Förhandsbesiktning. Backeböl 9:22, Nacka Boo Strandväg 2, Saltsjö-Boo. Stockholm 2011-03-14 Björn Sundblad, SBR 70707

Förhandsbesiktning Backeböl 9:22, Nacka Boo Strandväg 2, Saltsjö-Boo Stockholm 2011-03-14 Björn Sundblad, SBR 70707 Distribution Levererat elektroniskt till: olav.brudvik@gmail.com Eminenta Besiktning & Värdering i Stockholm AB Företaget innehar F-skattebevis Planvägen 16 Tfn 08-584 305 80 Pg 59 98 54-7 Säte Stockholm E-post kontoret@eminenta.se 177 60 Järfälla Fax 08-584 305 90 Vat SE556589865601 www.eminenta.se (L-080930)

INNEHÅLLSFÖRTECKNING: Instruktion för läsning av besiktningsutlåtandet... 4 Besiktningsuppdrag och -objekt... 5 Tillhandahållna handlingar... 6 Nuvarande ägares muntliga upplysningar... 6 Allmänt om denna typ av objekt... 7 Mark och grundläggning... 8 Mark... 8 Plintar, under del av tillbyggnad... 8 Grundsulor, äldre del... 9 Betongplatta, tillbyggnad... 10 Grundmurar... 11 Fuktisolering och dränering... 12 Dagvatten... 12 Hängrännor och stuprör... 13 Byggnad ovan grundläggning... 14 Ytterväggar... 14 Bjälklag... 14 Fasader... 15 Fönster och dörrar... 16 Vind, tillbyggnad... 16 Vind, äldre del... 17 Tak... 18 Altan/trädäck... 18 Balkong... 19 Kök och våtrum... 20 Kök... 20 Våtrum, badrum på övre plan... 21 Våtrum, duschrum på entréplan... 22 Tvättstuga på entréplan... 22 Bastu... 23 Installationer... 24 Ventilation... 24 Vatten och avlopp... 24 Uppvärmning... 24 Elinstallationer... 24 Eldstäder, skorsten och rökkanaler... 24 Övrigt... 25 Allmänt... 25 Övriga byggnader... 25 Radon... 25 Asbest... 25 Eminenta/Björn Sundblad Backeböl 9:22 Sida 2 av 30

Besiktningsförutsättningar... 26 Eminenta/Björn Sundblad Backeböl 9:22 Sida 3 av 30

INSTRUKTION FÖR LÄSNING AV BESIKTNINGSUTLÅTANDET Utlåtandet är utformat så att byggnaden beskrivs utifrån hur den är uppbyggd. Respektive konstruktionsutförande redovisas enligt rubricering nedan: Besiktningsförrättaren anger konstruktionsutförande och anger (om det inte är uppenbart) varifrån informationen om detta erhållits. Om angivet utförande är besiktningsförrättarens egen bedömning, grundas bedömningen på vad som erfarenhetsmässigt är sannolikt utifrån besiktningar av liknande konstruktioner, vad som kan förväntas med anledning av bl.a. byggnormer vid tidpunkt för utförandet, eventuella stickprovskontroller och andra indikationer och informationer som erhållits vid den okulära besiktningen. Under denna rubrik redovisas mer allmän information om konstruktionsutförandet som kan vara bra för en fastighetsägare att känna till. Det kan även förekomma generella rekommendationer under denna punkt. Här anges också normala, erfarenhetsbaserade tekniska livslängder för de flesta konstruktionsutföranden i syfte att underlätta planering av byggnadsunderhåll. Under denna rubrik antecknas sådana fel och brister samt ytterligare information som framkommit vid besiktningstillfället. Finns en rekommendation om åtgärd innebär det normalt att besiktningsförrättaren inte anser konstruktionsutförandet vara fullgott utfört. Rekommendationer i utlåtandet utgör i normalfallet inget fullständigt åtgärdsförslag utan lämnas i syfte att begränsa risken för framtida skador, att en uppmärksammad skada inte skall förvärras och/eller som upplysning om hur man kan förbättra konstruktionen. Besiktningsförrättaren kan även ange mindre brister och behov av underhåll under denna rubrik. Riskanalys Besiktningsförrättaren lämnar under denna rubrik en riskanalys för konstruktionsutförandet som bygger på den samlade informationen som framkommit av handlingarna, fastighetsägarens uttalanden och den okulära besiktningen. Vidare redovisas under riskanalys erfarenhetsmässigt kända risker med vissa konstruktioner, allmän kunskap om viss tidstypisk byggnadsteknik som kan medföra risk för skador mm. Exempel på sådana riskkonstruktioner kan vara betongplatta på mark med uppbyggda golv, krypgrunder, äldre ytskikt i våtrum. Behov av fortsatt teknisk utredning Under denna rubrik kan besiktningsförrättaren föreslå fortsatt teknisk utredning avseende förhållande som inte kan klarläggas i den okulära besiktningen och/eller om det finns anledning att uppmärksamma parterna på misstänkta fel i sådant som i och för sig inte ingår i överlåtelsebesiktningen. Fortsatt teknisk utredning ingår inte i överlåtelsebesiktningen. Eminenta/Björn Sundblad Backeböl 9:22 Sida 4 av 30

BESIKTNINGSUPPDRAG OCH -OBJEKT Besiktningsobjekt Backeböl 9:22, Boo Strandväg 2, Saltsjö-Boo, Nacka Ägare Olav Brudvik & Josabeth Sjöberg Brudvik Uppdragsgivare Olav Brudvik & Josabeth Sjöberg Brudvik, Boo Strandväg 2, 132 36 Saltsjö-Boo Ordernummer 79180 Uppdrag Förhandsbesiktning Uppdragsgivaren uppgav sig förstå och accepterade villkoren i bifogade besiktningsförutsättningar varvid besiktningen påbörjades. Besiktningsmannen redovisar i besiktningsutlåtandet byggnadens olika konstruktionsdelar, utföranden, säljares upplysningar mm som anses vara väsentligt för en husägare att känna till inför förvärv/försäljning. Om det saknas någon information som ni som uppdragsgivare anser är viktig, och som avhandlats muntligt, ber vi er snarast kontakta besiktningsmannen för eventuell revidering av utlåtandet. Ansvaret för denna besiktning är endast gällande mellan uppdragsgivare (säljare) och besiktningsföretaget. För att ansvar skall kunna göras gällande mellan presumtiv köpare och besiktningsföretag krävs att genomgång av besiktningsutlåtandet görs med köparen. Då kan man även beställa eventuell tilläggstjänst, t.ex. konstruktions- och fuktkontroll, skadeutredning, informationsbeskrivning av installationsdelen etc. Läs mer på vår hemsida www.eminenta.se. Uppdraget debiteras enligt gällande prislista. För att genomgång ska kunna utföras får, enligt branschorganisationerna, utlåtandet inte vara äldre än 6 månader. Är utlåtandet äldre krävs ny besiktning. Besiktningsdag 2011-03-10 Besiktningsföretag Eminenta Besiktning & Värdering i Stockholm AB Besiktningsförrättare Björn Sundblad SBR 70707 bjorn.sundblad@eminenta.se Närvarande Ägare Olav Brudvik, mäklare Annika Näslund(inte hela tiden), samt undertecknad besiktningsman Björn Sundblad Väderlek Klart väder, temperatur ca +5ºC. Mark, balkong, trädäck och yttertak snötäckta vilket innebär att det finns begränsningar i vad man kan se vid besiktningstillfället. Information om dessa delar får inhämtas på annat håll eller vid senare tillfälle. Byggnadstyp Tvåplanshus uppfört år 1947, tillbyggt år 2004. Eminenta/Björn Sundblad Backeböl 9:22 Sida 5 av 30

TILLHANDAHÅLLNA HANDLINGAR Inga konstruktionsbeskrivningar fanns tillgängliga vid besiktningstillfället. Plan-, fasad- och sektionsritning. Protokoll upprättat vid provtyckning av nyinstallation av braskamin, daterat 2004-12-22. Protokoll avseende brandskyddskontroll av eldstäder, daterat 2009-05-12. Protokoll från radonmätning utförd år 1999. NUVARANDE ÄGARES MUNTLIGA UPPLYSNINGAR Fastigheten förvärvades år 1993. Inför förvärvet utfördes överlåtelsebesiktning med anlitad byggnadstekniker. Enligt uppgift saknas inga byggnadslov. Nuvarande ägare känner inte till om det föreligger några servitut/myndighetsbeslut eller andra förelägganden som kan påverka fastigheten. Det har inte noterats eller märkts av några tecken på sättningar i byggnaden. Inga lutande golv eller andra lutningar, onormala sprickbildningar etc. förekommer. Det har inte tagits bort några mellanväggar i huset som kan innebära försvagningar eller har orsakat någon sättning i huset. Nuvarande ägare känner inte till om det varit problem med översvämningar eller tecken på brister i dagvattensystemet, vare sig på fastigheten eller i området. Nuvarande ägare har aldrig noterat någon avvikande lukt typ "mögellukt" i huset och har inte heller fått påpekanden från utomstående om att det skulle finnas någon avvikande lukt. Det har inte förekommit några problem med takläckage. Det förekommer äldre fuktfläckar på pappspänt tak intill skorstensmur i vardagsrum. Orsak okänd, dessa fläckar fanns redan vid köpet av fastigheten. Det har aldrig noterats problem med dåligt fall mot golvbrunnar, bakfall från golvbrunnar eller kvarstående vatten på golv i våtutrymmen. Inga kända vatten-/försäkringsskador har förekommit i byggnaden. Inga kända brand-/försäkringsskador har förekommit i byggnaden. Fungerande brandvarnare finns i byggnaden. All maskinell utrustning fungerar normalt. Det har inte noterats några problem med inomhusventilationen. Inga kondensbildningar har noterats på fönsterrutors insidor. Vatten- och avloppsinstallationer har fungerat normalt utan upprepade stopp eller liknande. Det förekommer inga problem med byggnadens värmesystem eller med att hålla huset varmt, kalla golv eller golvdrag under vinterhalvåret. Elinstallationer fungerar normalt utan att säkringar och/eller jordfelsbrytare frekvent löst ut. Eldstäder och tillhörande rökkanaler är regelbundet sotade. Brandskyddskontroll av dessa är utförd år 2009. Inga kända anmärkningar. Eldstäder fungerar utan problem. Radonmätning utförd år 1999. Eminenta/Björn Sundblad Backeböl 9:22 Sida 6 av 30

ALLMÄNT OM DENNA TYP AV OBJEKT 30 år - ett nyckeltal vad gäller underhåll: För en fastighetsägare är 30 år, ur erfarenhetsmässig synvinkel, ett vanligt intervall vad gäller underhåll av konstruktionsdelar i en byggnad. 30 år är, enkelt uttryckt, ett nyckeltal för underhåll. Det innebär att om konstruktionsdelen är runt 30 år eller äldre, kan besiktningsmannen påpeka detta och rekommendera underhållsåtgärder. Vissa äldre konstruktioner uppförda efter dåtidens byggpraxis och kunnande har i efterhand visat sig fungera mindre bra. Konstruktioner som t.ex. inredda källare, betongplattor på mark utan fuktskydd av fuktkänsliga material, torpargrunder etc. utgör sådana exempel. I byggbranschen kallas de RISKKONSTRUKTIONER. Analyser och förklaringar ges löpande i utlåtandet under respektive konstruktionsbeskrivning. Äldre hus har oftast sämre isolerstandard: På grund av husets(ursprungligt hus) ålder är isolering och vindtätning i ytterväggar, fönster, dörrar, stödbensväggar, snedtak, vindsbjälklag mm ofta begränsat. Det är vanligt med köldbryggor i ytterväggar och tak. Vid framtida tilläggsisolering bör information inhämtas om hur olika konstruktionsdelar kan komma att påverkas. Tilläggsisolering av äldre hus medför ofta att även inomhusventilationen behöver åtgärdas. Byggnaden är tillbyggd med olika konstruktionsutföranden: Konstruktionsutförandena avseende grund, stomme, tak, vindar etc. kan beskrivas separat i sina respektive avsnitt. Eftersom byggnaden är tillbyggd innebär detta att det kan förekomma upprepningar i utlåtandet. Detta görs eftersom Eminenta anser att det är viktig för förståelsen av utlåtandet att de olika rubrikerna redovisas samlat för respektive konstruktionsdel och utförande. Är byggnadsdelarna uppförda vid olika tidpunkter kan olika byggnormer ha tillämpats. Detta innebär att byggnadsdelarna kan ha olika utföranden, vilket kan leda till att byggnadsdelarna rör sig olika i förhållande till varandra, lutningar, ökad risk för kondens- och fuktskador i väggar och tak pga. olika isolerstandard, täthet, ventilation mm. Eminenta/Björn Sundblad Backeböl 9:22 Sida 7 av 30

MARK OCH GRUNDLÄGGNING Mark Berg och sprängsten enligt uppgift från ägare. Byggnadens undergrund bedöms som stabil med liten risk för sättningar. För att minska ytvattentillförsel mot en byggnad bör man se till att marken närmast grund lutar från byggnaden. Mark närmast grund bör dessutom bestå av vattengenomsläppligt material. Man bör även undvika större träd eller buskar invid huset eftersom rötterna kan orsaka skador på byggnaden och växa in i och förorsaka stopp i avlopps-, dränerings- och dagvattenledningar. Rekommenderar kontroll avseende eventuell förekomst av markradon om detta inte har utförts. Vid besiktningstillfället noterades inte några avvikande lutningar eller andra signaler som tyder på att allvarliga rörelser/sättningar orsakat av rörelser i mark, skett i huset. Byggnadens höga läge medför att schakten under byggnaden eventuellt kan dräneras ut naturligt via mark. Om så är fallet brukar funktionen på själva dräneringen vara av underordnad betydelse. Marklutning förekommer mot grunden. Undertecknad rekommenderar generellt att man planerar marken så att ytvatten avleds från grunden, vilket bedöms vara utfört på lämpligt sätt. Plintar, under del av tillbyggnad Plintgrund med träbjälklag. Denna typ av grundläggning medför i normalfallet att bjälklag mot mark ventileras väl. Konstruktionen medför i normalfallet liten risk för fukt-/mikrobiella skador i golvbjälklag under förutsättning att det finns tillräckligt avstånd mellan mark och golvbjälklag, att marken har sådan lutning att det inte uppstår vattensamlingar på marken under byggnaden eftersom detta kan ge dålig lukt från mark. Inga synliga skador, typ missfärgningar, påväxter, spår av fritt vatten eller annan påverkan av hög luftfuktighet noterades vid besiktningstillfället. Eminenta/Björn Sundblad Backeböl 9:22 Sida 8 av 30

Grundsulor, äldre del Grundsulor och mellangjutet betonggolv med ytskikt av klinkerplattor. Passivt ventilerat luftspaltbildande golv förekommer i arbetsrum, uppbyggt golv med okänt konstruktionsutförande förekommer i gillestuga. Grundsulor har en bärande funktion. Betonggolven som gjuts mellan grundsulorna är vanligtvis tunna, oarmerade och saknar normalt bärande funktion. Detta eftersom de endast tjänar som golv eller underlag för golvbeläggning. Dessa typer av grunder har normalt högre fuktvärden pga. markfukt eftersom de i normalfallet grundlagts direkt ovanpå befintlig mark eller ovan ett tunt avjämningslager, dvs. utan underliggande kapillärbrytande eller dränerande material. Luftspaltsbildande golv används ofta vid renoveringar av golvkonstruktioner som skadats av fukt eller ovan betonggolv med högt fuktinnehåll. Företrädesvis förekommer två olika typer av luftspaltsbildande golvkonstruktioner, dels med material av luftspaltbildande matta (typ Platon eller Icopal Ribbon), dels uppreglade golv på distanser mot bärande golvbjälklag (typ Nybo, Nivell m.fl.). Endast i undantagsfall bör luftspaltbildande golv läggas med passiv ventilation (inte mekaniskt ventilerat golv). Om man trots allt väljer ett passivt ventilerat golv bör anslutande väggar vara av fukttålig betong eller likvärdigt, underlaget mycket noggrant rengjort från sågspån, lim- och mattrester samt även se till att golvspånskivor/parkett fuktskyddas i anslutning mot väggar. Med mekanisk undertrycksventilation av luftspalter mot golvbjälklag erhålls ett varaktigt "torrt" golvbjälklag. Undertrycksventilationen förhindrar även att eventuella luktämnen/föroreningar i bjälklaget kan spridas till rumsluften varför man om möjligt bör komplettera konstruktionen med en undertrycksventilation. Grund- och betonggolv på mark uppvisar inget som är onormalt för konstruktionstypen ur vare sig fukt- eller hållfasthetssynpunkt. Fuktkontroll har utförts med Protometer längs golvsocklar i gillestuga och i arbetsrum, inga förhöjda värden noterades vid besiktningstillfället. Ingen avvikande lukt som tyder på mikrobiell aktivitet (i dagligt tal mögel) kunde förnimmas i inomhusluften vid inträde i huset. Riskanalys Passivt ventilerade luftspaltsbildande golv kan medföra att man bygger upp en hög fukthalt i konstruktionen vilket kan medföra risk för fuktskador i anslutande känsliga delar. Det är vanligt förekommande vid utförande av uppbyggda golv att de utförts på sådant sätt att man kan erhålla problem med fukt och mikrobiell tillväxt (i dagligt tal mögel) om känsliga material inte fuktskyddats från betongen. Grundprincipen för att undvika fukt- och mikrobiella skador är att inget organiskt material (träreglar, väggsyllar, isolering mm) skall vara instängt i fuktig miljö eller på annats sätt påverkas av fukt i betonggolv. Typ av uppbyggnad över betonggolvet i gillestuga har inte kunnat utredas i samband med denna besiktning. För att kunna kontrollera konstruktionsutförandet och bedöma eventuell risk för mikrobiella skador krävs inhämtande av konstruktionsritningar alternativt kontroll via upptagande i konstruktionen. Eminenta/Björn Sundblad Backeböl 9:22 Sida 9 av 30

Betongplatta, tillbyggnad Betongplatta på mark med underliggande värmeisolering om ca.300 mm med ingjuten golvvärme och med klinkerplattor som ytskikt. Enligt uppgift från ägare och enligt egna iakttagelser. En betongplatta på mark som gjutits ovan en underliggande värmeisolering, med eller utan ingjuten golvvärme, ger i normalfallet en torr betongplatta med liten risk för fukt-/mikrobiella skador i ovanliggande konstruktioner. En isolertjocklek om 150 mm eller mer ger i normalfallet en torr yta på betonggolven med liten risk för fuktrelaterade skador på ovanliggande golvbeläggning för en normalvilla upp till 10 meters bredd. Bredare betongplatta kräver tjockare värmeisolering och/eller förstärkt fuktskydd under betongplattan. Grund- och betongplattan på mark uppvisar inget som är onormalt för konstruktionstypen ur vare sig fukt- eller hållfasthetssynpunkt. Fullgod kontroll av större förrådsutrymme har inte kunnat utföras pga. skåpsinredningar och diverse bohag. Eminenta/Björn Sundblad Backeböl 9:22 Sida 10 av 30

Grundmurar Grundmurar av lecasten(tillbyggnad) och med betonghålsten(i äldre del). Oinklädda putsade/målade grundmurar samt utreglade väggar i arbetsrum och hobbyrum. Denna typ av grundläggning är i normalfallet stabil. Mindre sprickbildningar kan uppstå de första åren efter byggnation vilket kan medföra risk för brister i utvändig fuktisolering. Om sprickorna är små medför de i normalfallet endast liten risk för byggnadens goda bestånd med avseende på hållfasthet. Oinklädda målade grundmurar innebär att mindre lokala fuktgenomslag kan torka ut naturligt och orsakar oftast endast begränsade skador i form av färg- och/eller putssläpp. Inget särskilt att notera som är onormalt för konstruktionen eller som negativt kan påverka byggnadens goda bestånd ur hållfasthetssynpunkt. Ingen avvikande lukt kunde förmärkas i inomhusluften eller vid golvvinklar i rum med utreglade väggar vid besiktningstillfället. Konstruktionsingrepp(borrhål) och fuktmätning har utförts för att få en bättre bedömning av risker för skador i utreglade väggar (se vidare under riskanalys nedan). Hål 1: Utfört i arbetsrum. Fuktkvot uppmätt i väggregel till ca 9,7 %, ingen avvikande lukt noterades. Hål 2: Utfört i hobbyrum. Fuktkvot uppmätt i väggregel till ca.8,3 %, ingen avvikande lukt noterades. Träkonstruktioner mäts oftast i fuktkvot (%FK). FK är ett mått på förhållandet mellan fuktinnehåll i kg och mängden torrt material i kg. Vid fuktkvoter överstigande 17 % i gran och furuvirke, finns det risk för mikrobiell tillväxt(i vanligt tal mögel). Riskanalys Invändigt inklädda källarväggar (med eller utan isolering) innebär risk för fukt- och mikrobiella skador (i dagligt tal mögel). Detta beroende på att i vart fall nedre kant inklädda väggar kan erhålla ett relativt högt fuktinnehåll som kan medföra mikrobiell tillväxt i fuktkänsliga material (träreglar, isolering etc.). Avgörande för om skador uppstår eller ej beror på murens och/eller golvets fuktinnehåll samt om material på insida murar/väggar fuktskyddats mot fukt i grundmurar och golv. Dessutom medför inklädda grundmursväggar att det inte går att se eventuella sprickor eller brister i utvändig fuktisolering. Trots att undertecknad inte känner någon avvikande lukt (typ mögellukt) i vare sig inomhusluften eller vid stickprovsmässiga luktkontroller utmed golvvinklar och i upptagna inspektionshål föreligger ändå risk att konstruktionen kan vara påverkad av markfukt. Se även under not fuktisolering/dränering. Eminenta/Björn Sundblad Backeböl 9:22 Sida 11 av 30

Fuktisolering och dränering Fuktisolering av system Platon med utvändig värmeisolering av fabrikat Isodrän(värmeisolering endast i tillbyggnad). Dränering på den äldre byggnadsdelens baksida, där behovet av väl fungerande avrinning är som störst, är utförd med dubbla dräneringsslangar som är lätt åtkomliga för inspektion och rensning. Ålder: Dränering och fuktisolering från år 1994 och år 2004, enligt uppgift från ägare. Funktion på en dränering beror på en rad faktorer såsom dess kringfyllnadsmassor, avledning av vatten, typ och material i dränering mm. Normal livslängd på dränering brukar därför anges till 20-30 år från utförandet. Därefter måste man räkna med nedsatt funktion och behov av uppgrävning och utbyte av dräneringsledningar pga. åldersslitage. För att minska risk för stopp eller dämning i dagvatten- och/eller dräneringsledningar bör man regelbundet rengöra dagvattenbrunn om sådan finns. Utvändig värmeisolering innebär normalt sett att grundmuren blir varmare och därigenom torrare (dvs. att grundmurarna får ett relativt lågt fuktinnehåll). Fuktisolering av system Platon etc. och värmeisolering bedöms vid rätt utförande och återfyllning ha längre livslängd än dräneringen vilket innebär att man i normalfallet endast behöver påräkna översyn och eventuell lagning/komplettering av fukt- och värmeisoleringen i samband med åtgärdande av dräneringen. Nedsatt funktion på fuktisolering och/eller dränering kan innebära hög fuktpåverkan på grund med risk för fuktrelaterade skador i golvkonstruktioner, golvbeläggningar, grundmurar, reglade väggar mm. Det är olämpligt med fukthållande större buskar intill husgrunden (större buskar kan innebära risk för att rötter växer in i dränerings-, dagvatten- och/eller avloppsledningar och täpper till dessa). Berget lutar mot grunden vilket ger ökat vattentryck mot grunden. Detta ställer högre krav på fuktisolering och dränering. Rekommenderar att i största möjliga mån (om det går) leda bort vattnet från husgrunden. Inga signaler i form av färg/putsläpp/bomputs/färgfläckar/misslukter eller förhöjda fukthalter noterades i åtkomliga ytor på grundmurar. Således finns inga indikationer på nära förestående behov av utbyte fuktisolering och dränering vid besiktningstillfället. Dagvatten Avledning av dagvatten (stuprör och dränering) sker till kommunalt nät enligt uppgift från ägare. Ålder: Ledningssystem för dagvatten är från 2004 enligt uppgift från ägare. Bedömd teknisk livslängd på ledningssystem för dagvatten brukar uppskattas till 30-50 år från tiden för utförandet beroende på typ av ledningssystem och markförhållanden. Med tiden kan man förvänta sig nedsatt funktion och behov av uppgrävning och utbyte av ledningar pga. igenslamning, marksättningar mm. För att förlänga ledningssystemets tekniska livslängd bör det regelbundet kontrolleras och rensas. Stopp eller dämning i dagvattenledningar kan innebära att stuprörsvattnet tillförs till grunden. Inget särskilt att notera. Eminenta/Björn Sundblad Backeböl 9:22 Sida 12 av 30

Hängrännor och stuprör Hängrännor och stuprör av plåt. Ålder: Hängrännor och stuprör från 2004 enligt uppgift från ägare. Bedömd teknisk livslängd på hängrännor och stuprör av plåt brukar uppskattas till ca 30 år. Löpande underhåll i form av rensning, översyn/tätning av skarvar och målning krävs. Inget särskilt att notera. Rekommenderar att rännor kontrolleras när dessa är fria från snö- och is. Eminenta/Björn Sundblad Backeböl 9:22 Sida 13 av 30

BYGGNAD OVAN GRUNDLÄGGNING Ytterväggar Äldre trä-/plankstomme och modern träregelstomme enligt egen bedömning. En äldre trästomme/plankstomme är en stark och stabil stomme som antingen saknar isolering i väggar alternativt har isolering i form kutterspån eller liknande. Dessa typer av stommar har vanligtvis sämre energivärden än moderna stommar, bl.a. till följd av mindre/avsaknad av värmeisolering och otätheter. I de fall isolering finns av kutterspån eller liknande, är det vanligt att detta material komprimerats (sjunkit) i väggarna. I normalfallet förekommer inte räta vinklar, lutningar och nedböjningar i väggar kan förekomma, vilka vanligtvis är naturligt åldersrelaterade (exempelvis lutning från skorsten, nedböjning över stora dörröppningar). Normalt sett är en modern träregelstomme välisolerad och tät stomme. Det är inte ovanligt med viss sprickbildning i dessa byggnader till följd av rörelser i block- eller skivskarvar (särskilt första åren efter byggnation pga. mindre rörelser och/eller uttorkning av s.k. byggfukt). Dessa rörelser medför vanligtvis inte någon fara för byggnadens goda bestånd. Om det finns eller har funnits gjutna altaner, trappor etc. mot trästommen kan det medföra risk för rötskador pga. fukttransport via betong in till stommen. Inget särskilt att notera som avviker från vad som anses vara normalt för konstruktionen och normalt åldersslitage. Riskanalys Det är inte ovanligt att det kan förekomma fukt-/rötskador mm i nedre delar av den äldre trästommen i anslutning mot grundmurssockel. Bjälklag Trä enligt iakttagelser. I mellanbjälklag av trä förekommer i normalfallet mindre rörelser och i dessa bjälklag kan med tiden viss svikt/golvknarr uppkomma till följd av åldersdeformationer och upprepade belastningar. Inget särskilt att notera som bedöms vara onormalt för konstruktionsutförandet och/eller utgör normalt åldersslitage. Det förekommer fuktfläckar på pappspänt tak intill skorstensmur i vardagsrum, dessa bedöms vara torra och äldre, fanns redan vid nuvarande ägares köp av fastigheten. Eminenta/Björn Sundblad Backeböl 9:22 Sida 14 av 30

Fasader Träpanel. Ålder: Äldre del av hus med tilläggsisolerad fasad från 1995, tillbyggnad från 2004. Fasaden senast målad år 2005, enligt uppgift från ägare. Normal livslängd på en träfasad beror på en rad faktorer såsom, virkeskvalitet, underhåll, färgtyp, yttre förhållanden etc. I hus uppförda från 1960-talet och framåt blev det vanligt att man började använda sämre virkeskvalitet, klenare dimensioner samt att träfasaderna började målas med s.k. "plastfärg". För att minska risken för skador till följd av detta monterades i normalfallet träpanelen med en bakomliggande luftspalt vilket innebär att träpanelen till viss del kan torka ut. Avsaknad av luftspalt kan innebära kortare livslängd på en fasadpanel pga. ökad risk för kvarstående fukt i panelen. Beroende på ovanstående faktorer bedöms livslängden för en träpanel, vid normalt underhåll, till ca 30-50 år varefter man har att kalkylera med att utbyte kan bli nödvändigt. Är fasadpanelen skarvad föreligger alltid risk för fuktinträngning i dessa skarvar (framförallt om de glipar), vilket kan vara svårt att upptäcka i tid. Syns missfärgningar på panelen i anslutning till skarvar och/eller att den visar tecken på att ha sugit fukt i ändträ, kan det föreligga risk för skador även på bakomliggande vägg. Man bör således vid misstanke kontrollera och underhålla dessa delar av fasaden väl. Inget särskilt att notera som bedöms vara onormalt utifrån vanligt åldersslitage. Eminenta/Björn Sundblad Backeböl 9:22 Sida 15 av 30

Fönster och dörrar Fönster utgörs av isolerglaskassetter och kopplade 2-glasfönster i entréplan. Ålder: Isolerglasfönster från åren 2001-2004 enligt märkning i fönsterglas. Kopplade 2-glasfönster troligen från byggnadsår. Normal livslängd på fönsterbågar och karmar beror på en rad faktorer såsom, virkeskvalitet, underhåll, färgtyp, yttre förhållanden etc. Fönster tillverkade innan 70-talet har generellt bättre virkeskvalitet (kärnvirke eller sorterat virke) och längre livslängd än fönster tillverkade på 70-talet och senare. Vid mindre lokala rötskador i bågar och karmar kan det därför vara en god idé att laga/bättra dessa fönster pga. för övrigt bra virkeskvalitet. Normal livslängd på 70-talsfönster beror naturligtvis på underhåll, placering i fasader mm men genomsnittlig livslängd brukar ligga kring ca 25-30 år. Isolerglas åldras och blir med tiden otäta. Det är inte alltid det går att upptäcka om ett isolerglas är otätt vid en besiktning eftersom bl.a. kondensbildning varierar med väderlek. Garantitid för isolerglasfönster är normalt 10 år från tillverkningsdatum (tillverkningsdatum kan i vissa fall utläsas av stämpling i glas). Garantin avser att plomberingen i isolerglasen är tät. Efter garantitidens utgång får fastighetsägaren själv svara för brister i isolerglasens plombering/täthet. Vår erfarenhetsmässiga bedömning är att livslängd på isolerglaskassetter fr.o.m. 80-talet brukar ligga i intervallet 20-25 år. Inget särskilt att notera som avviker från vad som kan anses vara normalt för fönstertyp och/eller utgör normalt åldersslitage. Nuvarande ägare har inte noterat någon imma och/eller kondens i fönster (s.k. punkterade isolerglaskassetter). Vind, tillbyggnad Vindsbjälklaget utfört som parallelltak (innertak upp till nock) med isolering av mineralull och ångspärr av plastfolie. enligt egen bedömning. Åtkomlighet: Parallelltak är inte åtkomliga för besiktning. Med parallelltak avses ett trätak där yttertakytor och innertakytor är parallella (innertak går upp till nock). För att en vind-/takkonstruktion fukttekniskt skall fungera bör konstruktionen skyddas mot inifrån och utifrån kommande fukt. Detta bör ske dels via en tät ångspärr (plastfolie) på varm sida av konstruktionen samt en väl fungerande ventilation inomhus, vilket hindrar/minskar risken för att varm fuktig inomhusluft vandrar upp genom takbjälklaget och kondenserar mot kalla takkonstruktioner och dessutom genom en tät och fungerande yttertaksbeläggning. Med detta begränsas risken för fuktskador i vind-/takkonstruktioner. Vindsutrymmet är inte åtkomligt för besiktning. Inga skadesignaler noterades vid besiktningstillfället. Inga tecken som tyder på pågående läckage noterades i innertak eller väggar. Eminenta/Björn Sundblad Backeböl 9:22 Sida 16 av 30

Vind, äldre del Vindsbjälklaget utfört med ångspärr av papp och isolering av kutterspån samt tilläggsisolering av ekofiber. enligt stickprovskontroll. Åtkomlighet: Via invändig vindslucka. Med avseende på att skador kan inträffa i vind-/takkonstruktioner till följd av läckage och kondens, är det väsentligt att vinden regelbundet kontrolleras (några gånger per år) för att i tid kunna upptäcka och begränsa eventuella skador. Äldre byggnader saknar normalt luftspalter mellan yttertak och isolering. Tak och vindar i äldre byggnader tillfördes vanligen värme pga. sämre isolering än i moderna byggnader samt ofta även via en varm skorstensstock. Grundprincipen för en äldre vind-/takkonstruktion var att man, till skillnad från en modern dito, strävade efter att till viss del värma tak/vindar och därigenom sänka den relativa ånghalten (fuktigheten). Fukttillskottet inomhus var förr i tiden betydligt lägre än vid dagens boende med bad, dusch, tvätt mm. En ångspärr av papp innebär, korrekt monterad, ett mindre fukttillskott till vinden än om ångspärr saknas. Ångspärren av papp är dock inte lika tät som en modern plastfolie. Det är av avgörande betydelse om man ska undvika fuktskador i vind-/takkonstruktioner att man har en väl fungerande ventilation (gärna mekanisk) som skapar undertryck inomhus samt minskar det allmänna fukttillskottet. Detta måste särskilt beaktas om man förändrar uppvärmningssystem (en kall skorsten försämrar självdragsventilationen), lägger om yttertak och/eller ökar fuktillskottet inomhus, t.ex. genom högre personbelastning. Tilläggsisolering av en gammal vind innebär att vinden blir kallare vilket medför en ökad risk för fuktskador i vind-/takkonstruktioner pga. kondens. Inga skadesignaler noterades vid besiktningstillfället. Inga tecken på att det förekommer eller har förekommit problem med kondensbildningar och/eller spår som tyder på pågående läckage. Det noterades att 2 st. ventilationskanaler från sovrum mynnar ut på vind. Vindslucka saknar tätningslist, komplettering rekommenderas. Se not under riskanalys ventilationskanaler nedan. Riskanalys Tilläggsisolering av en gammal vind innebär att vinden blir kallare, vilket med anledning av att en ångspärr av papp inte är helt diffusionstät, innebär att det kan ske ett ökat tillskott av varm fuktig inomhusluft genom vindsbjälklaget upp till vind. Detta kan medföra ökad risk för kondensutfällning och risk för fuktskador i vind-/takkonstruktioner. Rekommenderar att ventilationskanaler från sovrum sätts igen. Risk finns att varm fuktig inomhusluft kan kondensera mot kall yttertaksinbrädning och orsaka fuktrelaterade skador. Eminenta/Björn Sundblad Backeböl 9:22 Sida 17 av 30

Tak Taktäckning utförd med dubbelfalsad bandtäckt plåt med underlagspapp, på underlagstak av råspont/träpanel. Ålder: Från år 2004, enligt uppgift från ägare. Normal livslängd på takplåt är svårt att bedöma pga. rikliga variationer på utförande, plåtkvalitet, rostbehandlig, färger, infästning, taklutningar, tätningar falsar, luftföroreningar mm. Ett plåttak i standardutförande med normal kvalitet på plåt och infästningar, bör med normalt underhåll, kunna fungera ca 40-50 år efter läggning. Falsar/skarvar på plåtar måste regelbundet kontrolleras och underhållas eftersom de med tiden kan förväntas bli otäta pga. rörelser i plåtarna. Takfoten är en känslig del av taket och det är inte alltid lätt att se pågående skador på håll eftersom takfoten oftast är målad. Takfoten bör hållas under regelbunden kontroll. Dagens vattenbaserade färger missfärgas med tiden och det kan göra att det är extra svårt att se/upptäcka pågående skador. Ju äldre taket är desto större är ju risken att det kan ha uppstått rötskador vilket vanligtvis upptäcks i samband med takomläggning. Yttertaket var snötäckt vilket förhindrade kontroll. Besiktning får göras när det är snö- och isfritt och/eller information får inhämtas på annat sätt. Takfoten är besiktigad från mark. Vid besiktningen fanns inga synliga skador eller misstanke om att det föreligger pågående skador i takfot. Altan/trädäck Träkonstruktion med bärande stolpar av trä. Normal livslängd på utvändiga träkonstruktioner beror på en rad faktorer såsom, virkeskvalitet, underhåll, färgtyp, yttre förhållanden etc. Träkonstruktioner kräver regelbundet underhåll vad avser målning, inoljning etc. En viktig detalj är infästning i väggen vilket vid bristfälligt utförande kan innebära försvagningar i konstruktionen ur bärighetssynpunkt. Om stolpar är marknära och/eller i kontakt med mark ökar risken för fuktuppsugning i ändträ vilket är en vanlig orsak till fukt/rötskador. Det är då vanligt att dessa stolpar regelbundet behöver bytas ut/åtgärdas. Altan/trädäck snötäckt vilket innebär att det finns begränsningar i vad man kan se vid besiktningstillfället. Information får inhämtas på annat håll eller vid senare tillfälle. Eminenta/Björn Sundblad Backeböl 9:22 Sida 18 av 30

Balkong Betongplatta med betongpelare. Ytskikt av trätrall med underliggande tätskikt av plåt (falsad eller liknande). Ålder tätskikt: Från år 1996 enligt uppgift från ägare. Normal livslängd på armering och stålbalkar på denna konstruktion bedöms till ca 40-50 år. Därefter finns risk för nedsatt hållfasthet varför regelbundet bör kontrollera skick/status på balkar och armering. Normal livslängd på utvändiga träkonstruktioner beror på en rad faktorer såsom, virkeskvalitet, underhåll, färgtyp, yttre förhållanden etc. Träkonstruktioner kräver löpande underhåll genom t.ex. målning, inoljning etc. Normal teknisk livslängd för tätskikt av plåt är svår att bedöma. Livslängden beror på faktorer som plåtkvalitet, underhåll etc. Man bör dock räkna med en livslängd om åtminstone ca 20-25 år. Balkong snötäckt vilket innebär att det finns begränsningar i vad man kan se vid besiktningstillfället. Information får inhämtas på annat håll eller vid senare tillfälle. Eminenta/Björn Sundblad Backeböl 9:22 Sida 19 av 30

KÖK OCH VÅTRUM Kök Kök med modern standard från år 2004. Nya myndighetskrav och försäkringsbolagens villkor med aktsamhetskrav kan göra det svårt att veta vilka krav som ska ställas. Regelverk och försäkringsvillkor innehåller bl.a. krav på skadeförebyggande åtgärder i den vanliga köksmiljön. Vilka bl.a. utrycks i att om det finns risk för utläckande vatten eller kondens på dolda ytor skall utlopp från dessa ytor anordnas så att vattnet snabbt blir synligt. Fogar, anslutningar, infästningar och genomföringar i vattentäta skikt skall vara vattentäta. Under diskmaskin, diskbänk, kyl, frys och ismaskin eller dylikt ska det finnas ett tätt ytskikt. Normal teknisk livslängd för köksmaskiner beräknas till ca 8-10 år. Om det förekommer maskiner som är närmare 10 år gamla skall man alltid kalkylera med att dessa behöver bytas pga. ålder. Rekommenderar montering av skvallerskydd/droppskydd i diskbänksskåp. Inget särskilt att notera som tyder på annat än normalt ålderslitage. Eminenta/Björn Sundblad Backeböl 9:22 Sida 20 av 30

Våtrum, badrum på övre plan Klinkergolv med golvvärme och kakelklädda väggar. Utfört år: 1996 enligt uppgift från ägare. Nya myndighetskrav och förändrade branschregler kan göra det svårt att veta vilka krav som ska ställas på en säker våtrumsinstallation. Företrädare för bransch och försäkringsbolag anser att Byggkeramikrådets branschregler ska följas för utföranden med keramiska material, såsom exempelvis kakel och klinker. Branschregler återfinns på www.bkr.se. Om våtrummet byggts i egen regi, av icke branschansluten eller kvalitetsdokument inte överlämnats är det viktigt att dessa arbeten är dokumenterade så alla steg klart framgår i våtrummets uppbyggnad och att det framgår vilka produkter och metoder som använts. Gärna kompletterat med fotografier. Om Du byter försäkringsbolag är dokumentationen bra för att i förväg kontrollera om de anser att byggnationen uppfyller de krav som försäkringsbolaget ställer. Dokumentationen är även bra vid försäljning. Redovisade åtgärder är svåra att i efterhand hävda som dolda fel. Om dokumentation saknas är det svårt att visa att arbetet är utfört enligt gällande branschregler. Försäkringsbolagen kräver för full ersättning, vid uppkommen skada, att våtrummet är byggt enligt de branschregler som gällde vid tiden för utförandet. Livslängden vid utförande enligt gällande branschregler bedöms till ca 20 år. Kvalitetsdokument (s.k. Våtrumsintyg) saknas. Ventilationen bedöms inte vara tillfredställande. Rekommenderar förbättring av tilluften till våtrummet. Se även under not ventilation. Inget särskilt att notera som avviker från vad som bedöms vara normalt åldersslitage och utföranden. Riskanalys Avsaknad av Kvalitetsdokument (krav enligt branschreglerna från 1995-10-01) innebär alltid en risk för att arbetet inte är fackmannamässigt utfört. Avseende försäkringsskydd se not under VÄRTATTVETA ovan. Eminenta/Björn Sundblad Backeböl 9:22 Sida 21 av 30

Våtrum, duschrum på entréplan Klinkergolv med golvvärme och väggar med modulmarmor. Utfört år: 2003 enligt uppgift från ägare. Se VÄRTATTVETA badrum på övre plan. Kvalitetsdokument (s.k. Våtrumsintyg) saknas. Ventilationen bedöms inte vara tillfredställande. Rekommenderar förbättring av tilluften till våtrummet. Se även under not ventilation. Inklädnad av rörschakt är inte färdigställt. Inget särskilt att notera som avviker från vad som bedöms vara normalt åldersslitage och utföranden. Riskanalys Avsaknad av Kvalitetsdokument (krav enligt branschreglerna från 1995-10-01) innebär alltid en risk för att arbetet inte är fackmannamässigt utfört. Avseende försäkringsskydd se not under badrum på övre plan. Tvättstuga på entréplan Klinkergolv med golvvärme och kakelklädda väggar. Utfört år: 2003 enligt uppgift från ägare. Se not under VÄRTATTVETA badrum ovan. Kvalitetsdokument (s.k. Våtrumsintyg) saknas. Silikonfog i golv- och väggvinkel mot duschrum saknas lokalt, rekommenderar komplettering. Inget särskilt att notera som avviker från vad som bedöms vara normalt åldersslitage och utföranden. Riskanalys Avsaknad av Kvalitetsdokument (krav enligt branschreglerna från 1995-10-01) innebär alltid en risk för att arbetet inte är fackmannamässigt utfört. Avseende försäkringsskydd se not under VÄRTATTVETA badrum ovan Eminenta/Björn Sundblad Backeböl 9:22 Sida 22 av 30

Bastu Fristående modul, bastu uppvärmd med el-aggregat. Ålder: 2000-tal enligt uppgift från ägare. Normal livslängd på bastupanel bedöms vid rätt utförande uppgå till ca 20-30 år från utförandet (beroende på hur den används). Livslängd för el-aggregat beräknas normalt till ca 10-15 år vid normalt användande. Inget särskilt att notera. Eminenta/Björn Sundblad Backeböl 9:22 Sida 23 av 30

INSTALLATIONER Ventilation Självdragsventilation. För att en självdragsventilation skall fungera på avsett vis krävs, förutom de termiska drivkrafterna (skillnad i temperatur mellan ute- och inneluft), att en tillräckligt fungerande tilluft finns i byggnaden. En självdragsventilation har normalt svårt att uppnå kraven på tillräckligt luftutbyte med avseende på dagens höga fuktproduktion inomhus. Otillräcklig ventilation kan i vissa fall medföra uppfuktning och kondensation i konstruktionsdelar (vanligast i takkonstruktioner och vindsutrymmen). En fukt- och klimatmässigt bättre lösning är en mekanisk ventilation vilket innebär att ventilationen blir styrd samt att ett undertryck skapas i byggnaden. Nuvarande ägare har inte upplevt något problem med ventilationen i huset. Rekommenderar att förbättra ventilationen i huset genom kompletteringar med tilluftsventiler/frånluftsventiler i sovrum på övre plan. Se not under iakttagelser vind ovan. Tilluften till våtutrymmen är inte fullgod. Förbättring av tilluften kan åstadkommas med att man monterar en ventilationsprofil i nedre kant på dörrblad. Vatten och avlopp Kontroll av VA-anläggningarna/installationerna ingår inte i uppdraget men omfattas av köparens undersökningsplikt. Uppvärmning Kontroll av uppvärmningssystemet ingår inte i uppdraget. Elinstallationer Kontroll av elinstallationer ingår inte i uppdraget men omfattas av köparens undersökningsplikt. Eldstäder, skorsten och rökkanaler Kontroll av rökkanaler och anslutna eldstäder ingår inte i uppdraget men omfattas av en köpares undersökningsplikt. Eminenta/Björn Sundblad Backeböl 9:22 Sida 24 av 30

ÖVRIGT Allmänt Möblerade utrymmen: Byggnaden var vid besiktningstillfället möblerad. Undertecknad rekommenderar att byggnaden avsynas när huset är tomt så att även ytor som dolts av bohag vid denna besiktning blir åtkomliga vilket ingår i köparens undersökningsplikt. Övriga byggnader Kontroll ingår inte i uppdraget men omfattas av en köpares undersökningsplikt. Radon Kontroll av radon ingår inte i uppdraget men ingår i köparens undersökningsplikt. 50 Bq/m³ uppmätt vid mätning av radon i bostaden år 1999. I Socialstyrelsen allmänna råd avseende rikt- och gränsvärde för "Olägenhet för människors hälsa", gäller fr.o.m. 2004-09 gränsvärdet 200 Bq/m³ radongashalt i befintliga bostäder. Asbest Kontroll ingår inte i uppdraget men ingår i en köpares undersökningsplikt. Eminenta/Björn Sundblad Backeböl 9:22 Sida 25 av 30

BESIKTNINGSFÖRUTSÄTTNINGAR 1 Ändamålet med besiktningen Det avtalade ändamålet med att genomföra en överlåtelsebesiktning är, att inför en fastighetsöverlåtelse, med hjälp av en byggnadsteknisk besiktning samla in och redovisa mesta möjliga väsentliga information om det befintliga skicket på besiktigad del av fastigheten vid besiktningstillfället. Resultatet av denna byggnadstekniska besiktning redovisas på så sätt att besiktningsförrättaren upprättar ett besiktningsutlåtande som sänds till den som beställt besiktningen. Med hjälp av den information som förmedlas i ett besiktningsutlåtande erhålls ett säkrare underlag för att redan före en fastighetsöverlåtelse bedöma fastighetens verkliga skick och den förväntan en köpare kan ha på byggnaden. Överlåtelsebesiktningen ersätter inte köparens undersökningsplikt. Överlåtelsebesiktningen omfattar endast en del av köparens undersökningsplikt. Även sådana delar som, enligt besiktningsvillkoren, inte besiktigas ingår i undersökningsplikten. 2 Överlåtelsebesiktningens omfattning samt förklaringar För överlåtelsebesiktningen gäller de villkor som återfinns i detta dokument och i uppdragsbekräftelsen. Vid överlåtelsebesiktningen genomför besiktningsförrättaren en okulär byggnadsteknisk undersökning av fastighetens befintliga skick vid besiktningstillfället. Besiktningen omfattar inte hela fastigheten utan endast de delar som uttryckligen anges i uppdragsbekräftelsen. I uppdraget ingår alltid, om inte annat anges, fastighetens huvudbyggnad. Eventuella andra byggnader (sekundärbyggnader såsom garage, uthus etc.) ingår endast om så anges i uppdragsbekräftelsen. Vidbyggda sekundärbyggnader med invändig förbindelse med huvudbyggnaden räknas som en del av huvudbyggnaden. Överlåtelsebesiktningen är en byggnadsteknisk besiktning av byggnad och den mark som har teknisk betydelse för byggnaden. Mark som inte har ett omedelbart förhållande till byggnaden omfattas inte. Besiktningsförrättare som utför överlåtelsebesiktningar är inte behöriga att utföra några funktionskontroller av installationer såsom mekanisk ventilation, uppvärmning, el, vatten- och avlopp, sanitet, pool med tillhörande utrustning, maskinell utrustning, rökgångar och eldstäder mm varför sådana installationer ansvarsmässigt undantas från besiktningen. De omfattas dock av köparens undersökningsplikt. I överlåtelsebesiktningen ingår inte miljöinventering och inte heller undersökningar som kräver ingrepp i byggnaden, provtryckning, radonmätning, fuktmätning eller annan mätning. Konstruktions- och fuktkontroll, fortsatt teknisk utredning, förslag till avhjälpande av brister, kostnadsberäkningar och värderingar i övrigt ingår inte i en överlåtelsebesiktning. Dessa kan dock beställas som särskilt uppdrag och kräver skriftlig överenskommelse. 3 Tilläggstjänst Eminenta PLUS I Eminenta PLUS lämnas viss begränsad information beträffande installationsdelen enligt nedan. Eftersom besiktningsförrättaren i allmänhet har större erfarenhet av installationer för mekanisk ventilation, uppvärmning, el, vatten- och avlopp, rökgångar och eldstäder mm än en normalt bevandrad husköpare, redovisas i besiktningsutlåtandet i detta fall bedömningar och eventuella rekommendationer avseende dessa installationer. Bedömningar och rekommendationer grundar sig på säljarens uppgifter, allmänt kända ålders- och/eller försäkringsmässiga avskrivningar och/eller andra uppenbara indikationer på fel. Några undersökningar i form av provtryckningar, uppmätningar, kontroll av skyddsjord, isolationsmätning av elsystem mm utförs inte av besiktningsförrättaren. Dessa typer av undersökningar kräver i allmänhet besiktningsmän med särskild behörighet för respektive installation. Eminenta/Björn Sundblad Backeböl 9:22 Sida 26 av 30

4 Överlåtelsebesiktningens praktiska och juridiska betydelse Överlåtelsebesiktningen gäller förhållandena vid besiktningstillfället. Den information som redovisas i besiktningsutlåtandet ökar parternas kunskap om fastighetens befintliga skick i besiktigad del vid besiktningstillfället. Informationen i besiktningsutlåtandet redovisar vad köparen med fog kunnat förutsätta vid köpet och får betydelse för tillämpningen av jordabalkens ansvarsregler för köpare och säljare. Förhållanden som antecknats vid den okulära besiktningen och sådana befarade fel som antecknas i riskanalysen är redovisat på ett sätt som innebär att köparen före köpets fullbordan fått kunskap om förhållandena. De förhållanden som antecknats i besiktningsutlåtandet liksom de risker som antecknats i riskanalysen och som senare infrias kan en köpare inte göra gällande mot en säljare om inte säljaren lämnat garanti. Garantier och annan information om fastigheten med byggnaden som säljaren lämnar under överlåtelsebesiktningen bör också skriftligen införas i köpekontraktet. 5 Överlåtelsebesiktningens genomförande Innan överlåtelsebesiktningen påbörjas skickar eller överlämnar besiktningsförrättaren en uppdragsbekräftelse till den som beställt överlåtelsebesiktningen (nedan angivet som uppdragsgivaren). Av uppdragsbekräftelsen framgår överlåtelsebesiktningens omfattning. Före överlåtelsebesiktningen går besiktningsförrättaren igenom uppdragsbekräftelsen med uppdragsgivaren så att några oklarheter om överlåtelsebesiktningen och dess omfattning inte föreligger. Överlåtelsebesiktningen innehåller fyra moment och avslutas med att besiktningsförrättaren redovisar resultatet i ett besiktningsutlåtande. I besiktningsutlåtandet redovisas information om det befintliga skicket av besiktigad del av fastigheten, vid besiktningstillfället, som är av väsentlig betydelse för en fastighetsägare att känna till. Uppdragsgivaren skall förvissa sig om att besiktningsförrättaren i besiktningsutlåtandet antecknar uppgifter som lämnas under besiktningen. Skavanker, skador på grund av slitage och andra i sammanhanget obetydliga upplysningar antecknas normalt inte i besiktningsutlåtandet (kan i vissa fall noteras som information om underhåll, "att-göra-lista" för uppdragsgivaren). För att överlåtelsebesiktningen skall kunna utföras på avtalat sätt skall uppdragsgivaren se till att samtliga utrymmen och ytor är tillgängliga. Berörda utrymmen och ytor skall vara lättåtkomliga och fria från skrymmande bohag. Godkänd stege och skyddsanordningar (ex.vis glidskydd till stege) skall finnas tillgängligt. 5.1 Handlingar Utgångspunkten för en överlåtelsebesiktning är byggnadens ålder, brukande och allmänna skick samt den normala beskaffenheten hos jämförliga fastigheter och omständigheterna vid köpet. Som grund för överlåtelsebesiktningen används handlingar samt upplysningar från säljaren som lämnats till besiktningsförrättaren om handlingarna och upplysningarna är av den beskaffenheten att de kan användas. Handlingar och upplysningar som besiktningsförrättaren får ta del av och som används antecknas i besiktningsutlåtandet. Det åligger inte besiktningsförrättaren att särskilt kontrollera handlingarnas och uppgifternas riktighet i annat fall än i de avseenden där de framstår som uppenbart felaktiga. 5.2 Okulär besiktning I överlåtelsebesiktningen ingår en okulär besiktning. En okulär besiktning innebär att besiktningsförrättaren undersöker synliga ytor i samtliga tillgängliga utrymmen samt fasader, tak och mark i den mån marken bedöms vara av byggnadsteknisk betydelse. Med tillgängliga utrymmen menas alla sådana utrymmen som kan undersökas via öppningar, dörrar, inspektionsluckor och liknande samt alla utrymmen som i övrigt är krypbara. För att en vind skall anses vara besiktningsbar skall det finnas spångbrädor eller likvärdigt. Yttertak besiktigas i normalfallet från mark, stege, taklucka och gångbryggor i den mån sådana finns. Yttertaket beträds ej om säkerheten av någon anledning kan ifrågasättas av besiktningsförrättaren. Eventuella stegar Eminenta/Björn Sundblad Backeböl 9:22 Sida 27 av 30