KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN

KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN VÅREN 2012 KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras av Region Västerbotten. Här analyseras den regionala konjunkturutvecklingen och de långsiktiga förutsättningarna för framtida tillväxt i Västerbottens län. Genom att visa på skillnader och likheter mellan utvecklingen i Västerbottens kommuner och den i Norrland och Sverige ges en bild av hur regionen förhåller sig till omvärlden. Målsättningen är att ge en ökad kunskap om regionens styrkor och utmaningar. KONJUNKTURLÄGE VÄSTERBOTTEN publiceras två gånger per år, vår och höst. Kontakt: Anna Norin, utredare, enheten för regional utvecklingsplanering, anna.norin@regionvasterbotten.se, 090-16 57 03, 070-396 57 03

Konjunkturutveckling i länet Prognosen för Västerbottens bruttoregionprodukt (BRP) visar på en återhämtning efter den ekonomiska krisen 2008 och 2009. En återhämtning som verkar något starkare än i Norrland och Sverige som helhet. Tillväxten under det senaste året är dock något lägre i Västerbotten och i Norrland jämfört med tillväxten i BNP enligt prognosen. Utvecklingen på arbetsmarknaden verkar något trögare i Västerbotten än i Norrland eller Sverige. Sysselsättningen ökar men inte lika starkt som i andra delar av Sverige. Samtidigt som antalet nyanmälda platser ökat under 2011 har de som anmält sig som öppet arbetslösa ökat. För alla arbetsmarknadsindikatorerna har utvecklingen varit mindre gynnsam i Västerbotten än den varit i Norrland respektive Sverige. Befolkningen fortsätter öka i Västerbotten till skillnad från Norrland som helhet dock inte lika kraftigt som befolkningsökningen i Sverige. Både antalet flygpassagerare och antalet gästnätter ökade kraftigt i Västerbotten under 2011 med 14,9 respektive 7 procent. Det är kraftigare ökningar än både Norrland och Sverige som helhet. Konjunkturen i siffror BRP/BNP (mdkr, 2011 års priser) Sysselsättning Västerbotten Norrland Sverige 2011 84* 296* 3 484** Årsförändring 2.9% 2.6% 4.5% 2007=100 105 102 104 2011 kvartal 4 123 700 411 400 4 627 900 Årsförändring 0.24% 1.66% 1.43% 2007=100 97 97 102 Öppen 2012 februari 5 796 21 172 219 755 arbetslöshet Årsförändring 3.10% -4.51% 1.90% 2007=100 - - - Nyanmälda 2012 februari 2 296 7 630 74195 platser Årsförändring 2.30% 15.66% 1.70% Befolkning Flygpassagerare Gästnätter 2007=100 - - - 2011 kvartal 4 259 667 876 666 9 482 855 Årsförändring 0.04% -0.01% 0.12% 2007=100 - - - 2011 1 285 920 3 389 097 30 060 235 Årsförändring 14.9% 10.0% 11.6% 2007=100 115 106 111 2011 1 566 000 7 102 000 52 901 000 Årsförändring 7.0% 1.5% 0.9% 2007=100 102 100 101 *egen prognos **Konjunkturinstitutets prognos Deflator: implicitprisindex från Konjunkturinstitutet. Data från SCB, arbetsförmedlingen och Trafikanalys. Norrland avser Västernorrlands, Jämtlands, Västerbottens och Norrbottens län.

Allt fler startar företag i Västerbotten Allt fler startar företag i Västerbottens län. Andelen kvinnor som startar ett nytt företag har mer än fördubblats sedan 1998 till 5,6 kvinnor per 1 000 kvinnor 2010. Det finns även tydliga skillnader i nyföretagande i Västerbotten jämfört med riket, där Västerbotten har ett lägre nyföretagande. Trots en högre tillväxttakt i Västerbotten har skillnaderna snarare ökat under perioden. I Västerbotten och riket som helhet startar män företag i större utsträckning än kvinnor. Skillnaden mellan män och kvinnor är dock mindre i Västerbotten än den är i riket. Nyföretagandet i Västerbotten avtog under den ekonomiska krisen till skillnad från nyföretagandet i riket som låg kvar på samma nivå eller ökade något. Kvinnors nyföretagande påverkades mindre av krisen än mäns nyföretagande. Detta skulle kunna förklaras av att kvinnor och män startar företag i olika branscher med olika konjunkturkänslighet. Företag som startas kan vara av olika typer. Vissa små företag kan vara livsstilsföretag där syftet är att ge företagaren sysselsättning. Andra mindre företag är inriktade på tillväxt med fler anställda och ökad omsättning. En stor enkätundersökning visar att enpersonsföretagen i Västerbotten är mer inriktade på tillväxt än i andra delar av Sverige. Drygt en tredjedel av enpersonsföretagen i Västerbotten skulle vilja öka både omsättning och antal anställda jämfört med drygt en fjärdedel i riket. Närmare 40 procent av de tillfrågade vill växa men utan att öka antalet anställda. Antal per 1 000 som startar eget företag under året. Kvinnor och män. Västerbotten och riket. 1998-2010 +78% +94% +105% +133% Andel av företagen utan anställda som skulle vilja växa om det fanns möjlighet. Undersökningen Företagens villkor och verklighet. Västerbotten. År 2011. Samtidigt anger företagen i undersökningen att det finns hinder för att växa. De viktigaste tillväxthindren för småföretag (med färre än 50 anställda) i Västerbotten var främst brist på egen tid, regelverket, brist på lämplig arbetskraft samt konkurrensen från andra företag. En grupp företag som har exceptionellt hög tillväxttakt kallas för gasellföretag. I Västerbotten finns gasellföretagen främst i byggsektorn, verkstadssektorn och inom transportbranschen. Data på nya företag från regionfakta.com. Enkätundersökningen är gjord av Tillväxtverket (Företagens villkor och verklighet). Gasellföretag i Västerbotten beskrivs i en rapport från Region Västerbotten (Nuläge och omvärld).

Utländska turister ökar exportvärdet Årsförändring i utländska gästnätter på hotell, vandrarhem och stugbyar. Månad och säsong. Västerbotten. År 2011. De utländska gästnätterna ökar i Västerbotten. Under 2011 ökade de med 9,6 procent. Utländsk turism innebär exportintäkter för Västerbottens län. Exportintäkter som möjliggör för import av varor och tjänster samt visar på regionens konkurrenskraft. Utländsk turism kan även ha positiva effekter i form av ökad invandring. Samtidigt som en ökande invandring innebär att fler kommer till länet som besökare till de vänner och släktingar som flyttat hit. Den ökande turismen kan innebära negativa effekter på miljön. En strävan efter miljömässigt hållbarhet är viktig för att undvika ökande växthusgasutsläpp och andra miljöbelastningar. Västerbotten följer med i den globala ökningen av turism till andra länder. Globalt ökade turismen mellan länder med drygt fyra procent under 2011 och är nu uppe i nära en miljard internationella ankomster, varav hälften till länder i Europa. Årsförändring i utländska gästnätter på camping och privata stugor och lägenheter. Månad och säsong. Västerbotten. År 2011. Av de utländska turisterna* under 2011 valde en tredjedel att övernatta på hotell, vandrarhem och stugbyar medan övriga två tredjedelar valde att övernatta på camping eller i privata stugor. För de svenska turisterna är förhållandet det motsatta. Gästnätterna på hotell, vandrarhem och stugbyar ökade under 2011 med 1,6 procent men med stora skillnader under året. Vinter och höst ökade gästnätterna på hotell, vandrarhem och stugbyar med 13 respektive 12 procent. Under våren och sommaren var det istället en nedgång med 6 procent. Drygt hälften av övernattningarna var under sommarmånaderna. Gästnätterna på camping och i privata stugor och lägenheter ökade under 2011 med 14 procent. Ökningen var koncentrerad till sommarmånaderna och tidig höst. Den vanligaste campingmånaden är juli som svarar för 56 procent av gästnätterna. Gästnätterna under vintermånaderna minskade något 2011. Den utländska turismen är fortfarande en relativt liten del av turismen till länet med cirka 20 procent av gästnätterna. Den största gruppen kommer från Norge (13,8 procent av de gästnätterna). Data från regionfakta.com, Nordanalys, SCB och Tillväxtverket. Fakta om den internationella turismen från UNWTO. *gästnätter omfattar inte de turister som övernattar hos vänner eller släktingar.

För höga utsläpp av växthusgaser i länet Utsläppen av växthusgaser leder till en ökning av medeltemperaturen globalt. Ökningen kommer, om den överskrider en viss nivå, att innebära förändringar i nederbörd, ökade havsnivåer på grund av smältande polaris samt allt fler naturkatastrofer. Förändring växthusgasutsläpp mellan 1990 och 2009. Kommuner. För att uppnå målet med globalt hållbara utsläpp av växthusgaser har EU i sin EU2020-strategi beslutat att utsläppen inom EU ska vara 20 procent lägre år 2020 jämfört med nivån 1990. Sverige har satt ett mer ambitiöst mål för de svenska regionerna. Det svenska målet är 40 procent lägre utsläpp av växthusgaser år 2020 jämfört med år 1990. År 2009 låg utsläppen av växthusgaser i länet på en nivå som var 17 procent lägre än 1990. Det är stora skillnader mellan de olika kommunerna. Malå har till och med ökat sina utsläppsnivåer medan Åsele redan 2009 hade minskat sina utsläpp till en nivå under det uppsatta målet. Den största källan till växthusgasutsläpp i Västerbotten är från transporter som står för ungefär 40 procent av utsläppen. Energiförsörjningen är också en viktig källa till utsläpp. Jordbruk, industriproduktion och arbetsmaskiner är andra stora utsläppskällor. Den konsumtion som sker i länet av varor producerade i andra regioner och andra delar av världen har även de betydelse för invånarna här. Växthusgasutsläpp är ett globalt problem och påverkar alla genom förändringar på klimatet. Västerbottens stora skogstillgångar har potential att binda relativt stora mängder växthusgaser. Vid de nivåer som bedöms som globalt hållbara när det gäller växthusgasutsläpp beräknas den växande skogen i Västerbotten kunna binda utsläppen från ca 5 miljoner människor. Idag överskrider länet den nivå som är miljömässigt hållbar i ett globalt perspektiv. Växthusgasutsläpp fördelat på sektorer i Västerbotten. År 2009. Data från RUS (Regional Utveckling och Samverkan i miljömålssystemet). Beräkningar av skogens bindningspotential finns i en rapport från CERUM, Umeå universitet (Ekologiska fotavtryck i Norra Sverige).

Västerbottens befolkning fortsätter öka Västerbottens befolkning fortsätter öka men ökningen är mindre än tidigare. Det beror på att den utrikes inflyttning har ökat i mindre omfattning samtidigt som utflyttningen till resten av Sverige har ökat mer än tidigare. Flyttmönstret skiljer sig mellan kommunerna. Åsele är den enda kommunen där inflyttningen från resten av Sverige var större än utflyttningen. Vilhelmina, Lycksele, Skellefteå, Vindeln och Sorsele har en större utflyttning till andra delar av Sverige jämfört med utflyttningen som sker till resten av länet. I resterande kommuner, förutom Umeå och Vännäs, sker den största utflyttningen till andra delar inom länet. Umeå och Vännäs är det kommuner som hade en befolkningsökning under 2011. Båda kommuner hade en inflyttning från resten av länet men negativt flyttnetto mot övriga Sverige. Detta trots relativt stora ungdomskullar nu börjar på universitetet. Detta indikerar att många studenter väljer att flytta från Umeå efter avslutade studier. Tre kommuner har positivt födelsenetto. I Vännäs, Lycksele och Umeå föddes det fler barn än antalet av befolkningen som avled under året. Det slog igenom och innebar ett positivt födelsenetto för länet som helhet. Det negativa födelsenettot i övriga kommuner är ett stort problem och har samband med låga andelar av befolkningen som är i barnafödande ålder. Sorsele har mycket stora omflyttningar och en potential för positiv befolkningsutveckling. Den negativa flyttnettot inom Sverige och länet uppvägdes ett större utrikes flyttnetto. Befolkningsförändring under året. Kommuner. År 2011. Data från SCB. Tidigare befolkningsförändringar finns i rapport från Region Västerbotten (Konjunkturläge Västerbotten, hösten 2011).

Skev åldersstruktur i små kommuner Den skeva ålderstrukturen i små kommuner innebär utmaningar med en ökande försörjningsbörda och generationsväxling på arbetsmarknaden. I Västerbottens län är det elva kommuner med en minskande befolkning och negativt födelsenetto. Befolkningspyramiden nedan summerar befolkning och antal förvärvsarbetande för de elva kommunerna. Försörjningsbördan visar på förhållandet mellan de som arbetar och den totala befolkningen. I de 11 kommunerna är det 45 procent av befolkningen som förvärvsarbetar (orange stapel). Det innebär att varje förvärvsarbetande ska försörja drygt två invånare. Det negativa födelsenettot kan delvis förklaras av en låg andel av befolkningen som är i barnafödande ålder. Problemet förvärras av skillnader i könsfördelning. I åldersgruppen 20-44 år är det i de observerade kommunerna 111 män per 100 kvinnor. Generationsväxlingen på arbetsmarknaden innebär utmaningar då den stora åldersgruppen som går i pension ska ersättas med de som är på väg ut i arbetslivet. De största ålderskullarna är mellan 50 och 70 år. Det innebär att en stor grupp kommer att gå i pension de närmaste 15 åren. Antalet invånare mellan 25-30 år är bara hälften så stor som antalet som är mellan 60-64 år. Problemet förstärks av skillnader i utbildning och erfarenhet mellan de som är yngre och de som går i pension. Den ökande försörjningsbördan och generationsväxlingen på arbetsmarknaden visar på behovet av att öka antalet förvärvsarbetande. Det kan ske genom ökad inpendling, ökad inflyttning eller genom att öka förvärvsarbetandet i grupper som idag av olika anledningar står utanför arbetsmarknaden. Befolkningspyramid med total befolkning respektive antal förvärvsarbetande per åldersklass för kommunerna med färre än 10 000 invånare och negativt födelsenetto. År 2010. Data från SCB. Kommuner med färre än 10 000 invånare och negativt födelsenetto: Sorsele, Dorotea, Nordmaling, Robertsfors, Åsele, Bjurholm, Vilhelmina, Vindeln, Malå, Storuman och Norsjö.

Utanförskap på arbetsmarknaden Generationsväxlingen innebär problem på flera sätt. Åldersgrupperna är olika stora och de som slutar har andra kompetenser än de som träder in på arbetsmarknaden. Det krävs ett långsiktigt arbete för att befolkningen ska ha den kompetens som efterfrågas av företag och myndigheter idag och i framtiden. Andel 20-64 år som varken finns i arbetskraften eller studerar på heltid. År 2010. Allt högre utbildningsnivåer i befolkningen som helhet och en hög ungdomsarbetslöshet innebär att det i praktiken blir ett krav att arbetssökande har gymnasiekompetens för att kunna få ett jobb. Figuren nedan visar att ungefär 35 procent av Åseles, Nordmalings och Robertsfors 20-åriga män saknar gymnasiekompetens. I Bjurholm kan kvinnor i samma ålder uppvisa samma höga andel. Dessa riskerar att hamna i ett utanförskap. Umeås kranskommuner finns i större utsträckning bland de som har höga andelar utan gymnasiekompetens. Detta kan förklaras av närheten till en stor arbetsmarknad och frånvaron av egna gymnasieutbildningar. Andel 20-åringar som saknar gymnasiekompetens. År 2010. Utanförskap på arbetsmarknaden innebär att potentialen hos befolkningen inte tas tillvara. I ett par kommuner står mer än var femte person utanför arbetsmarknaden i åldern 20-64 år. Kvinnor står utanför arbetsmarknaden i större utsträckning än män trots att kvinnor i större utsträckning har högre utbildningsnivå. De med utländsk bakgrund är även de i större utsträckning i ett utanförskap på arbetsmarknaden. Den ökande försörjningsbördan och generationsväxlingen innebär att grupper som idag inte förvärvsarbetar kommer att behövas på arbetsmarknaden. Samtidigt kan dessa grupper i varierande grad behöva utbildning för att ha de kompetenser som efterfrågas. Data från SCB. Region Västerbotten Box 443, 901 09 Umeå, Sweden BESÖKARE Västra Norrlandsgatan 13, Umeå TELEFON +46 90 16 57 00 FAX +46 90 77 05 91 www.regionvasterbotten.se www.facebook.com/regionvasterbotten