Är det någon skillnad på mikroalbumin mätt som morgonurinprov eller färskt urinprov?



Relevanta dokument
Metodbeskrivning U-alb/u-krea kvot, DCA Vantage

Resultatsammanställning för alkoholer/etylenglykol

GLUKOSBELASTNING, PERORAL

Meddelande 1/2013. U-Proteinprofil ersätter Pt(U)-Proteinfraktioner fr o m

Beställning och bedömning av U-Proteiner. Aleksandra M. Havelka

LAKTOSBELASTNING, PERORAL

PNA-dagar. Upptäck njurskadan..innan det är försent!! mars Boden Från Siemens: Kerstin Johansson & Kent Hägg

B-HbA1c, DCA Vantage Metodbeskrivning Patientnära analysverksamhet

Ord och fraser som kan vara svåra att förstå

Peritonealdialys. Analys av PDC mätning Vad Varför Hur? Laboratoriebroschyr

Meddelande 3/2010. Från Unilabs Laboratoriemedicin Sörmland. Klinisk mikrobiologi. Nytt system för analys av Chlamydia trachomatis.

Urinprover. Urinstickor. Urin-, avförings- och sekretprover

I PRIMÄRVÅRDENS BRUS Vad ska vi göra? Vad ska vi hitta? Vad är sjukdom? Om tester och andra hjälpmedel i den kliniska vardagen.

URINPROV. Tvätta och handdesinfektera händerna Ta på handskar Ta på plastförkläde

Meddelande 1/2014. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Västra Götaland

Semikvantitativ urinanalys, Combur testremsor, Urisys 1100

Att välta ett landsting

Dopingkontroll dina rättigheter och skyldigheter

Datum /2016. Från Unilabs Laboratoriemedicin, Sörmland gällande fr.o.m

Laboratorieanalyser på diabetespatienter i Primärvården

Afinion 2 Patientnära, Hälso- och sjukvård Region Gävleborg Innehållsförteckning

Minirintest, subkutan

HemoCue Albumin Patientnära

Enhet g/l för alla parametrar Mycket kraftig Kraftig Måttlig Lätt Referensintervall P-Albumin < Åldersberoende.

Ekonomirapport från SKOP om Hushållens ränteförväntningar, 4 april 2016

Dugga Klinisk Kemi, DS

Hematologi Vad kan påverka resultatet? Mats Bergström Klinisk kemi Eskilstuna

Metodbeskrivning hcg kassett och hcg Strip, urin, Analyz

Landstinget Dalarna 1(10) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 5 SEPTEMBER 2013

Gunnar Nordin Marie Lundberg

U-Testremsa Multistix på Clinitek Status+, maskinell avläsning Metodbeskrivning Patientnära analysverksamhet

Yttrande med anledning av Översyn av de nationella kvalitetsregistren. Guldgruvan i hälso-och sjukvården. Förslag till gemensam satsning

SKandinavisk Utprövning av laboratorieutrustning för Primärvården. Elisabet Eriksson Boija, Equalis SKUP-koordinator i Sverige

Statistik och epidemiologi T5

Vilka förändringar ska testas baserad på vår analys? Hur kommer de att genomföras?

Vi söker 40 stycken personer med förstoppning eller diarré, som vill delta i en studie och prova ett kosttillskott.

LABNytt Innehåll. LABNytt 03/2015. Klinisk kemi Klinisk patologi och cytologi

U-Albumin. Equalis användarmöte Gunnar Nordin Marie Lundberg

Viktiga telefonnummer och adresser. Njurmedicinska mottagningen: Min njurläkare: Sjuksköterska: Njursviktskoordinator: Dietist: Sjukgymnast: Kurator:

Hälsochecken. Detta är en mindre hälsokoll med följande innehåll:

Målbeskrivning för Primärvårdsplacering T5 och T6

Rapport Kartläggning av nutritionsstatus bland de äldre på ålderdomshem och sjukhem

Högt blodtryck. Med nya kostvanor, motion och läkemedel minskar risken för slaganfall och sjukdomar i hjärta och njurar.

Promenad och studiegrupp

HbA1c och Hb-varianter - erfarenheter och praktiska råd

Harmonisering av Fosfatidyletanol (PEth) Expertgruppen Läkemedel/Toxikologi

NDR och blodtryck. Årsrapporten 2011 Trender över tid

Landstinget Dalarna 1(6) Laboratoriemedicin Nyhetsblad nr 1 FEBRUARI 2010

Ulla-Britt Löfgren Diabetessjuksköterska Projektledare NDR Pär Samuelsson Utvecklingsledare NDR

Min personliga diabetesbok

Plocka ihop Lägg i påsen Lämna in till ett apotek

Analys av U-Graviditetstest med Instalert hcg

Flera kvantifierare Bevis Direkt bevis Motsägelse bevis Kontrapositivt bevis Fall bevis Induktionsprincipen. x y (x > 0) (y > 0) xy > 0 Domän D = R

Förbättring? Peter Olsson Jokkmokk

Greta 75 år är tidigare i stort sett tidigare frisk och tar inga mediciner. Ej rökare.

Glukoselimination, per os, venöst provtagning.

Peter Fors Alingsås Lasare2

Klinisk Medicin vt poäng MEQ 2

B-Hemoglobin, DiaSpect (NPU28309)

Integrerad MEQ fråga 2 DX2. Totalt 17 poäng. Anvisning:

S-IGF BP 3, Malmö Immulite2000XPi

Laboratorienytt. Innehåll:

Lithium, insättning och behandling - vuxenpsykiatri

Njuren Blodtryck. Peter Fors Alingsås Lasarett

VAD TYCKER DE ÄLDRE OM ÄLDREOMSORGEN? - SÄRSKILT BOENDE I HÖGANÄS KOMMUN 2013

Diagnostik av subarachnoidalblödning ur laboratoriets synvinkel. Peter Ridefelt Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset, Uppsala

Till dig som behandlas med Xarelto och ska genomgå konvertering. Patientinformation

LARO-utredning Capio Maria

Ny analyskatalog 14 oktober 2015

Hälsouniversitetet i Linköping bildomtentamen KOD Läkarprogrammet stadiii 1(10)

Patientmedian. Equalis allmän kemi-möte tors 15 nov Peter Ridefelt, Klinisk kemi och farmakologi, Akademiska sjukhuset

Antal svarande i kommunen 32 Andel svarande i kommunen, procent 43 Kategorier ångest? Mycket dåligt Totalt Nej. Någorlunda. Mycket gott.

Till dig som har förmaksflimmer och behandlas med Xarelto. Patientinformation

^fskl Centrala etikprövningsnämnden Sid 1 (3)

U-Proteinprofil ger bl.a. en uppfattning om nivå av albumin och protein HC i urinen samt huruvida tecken på Bence-Jones proteinuri föreligger.

Är din häst frisk? Bra uppföljningsmöjligheter

Allmänläkarens roll för patienter med prostatacancer

Översikt över akuta gynekologiska sjukdomsfall på Åre hälsocentral år 2000.

Förslag på riktlinjer för läkemedelinställning på hjärt-/kärlmottagning inom primärvården Södra Älvsborg avseende hjärtsvikt

Delexamination 3 VT Klinisk Medicin. 22 poäng MEQ 1

Kursplan för Klinisk medicin 2, termin 7, programmet för läkarutbildning, Lunds universitet. Ladok kod: LÄLX74, LÄMX74 ( t o m vt 2007 LÄL574, LÄM574)

Skriftlig tentamen i Speciell patobiologi (LÄL X56, LÄM X56) HT 2007 Lund och Malmö Måndagen den 14 januari 2008, kl

Skriv ut korten. Laminera dem gärna. Då håller de längre och kan användas om igen. Klipp ut dem och lägg de röda respektive de gröna i var sin ask.

Skriftligt prov i specialistexamen i allmänmedicin

CSV proteiner. Equalis 25:e mars 2010

BIOSTATISTISK GRUNDKURS, MASB11 ÖVNING 8 ( ) OCH INFÖR ÖVNING 9 ( )

Del 6_9 sidor_13 poäng

Aripiprazole Accord (aripiprazol)

1.1 Du finner mycket få uppgifter av relevans för hypertonin i journalen. Hur kompletterar du anamnesen? Vad frågar du om mer? 2 p

Vad har njurmedicinare för nytta av att analysera proteiner i urin? Gregor Guron, docent, överläkare Njurmedicin, Sahlgrenska universitetssjukhuset

Provtagning Klinisk kemi, gruppundervisning L1

Medicinsk service Labmedicin, Klinisk kemi. Vägledning för att undvika preanalytiska felkällor

6. Farmakologisk behandling vid debut

En liten guide till kvinnohälsa

OFFENTLIG SAMMANFATTNING AV RISKHANTERINGSPLANEN

cobas u 601

Albumin Imm. på Cobas c Klinisk kemi Innehållsförteckning

Att följa upp läkemedelsbeh.

E t t E k o n o m i s y s t E m s p E c i E l lt a n pa s s at f ö r s v E n s k a k yrka n s v E r ksam het

Prov kapitel FACIT Version 1

Transkript:

Är det någon skillnad på mikroalbumin mätt som morgonurinprov eller färskt urinprov? Författare Anna Stomberg, biomedicinsk analytiker Vårdcentralen Hentorp, Skövde Projektredovisning 2005:12 Handledare Björn Landström, distriktsläkare Vårdcentralen Tidan

Sammanfattning För att bedöma och behandla patienter med diabetes och hypertoni använder man sig av bestämning av hur mycket albumin det finns i urinen. Låggradig hyperalbuminuri benämns mikroalbuminuri. Mätning av mikroalbumin används som rutinmetod för att tidigt påvisa njurpåverkan. Patienterna uppmanas ha med sig morgonurin till laboratoriet. Många gånger inträffar det att patienterna inte har med sig morgonurin. Vi funderade om det gick att underlätta provtagningen för patienterna, så att dom inte behöver ha med sig morgonurin och samtidigt ha en tillfredsställande säkerhet i provtagningsresultatet? Är det är någon skillnad på mikroalbumin mätt som morgonurinprov eller färskt urinprov (stickprov)? 62 urinprov samlades in under perioden maj-september 2005. Resultatet visade att 80% överensstämmer morgonurinprov/stickprov. Falskt positiva 20%, endast ett prov falskt negativ. Sammantaget skulle en övergång till stickprov för mikroalbumin underlätta för patienter och minska arbetet för biomedicinsk analytiker, men ge ett litet antal ökade provtagningar.

Innehållsförteckning Inledning... 1 Bakgrund... 1 Frågeställning... 2 Syfte... 2 Material och Metod... 2 Inklusionskriterier... 2 Provtagning... 2 Analys... 2 Resultat... 3 Diskussion... 4 Referenslista... 5 Bilaga Mätvärden

Inledning För att bedöma och behandla patienter med diabetes och hypertoni använder man sig av bestämning av hur mycket albumin finns i urinen. Patienterna har med sig morgonurin till laboratoriet. Många gånger inträffar det att patienterna inte har med sig morgonurin på grund av att den som beställt provet glömt att informera patienten att de skall ha med sig prov. Patienterna får då komma tillbaka för att lämna in ett prov. Det ökar kostnaderna för patienterna eftersom de måste ta sig till laboratoriet ytterligare en gång. Denna undersökning görs för att se om det går att underlätta provtagningen för patienterna, så att dom inte behöver ha med sig morgonurin. Bakgrund Albumin utsöndras med urinen vid glomerulusskada i njuren (1). Låggradig hyperalbuminuri benämns mikroalbuminuri. Mätning av mikroalbumin används som rutinmetod för att tidigt påvisa njurpåverkan. Låggradig hyperalbuminuri förekommer även vid feber, urinvägsinfektioner och vid kraftig inflammation. Även kraftig fysisk aktivitet dagen före provtagning kan visa samma fenomen, med ökad förekomst av U- albumin. Många olika enheter används för att kvantifiera låggradig hyperalbuminuri t.ex. mg per dygnsmängd, mg per mmol kreatinin och kvoten mellan albumin- och kreatininclearance. Mätning av mg albumin per dygnsmängd anses vara det mått som bäst vägleder kliniskt handlande (urin samlad under 24 timmar), men är besvärligt för patienterna (2). Ett alternativ är att patienten lämnar ett färskt urinprov (stickprov) i samband med provtagningen. Att enbart mäta urinens albuminkoncentration är ett osäkert mått på albuminutsöndringen. Urinens koncentration varierar kraftigt beroende på hur mycket vätska vi intar i förhållande till hur mycket som lämnar kroppen. Kreatinin är ett ämne vars utsöndring via urinen håller sig konstant. Det innebär att kreatininkoncentrationen är ett mått på urinens koncentration. Genom att mäta U-Kreatinin samtidigt med U- albumin, samt att beräkna albumin/kreatininkvoten kompenserar man för urinens varierande koncentration och får därmed ett säkrare mått på albuminutsöndringen (3). En ökad efterfrågan har skett på kreatininrelaterad urinalbumi (4). En australiensisk översiktsstudie (2) där man jämför albuminutsöndringen över 24 timmar och albumin/kreatinin kvoten, visar att om man undersöker 100 diabetespatienters albumin/kreatinin kvot så skulle man missa 2 av 20 patienter som skulle ha mikroalbumin och 13 patienter skulle visa sig ha falskt positiva resultat. 1

Syfte Är det är någon skillnad på mikroalbumin mätt som morgonurinprov eller färskt urinprov (stickprov) på patienter med diabetes och hypertoni? Frågeställning Går det att underlätta provtagningen för patienterna, så att dom eventuellt inte behöver ha med sig morgonurin och samtidigt ha en tillfredsställande säkerhet i provtagningsresultatet? Material och Metod Inklusionskriterier 1. Patienter som kommer till laboratoriet för provtagning. 2. Det skall finnas en beställning på mikroalbumin. 3. Patienten skall ha med sig morgonurin. 4. Patienten skall gå med på att lämna ett nytt urinprov i samband med provtagningen. 5. Endast ta med de patientprov där patienten lämnar morgonurin och färskt urinprov (stickprov) samma dag. I samband med provtagningen antecknas klockslaget för att se om det är någon skillnad om när stickprovet lämnas under dagen (Bilaga 1). Provtagning Patienterna har med sig den första morgonurinen som tas direkt efter uppstigande (3). Det färska urinprovet (stickprovet) får patienten lämna i samband med provtagningen. Analys Som analysinstrument används DCA 2000 från Bayer. Analys enligt kvalitetsmanual (5) och metodbeskrivning (3). Inom primärvården Skaraborg använder man svarsrutin U-Albumin (mikro):svar lämnas i heltal och U-Albumin (index):svar lämnas med en decimal. Referensintervall för U-Albumin (mikro) <25 mg/l och för U-Albumin (index) <3,0 mg/mmol. 2

Resultat Under perioden maj-september 2005 samlades 62 patientprover in. Det har inte varit svårt att få patienter att ställa upp på att lämna ett nytt urinprov vid provtagningen. Alla prov har blivit avidentifierade Vid provtagningen noterades tiden då det färska urinprovet togs (Bilaga 1). Samtliga prov utom fyra togs under förmiddagen (före klockan 12.00). Eftersom det ofta ingår fasteprover i provtagningen kommer patienterna under förmiddagen. Ett av proven som togs efter klockan 12 visar stor differens mot morgonprovet. Det färska urinprovet togs klockan 13.30. Morgonprovet visade 10 mg/l mot >300 mg/l microalbumin på det färska urinprovet. Motsvarande siffror på microalbumin (index) visar 2,8 mmol/l mot >30,3 mmol/l. Tabell 1. Albumin (mikro) Morgonprov Normalt Patologiskt Totalt Stickprov Normalt 38 1 39 Patologiskt 13 10 23 Totalt 51 11 Sensitivitet: 10/11 = 91% Specificitet: 38/51 = 75% Positivt prediktivt värde: 10/23 = 43% Tabell 2. Albumin (index) Morgonprov Normalt Patologiskt Totalt Stickprov Normalt 40 1 41 Patologiskt 10 11 21 Totalt 50 12 3

Diskussion Denna undersöknings resultat visar en tendens som liknar den australiensiska översiktsstudiens resultat. Detta talar för att morgonurinprovet ska kunna ersättas med ett stickprov. Dock finns vissa förbehåll eftersom fysisk aktivitet kan ha betydelse för resultatet, man kan tänka sig att patienten varit aktiv under stor del av dagen och därför visar det på så stor skillnad i värden. Om man skulle tillämpa färskt urinprov inom primärvården Skaraborg, så skulle man rekommendera provtagning under förmiddagen för att undvika allt för mycket fysisk aktivitet. Stickprovsundersökningen kommer att innebära att ett antal patienter, ca 20%, får återkomma för ett morgonurinprov, för att sortera ut falskt positiva prov. Större vikt läggs på svarsmottagaren att den noterar provsvaret. Är det ett patologiskt svar bör man be patienten komma och lämna in ett morgonurinprov, för det kan vara ett falskt positiv svar, innan man gör justeringar i behandlingen. Falskt negativa kommer inte att upptäckas med denna metod. I detta undersökningsmaterial utgjorde det endast av en patient. Sammantaget skulle en övergång till stickprov för mikroalbumin underlätta för patienter och minska arbetet för biomedicinsk analytiker, men ge ett litet antal ökade provtagningar. 4

Referenslista 1. Peter Nilsson-Ehle (red.) Laurells Klinisk kemi i praktisk medicin, åttonde upplagan 2003 Studentlitteratur, Lund. 2. Aust Fam Physician. 2004 Jul; 33(7): 565-7, 571. Review. PMID: 15301181 [PubMed - indexed for MEDLINE]. 3. Metodbeskrivning U-Albumin/U-Kreatinin index U-Albumin (mikro) Primärvårdslaboratorierna Skaraborg Utgåva nr 3 datum 040601 utgivare Gunilla Öhlander. 4. Svenska nationella referensintervall för kreatininrelaterade urinproteiner. Rekommendationer från Equalis expertgrupp för proteinanalyser (2002-12-04). 5. Kvalitetsmanual för primärvårdslaboratorierna Skaraborg utgåva nr 4 020918. 5

Mätvärden BILAGA 1 Referensintervall Mätområde U-Albumin(mikro) <25 mg/l U-Albumin(index) <3,0 mg/mmol Albumin: 5-300 mg/l Kreatinin: 1,3-44,2 mmol/l Morgonprov Färskt urinprov Klockan Morgonprov Färskt urinprov prov nr Albumin(mikro) Albumin(mikro) Albumin(index) Albumin(index) 1 110 291 8,20 9,8 28,1 2 11 9 12,00 0,8 0,5 3 14 29 8,20 0,7 1,4 4 35 175 8,35 3,8 10,4 5 7 6 10,55 1 0,6 6 25 30 8,30 2,5 1,4 7 10 >300 13,30 2,8 >30,3 8 6 <5,0 9,45 1,2 <0,6 9 7 18 9,00 0,8 4,2 10 46 57 14,30 6,7 13,8 11 9 8 8,30 0,4 0,6 12 >300 >300 11,00 >20,3 >15,4 13 7 8 10,00 0,7 0,9 14 8 38 8,40 1,2 3,1 15 225 >300 8,45 38,3 >32,4 16 10 21 9,00 1,8 9,8 17 6 9 8,15 0,5 0,6 18 8 14 10,40 0,4 0,5 19 39 73 8,20 8,8 10 20 <5,0 8 0,00 <1,2 1,1 21 <5,0 11 0,00 <1,1 1,8 22 5 11 10,00 0,8 1 23 41 >300 0,00 10,6 >30,9 24 5 9 0,00 1,3 3,3 25 19 16 0,00 5,7 >12,4 26 20 17 0,00 1 1,6 27 20 25 0,00 1,7 2,3 28 7 17 0,00 0,8 1,7 29 6 8 13,00 0,6 0,7 30 8 5 0,00 1 1,4 31 <5,0 9 9,30 1 1,1 32 5 42 0,00 0,7 3,9 33 6 115 0,00 1,2 9,3 34 9 21 9,30 0,5 0,8 35 5 7 8,45 0,6 0,6 36 <5,0 <5,0 9,00 <1,0 <0,5 37 10 18 0,00 0,8 1,4 38 <5,0 13 9,00 <0,9 0,9 39 46 12 8,15 6,7 1,2 40 9 53 8,45 1 2,3 41 <5,0 15 8,15 <2,2 1,3 42 13 39 9,00 1 1,4 43 6 17 8,00 0,7 0,9 44 6 25 13,30 0,7 1,6 45 <5,0 41 8,00 <1,6 2,6 46 <5,0 16 0,00 <0,9 1 47 <5,0 24 0,00 <0,5 1 48 46 84 0,00 4,3 7,5 49 13 19 8,15 0,7 1,1 50 41 30 0,00 8 7,6 51 10 24 8,30 0,8 3,3 52 33 132 8,00 8 10,3 53 <5,0 10 8,15 <0,9 0,5 54 24 86 8,30 3,7 10,8 55 6 12 9,00 0,7 1,8 56 16 23 11,00 0,5 0,8 57 11 38 8,30 1,9 5 58 7 7 10,45 0,7 0,7 59 <5,0 20 8,30 <0,9 1 60 9 62 8,45 2 4,1 61 23 64 11,55 1,6 2,5 62 5 24 8,20 0,7 1 Klockslag där det står 0 = det färska provet är taget någongång mellan klockan 8,00-12,00 normala morgonprov och patologiska färskt urinprov, mikro och index normala morgonprov och patologiska färskt urinprov, mikro normala morgonprov och patologiska på färskt urinprov. Index normala på på albumin(mikro) men patologiskt på albumin(index) patologist på morgonprov och normalt på färskt urinprov. mikro och index

FoU-centrum Primärvården Skaraborg Storgatan 18, 541 30 Skövde Tfn: 0500-47 85 94, Fax: 0500-47 85 98