FÖRÄLDRABUREN BARNHÄLSOVÅRDSJOURNAL PÅ NACKA BARNAVÅRDSCENTRAL

FÖRÄLDRABUREN BARNHÄLSOVÅRDSJOURNAL PÅ NACKA BARNAVÅRDSCENTRAL NACKA BVC, NACKA NÄRSJUKHUS FOLKHÄLSOENHETEN I NACKA 2001-2003 Föräldraburen hälsojournal. Folkhälsoenheten i Nacka 2003 Sidan 1 av 17

INNEHÅLLSFÖRTECKNING SAMMANFATTNING 1 BAKGRUND...4 1.1 Den personliga hälsojournalen för...4 1.2 Nacka BVC...4 1.3 Projektet...5 2 SYFTE...5 3 TIDSPLAN...5 4 MATERIAL OCH METOD...5 4.1 Målgrupp...5 4.2 Information och förankring...5 4.3 Förberedelsearbete...6 4.4 Utdelning av hälsojournalen...6 4.5 Arbetsmöten under projekttiden...6 5 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING...6 5.1 Uppföljning med personalen...7 5.2 Uppföljning med föräldrarna...7 5.3 Data...7 6 RESULTAT...7 6.1 Sammanfattning av gruppintervju med sjuksköterskorna...8 6.2 Enkätundersökning med läkare...9 6.3 Enkät undersökning med föräldrarna...9 7 KOSTNADER...11 8 DISKUSSION...12 9 REDOVISNING...13 10 PROJEKTGRUPP...13 11 REFERENSER...13 BILAGOR 1. Föräldraenkät 2. Kommentarer från föräldrarna Föräldraburen hälsojournal. Folkhälsoenheten i Nacka 2003 Sidan 2 av 17

FÖRÄLDRABUREN BARNHÄLSOVÅRDSJOURNAL PÅ NACKA BARNAVÅRDSCENTRAL Författare: Riitta Ekbom, Folkhälsoenheten i Nacka, Boo Vårdcentral, Edövägen 2, 132 30 Saltsjö-Boo, tel 08-7475739. www.slpo.sll.se/nackafolkhalsa SAMMANFATTNING Under år 2002 har Nacka BVC på Nacka Närsjukhus erbjudit föräldrar med nyfödda barn en hälsojournal. Hälsojournalen innehåller information om barnets hälsa och utveckling. Varje åldersrelaterat besök på BVC beskrivs i journalen. Det finns även utrymme för föräldrarnas egna anteckningar. En personlig hälsojournal för.. är framtagen i Skaraborg efter en engelsk förlaga och modifierad efter basprogrammet i Stockholm Läns Landsting. Syftet med projektet har varit att uppmuntra föräldrar till ett aktivt föräldraskap genom att stödja deras egen dokumentation i hälsojournalen och att ge möjlighet för föräldrarna att förbereda sig inför BVC-besöket. Vi ville också ta reda på hur En personlig hälsojournal för.. fungerar ur föräldra- och personalperspektiv i ett storstadsområde. 375 nyfödda med sina föräldrar har fått hälsojournalen vid första hembesöket. Vid besök på BVC har sjuksköterskan uppmuntrat föräldrarna att använda hälsojournalen. Under projekttiden har det varit regelbundna arbetsmöten i projektgruppen. På mötena har hälsojournalens innehåll och utformning diskuterats. De framkomna förändringsförslagen har antecknats och sparats. Projektet har följts upp med en gruppintervju med sjuksköterskorna och en enkätundersökning både med föräldrarna och läkarna. Gruppintervjun med sjuksköterskorna genomfördes efter ett års användande av hälsojournalen. 50 föräldrar tillfrågades med hjälp av en enkät vid barnets 12- månaderskontroll på BVC. Sjuksköterskorna är nöjda med hälsojournalen och kommer att permanenta användandet av den på sin arbetsplats. De fördelar med hälsojournalen som sjuksköterskorna ofta återkommer till är bl.a. stöd för minnet och hjälp att strukturera samtalet. De uppskattar också att informationen är samlad och att alla föräldrar får alla delarna av informationen, inget blir bortglömt. Dessa faktorer har en kvalitetshöjande effekt på BVC-besöken. Sjuksköterskorna ser också möjligheter att ytterligare utveckla användandet av hälsojournalen i mötet med föräldrarna. Det var bara fyra läkare som hade regelbundna BVC-mottagningar. Alla fyra svarare på enkäten. Läkarna hade inte satt sig in i hälsojournalen i detalj men hade generellt en positiv uppfattning om dess användbarhet. I stort är de flesta föräldrar mycket positiva till hälsojournalen. Den ger dem kunskap, hjälper dem att fatta beslut och gör det lättare att påbörja samtal. Hälsojournalen är lätt att använda och tar inte nämnvärd tid att fylla i. Den information som finns i journalen upplevs som viktig. Föräldrarna uppger att de förbereder sig inför BVC-besöket med hjälp av journalen. Hälsojournalen väcker förväntan hos föräldrarna, de vill att BVC-sjuksköterskorna skall använda sig av den och de frågeställningar som är beskrivna inför varje besök Projektet har genomförts i samarbete mellan Nacka BVC och Folkhälsoenheten i Nacka. Föräldraburen hälsojournal. Folkhälsoenheten i Nacka 2003 Sidan 3 av 17

1 BAKGRUND 1.1 Den personliga hälsojournalen för.. Den personliga hälsojournalen för barn har sitt ursprung i England och har bearbetats och utvecklats i Skaraborgs landsting efter svenska förhållanden och behov. En personlig hälsojournal för.. introducerades 1994 inom barnhälsovården i Skaraborg. Numera har ca 25% av Sveriges barn den här typen av hälsojournal. I Stockholms län har barnen fått ett betydligt mindre och enklare hälsokort på barnavårdcentralen. I hälsokortet finns inte plats för föräldrarnas egna anteckningar och mycket av BVC:s information har delats ut i form av lösblad. Hälsojournalen är ett komplement till den traditionella barnhälsojournalen på BVC. Föräldrarna har ansvaret att fylla i och förvara den personliga journalen, medan BVC-sjuksköterskorna handleder och stöder föräldrarna. Hälsojournalen är ett arbetsredskap för att uppmuntra föräldrar till ett aktivt föräldraskap. Förhoppningen är att den skall öka medvetenheten hos föräldrarna om deras barns behov, hälsa och utveckling, och att den skall bekräfta föräldrarnas befintliga kompetens. Den är också ett diskussionsunderlag i mötet på barnavårdscentralen, och den ger föräldrarna en möjlighet att förbereda sig för besöket på BVC. Föräldrarna förvarar och antecknar i journalen och avsikten är att den skall tas med vid alla besök i hälso- och sjukvården samt tandvården. Hälsojournalen innehåller följande uppgifter: barnets personuppgifter information om barnavårdcentralen viktiga telefonnummer information om basprogrammet på BVC hälsokontrollerna i olika åldrar med förslag om frågeställningar och samtalsämnen uppgifter om tillväxt, vaccinationer, syn- och hörselkontroll och barnets utveckling uppgifter om barnsjukdomar, tandhälsa, allergiska reaktioner och sjukdomar eller skada som medfört kontakt med sjukvården råd om mat, munhälsa, vardagsmiljö och olyckfallsrisker En personlig hälsojournal för.. har utvärderats av Skaraborgsinstitutet, Utvecklingsenheten i Habo (1). Svaren från föräldrarna visade att syftet med boken, att stärka föräldrarna i ett aktivt föräldraskap, uppnåddes. Synpunkterna från personalen var övervägande positiva, men det framkom dock i kommentarerna att hanteringen av det gemensamma dokumentet kunde vara något oklart. 1.2 Nacka BVC Nacka BVC är en barnavårdscentral med fem sjuksköterskor, som tog emot 379 nyfödda barn under år 2002. Antalet nyfödda ökade under år 2002 på Nacka BVC med 34 %, år 2001 var 282 nyfödda inskrivna på BVC. Upptagningsområdet är större delen av den s.k. Sicklaön, dvs. den centrala delen av Nacka kommun, med tillskott av familjer från andra områden som valt Nacka BVC. Sjuksköterskorna arbetar huvudsakligen med var sitt geografiskt upptagningsområde. Läkarna kom under projekttiden från Ektorps och Forums vårdcentraler samt barnläkarmottagningen på Nacka Föräldraburen hälsojournal. Folkhälsoenheten i Nacka 2003 Sidan 4 av 17

Närsjukhus. Sammanlagt var fyra läkare engagerade och hade regelbundet läkarmottagning på BVC. De socioekonomiska förhållandena i Nacka är goda jämfört med förhållandena i länet. I genomsnitt föder kvinnorna 1,7 barn i Nacka. Genomsnittsåldern för förstföderskan är 30,8 år. 1.3 Projektet En av sjuksköterskorna på Nacka BVC kom redan 1994 i kontakt med En personlig hälsojournal för.. vid ett informationsmöte i Uppsala och har sedan dess varit intresserad av att använda den. Inte förrän år 2001 vid ett seminarium Individägd hälsobok ett verktyg från vaggan till graven i Nynäshamn, arrangerat av Folkhälsoenheten i Nacka, yppade sig möjligheterna att börja använda boken i området. Alla fem sjuksköterskorna på barnavårdcentralen ville år 2002 erbjuda hälsojournalen till föräldrar med nyfödda barn i sina respektive områden. Projektet skedde i samverkan emellan Nacka BVC och Folkhälsoenheten i Nacka. 2 SYFTE - Att uppmuntra föräldrar till ett aktivt föräldraskap genom att stödja deras egen dokumentation i hälsojournalen och att ge möjlighet till föräldrarna att förbereda sig inför BVC besöket. - Att få kunskap om huruvida En personlig hälsojournal för.. fungerar lika väl ur föräldra- och personalperspektiv i ett storstadsområde. 3 TIDSPLAN Projektiden är 2001 09 01-2003 11 31 och består av följande delmoment: Projektplanering, förberedelsearbete, informationsinsatser under hösten 2001. Utdelande av hälsojournalen till föräldrarna 2002 01 01 2002 12 31. Insamling av data för utvärdering avslutas under första halvåret 2003. Analys av data inom 6 månader från det att datainsamling är avslutad. 4 MATERIAL OCH METOD 4.1 Målgrupp Alla nyfödda barn med föräldrar inskrivna hos Nacka BVC under 2002. 4.2 Information och förankring Projektet har förankrats hos verksamhetschefen på Ektorps vårdcentral. Under projekttiden skedde verksamhetschefsbyte på vårdcentralen, båda cheferna har informerats och de har stött projektet. Barnhälsovårdsenheten på Södersjukhuset kontaktades och informerades om projektet. På områdesträffen i oktober 2001 presenterades projektet och en hälsojournal från Skaraborg visades. Närvarande på områdesträffen var SöS barnhälsovårdsenheten, sjuksköterskor från barnläkarmottagningen på Nacka Närsjukhus, en skolläkare, sjuksköterskorna från de övriga barnavårdcentralerna i Nacka samt BVC-läkare från Boo, Ektorp och Forum. Föräldraburen hälsojournal. Folkhälsoenheten i Nacka 2003 Sidan 5 av 17

På en arbetsplatsträff på Ektorps vårdcentral har personalen informerats om hälsojournalen. Personalen på mödravårdscentralen och folktandvården har också fått information om journalen. Folktandvården har erbjudits att granska tandvårdsdelen i journalen och lämna synpunkter. På SLPO-medarbetarstämma hösten 2002 arrangerade Nacka BVC en poster med presentation av hälsojournalen. På Folkhälsonätverket, där representanter från varje vårdcentral i Nacka ingår, har hälsojournalen presenterats, samt på ett möte med verksamhetscheferna från vårdcentralerna i Nacka. På Nackas Folkhälsoråd har information lämnats om projektet. I rådet ingår beställare från kommun och landsting, kommunens folkhälsoplanerare, Folkhälsoenheten i Nacka, skolhälsovårdsöverläkare, samt representanter från Samhällsmedicin, Stockholms Läns Landsting 4.3 Förberedelsearbete Granskning av En personlig hälsojournal för.. från Skaraborg har gjorts av sjuksköterskorna på Nacka BVC. Bearbetning har genomförts i syfte att få hälsojournalen att följa basprogrammet i Stockholms län. Folktandvården har granskat och tyckt till om avsnittet Goda råd om tänder och tandhälsa. Förändringsförslagen har lämnats till Skaraborgs utvecklingsenhet varifrån Folkhälsoenheten i Nacka har beställt de omarbetade hälsojournalerna. 4.4 Utdelning av hälsojournalen Vi har erbjudit hälsojournalen till alla föräldrar med barn som fötts under år 2002. Vid första hembesöket när barnet är nyfött har barnet fått sin hälsojournal. BVC-sjuksköterskan har presenterat och gått igenom journalen tillsammans med föräldrarna. Informationen till föräldrarna var muntlig. Vid besök på BVC har sjuksköterskan uppmuntrat föräldrarna att använda hälsojournalen. 4.5 Arbetsmöten under projekttiden Under året genomfördes regelbundna möten med sjuksköterskorna på BVC och hälsoplaneraren från Folkhälsoenheten i Nacka. På mötena har diskuterats hälsojournalens innehåll och utformning, gemensamma rutiner och de svårigheter och möjligheter som personalen sett under projektet. Minnesanteckningar och förändringsförslag till hälsojournalen har antecknats från dessa möten. 5 UPPFÖLJNING OCH UTVÄRDERING Folkhälsoenheten har ansvarat för planering, datainsamling och genomförande av utvärderingen. Föräldrarna och läkarna på BVC har svarat på en enkät. Sjuksköterskorna på BVC har ansvarat för utdelande och insamlande av enkäter till föräldrarna och läkarna. Alla informationsinsatserna och kontakterna med föräldrar och läkare har också sjuksköterskorna på BVC varit ansvariga för. Med BVC-sjuksköterskorna genomförde Folkhälsoenheten en gruppintervju. Vi valde intervju som utvärderingsteknik för att på så sätt fånga en djupare förståelse av den process det innebär att införa ett nytt verktyg. Föräldraburen hälsojournal. Folkhälsoenheten i Nacka 2003 Sidan 6 av 17

Sammanställning och analys av intervjun och enkäterna har skett på Folkhälsoenheten. Till enkäterna till föräldrarna och läkarna har använts det material som tagits fram av Utvecklingsenheten i Habo med viss modifiering 5.1 Uppföljning med personalen Gruppintervju med sköterskorna på Nacka BVC genomfördes i februari 2003. Kvalitativ ansats användes för intervjun. BVC-sjuksköterskorna beskrev sina erfarenheter av att jobba med hälsojournalen under ett års tid, år 2002. Vid intervjun med personalen var alla fem sjuksköterskorna närvarande och utöver intervjuaren var dessutom också hälsoplaneraren med som bisittare. Under intervjun kunde vi sitta ostörda i personalrummet. Intervjuaren följde en frågemall som Folkhälsoenheten hade tagit fram. Intervjun bandades och bisittaren förde dessutom anteckningar. Intervjun berörde följande teman: första hembesöket och introduktionen av boken till föräldrarna aktivt föräldraskap hur har föräldrarna använt boken? hur har det varit att arbeta med hälsojournalen? Läkarna svarade på en enkät. Vi valde den här tekniken med läkarna av praktiska skäl. Vi bedömde att det hade varit svårt för läkarna att avsätta tid för intervjuundersökning. 5.2 Uppföljning med föräldrarna En pilotundersökning genomfördes i syfte att pröva frågeformuläret. Tio föräldrar svarade på enkäten. Inga ändringar behövde göras i frågeformuläret. Föräldrarna intervjuades via enkät då barnet var 12 månader. De första 50 barnen födda fr o m 2001 03 01 utgjorde undersökningsunderlaget. Enkäten lämnades till föräldrarna vid 12- månadersbesöket på barnavårdscentralen. Enkäterna var numrerade från 1-50 och fylldes i på plats. Föräldern stoppade enkätsvaret i det medföljande kuvertet som skickades från BVC till Folkhälsoenheten med internposten. Enkäterna besvarades anonymt. 5.3 Data Både banden och anteckningarna från gruppintervjun samt enkätsvaren har förvarats inlåsta under bearbetningstiden. Efter färdigställande av rapporten har banden förstörts. Även minnesanteckningarna från projektmötena har använts som utvärderingsunderlag. Analyser av datamaterial har skett i Excel. 6 RESULTAT 379 journaler delades ut. Fyra familjer med nyfödda barn har inte fått journalen. I alla fallen har föräldrarna inte kunnat svenska. I två fall skulle familjen dessutom inte stanna i Sverige. BVCsjuksköterskorna har bedömt att föräldrarna inte skulle kunna ta till sig informationen eller ha nytta av boken. Föräldrarna till de fyra barnen har i stället fått hälsokortet. Föräldraburen hälsojournal. Folkhälsoenheten i Nacka 2003 Sidan 7 av 17

6.1 Sammanfattning av gruppintervju med sjuksköterskorna De BVC-sjuksköterskor som har deltagit i projektet, har arbetat olika lång tid på BVC. Tre av sjuksköterskorna har arbetat i flera år tillsammans, medan de andra två började sitt arbete på BVC i början av projektplaneringsfasen hösten 2001. De tre äldre sjuksköterskorna har sett hälsojournalen tidigare och fått den presenterad för sig. En av dessa sjuksköterskor har varit förespråkare för införandet av hälsojournalen. Hennes första reaktion när hon åter kom i kontakt med hälsojournalen i Nynäshamn var Yes, den skall vi ha. Hon har också därefter varit drivande och fått med sig sina två kollegor. Alla tre har varit positivt inställda till journalen redan från första början och sett den som ett bra instrument för att föra ett strukturerat samtal med föräldrarna. De två sjuksköterskorna som påbörjade sitt arbete på BVC i början av planeringstiden tyckte att journalen i och för sig verkade bra. Men de hade svårt att ta till sig hälsojournalen just då eftersom de var mitt i en introduktionsperiod på sitt nya arbete på BVC. Under hösten 2001, efter det att de fått lite längre tid på sig att bekanta sig med hälsojournalen, kände de nyanställda sjuksköterskorna sig mogna att använda den och delta i projektet. Föräldrarna har fått hälsojournalen vid första hembesöket då nästan alltid båda föräldrarna är med. BVC-sjuksköterskorna går igenom journalen tillsammans med föräldrarna. En av sjuksköterskorna beskriver tillvägagångssättet på följande sätt Jag brukar gå igenom basprogrammet mer noga. Presenterar vårt eget BVC, vad vi gör. Sedan går jag igenom resten av boken lite snabbare, för att visa vad som finns i boken så att de kan titta själva senare. Kollegan fortsätter Den innehåller faktisk all den information som vi brukar lämna på BVC. Det kan ta tid att ta till sig hälsojournalen för föräldrarna, eftersom det under de första veckorna i hemmet är så mycket ändå. Föräldrarna behöver tid att landa hemma med det nyfödda barnet. BVC-sjuksköterskorna har upplevt att alla föräldrar har varit positiva till hälsojournalen. En vanlig kommentar från föräldrarna Vad bra, här får man all information samlad. BVC-sjuksköterskorna har uppfattat att föräldrarna tycker att det är värdefullt med en hälsojournal och värdesätter att de kan dokumentera uppväxten för sitt barn. BVC-sjuksköterskorna har märkt att en del föräldrar förbereder sig med hjälp av boken inför BVCbesöket, men samtidigt tror de att det är samma föräldrar som annars också förbereder sig. Med hälsojournal har dock alla samma möjligheter att förbereda sig. Föräldrarna brukar ha med sig journalen och ta fram den spontant. Många föräldrar klistrar in foton och sätter på det sättet en mer personlig prägel på journalen. Uppskattningsvis fyller knappt hälften av föräldrarna i journalen vid varje besök. De som är dagboksskrivare gör det flitigare. Sjuksköterskorna brukar fylla i vikt, längd, vaccinationer, Boeltest och nya besökstider. Sjuksköterskorna upplever att journalen är ett stöd för minnet. Med hjälp av journalen kan de strukturera sitt samtal med föräldrarna. Varje besök med hälsokontroller är beskrivet i journalen. I hälsojournalen finns all den information samlad som man brukar lämna till föräldrarna och alla föräldrar får samma information. Både föräldrarna och sjuksköterskorna har samma källa att hämta information ifrån. Det upplevs också som positivt att slippa lösbladssystemet, blad som försvinner eller är tagit slut. Föräldraburen hälsojournal. Folkhälsoenheten i Nacka 2003 Sidan 8 av 17

Det finns potential för att ytterligare utveckla användandet av hälsojournalen i mötet med föräldrarna. Genom att använda punkterna som finns i journalen kan BVC-sjuksköterskan strukturera upp samtalet ytterligare. Sjuksköterskorna upplever också att de kan vara ännu mer aktiva i sin roll att uppmuntra föräldrarna att skriva i journalen och fråga efter hälsojournalen. Hälsojournalen kan vara en utgångspunkt för att inleda samtalet kring ett angeläget ämne. Sjuksköterskorna upplever också att detta är ett område som de kan utveckla mer. Alla sjuksköterskor tycker att det är svårt att hitta i journalen. De sidor som används mest på BVC kunde vara mera samlade. Några av sjuksköterskorna tyckte att vaccinationerna var tydligare på hälsokortet. Det finns också behov av mer information till samverkanspartners, t ex barnläkare och barnsjukhus. Det har kommit förfrågningar om hälsojournalen bl.a. från Sachsska barnsjukhuset. BVC-sjuksköterskorna har uppfattat att alla föräldrar har varit positiva till att ta emot hälsojournalen. De själva är nöjda med hälsojournalen efter ett års användning och kommer att permanenta användandet av den på sin arbetsplats. Den är jättebra och det vore roligt om den sprids till andra barnavårdcentraler, säger sjuksköterskorna. 6.2 Enkätundersökning med läkarna Alla fyra läkare svarade på enkäten. Enkätundersökningen genomfördes april-maj 2003. I en av enkäterna var bara en del av frågorna besvarade. Eftersom underlaget är så litet är data svårbedömt. Påståenden som läkarna håller delvis eller helt med om är följande: Genom att läsa och skriva i den föräldraburna hälsojournalen får föräldrarna ökade kunskaper om sitt barns behov, hälsa och utveckling. (En besvarade inte frågan.) Med hjälp av hälsojournalen kan man påbörja samtal kring ett angeläget ämne. Med hjälp av hälsojournalen kan föräldrarna lättare vara delaktiga i problemlösning och beslut. En av läkarna tycker att det inte tar nämnvärd tid att fylla i uppgifterna i journalen. Resten av läkarna brukar inte fylla i uppgifterna i hälsojournalen. Läkarna tror också att hälsojournalen kan underlätta i någon mån vid kontakt med andra vårdgivare. (En besvarade inte frågan.) Om föräldrarna förbereder sig bättre inför BVC-besöken hade läkarna svårt att bedöma. Två av läkarna svarade vet ej, en svarade inte på frågan och en trodde delvis på det. Kommentarer av läkarna: Tyvärr är den inte inarbetad hos mig, som man kanske nästan ser på svaren. Föräldrarna har den inte framme och jag har inte frågat aktivt efter den. Bra för föräldrarna att ha information om barnets hälsa och utveckling samlat på ett ställe 6.3 Enkätundersökning med föräldrarna Av de 50 utdelade enkäterna fick vi tillbaka 45 st. och de utgör underlaget för utvärderingen. Oftast är det mamman som har svarat på enkäten. Sammanlagt har 32 mammor och 11 pappor svarat. I två fall har mamman och pappan svarat gemensamt Föräldraburen hälsojournal. Folkhälsoenheten i Nacka 2003 Sidan 9 av 17

I stort är de flesta föräldrar mycket positiva till hälsojournalen. Den ger dem kunskap, hjälper dem att fatta beslut och gör det lättare att påbörja samtal. Hälsojournalen är lätt att använda och tar inte nämnvärd tid att fylla i. Den information som finns i journalen upplevs som viktig. Hela enkäten med resultaten redovisas som bilaga 1 och 2. Här följer några exempel på enkätfrågor och resultat. Genom att läsa och skriva i hälsojournalen har jag fått kunskap om mitt barns behov, hälsa och utveckling 35 föräldrar instämde helt i påståendet, tio delvis. Ingen hade en motsatt åsikt Föräldrakommentarer: Man kan följa barnets utveckling mycket lättare. Man har info samlad om barnet på ett ställe Påminner om att anteckna viktiga utv.steg (men jag har ändå knappt hunnit). Ger ytterligare info om viktiga grundmoment (mat, tillväxt osv). Fast mycket av den inf. finner man på annat håll också naturligtvis. Hälsojournalen har medfört att jag förbereder mig inför BVC-besöket 28 föräldrar instämde helt med påståendet, 17 delvis. Ingen hade motsatt åsikt. Föräldrakommentar: Ger mer information kring BVC kontrollerna, ökar förståelsen och medvetenheten. Bra verktyg att ta med vid sjukbesök. Med hjälp av journalen kan man påbörja samtal kring ett angeläget ämne 23 föräldrar instämde helt i påståendet, 17 delvis. Fyra föräldrar tyckte inte att hälsojournalen ger stöd i det fallet. En hade inte svarat. Vilka har Du visat hälsojournalen för? Utöver BVC-sjuksköterskan brukar föräldrarna visa hälsojournalen för läkaren på barnavårdscentralen (36 föräldrar av 45). 2/3 av föräldrarna visar hälsojournalen för släkt och vänner. I vilken utsträckning föräldrarna visar hälsojournalen på Folktandvården går inte analysera eftersom de flesta barnen hade inte hunnit få kallelse dit vid undersökningstillfället. Föräldrakommentarer: Jättekul att ha en liten bok om sitt barn, inte bara ett gult kort. Många avundsjuka blickar har boken fått. Läkarna på BVC använder sig inte av journalhäftet, vilket är lite synd. Informationen som finns i journalen om barnhälsa och utveckling är 40 föräldrar tycker att informationen är lagom, fyra föräldrar tycker att den är för begränsad. En förälder upplever den för omfattande. Föräldraburen hälsojournal. Folkhälsoenheten i Nacka 2003 17 Sidan 10 av

Föräldrakommentarer: Bra bok som alla borde ha, även vuxna. Du som har äldre barn, vilka fördelar/nackdelar kan du se med hälsojournalen jämfört med hälsokortet? 14 föräldrar av 45 har svarat på frågan. De flesta av kommentarerna är positiva. Flera av föräldrarna uppskattar att informationen är samlad på ett ställe och är mer omfattande. Hälsojournal uppfattas också som ett stöd för minnet. Föräldrakommentarer: En klar förbättring. Mer information lättare att gå tillbaka och se när saker har ägt rum. Hade haft större nytta av boken om det vore första barnet. Se även bilaga 2. Övriga synpunkter 22 föräldrar har lämnat synpunkter. Många av föräldrarna har förväntan att BVC-sjuksköterskorna i större utsträckning skulle utgå från frågeställningarna som tas upp i hälsojournalen. Föräldrakommentarer: Ett bra sätt att ha koll på sina barns utveckling. Alltid tillgänglig. Vore bra om BVC följer hälsojournalen lite mera vad det gäller de frågeställningar som finns beskrivna inför varje besök. BVC kan ta en större aktiv del i att fråga hur det är med de olika frågorna att diskutera Se bilaga 2. 7 KOSTNADER 2002 Förberedelsearbete (inom befintliga ramar för BVC 0 och Folkhälsoenheten) Inköp av böcker à 17 kr, 375 st. ( Folkhälsoenheten) 6 375 OH-kostnader Utvärdering (inom befintliga ramar för BVC och Folkhälsoenheten) Bortfall av nuvarande informationsmaterial på BVC som ersätts med hälsojournalen: Hälsokort á 3kr, 375 st. Välkommen till BVC á 3 kr, 375 st. Summa, merkostnad -1125 kr -1125 kr 4 125 kr Merkostnad för hälsojournalen på Nacka BVC har varit 11 kr/hälsojournal jämfört med hälsokortet. Den sammanlagda merkostnaden för 375 hälsojournaler under år 2002 blev 4 125 kr. Folkhälsoenheten har finansierat inköp av hälsojournaler under år 2002 till Nacka BVC till en kostnad av 6 375 kr. Föräldraburen hälsojournal. Folkhälsoenheten i Nacka 2003 17 Sidan 11 av

8 DISKUSSION Hälsojournalen har tagits emot mycket positivt både av BVC-sjuksköterskorna och av föräldrarna. Under år 2002 var det en kännbar ökning av nyfödda på Nacka BVC. Det har lett till en ökad arbetsbelastning. Trots detta har projektet kunnat genomföras enligt projektplanen. En bidragande faktor i genomförandet har varit att projektet var väl förankrad hos personalen och att de hade mentalt förberett sig för projektet. Hela projektet har präglats av BVC-sjuksköterskornas orubbade övertygelse att detta är något bra som både föräldrarna och personalen har nytta av. Hälsojournalen bör ses som ett verktyg i kvalitetsarbetet. De fördelar med hälsojournalen som sjuksköterskorna ofta återkommer till är bl.a. stöd för minnet och hjälp att strukturera samtalet. Det uppskattas också att informationen är samlad och att alla föräldrarna får alla delarna av informationen, inget blir bortglömt. Dessa faktorer har en kvalitetshöjande effekt på BVC-besöken. Även föräldrarna påverkar kvalitén på besöken. Genom hälsojournalen vet de vad nästa möte på BVC kommer att handla om, vilket gör att de har möjlighet att förbereda sig och själva följa sitt barns utveckling mellan besöken. En förhoppning är att föräldrarna på det sättet känner sig säkrare när de kommer till BVC och därmed vågar ställa fler frågor och diskutera sitt barn med sjuksköterskan. Hälsojournalen väcker förväntan hos föräldrarna, de vill att BVC-sjuksköterskorna skall använda sig av den och de frågeställningar som är beskrivna inför varje besök. BVC-sjuksköterskorna å sin sida uppger att de berör frågeställningarna i samtalen. Sjuksköterskorna utgår dock främst från barnets behov och utvecklingsstadium och följer inte slaviskt punkterna i hälsojournalen. Frågeställningarna i hälsojournalen bör ses mera som förslag till samtalsämnen anser de. BVCsjuksköterskorna har dock under projekttiden uppmärksammat att det i arbetat med hälsojournalen finns ytterligare utvecklingspotentialer. Dokumentet kan användas för att fördjupa samtalet med föräldrarna, och det är en av de frågor som BVC-sjuksköterskorna kan gå vidare med efter projekttidens slut. Barnavårdcentralerna i Nacka har under de senaste åren dragits med underfinansiering. Det har spelat en viss roll för att införandet av hälsojournalerna fördröjts. Man har varit försiktig med att dra på sig extra kostnader. Den beräknade merkostnaden år 2002 för hälsojournalen blev 4 125 kr på Nacka BVC. Vilken betydelse dessa kostnader egentligen har bör man ta ställning till i de respektive verksamheterna. Vid den beräkningen bör man ta hänsyn till eventuell kvalitetsförhöjande effekt, samt den eventuella tidsbesparing det innebär att sjuksköterskorna inte längre behöver plocka fram all den information som redan finns samlad i hälsojournalen. Föräldrarna vid Nacka BVC är en väl etablerad grupp i samhället, de flesta tillhör de mellersta eller högre sociala klasserna i samhället och har god utbildningsnivå. Det finns ingen större koncentration av föräldrar från andra länder och kulturer. Hur boken fungerar bland de invandrade som har bristfällig språkförståelse eller inte behärskar svenska språket har vi inte kunnat utvärdera i projektet. Det kan dock tänkas att föräldrar med bristfälliga språkkunskaper kan ha stöd av hälsojournalen om sjuksköterskans muntliga information följer den skriftliga informationen i hälsojournalen. Vi har dock inte inom projektet haft möjlighet att utvärdera hur texterna fungerar för människor som inte har svenska som modersmål. Föräldraburen hälsojournal. Folkhälsoenheten i Nacka 2003 17 Sidan 12 av

Alla sjuksköterskor tycker att det är svårt att hitta i journalen. Det har framkommit olika förslag hur sidföljden borde ändras eller sidorna markeras tydligare. Samma åsikter kom fram redan i utvärderingen i Skaraborg 1996. Av kostnadsskäl har inte förändringarna kunnat genomföras. Men det är önskvärt att hitta en lösning på problemet. Att hälsojournalen är användarvänlig och hålls uppdaterad är en viktig förutsättning för vidare spridning i landet. Hälsojournaler finns i flera olika utformningar. I Uppsala har man prövat en hälsojournal med ringpärm. Utvärderingen visade goda resultat bland föräldrarna och personal, men kostnaderna för ringpärmarna blev för höga och projektet lades ned. Det finns intresse inom barnhälsovården i Stockholms läns lansting för en föräldraburen hälsojournal. Det vore önskvärt att man hittar en enhetlig hälsojournal inom Stockholms läns landsting och helst inom hela landet. Det borde vara praktiskt möjligt att enas om en viss typ av föräldraburen hälsojournal inom Stockholms län genom de nätverk som finns inom barnhälsovården. 9 REDOVISNING Preliminärdata har redovisats till verksamhetscheferna och folkhälsoombuden i Nacka i maj 2003. Verksamhetschefen på Ektorps vårdcentral har presenterat hälsojournalen för verksamhetscheferna i SLPO med frågeställningen om en eventuell sambeställning av hälsojournaler till SLPO. Redovisning vid områdesträff med barnhälsovården i Nacka hösten 2003. 10 PROJEKTGRUPP Projektledare: Anita Bonnevier, Nacka BVC Projektgrupp: Lena Antin, Nacka BVC Hanna Nykvist, Nacka BVC Mona Hultgren, Nacka BVC Anna Hallgren, Nacka BVC Riitta Ekbom, Folkhälsoenheten i Nacka Information och förfrågningar: Anita Bonnevier tel.08-718 66 83, anita.a.bonnevier@slpo.sll.se Hanna Nykvist tel.08-718 70 57, hanna.b.nykvist@slpo.sll.se Nacka BVC, Nacka Närsjukhus, 131 83 Nacka Beställning av Den personliga hälsojournalen för.. Stockholmsmodellen Lisbeth Nyman, Primärvårdens FoU-enhet, 551 85 Jönköping. Tel 036-32 52 00, lisbeth.nyman@ltjkpg.se Beställning av rapporten : Folkhälsoenheten i Nacka, Boo Vårdcentral, Edövägen 2, 132 30 Saltsjö-Boo. Tel.08-747 57 39, e-mail riitta.ekbom@slpo.se eller www.slpo.sll.se/nackafolkhalsa 11 REFERENSER Föräldraburen hälsojournal. Folkhälsoenheten i Nacka 2003 17 Sidan 13 av

1. Den föräldraburna barnhälsovårdsjournalen. En utvärdering av erfarenheter från föräldrar och personal inom barnhälsovården i Skaraborg. Skaraborgsinstitutet, Utvecklingsenheten i Habo, 1995. 2. Människor och hälsa i Nacka, en rapport om folkhälsan i början av 2000-talet. Nacka kommun och Stockholms läns landsting, 2003. BILAGOR 1. Föräldraenkät 2. Kommentarer från föräldrarna Föräldraburen hälsojournal. Folkhälsoenheten i Nacka 2003 17 Sidan 14 av

BILAGA 1 FÖRÄLDRAENKÄT VID 12-MÅNADERS KONTROLL ENKÄTFRÅGORNA MED RESULTAT 1. Jag som svarar på frågorna är RESULTAT: ( ) Mamma till barnet 32 ( ) Pappa till barnet 11 2. Genom att läsa och skriva i hälsojournalen har jag fått kunskap om mitt barns behov, hälsa och utveckling ( ) Instämmer helt 35 ( ) Instämmer delvis 10 ( ) Stämmer inte 0 3. Hälsojournalen har medfört att jag förbereder mig inför BVC-besöket ( ) Instämmer helt 28 ( ) Instämmer delvis 17 ( ) Stämmer inte 0 4. Med hjälp av journalen kan man påbörja samtal kring ett angeläget ämne. ( ) Instämmer helt 23 ( ) Instämmer delvis 17 ( ) Stämmer inte 4 5. Vilka följande har Du visat hälsojournalen för ( ) BVC-läkaren 36 ( ) Tandläkare - ( ) Tandhygienist - ( ) Distriktsläkaren 4 ( ) Specialistläkaren 5 ( ) Slätningar och vänner 28 ( ) Barnkliniken på sjukhus 8 ( ) Annan, i så fall vem 1 6. Att fylla i uppgifter i hälsojournalen ( ) Tar inte nämnvärt tid 41 ( ) Är tidsödande 4 7. Informationen som finns i journalen om barnhälsa och utveckling är ( ) Lagom 40 ( ) Varken för lite eller för mycket 4 ( ) För omfattande 1 Föräldraburen hälsojournal. Folkhälsoenheten i Nacka 2003 17 Sidan 15 av

På följande frågor gjorde föräldrarna en uppskattning enligt VAS-skala (1-10) 8. Information som finns i journalen är : 1 10 oviktig Medelvärdet (45 svar): 8 (4,5-9,7) viktig 9. Att förstå informationen som finns i journalen är : 1 10 svårt Medelvärdet (45 svar): 8,5 (4,7-10) lätt 10. Att fylla i uppgifter om mitt barn är: 1 10 svårt Medelvärdet (45 svar): 9,5 (1-10) enkelt Du som har äldre barn, vilka fördelar/nackdelar kan du se med hälsojournalen jämfört med hälsokortet? Se bilaga 2 Övriga synpunkter Se bilaga 2 Föräldraburen hälsojournal. Folkhälsoenheten i Nacka 2003 17 Sidan 16 av

BILAGA 2 KOMMENTARER FRÅN FÖRÄLDRARNA DU SOM HAR ÄLDRE BARN,VILKA FÖRDELAR/NACKDELAR KAN DU SE MED HÄLSOJOURNALEN JÄMFÖRT MED HÄLSOKORTET: Mer information, bra med kurvorna. Enkelt att komma ihåg vad som sagt på vid hälsokontroller/läkarbesök. Mer information-lättare att gå tillbaka och se när saker har ägt rum En bra,informativ journalbok, lättare att hålla reda på än BVC kort samt MYCKET mer informativ och omfattande. Bra! Mer samlad info, en bättre minnes bok Mer information, bra med kurvorna. Enkelt att komma ihåg vad som sagt vid hälsokontroller/läkarbesök Ger mer information kring BVC kontrollerna, ökar förståelsen och medvetenheten. Bra verktyg att ta med vid sjukbesök Utförligare än hälsokortet. Allt samlat på ett ställe Allt är samlat i en enda journal, jämfört med den kortfattade hälsokortet Man kan följa barnets utveckling mycket lättare. Man har all info om barnet samlat på ett ställe Hälsokortet behändigare format Egentligen inga eftersom jag dokumenterar allt själv i en barnbok En klar för bättring Finns mer utrymme att fylla i aktuella sjukdomar, följa vikt och längd kurva hemma Hade haft större nytta av boken om det vore första barnet Antagligen viktigare/intressantare för 1:a gångs föräldrar Vet ej ÖVRIGA SYNPUNKTER: Vore bra om BVC följer hälsojournalen lite mera vad det gäller de frågeställningarna finns beskrivna inför varje besök. BVC kan ta en större aktiv del att fråga hur det är med de olika frågorna att diskutera Hälsojournalen är bra. Jag tycker dock inte att man utgår från den vid kontrollerna - inte heller ställer frågor som står där. Jag skulle gärna också ha information om vad som skall kontrolleras vid 1 års kollen Tex. vad barnet borde kunna samt kanske en tabell som säger att barn tex. börjar gå vid 8-15 mån, och andra utvecklingssteg Läkarna på BVC använder sig inte av journalhäftet, vilket är lite synd! Läkarbesöken har jag ej fyllt i Hälsojournalen är trevligt utformad och informativ Den används mest för vikt och längd. Man pratar ju aldrig utifrån boken endast Tillväxtkurvorna bra och kul Jättekul att ha en liten bok om sitt barn,inte bara ett gult kort. Många avundsjuka blickar har boken fått. Påminner om att anteckna viktiga utv.steg(men jag har ändå knappt hunnit) Ger ytterligare info om viktiga grundmoment (mat, tillväxt osv)fast mycket av den inf. finner man på annat håll också naturligtvis. Jag tycker att hälsojournalen kunde utnyttjas bättre i samband med BVC-besök Ett bra sätt att ha koll på sina barns utveckling. Alltid tillgänglig Mycket bra Jag tycker inte att boken används i nån större utsträckning än att fylla i vikt och längd. Bra bok som alla borde ha, även vuxna Den är bra för min egen information, men jag tycker inte jag hat behövt den för besöken Saknar rader om när/vad barnet sa. Fria fält vore bra där man kunde fylla "egen utveckling" som barnet gör. När den första gången säger mamma eller pappa Tycker absolut man skall fortsätta med den istället för hälsokortet Uppslaget om vikt och längdanteckningar är svårt att hitta. Borde ligga vid mittuppslaget. En aning för många uppföljningssidor För omfattande,ostrukturerad, borde förenklas Man glömmer den lätt hemma Tack för en trevlig barnavårdcentral med vänligt bemötande Föräldraburen hälsojournal. Folkhälsoenheten i Nacka 2003 17 Sidan 17 av