestintätoimisto St. Hurmos Oy Tryck: Lönnberg Painot Oy Upplaga: 23 500 st. Distribution: Kokkolan Jakelu Oy Kontaktuppgifter Karleby Energi Förrådsvägen 3 (PB 165) 67100 KARLEBY www.kokkolanenergia.fi fornamn.efternamn@kokkolanenergia.fi Kundbetjäning: må-fre kl 8-16 tel. (06) 828 9295 asiakaspalvelu@kokkolanenergia.fi 2
Inhemsk energi i återvändsgränd mångsidig elanskaffning fortfarande nödvändig D en svaga torvproduktionen sommaren 2012 blottlade på ett påtagligt sätt den svaga leveranssäkerheten hos inhemskt bränsle. Sommaren var regnig och den producerade mängden torv blev därför under hälften mindre än normalt. Lager av fjolårstorv som tidigare kunnat användas till att balansera vädrets slumpmässiga variationer finns inte längre. Anledningen till detta är att nya produktionsytor för torv inte kan tas i bruk tillräckligt snabbt på grund av problem i tillståndsbehandlingen. Denna gång lyckades Karleby Energi trygga vinterns energiförsörjning genom att skaffa sig tillräckligt stora mängder bränsleved från flera olika källor. En stor del av träbränslet var färskt och de träd som fälts tidigare torkade inte heller under förra sommaren. Det går inte att värma pannorna endast med fuktigt bränsle en kall vinter. Vi blev därför tvungna att komplettera de inhemska bränslena med biobränslen med ett högre värmevärde, till exempel träpellets, vars pris är betydligt högre. Dessa bränslen kunde vi lyckligtvis skaffa via fartygstransport från Östersjöns närområden. Hösten visade att traditionella träenergislag, såsom sågverkens biprodukter och avverkningsrester, inte kan fungera som ersättande bränslen för torv. Den mekaniska skogsindustrins produktion växer inte och praktiskt taget all energived som uppstår vid avverkning av gagnvirke tas redan nu tillvara. Betydande tilläggsmängder får vi endast från stamved. Största delen av den tilläggsmängd som Karleby behöver är olika typer av inhemskt rundvirke. Det behöver knappast sägas att allt detta leder till en betydande höjning av bränslekostnaderna. Detta har man från högre ort fortfarande ansett motiverat att effektivera genom att höja bränsleskatterna och skärpa reglerna för utsläppsrätterna för koldioxid från och med början av 2013. Konsekvenserna av utvecklingen märks i resultaten hos de lokala energiproducenterna. Så även i Karleby där endast en liten del av kostnadstrycket, och detta först från och med början av 2013, påverkat konsumentpriserna. Även om utsläppspolitiska lösningar som fattats på EUnivå har sin roll i utvecklingen är användningen av stamved som kraftverksbränsle lösningen på ett problem vi till största delen lyckats skapa med inhemska krafter. Ett av de största felen på denna väg har varit att uppbära orimliga bränsleskatter på fossila kraftverksbränslen inom den kombinerade produktionen av el och värme. Andra fel är den härav påföljande bränslebeskattningen av torv enligt principen för missunnsamhet samt det allmänna torvmotståndet som fått starkt fotfäste. Strävan efter egna råvaror med ett så högt förädlingsvärde som möjligt och en kontrollerad import av råvaror som förädlas här har åtminstone hittills varit de sätt på vilka Finlands materiella liv har befrämjats. Det är hög tid att vi frågar oss om vi medvetet vill sänka värdestegringen hos Finlands skogsbrukskedja genom att återgå till en sådan självhushållning där vedeldning i ugn är den ädlaste användningsformen av skogstillgångarna? Det finns även anledning att ställa frågan om det verkligen är nödvändigt att vara rädd för varje importerat ton bränsle och beskatta det i det närmaste hysteriskt? Oavsett vilka svårigheter omvärlden ställer energiförsörjningen inför, kommer Karleby Energi under alla omständigheter att trygga tillgången på energi med hjälp av egna lösningar. Förmånliga konsumentpriser och avkastning till ägaren kommer emellertid inte alltid att kunna garanteras, om man fortsätter ställa upp beskattnings-, stöd- och regelsystem för energin tills den hamnar i en återvändsgränd. Karleby Energi skaffar energi från mångsidiga källor. På ett lokalt plan använder vi förutom inhemska bränslen även processenergi från industrin, och elektricitet skaffar vi via kraftandelar med alla produktionsformer. Trots att redan en betydande del av andelselen produceras med inhemska bränslen, har även andra produktionsformer, däribland kärnkraften, en betydande andel. Detta håller Karlebys båt i jämvikt i den inhemska energipolitikens märkliga virvelstormar. Petri Kokko Energiverksdirektör Ledaren 3
GATUBELY Service och underhåll av gatlyktor samt byggande av belysning i nya bostadsområden håller Karleby Energis gatubelysningsgrupp sysselsatt. I de områden som Karleby Energi ansvarar för finns cirka 10 000 lampor som lyser upp omgivningen. I elinstallatörernas uppgifter ingår även att ersätta de kvicksilverånglampor som används allmänt i gatubelysningen med nya eftersom tillverkningen av kvicksilverånglampor förbjuds efter år 2015 till följd av ett EU-direktiv. 4
SNINGEN i kunniga händer 5
Karleby Energis gatubelysningsgrupp, som består av tre elinstallatörer, svänger in på den nya arbetsplatsen med sina två bilar redan tidigt på morgonen. Ari Hillis, Jani Kumpumäkis och Oiva Pätsis team går igenom gatubelysningen ett område i taget. Stamstaden är indelad i fem områden som byts med ett års mellanrum. Karleby Energi ansvarar ändå inte för all belysning i stamstadsområdet. Vägbelysningen på till exempel Norra omfartsleden, Hamnvägen, Södraleden, väg 8 och Jyväskylävägen hör till vägverket. Vi byter ut trasiga lampor mot nya, rengör smutsiga lampor och kontrollerar om någon lampa sitter löst. Servicearbetena görs i huvudsak från och med hösten till våren. På somrarna utför vi områdesbyten, vilket innebär att vi byter ut alla lampor på en gång i ett visst område, berättar Oiva Pätsi. Gatubelysningen kan regleras på nätterna Förutom service och underhåll hör det till installatörernas uppgifter att delta i byggandet av gatubelysning i nya bostadsområden samt att arbeta med saneringsobjekt och byta ut gamla trästolpar mot nya stolpar av stål. På höstarna står nya bostadsområden först i tur och därefter fortsätter arbetet med saneringsobjekten. Saneringsarbetenas omfattning avgörs av hur stort belopp staden anslår till ändamålet. Till exempel i Yxpila har trästolpar ersatts med nya efter hand under flera års tid. De nya stålstolparna monteras ihop i lagret och därefter för vi dem till platsen, reser dem, fäster dem i sockeln och kopplar dem till jordkabelnätet, berättar Ari Hilli. I praktiken innebär anslutningen till jordkabelnätet till exempel att de traditionella luftkablarna försvinner från landskapet. Tack vare detta ser miljön prydligare ut och vi behöver inte längre gallra bort träd. Samtidigt byts lamptypen ut, vilket innebär att vi får samma eller till och med bättre belysningseffekt än tidigare med mindre mängd energi. Anslutningen till jordkabelnätet gör dessutom att det går att reglera gatlyktorna på så sätt att till exempel bara varannan lampa lyser mellan klockan tio på kvällen och sex på morgonen. Om det ser ut på det viset är det alltså inte fråga om ett fel, betonar installatörerna. Ari Hilli uppskattar att de reser totalt cirka 200 nya stolpar under ett år. Av dessa kommer uppskattningsvis hälften till nya områden och i hälften av fallen är det frågan om gamla stolpar som ersätts med nya. Arbetet kräver mångsidig kompetens Gatubelysningsgruppen besitter stor kompetens eftersom Oiva Pätsi snart varit 28 år i Karleby Energis tjänst och Ari Hilli cirka 25 år. Jani Kumpumäki började jobba hos Karleby Energi för sex år sedan. Det här jobbet är väldigt annorlunda jämfört med mitt förra där jag endast utförde installationer inomhus. Inomhusinstallationer och utearbete är två skilda världar, och jag lär mig fortfarande nya saker, säger Kumpumäki. Direktiv om gatlyktor Enligt Hilli innebär särskilt jourtjänstgöringen att allt möjligt kan dyka upp, allt från installation av inomhusledningar till högspänningsjobb. Felanmälningsjobb gör vi så mycket vi hinner. Visst händer det att det snurrar runt alla möjliga tankar i huvudet när man pulsar i snön mitt i natten, skrattar han. Oiva Pätsi ansvarar för styrningen av kranbilen. Särskilt på vintern när vi reparerar trasiga lampor i mörker gäller det att vara ytterst försiktig vid lyften eftersom det kan finnas en högspänningslinje i närheten. Jag önskar också försiktighet av bilförare. Det är viktigt att bilisterna drar ner på farten när de åker nära oss eftersom det kan hända att vår installatör precis håller på att åka upp i eller komma bort från korgen eller håller på att ta med sig saker. Elektriciteten är ständigt närvarande i vårt arbete. Detta i sin tur innebär att tankarna måste vara med hela tiden i allt vi gör. En säker arbetsmiljö är något man måste sörja för i alla lägen, påminner han. Förnyelsen av gatubelysningen kommer att bli en stor uppgift för kommunerna i Finland. Till följd av ett EuP-direktiv förbjuds tillverkningen och försäljningen av kvicksilverånglampor helt inom EU efter år 2015. Lamporna används nu allmänt i gatubelysningen. Även mätt i euro är det frågan om en förändring av betydelse. Kommunförbundets energiingenjör Kalevi Luoma uppskattade i en artikel i tidskriften Talouselämä att storleksklassen för kostnaderna rör sig kring totalt 100 150 miljoner euro. På de gatuandelar och bostadsområden som sköts av Karleby Energi finns sammanlagt cirka 10 000 lampor, varav uppskattningsvis 7 000 8 000 ännu är kvicksilverånglampor. Byggnadschef Mika Luokkala berättar att dessa lampor ersätts med antingen högtrycksnatriumlampor eller metallhalogenlampor. Färgåtergivningen hos metallhalogenlampor håller hög kvalitet och därför används de på viktiga platser i stadsbilden, såsom i upplysningen av vissa byggnader och parker. Högtrycksnatriumlampor har bra ljusutbyte och lång livslängd. I Karleby används dessa bland annat i belysningen i nya bostadsområden. På bostadsmässområdet prövar vi LED-belysning. LED-lamporna befinner sig ännu i ett utvecklingsskede och framför allt det höga priset gör att det går långsamt för dem att vinna terräng, säger Luokkala. 6
Anslutningen till jordkabelnätet gör dessutom att det går att reglera gatlyktorna på så sätt att till exempel bara varannan lampa lyser mellan klockan tio på kvällen och sex på morgonen. Om det ser ut på det viset är det alltså inte fråga om ett fel Karleby Energis elinstallatörer Jani Kumpumäki (t.v.), Oiva Pätsi och Ari Hilli svarar för gatubelysningens service och underhåll. 7
MÄTDATA om energiförbrukningen I Marko och Maria Sorvistos familj har livet och vardagen rullat på som vanligt trots att de separat installerade mätarna har mätt hemmets energiförbrukning under ett par månaders tid ända sedan mitten av december. Vi har levt precis som vanligt. Vi har inte alltid ens kommit ihåg att mätarna finns, säger paret Sorvisto. Karleby Energis kundtidning följer med fyrapersonsfamiljen Sorvistos energiförbrukning och vad som ligger bakom siffrorna som berättar om förbrukningen. Utöver pappa och mamma ingår även döttrarna Sandra och Riina i den idrottsintresserade familjen. Familjen bor i ett enfamiljshus på 138 kvadrat byggt 2007 och har en årlig elförbrukning på cirka 20 000 kilowattimmar per år. Hemmets elektronik används flitigt De första mätningarna har resulterat i siffror som mera ingående talar om vad familjens energiförbrukning egentligen består av. Mätarna installerades lagom till jul, och från och med början av februari har även resultat av timbaserad mätning funnits att tillgå. Kring jul använde vi naturligtvis ugnen rätt mycket. Vi lagade mat ofta, bakade en del och självklart stekte vi skinkan och lådorna i ugnen. Vi badade bastu dagligen, berättar Marko och Maria. Det har snabbt blivit allt vanligare med olika slags dekorationsbelysning under den mörka årstiden. Familjen Sorvisto använder dekorationsbelysning kring jul, och då lyste lampor både ute på gården, i fönstren och i julgranen. Maria uppskattar att familjen använder dekorationsbelysning ungefär lika mycket som de flesta. I praktiken var belysningen tänd alltid när familjen var hemma, men aldrig nattetid. Vi använde antagligen mera elektricitet till hemelektroniken vid jul än normalt eftersom vi var hemma så mycket då. Till exempel användes tv-spelskonsolerna och dvd-spelaren flitigt. Vi firade inte nyår speciellt mycket, eftersom Maria jobbade då. Vi beslöt oss dessutom för att spara genom att titta på stadens fyrverkerier, skrattar Marko. På trettondagen infann sig vardagen hos familjen Sorvisto, då granen bars ut och kort därefter packades även dekorationsbelysningen ner i väntan på nästa jul. De första förbrukningsmätningarna gjordes under vinterns kallaste tid. Hos familjen Sorvisto har kaminen varit tänd alltid då det har varit kallt. Annars har vi klarat oss med luftvärmepumpen, och golvvärmen har varit inställd på +18 grader. Familjen slösar inte med tappvatten Marko och Maria Sorvisto berättar att familjen strävar efter att inte använda energi i onödan, åtminstone inte medvetet. Familjens döttrar tillbringar till exempel inte överdrivet lång tid i duschen och lamporna i hemmet är inte på, om de inte behövs. Mätningsmästare Stefan Finnilä som fungerar som energidoktor i artikelserien om familjen Sorvisto bekräftar att familjen verkligen inte slösar med tappvattnet enligt de första förbrukningsrapporterna. Av den totala energiförbrukningen har cirka sju procent gått till uppvärmning av tappvatten, vilket är en mycket måttlig mängd, säger Finnilä. Största delen av energin gick självfallet till uppvärmningen av huset. Uppvärmningens andel under mätningsperioden utgjorde tillsammans med hemelektroniken totalt 77 procent av totalförbrukningen. Bastuaggregatet av typen HetiValmis andel var elva procent och belysningens fem procent. Motsvarande objekt i den här åldern förbrukar ofta något mer elektricitet för uppvärmning av tappvatten, men på motsvarande sätt brukar bastun inklusive bastuaggregatet förbruka något mindre elektricitet än hos familjen Sorvisto. I hus där man eldar med ved är uppvärmningens andel mindre. Av förbrukningsrapporten kunde man lätt gissa sig till när familjen har haft kaminen tänd när man 8
I hus där man eldar med ved är uppvärmningens andel mindre. Av förbrukningsrapporten kunde man lätt gissa sig till när familjen har haft kaminen tänd när man jämförde dagar med samma temperatur i den timbaserade mätningen, säger Finnilä. Marko och Maria Sorvisto fick exakt information om energiförbrukningen i deras hem av Stefan Finnilä. 9
jämförde dagar med samma temperatur i den timbaserade mätningen, säger Finnilä. Det lönar sig inte att byta ut bastuugnen Den största överraskningen i siffrorna för familjen Sorvisto var hur lite elektricitet belysningen förbrukat. I synnerhet då det enligt Maria känns som om lamporna är på hela tiden. Bastuugnen med kontinuerlig uppvärmning var ett medvetet val, eftersom vi badar bastu så pass ofta och många gånger badar var och en bastu olika tider. Därför kommer vi inte att byta ut bastuugnen även om vi skulle spara någon euro på att göra det, säger Marko. Enligt Stefan Finnilä är en ackumulerande bastuugn inte heller automatiskt ett vettigare alternativ. Om en familj har klara bastutider, badar bastu till exempel två gånger i veckan och bastun används två timmar Mätare som mäter energiförbrukningen har varit igång i familjen Sorvistos hem under de senaste månaderna. per gång, då är en ackumulerande bastuugn ett helt klart förmånligare alternativ. För familjen Sorvisto är läget ett annat i och med att de badar bastu ofta och vid olika tider på dagen. Eftersom varmvattenberedaren samtidigt fungerar som ett batteri och snabbt torkar upp fuktiga utrymmen, kan en bastuugn med kontinuerlig uppvärmning vara en fungerande lösning, även om den förbrukar något mer energi, säger Finnilä. Exakta förbrukningsvärden framgår av tabellen på uppslaget. Under följande mätningsperiod mäts bland annat hur mycket elektricitet hushållsapparaterna i köket förbrukar hos familjen Sorvisto. Därutöver tar vi reda på LED-lampornas inverkan på energiförbrukningen. Familjen Sorvistos elförbrukning i kilowattimmar (kwh) under två dagar med två timmars noggrannhet. 8.2. 2013 Tid Bastu- Tapp- Belysning Uppvärmning Totalför- Utetemugn varmvatten + annat brukning peratur C 9.2. 2013 24-2 0,76 0,00 0,006 15,080 15,846-11,2 2-4 0,74 0,00 0,006 4,060 4,806-10,7 4-6 0,75 0,00 0,019 5,788 6,557-10,2 6-8 0,79 0,00 0,019 4,908 5,744-10,2 8-10 0,75 0,00 0,029 2,182 2,961-10,1 10-12 0,75 0,00 0,012 1,942 2,704-10,6 12-14 0,76 0,00 0,016 1,987 2,765-11,0 14-16 0,76 0,00 0,007 2,580 3,347-10,7 16-18 0,73 0,00 0,006 4,583 5,319-12,2 18-20 0,75 0,00 0,004 2,915 3,669-12,2 20-22 0,77 0,00 0,004 2,199 2,993-12,4 22-24 0,80 3,30 0,005 25,903 30,008-14,1 Tid Bastu- Tapp- Belysning Uppvärmning Totalför- Utetemugn varmvatten + annat brukning peratur C 24-2 0,75 0,00 0,004 20,067 20,821-14,1 2-4 0,76 0,00 0,006 4,228 4,994-15,1 4-6 0,75 0,00 0,004 2,339 3,093-12,2 6-8 0,77 0,00 0,006 2,166 2,942-12,2 8-10 0,75 0,00 0,005 1,857 2,612-11,7 10-12 0,75 0,00 0,005 1,901 2,656-11,0 12-14 0,76 0,00 0,004 2,489 3,253-11,2 14-16 0,79 0,00 0,004 3,955 4,749-10,7 16-18 0,74 0,00 0,006 2,287 3,033-10,1 18-20 0,72 0,00 0,004 4,860 5,584-9,8 20-22 0,77 0,00 0,005 6,375 7,170-8,3 22-24 0,78 2,87 0,004 23,458 27,112-6,9 Av siffrorna framgår bl.a. hur användningen av ackumulerande uppvärmning nattetid och temperaturen inverkar på uppvärmningskostnaderna. 10
Karlebys energiår 2012 Konsumentpriserna på samma nivå trots kostnadstrycket Det låga partipriset på el sänkte Karleby Energis omsättning och de dyrare bränslena försvagade rörelseresultatet före avskrivningar energiåret 2012. I Karleby hölls konsumentpriserna ändå på samma nivå som år 2011, trots kostnadstrycket. Slutkundsförsäljningen av elenergi ökade med 1,9 procent till 333 gigawattimmar jämfört med året innan. Elenergins totalanskaffning, i vilken även partiförsäljning av el ingår, sjönk till 443 gigawattimmar från 476 gigawattimmar. Kraftverken i Karleby producerade 176 gigawattimmar el, medan motsvarande siffra ett år tidigare var 180 gigawattimmar. Ovanligt liten elförbrukningsökning, livlig fjärrvärmetillväxt Elöverföringen i nätområdet uppgick till 428 gigawattimmar (424 GWh år 2011). Den väderkorrigerade ändringen var bara -1,3 procent (+0,9 %). Förbrukningsökningen är historiskt sett ovanligt låg och detta i sin tur säger något om nivån på den ekonomiska aktiviteten inom verksamhets-området. Antalet nya elanslutningar som anslöts till nätet var 99 stycken (118 st.), vilket är betydligt färre än under de senaste åren sammanlagt. Minskningen beror på en avmattning i byggandet av enfamiljshus. Fjärrvärmeinköpen ökade till 350 gigawattimmar (304 GWh, +15,1 %). Värmeinköpens väderkorrigerade ökning var 4,4 procent, medan motsvarande siffra för året innan var 1,7 procent. Den fakturerade försäljningen var 304 gigawattimmar (266 GWh, +14,4 %). Efterfrågan på fjärrvärme var god och antalet nya fjärrvärmekunder som anslöts till nätet var 166 (125), trots nedgången i byggandet av enfamiljshus. Partihandelsmarknadspriset för elektricitet var rekordlågt och läget för de inhemska bränslena var svagt. Det genomsnittliga partipriset år 2012 var 36,7 euro per megawattimme, vilket är betydligt lägre än föregående år (49,4 /MWh) och det lägsta sedan år 2007. Prisnivån hölls låg under hela året och föll rekordlågt i juli, då priset understeg 14 euro per megawattimme. Tillgången på inhemska bränslen försvagades kraftigt och priserna steg till följd av den mycket regniga sommaren. Detta höjde produktionskostnaderna för energi under årets andra hälft. Det svaga partipriset på el och de ökade bränslekostnaderna minskade Karleby Energis produktionsvolymer och omsättning samt försvagade vinstmarginalen från partihandelsmarknaden. Konkurrenskraftiga konsumentpriser Karleby Energis pris för konsumentkunder hölls på samma nivå år 2012 som året innan, trots kostnadstrycket. Prisernas förmånlighet ökade jämfört med landets genomsnittsnivå. Driftsekonomins resultat var försvarligt och vinsten före bokslutsdispositioner nöjaktigt. Omsättningen uppgick till 55,6 miljoner euro (58,2 milj., -13 %) och rörelseresultatet före avskrivningar sjönk till 10,3 miljoner euro (13,2 milj., -22 %). Driftsbidragsprocenten blev 19, medan den året innan var 23 procent. I de finansiella intäkterna ingår en dividendintäkt av engångskaraktär om 5,3 miljoner euro, vilket gör att vinsten före bokslutsdispositioner ökade märkbart. Affärsverkets grundkapitalavkastning, 4,9 miljoner euro, ingår i bokslutsdispositionerna och den var större än någonsin tidigare. Nettoinvesteringarna uppgick till 8,4 miljoner euro, vilket var 0,3 miljoner euro mer än år 2011. Investeringarna gällde kraftcentraler, överföringsledningar för fjärrvärme och byggande av anslutningar. Resultaträkning (milj. ) förändring År 2011 2012 i % Omsättning 58,21 55,55-5 Övriga intäkter 0,89 1,15 Rörelsekostnader -51,07-51,72 +1 Rörelsevinst 8,03 4,98-38 Finansiella kostnader och intäkter -0,26 4,70 Vinst före bokslutsdispositioner 7,77 9,68 +25 Bokslutsdispositioner 1) -5,46-5,55 Räkenskapsperiodens vinst före skatt 2,31 4,13 +79 Skatter 2) -0,22-0,09 Räkenskapsperiodens vinst 2,09 4,05 +94 1) Affärsverkets grundkapitalavkastning och förändring av bolagens avskrivningsdifferens 2) Bolagens samfundsskatt 11
E-fakturan och direktbetalningen ersätter direktdebiteringen AKI OCH IRMA ISOHERRANEN UPPSKATTAR DEN ANVÄNDARVÄNLIGA E-FAKTURAN Irma Isoherranen ser på när hennes make Aki Isoherranen letar fram startsidan för nätbanken på datorn via vilken man bland annat kan betala hemmets elräkning. Aki, 96 år, och 93-åriga Irma som bägge gjort sin livsgärning som lärare i Karleby har alltid förhållit sig fördomsfritt till de möjligheter ny teknik har att erbjuda. Som kunder hos Karleby Energi övergick de redan i god tid från direktdebitering till att bli e-fakturakunder. E-fakturan är verkligen behändig och så mycket enklare än det tidigare sättet. I synnerhet passar e-fakturan sådana personer som tycker att det är besvärligt att knappa in långa nummerserier till exempel på grund av att de har dålig syn. Referensnumren är långa och nuförtiden är också bankernas nya kontonummer det, säger Aki Isoherranen. Det går även bra att ta en papperskopia av e-fakturan och arkivera kopian i en fakturamapp. Det känns skönt att ha alla fakturor till hands också på detta sätt. Vid behov har familjens dotter Tarja hjälpt sina föräldrar med nätbanksärenden. Förutom elräkningen betalas också övriga fakturor via datorn. Tröskeln till att övergå till e-fakturan kändes inte speciellt hög eftersom paret Isoherranen är vana datoranvändare. Under kriget var Irma med i Lotta Svärd-organisationen och Aki tjänst- gjorde vid det ärorika Mellersta Österbottens regemente JR 29. På datorn finns också bland annat Akis levnadsminnen från infanteriregementets etapper samt fotografier. Även för släktforskningen har datorn varit till stor nytta. Direktdebiteringskunder informeras med brev I vår och i sommar kommer Karleby Energis direktdebiteringskunder att ö- verföras till ersättande betalningssätt. Tarja Bäckström, faktureringsansvarig vid Karleby Energi, berättar att alla privatkunder kommer att informeras om att direktdebiteringen upphör med ett brev på våren. Efter att kunden fått brevet behöver han/hon inte göra någonting alls, utan faktureraren och banken tar tillsammans hand om förändringarna. Karleby Energi får information från banken om huruvida kunden överförs till e-faktura- eller direktbetalningstjänsten. Om kunden har använt nätbanken under föregående 3 månader, ändras direktdebiteringen till e-faktura. Om kunden inte har tillgång till eller inte använder sig av nätbanken, ersätts direktdebiteringen med direktbetalning som mycket långt motsvarar den nuvarande direktdebiteringen. Direktdebiteringen försvinner i slutet av året till följd av Sepa-förnyelsen som förändrar den europeiska betalningsrörelsen, det rör sig med andra ord om en betydande förändring. Detta är en anledning till att Karleby Energi vill vara ute i god tid för att övergången till det nya fakturabetalningssättet ska gå så smärtfritt som möjligt såväl för kunden som för Karleby Energi, fortsätter Bäckström. Hon rekommenderar även andra än direktdebiteringskunder att övergå till e-fakturan, eftersom e-fakturan har många fördelar jämfört med den traditionella pappersfakturan. Till företagskunder har den faktureringsansvariga ett tydligt budskap: Det lönar sig att övergå till nätfakturering så fort som möjligt. Nätfaktureringen kommer att bli aktuell för Karleby Energis företagskunder efter att alla förändringar som rör privatkunder har införts. Företagen kommer att kontaktas i ärendet redan i vår. Bland våra företagskunder finns till exempel flera bostadsaktiebolag som räknat med den kommande förändringen och övergått till nätfakturering redan nu. Det faktum att direktdebiteringen försvinner är en stor sak för många av våra kundföretag. Alternativet till nätfakturan är en pappersfaktura som sänds per post. 12
Med e-fakturan är det enkelt att betala elräkningen, säger Aki och Irma Isoherranen. Efter att kunden fått brevet behöver han/hon inte göra någonting alls, utan faktureraren och banken tar tillsammans hand om förändringarna. Karleby Energi får information från banken om huruvida kunden överförs till e-faktura- eller direktbetalningstjänsten. Bra att veta om e-fakturan och direktbetalningen Direktdebiteringen upphör och ersätts av e-faktura eller direktbetalning. Faktureraren skickar ett brev till kunden om förändringen av betalningssättet. Kunden behöver inte vidta några åtgärder, om han/hon godkänner övergången till e-fakturakund. Faktureraren och banken tar hand om förändringen för kundens del. I fortsättningen sänder faktureraren en e-faktura elektroniskt direkt till kundens nätbank. Automatisk betalning av e-fakturan är en lika användarvänlig tjänst som direktdebiteringen och dessutom mångsidigare. Kunden har möjlighet att få information per e-post eller sms av banken om att en e-faktura har inkommit till nätbanken. För en kund som inte använder sig av nätbanken, ersätts direktdebiteringen automatiskt av direktbetalningen. Vid direktbetalning sänder det fakturerande företaget fakturans uppgifter till kunden på förhand per post. Fakturan betalas automatiskt från kundens konto på förfallodagen precis som vid direktdebitering. 13
Nyheter i korthet Väderåret 2012 Ovanligt regnigt, men med normal temperatur Medeltemperaturen år 2012, +3,8 grader, låg enligt mätningar vid Karleby Energis väderstation nära medeltemperaturen för åren 1984 2010 som var 4,1 grader. Året började med normalt vinterväder utan särdeles sträng kyla. Dygnets lägsta medeltemperatur, -24,6 grader, uppmättes i början av februari. Mars var varmare än vanligt, men därefter höll sig temperaturerna till det normala ända fram till november som igen var klart varmare än i allmänhet. Året slutade i vintrig stämning. Medeltemperaturen i december, -9,7 grader, var den näst lägsta efter år 1986. Månaden var rejält kallare än den ovanligt varma december år 2011, då medeltemperaturen var +0,8 grader. I december 2012 var förbrukningen av uppvärmningsenergi därför 40 50 procent större än i december året innan, vilket även många av våra kunder märkte av i sina värme- och elräkningar. Det totalt sett något kyligare året ledde till att förbrukningen av värmeenergi var typiska 1 2 procent större än under ett normalvarmt år. Regnmängden större än normalt Sommaren 2012 kommer många ihåg som regnig och kylig. Den allmänna känslan stämmer när det gäller vattenmängden, men temperaturerna under sommarmånaderna låg trots allt nära medelnivån. Juni var visserligen sval, men juli var till och med varmare än normalt. Förklaringen till detta finns i den lågtrycksdominerade väderbilden, vilken resulterade i att sommarens nattemperaturer var högre än vanligt. Vatten fick vi exceptionellt mycket av i olika former under året. Enligt Meteorologiska institutets statistik var regnmängden under hela året 30 40 procent större än i vanliga fall i Mellersta Österbotten. Även i övriga delar av landet var regnmängderna stora, endast i nordligaste Lappland var året torrare. Under flera månader var regnmängderna upp till de dubbla jämfört med de normala. Vattenmängden kunde till exempel ses i vattennivån i insjöar och i att vi inte besparades från sommaröversvämningar. Klart är att jordens fuktighet och grundvattennivån hölls hög. Den rikliga vattenmängden ställde till med förtret inte bara för semesterfirare utan även för den inhemska bränsleproduktionen. I synnerhet torvproduktionen fick det svårt. Produktionsvolymen för torv nådde bara halvvägs upp till målet och den torv som kunde tas tillvara var fuktigare än vanligt. Anskaffningen av träbränsle gynnades naturligtvis inte heller av vädret. Energiveden torkade inte ordentligt på hela sommaren och i slutet av hösten försvårades transporten av de mjuknade vägarna. TEMPERATUR C c ÅR 2012 JÄMFÖRT MED ETT NORMALT ÅR 2012 normal januari -7,2-6,3 februari -8,4-6,7 mars -0,1-2,8 apil +2,0 +2,6 maj +8,5 +8,3 juni +12,7 +13,6 juli +17,1 +16,4 augusti +14,7 +14,6 september +10,3 +9,7 oktober +4,3 +4,7 november +1,9-0,6 december -9,7-4,3 årsmedelvärde +3,8 +4,1 14
KERTTU rapporterar förbrukningsuppgifter Karleby Energis kunder har framöver möjlighet att hålla koll på sin el- och fjärrvärmeförbrukning via den avgiftsfria rapporteringstjänsten KERTTU på internet. Tjänsten visar även temperaturuppgifter från Karlebytrakten. - Tack vare rapporteringstjänsten kan kunden följa med sina förbrukningsuppgifter oftare och på en mera detaljerad nivå än vad som är möjligt enbart utgående från faktureringsuppgifterna, säger Karleby Energis kundbetjäningschef Leena Kinaret. Förbruknings- och kostnadsuppgifterna för fjärrvärme anges på månadsnivå i rapporteringstjänsten KERTTU. Uppgifter om elförbrukningen visas med en timmes noggrannhet, om objektet har en timbaserad mätning. Om mätningen inte är timbaserad, delas månadsförbrukningen upp i timmar med hjälp av en typförbrukningskurva. I sådana fall får kunden inga detaljerade uppgifter om förbrukningen på timnivå. Inloggningen till rapporteringstjänsten KERTTU sker via Karleby Energis Kerttu webbplats på adressen www.kokkolanenergia.fi. Vid registreringen behöver kunden sitt kundnummer och förbrukningsställets beteckning som till exempel finns på den senaste fakturan. Elnätsbyggandet fortsatt livligt år byggs fortsättningsvis gott om service- och överföringsledningar för e- I lektricitet och fjärrvärme. Större byggnadsprojekt för fjärrvärme pågår i både Lochteå och Kelviå kyrkbyar. I Karleby fortsätter byggandet av Norraledens elförbindelse på avsnittet från Sundsbron till Karlporten. I anknytning till projektet installeras två rör av storleken DN300 på botten av Sundet, vilket är ett byggnadstekniskt mera krävande jobb än vanligt byggande på torrmark. Förbrukningsrapporteringen utvecklas med pilotprojekt Karleby Energi testar nya möjligheter för rapportering av el- och fjärrvärmeförbrukning i enfamiljshusen som byggs i andra byggfasen i området öster om Kanaanslandsvägen. Med anledning av detta installeras förutom serviceledningar även telekommunikationsrör för både el- och fjärrvärmemätningar i objekten. I systemet som testas i området vid Kanaanslandsvägen byggs en direkt förbindelse mellan Karleby Energis hanteringssystem för mätningsuppgifter och kundens mätare. Hittills har dataöverföringen skett via elnätet och via externa trådlösa förbindelser, vilket inte alltid har möjliggjort en tillräckligt säker och snabb dataöverföring till energiinformationssystemet Kerttu. Målet med systemet som nu testas är att förbättra kundernas möjlighet att följa med sin energiförbrukning i realtid. - Utifrån resultaten från testområdet kan vi uppskatta vilka kostnader det Enligt byggnadschef Mika Luokkala är avsikten med experimentet med anknytning till förbrukningsrapporteringen att förbättra kundernas möjlighet att följa med sin energiförbrukning i realtid. nya systemet medför och hurdan teknik det kräver. På detta sätt kan vi bedöma möjligheterna att utvidga systemet i framtiden till andra nybyggen och saneringsobjekt, konstaterar Karleby Energis byggnadschef Mika Luokkala. Fjärrvärmen i Karleby är fortsättningsvis förmånlig Finsk Energiindustri rf:s nya statistik över fjärrvärmepriset, som sammanställdes i början av året, visar att fjärrvärmepriserna fortsättningsvis är mycket förmånliga i Karleby jämfört med landet i övrigt. I småhusgruppen var Karleby Energis totalpris 56,39 /MWh. Det vägda medelvärdet för motsvarande grupp uppgick till 79,54 / MWh i de energibolag som säljer fjärrvärme som huvudsakligen producerats genom kombinerad produktion. I gruppen för små flervåningshus och radhus var Karleby Energis totalpris 53,86 /MWh och det nationella medeltalet låg på 72,68 /MWh. För stora flervåningshus var totalpriset för Karleby Energis fjärrvärme 50,14 /MWh, medan medeltalet för hela landet låg på 68,67 /MWh. 15
Vinnare i energitävlingen 3/2012 Vi fick in 400 svar till energitävlingen som fanns i kundtidningen i december 2012. Följande personer som svarade fick vinster i utlottningen: Yllefilt, 5 st. Penttilä Olga Karleby, Sillanpää Merja Karleby, Taarna Terho Karleby, Turunen Rainer S:t Karins, Vertanen Emma Evijärvi. Varupriser, 10 st. Annala Riitta Karleby, Hautakoski Päivi Karleby, Jakobsson Lars-Håkan Karleby, Luokkala Minna Karleby, Pistemaa Päivi Kauhajoki, Seppälä Sanna Tammerfors, Sundell Hannele Karleby, Tykkälä Kimmo Helsingfors, Vasankari Irja Karleby, Wiklund Hans Karleby. Vinnarna har fått sina priser. Stort tack till alla som deltog. Energitävling Deltagarens namn och kontaktuppgifter: Karleby Energi betalar portot 1)Hur mycket ökade förbrukningen av uppvärmningsenergi i december 2012 jämfört med december året innan? a) 10-20 procent b) 30-35 procent c) 40-50 procent 2) Hurdana lampor används i allmänhet för att lysa upp viktiga platser i stadsbilden? a) metallhalogenlampor b) kvicksilverånglampor c) LED-lampor 3)Vad rapporterar Karleby Energis KERTTU-tjänst om? a) el- och fjärrvärmeförbrukning b) tappvattenförbrukning c) förbrukning av industriånga Du kan delta i tävlingen genom att klippa ut vidstående kupong och skicka den till oss som svarsförsändelse. Svar på frågorna hittar du på någon av sidorna i denna tidning. Bland alla som svarat rätt lottar vi ut varupriser. Sänd in svaren senast 30.4.2013. KARLEBY ENERGI KOD 5010255 00003 SVARSFÖRSÄNDELSE