Kvalitetsuppföljning av riksgymnasiernas elevhemsboenden

Kvalitetsuppföljning av riksgymnasiernas elevhemsboenden

Kvalitetsuppföljning av riksgymnasiernas elevhemsboenden

Specialpedagogiska skolmyndigheten Utredare och författare: Erika Isaksson, utredare, Specialpedagogiska skolmyndigheten Bilder: Per Dahl Formgivning: Plan 2 Tryck: Edita, 2009 Best. nr: 00162 ISBN: 978-91-28-00162-5 (Tryckt) 978-91-28-00163-2 (Pdf) Rapporten kan beställas eller hämtas som pdf-dokument på Specialpedagogiska skolmyndighetens webbplats: www.spsm.se

Förord Specialpedagogiska skolmyndighetens (SPSM) övergripande uppdrag är att alla ska få möjlighet att nå målen för sina studier och sin utbildning. En av de verksamheter som myndigheten arbetar med är de elevhemsboenden som finns vid landets fyra riksgymnasier med Rhanpassad utbildning. En särskild enhet inom SPSM, enheten för rättsliga frågor och statsbidrag, har bland annat som uppgift att fördela statsbidrag till elevhemsverksamheten och att följa upp bidragens användning. Den här rapporten handlar om kvaliteten på elevhemsverksamheten. Den studie som genomförts har undersökt vissa kvalitativa dimensioner för att beskriva den verksamhet som finns men även se på om det finns behov av en fortsatt utveckling av verksamheten. Studien ger grund för en fortsatt diskussion mellan myndigheten och elevhemsboendena och ger även underlag för jämförelser med andra elevhemsboenden. Studien har genomförts av utredaren Erika Isaksson, enheten för rättsliga frågor och statsbidrag. Specialpedagogiska skolmyndigheten november 2008. Leif Näfver Chef för enheten för rättsliga frågor och statsbidrag (RS-enheten)

Innehåll Förord 5 Introduktion 8 Rapportens syfte Metod, material och definitioner Disposition Genomgång av kvalitet vid elevhemsboenden 13 Göteborg Kristianstad Stockholm Umeå Jämförande diskussion 47 Hur går man vidare härifrån? 59 Bilaga 1 61 Enkätfrågor Bilaga 2 66 Frågeställningar Kvalitetsuppföljning av riksgymnasiernas elevhemsboenden 7

Introduktion FOTNOT 1 Rh-anpassad utbildning är en riksrekryterande utbildning för elever med svåra rörelsehinder. Särskilda bestämmelser kring Rhanpassad utbildning finns bland annat i 5 kap. 27-28 skollagen. 2 Specialpedagogiska skolmyndigheten bildades den 1 juli 2008. Myndigheten övertog all verksamhet inom Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd (Sisus), Specialpedagogiska institutet och Specialskolemyndigheten. 3 Socialstyrelsens institut för särskilt utbildningsstöd. Från och med den 1 juli 2008 ingår verksamheten i Specialpedagogiska skolmyndigheten. 4 Riksgymnasieenkäten 2006. Socialstyrelsen. Artikelnr. 2007-131-22. 5 Elevbostäderna i FOKUS Riksgymnasier med Rh-anpassad utbildning 1 finns inom den kommunala gymnasieskolan i Göteborg, Kristianstad, Stockholm och Umeå. Elever från hela landet kan studera vid riksgymnasierna där de samverkande delarna skola, habilitering och elevhemsboende ingår. Specialpedagogiska skolmyndigheten (SPSM) 2 fördelar statsbidrag till riksgymnasiekommunerna för elevhemsboende och habilitering. I uppdraget ingår även uppföljning och utvärdering av verksamheten. Läsåret 2007/2008 läste 179 elever vid de fyra riksgymnasierna med Rh-anpassad utbildning. Av dessa bodde 103 elever på elevhem. Under år 2006 genomförde dåvarande Sisus 3 en enkätundersökning bland samtliga riksgymnasieelever i landet. Där fick de bland annat svara på frågor om elevhemmen. Undersökningen gav vid handen att de elever som bor på elevhem är påtagligt nöjda med sitt boende. 4 På grund av att svarsfrekvensen varierade mycket mellan orterna var det dock inte möjligt att göra någon jämförelse av nöjdheten bland eleverna på olika orter, varför undersökningen inte säger något substantiellt om en eventuell variation i kvalitet vid elevhemmen på de respektive orterna. Eftersom före detta Sisus under lång tid har ansvarat för administration av statsbidrag, samt uppföljning och utvärdering av verksamheten, finns det inom SPSM god kännedom om riksgymnasierna och deras elevhemsboenden. Det finns kunskap om hur boendena ser ut, om personaltätheten och om vad boendet kostar per elev. Det finns också kännedom om hur kostnaderna för elevhemsverksamheterna förändrats över tid. I slutet av 1990-talet genomfördes också en undersökning (den så kallade Fokusutredningen) 5 som syftade till att belysa vad som kännetecknar ett bra boende för ungdomar med rörelsehinder vid de fyra riksgymnasierna. I studien arbetade projektgruppen fram ett antal dimensioner av vad som ska betraktas som god kvalitet inom boendet. kvalitetsaspekter i boendet för elever inom riksgymnasieverksamheten. Sisus 1999-04-27. 8 Kvalitetsuppföljning av riksgymnasiernas elevhemsboenden

Föreliggande studie är en vidareutveckling av projektgruppens arbete. Här används de framarbetade kvalitetsdimensionerna som grund för en djupare undersökning av elevhemsverksamheterna ur ett kvalitetsperspektiv. Vidare är undersökningen mer omfattande och djupgående än de årligen återkommande uppföljningar som görs av verksamheterna. På så sätt är ambitionen att uppnå en samlad, grundlig kunskap om hur riksgymnasiernas elevhemsboenden ser ut, samtidigt som indikatorer på verksamhetens kvalitet kan presenteras. Detta är viktigt av flera anledningar. Först och främst är det naturligtvis väsentligt att se att de tilldelade resurserna används på ett effektivt sätt och ger en verksamhet av hög kvalitet. Eftersom eleverna inte har rätt att välja riksgymnasieort är det av rättssäkerhetsskäl avgörande att de försäkras en likvärdig boendestandard på samtliga orter. Dessutom är denna kunskap viktig för att i ett nästa steg kunna göra jämförelser mellan dessa elevhemsboenden och andra elevhemsboenden för barn och ungdomar med funktionsnedsättning. FOTNOT Rapportens syfte Det övergripande syftet med denna rapport är att undersöka kvaliteten på riksgymnasiernas elevhemsverksamhet. Studien avser att undersöka centrala dimensioner som sammantaget, i vid mening, ringar in begreppet kvalitet för att få en bild av elevhemsverksamheten. Den ska ge en tydlig beskrivning av verksamhetens innehåll men även ha uppmärksamheten riktad mot områden där det finns utrymme för förbättringar. Studien ska dessutom ge grund för att jämföra och se om det finns systematiska skillnader mellan elevhemmen på de olika orterna. Genom denna studie ges även underlag för att gå vidare med en jämförelse mellan dessa elevhemsboenden och andra jämförbara boenden. Sådana jämförelser skapar utrymme för lärande och ger därigenom kunskapsunderlag om eventuella utvecklingsbehov. Utöver detta är även ambitionen att studien ska kunna utgöra en grund för eventuella framtida avtal mellan SPSM och huvudmännen enligt förslagen i SOU 2007:87. 6 6 Ökad likvärdighet för elever med funktionshinder, SOU 2007:87. Kvalitetsuppföljning av riksgymnasiernas elevhemsboenden 9

FOTNOT 7 En förklaring av hur begreppen används i denna studie: Elevhemsboendet eller elevhemsverksamheten avser hela elevhemsverksamheten på en ort. Elevhem avser en boendeenhet inom en ort. I Stockholm är dessa synonyma eftersom det endast finns ett elevhem. 8 Fokusutredningen utfördes av en projektgrupp som genomförde strukturerade gruppsamtal med cirka 80 personer med anknytning till elevhemsverksamheten: elever, föräldrar, huvudmän (chefstjänstemän och politiker), assistenter, föreståndare och biträdande föreståndare. Projektgruppen ledde samtalen utifrån vissa förbestämda samtalsområden. Utifrån den information som gruppsamtalen genererade, utarbetade projektgruppen ett antal dimensioner för vad den ansåg vara "god kvalitet" inom riksgymnasiernas elevhemsboenden (Elevbostäderna i FOKUS kvalitetsaspekter i boendet för elever inom riksgymnasieverksamheten. Sisus 1999-04-27). Metod, material och definitioner När utredningar av det här slaget görs, måste frågan alltid ställas: hur ska man metodologiskt gå till väga för att uppfylla undersökningens syften? Ett första steg är att få något sånär korrekta verklighetsbeskrivningar av hur det i praktiken ser ut på elevhemsboendet 7 på de respektive riksgymnasieorterna. Sådana beskrivningar har gjorts med utgångspunkt i en enkät/ett frågeformulär som besvarades av de ansvariga för elevhemsverksamheterna på de fyra orterna i maj 2008 (se bilaga 1). Enkäten/frågeformuläret har sedan följts upp och kompletterats med telefonintervjuer med de ansvariga för elevhemmen. För att garantera att de deskriptiva uppgifter som rapporten bygger på är korrekta, har varje verksamhetschef i efterhand fått läsa igenom och kontrollera faktauppgifterna. Beskrivningarna utgår från de förhållanden som gällde under läsåret 2007/2008 om inget annat anges. De frågor som ställts i enkäten/frågeformuläret fångar in centrala dimensioner av det svårfångade begreppet kvalitet. Dessa frågor är huvudsakligen skapade i dialog med Fokusutredningen 8, där ett antal dimensioner återfinns som är intimt knutna till vad som kan anses vara god kvalitet för riksgymnasiernas elevhemsboenden. Utifrån de centrala dimensioner av kvalitet som Fokusutredningen identifierade, har ett antal konkreta frågeställningar formulerats. Dessa återfinns i sin helhet i bilaga 2. Frågeställningarna handlar om följande områden: _bostäder _ledning _personal _rutiner, riktlinjer, policydokument _fritid/kultur Läsaren bör vara medveten om den centrala roll som frågeställningarna i bilaga 2 spelar. Dessa är de nödvändiga sorteringsinstrument som krävs för att kunna sålla relevant information från mindre relevant dito i en utredning av det här slaget. Frågeställningarna som återfinns där är de verktyg med vilket materialet har inhämtats. Samtidigt implicerar också dessa frågeställningar svaret på frågan vad vi bör associera med högre, snarare än lägre, kvalitet vid 10 Kvalitetsuppföljning av riksgymnasiernas elevhemsboenden

elevhemsboenden. Häri ligger alltså de bedömningsgrunder, eller kriterier om man så vill, som används i undersökningen av elevhemsverksamheterna. Genom frågeställningarna ringas därigenom in vad som i denna rapport avses med kvalitet vid elevhemsboenden. Här kommer så den första metodologiska poängen: Först görs en beskrivning av elevhemsverksamheterna som utgår från de kvalitetsdimensioner som enkäten/frågeformuläret avser att ringa in. Efter denna beskrivning, jämförs var och en av riksgymnasieorterna med de dimensioner av god kvalitet som härletts ur Fokusutredningen. Dessa jämförelser tar avstamp i de konkreta frågeställningar som återfinns i bilaga 2. Den andra metodologiska poängen är denna: undersökningen ger inte bara möjligheter att jämföra de enskilda riksgymnasieorternas elevboenden med de i studien uppsatta kvalitetskriterierna, utan öppnar också upp för interna jämförelser mellan orterna. Om man strävar efter att öka effektiviteten i resursanvändningen kan sådana jämförelser inte överskattas. Det ger de respektive orterna möjlighet att inspireras av det som fungerar extra bra på andra orter, och omvänt, undvika sådant som visat sig vara sämre lösningar på andra ställen. Denna andra metodologiska poäng är, som nämndes ovan, även avgörande av rättssäkerhetsskäl. Det ger nämligen möjlighet att långsiktigt kunna försäkra de boende ungefär samma boendestandard oavsett vilken av orterna de studerar vid. Detta tar oss till utredningens tredje metodologiska poäng: det här är inledande studie på området, och blir därför ett slags startpunkt för framtida jämförelser över tid. Det gör att enskilda riksgymnasieorter vid en senare tidpunkt kan jämföra sig med sig själva vid tidigare mätpunkter, och därigenom se om det har skett förbättringar eller försämringar avseende de respektive kvalitetsdimensionerna. Undersökningen fyller i detta avseende en viktig praktisk funktion för Specialpedagogiska skolmyndigheten, eftersom den förhoppningsvis kan bli ett verktyg för framtida uppföljningar och utgöra grund för eventuella kommande avtalsskrivningar. Kvalitetsuppföljning av riksgymnasiernas elevhemsboenden 11

12 Kvalitetsuppföljning av riksgymnasiernas elevhemsboenden Disposition Rapporten är disponerad enligt följande. I kapitel två möter läsaren en förhållandevis detaljerad beskrivning av elevhemsboendet vid de fyra riksgymnasieorterna. De instrument som använts för att inhämta och sortera information om de kvalitetsdimensioner som antas kunna fånga begreppet kvalitet i vid mening återfinns, som tidigare påpekats, i bilaga 2. Om kapitel två ska ses som ett renodlat deskriptivt kapitel, återfinns rapportens renodlat analytiska avsnitt i kapitel tre. Där jämförs riksgymnasieorternas elevhemsboenden med varandra, och där värderas de också utefter de kvalitetskriterier som återfinns i bilaga 2. Det avslutande fjärde kapitlet utgörs av en öppnare diskussion om hur man ska se på resultaten, samt hur rapporten och dess resultat kan användas i framtiden.

Genomgång av kvalitet vid elevhemsboenden I detta avsnitt studeras ingående de fyra riksgymnasieorternas elevhemsverksamheter. Varje fallstudie inleds med en kortare redogörelse för grundläggande fakta såsom genomsnittlig kostnad per elev, vilka olika elevhem som finns och deras utformning. Därefter följer en beskrivning av elevhemsverksamheten utifrån de konkreta frågeställningar som väglett undersökningen (se bilaga 2). Göteborg Tabell 1: Grundläggande information om elevhemsboendet i Göteborg Kostnad/elevhemsplats Antal personal/elevhems plats Genomsnittlig Huvudman läsåret 2007/2008 9 läsåret 2007/2008 boende yta/elev 10 776 868 1,61 49,5 kvadratmeter 11 Bräcke Diakoni FOTNOT 9 Uppgifter om kostnad och personal/elevhemsplats är hämtade från överenskommelsen mellan Socialstyrelsen och Bräcke Diakoni inför läsåret 2007/2008. 10 Verksamheterna har ombetts inkludera elevernas privata, egna utrymmen och gemensamma utrymmena i beräkningen. Personalutrymmen, förråd och liknande räknas inte med. 11 Elevernas egna rum uppges variera i storlek mellan 9-28 kvadratmeter. I Göteborg finns tre elevhem: Länkharvsgatan, Rappedalen och Storås ängar. Läsåret 2007/2008 bodde 30 elever vid dessa. Av dem bodde 15 elever på Storås och Rappedalen i vad som kan liknas med korridorsboende. Lika många, det vill säga 15 elever, bodde i lägenhet. Tre av dem bodde ensamma och övriga delade lägenhet (2-4 elever per lägenhet). På Storås har alla elever egna hygienutrymmen och på Rappedalen finns det varsin toalett/dusch som inte ligger i direkt anslutning till elevernas rum. De tre elever som bor i egna lägenheter har följaktligen också egna hygienutrymmen medan de elever som delar lägenhet också delar hygienutrymmen med andra. I de korridorsliknande boendena Rappe och Storås finns en gemensam lägenhet per hus med kök, matrum och samlingsrum/vardagsrum. I varje elevboende finns ett litet frukostkök alternativt trinettkök som ungdomarna delar. I lägenheterna på Länkharvsgatan finns gemensamt vardagsrum, kök, matrum, toalett och dusch. Bostäder I Göteborg finns både möjlighet att bo enskilt i egen lägenhet och att bo tillsammans med andra. I de boendeformer där eleverna delar lägenhet rör det sig om mellan två till fyra elever som bor tillsammans. Det är främst sistaårselever som bor i egen lägenhet. I de skrivningar man gjort till Sisus tidigare lyfter man fram att elevgruppen är mycket heterogen och att ungdomar med olika typer av Kvalitetsuppföljning av riksgymnasiernas elevhemsboenden 13

funktionsnedsättning och behov bor tillsammans. Därför är frågor som rör hur allas olika behov tillgodoses på bästa sätt ständigt aktuella. För en elev har lösningen varit att erbjuda boende i egen lägenhet med förstärkt bemanning. Bostäderna ligger nära Angeredsgymnasiet och Angereds centrum där habiliteringen finns. Länkharvsgatan ligger centralt ett par hundra meter från skolan. Rappedalen och Storås ängar ligger på cirka 10 minuters gångavstånd från skolan. Alla elevhem är integrerade i det vanliga bostadsbeståndet. Länkharvsgatan och Rappedalen ligger i hus med andra bostadslägenheter. Elevhemmet Storås ängar består av två fristående hus (med vardera fyra lägenheter), men ligger i ett område med andra likadana hus som är vanliga bostadshus. Besöksbostad för anhöriga och blivande elever finns de år elevhemmet har möjlighet. Då erbjuds boende i en tom elevlägenhet. Denna lägenhet används även till prova på-boende för blivande elever. Andra år när detta inte är möjligt, använder de träningslägenheten som prova på-boende. Enhetschefen menar emellertid att det inte är optimalt eftersom det stör habiliteringens planering för träningslägenheten. Träningslägenheten drivs i habiliteringens regi. Elevhemmet stöttar upp där enligt överenskommelse. Detta innebär att om en internatelev bor i träningslägenheten, sköter elevhemmet oftast det stöd i boendet som eleven behöver. Externatelever har i regel personlig assistent eller får stöd från habiliteringen. Elevhemmet har gått in och stöttat i undantagsfall när de haft möjlighet. I lägenheten finns ett larm, och det är elevhemmet som ansvarar för detta och alla sorters icke planerade aktiviteter som kan uppstå, oavsett vem som för tillfället bor i lägenheten. Utöver detta finns elevhemspersonal med vid möten både före och efter elevens vistelse i träningslägenheten. Vid dessa möten deltar eleven, arbetsterapeuten och elevens kontaktperson från elevhemmet. Detta för att se till att kunskaperna från perioden i träningslägenheten förs tillbaka till elevens ordinarie boende på elevhemmet. 14 Kvalitetsuppföljning av riksgymnasiernas elevhemsboenden

I svaren från Göteborg framkommer att det är populärt att bo i träningslägenhet en period. Eleverna vill gärna prova på att sköta sig själva under en tid. Lägenheten används av både internat- och externatelever, även om externatelever har förtur. Vanligtvis bor eleven i lägenheten en vecka till att börja med, men det kan utökas till två veckor eller ibland ännu längre, i mån av tidsutrymme. Ledning Elevhemsverksamheten leds av en enhetschef som har det övergripande ansvaret och som dessutom är arbetsledare/föreståndare på ett av elevhemmen. Förutom denna person finns två föreståndare varav en arbetar 100 procent och den andra 90 procent. Samtliga har hela sin tjänst inom elevhemsverksamheten. Samtliga inom verksamhetens ledning har högskoleutbildning. Enhetschefen har vårdutbildning samt beteendevetenskaplig linje med inriktning på personal och administration och föreståndarna är socionom respektive fritidsledare/beteendevetare. För föreståndartjänsterna krävs högskoleutbildning, till exempel socionomprogrammet eller något likvärdigt med inriktning mot socialpedagogik eller omsorgsarbete. Både föreståndare och enhetschef får möjlighet till fortbildning inom ramen för sin tjänst. Föreståndarnas fortbildning planeras inom ledningsgruppen (enhetschefen och föreståndarna) utifrån vad de ser att verksamheten behöver. Samma sak gäller för enhetschefen, men planeringen sker då i samråd med områdeschefen i linje med övrig chefsutbildning inom Bräcke Diakoni. Enligt enhetschefen anser ledningsgruppen att det är viktigt att även ledningen har kunskaper om det praktiska pedagogiska arbetet eftersom de ska fungera som handledare till sin personal. Fortbildningsbehovet kan därför röra hur man arbetar praktiskt med ett visst område, till exempel om det finns en elev med autism på elevhemmet. Utifrån vad ledningsgruppen kommer fram till i sina diskussioner söker de lämpliga utbildningar, och det finns en avsatt summa pengar till detta. Förutom praktiskt arbete med elever kan fortbildning handla om deras roll som arbetsledare. Inom Bräcke Diakoni finns även funderingar på att starta egna internutbildningar, men planen för detta är ännu inte lagd. Kvalitetsuppföljning av riksgymnasiernas elevhemsboenden 15

Personal Inom verksamheten finns 52 anställda (utöver de tre i ledningsgruppen). Av dessa har 41 tillsvidareanställningar medan 11 har vikariat eller annan visstidsanställning. Tabell 2 nedan visar personalens sammansättning vad gäller kön, ålder och utbildningsnivå. I verksamheten återfinns 70 procent kvinnor och 30 procent män. Vad gäller åldersfördelningen återfinns den största gruppen i kategorin 36 54 år. Värt att notera är dock att gruppen yngre (under 35 år) med sina femton personer är större än den äldsta kategorin (55+) som består av åtta kvinnor. Bland de yngre är också könsfördelningen något jämnare än bland övriga (nio kvinnor och sex män, det vill säga 60/40). Tabell 2: Personalens utbildningsnivå fördelad på ålder och kön Högsta slutförda <35 år 36-54 år 55+ år utbildningsnivå Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Grundskola 1 Gymnasium 1 3 10 5 Folkhögskola 2 2 2 2 Högskola/universitet 4 6 6 8 3 Annat De kompetenskrav som ställs på anställda vid elevhemsboendet är genomförd gymnasieutbildning. Utöver detta tillkommer erfarenhet och personlig lämplighet. Kravet på gymnasieutbildning tillkom 1991. Alla anställda utom en har minst gymnasieutbildning. Den anställde som endast har grundskoleutbildning anställdes tidigare än så. Noterbart är att nära hälften av personalen uppges ha en slutförd högskole-/universitetsutbildning. Personalen har utrymme för fortbildning inom ramen för tjänsten. Fortbildning planeras utifrån verksamhetens behov. Det finns en utbildningsgrupp med representanter från de olika arbetslagen som arbetar med att lägga fram förslag. De behov som finns kan dels handla om att det flyttat in en ny elev med en specifik diagnos som personalen behöver mer kunskap om, dels mer generella saker som verksamheten kan ha nytta av, som till exempel hur man kommunicerar med varandra, konduktiv pedagogik med mera. Exempel på 16 Kvalitetsuppföljning av riksgymnasiernas elevhemsboenden

genomförda utbildningsinsatser är kunskap om neuropsykiatriska diagnoser samt, för några anställda, fördjupning i hur man arbetar med att strukturera fritid. Tabell 3: Antal nyanställda samt antal personer som slutat 2006 och 2007 2006 2007 Antal nyanställningar 5 6 Antal personer som slutat 5 4 Som visas i tabell 3 ovan har det skett en viss omsättning av personal de senaste två åren, där ungefär 10 procent av de anställda bytts ut per år. Enhetschefen upplever själv att personalomsättningen för närvarande är lagom. Hon menar att en viss genomströmning behövs, men att den inte får bli alltför stor. Just nu anser hon att den är lagom låg: det kommer in någon ny i gruppen vilket gör att det händer något nytt samtidigt som de som arbetat länge bidrar till kontinuitet. Timanställda används för att täcka upp vid sjukdom eller studieledighet samt om det behövs förstärkning vid vissa pass eller viss aktivitet. Vid ordinarie personals frånvaro tar man oftast in timanställda, men även deltidsanställda kan gå in och arbeta extra. Timvikarierna går över hela elevhemsverksamheten men har vissa huvudenheter där de arbetar oftare. Elevhemsboendet har en timvikariestab på cirka 10 personer som rings in vid behov. För att återanknyta till kvalitetsaspekten om kontinuitet bland personalen kan konstateras att det finns en grupp timvikarier som arbetar då och då, men att dessa ändå har vissa enheter som är deras huvudsakliga arbetsenhet. Genom detta tillvägagångssätt minskas risken för att eleverna möter nya ansikten i personalen alltför ofta. Kvalitetsuppföljning av riksgymnasiernas elevhemsboenden 17

När en ny person anställs får denne en kort introduktion av föreståndaren, och får sedan gå bredvid en kväll och en morgon. Han eller hon får en fadder som håller i introduktionen och som följer upp checklistan. Checklistan är en blankett där man bockar av uppgifter som en nyanställd ska få information om: brandlarm, rutiner för dokumentation, rutiner kring elever, arbetslagets rutiner med mera. Listan ska bockas av när den nyanställde fått informationen, men även senare när denne känner att han eller hon behärskar de olika punkterna. Detta sker inte vid någon i förväg fastställd tidpunkt eftersom det kan variera mycket mellan någon som är fast anställd och en timanställd som bara arbetar ibland. Inom elevhemsboendet har man en egen internutbildning som löper på under året. Denna ges eftersom de som anställs inte alltid har någon vårdkunskap med sig i bagaget (det är inte ett anställningskrav). Denna utbildning består av olika kunskapsblock som de anställda bedöms behöva i sitt arbete. Några exempel: bemötande, RIK (ren intermittent kateterisering), hygien, medicinhantering, det interna utvecklingsarbetet Gräv där du står samt en diagnosföreläsning där någon från habiliteringen talar om till exempel cp-skador, ryggmärgsbråck och neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Det ingår även en så kallad upplevelsedag där de anställda själva får prova på att lyftas med lyft, sitta i rullstol och så vidare. De får med andra ord själva prova på att vara i den situation som de boende på elevhemmen är. Om det uppstår en situation där man behöver kompetens som inte finns inom den ordinarie personalstyrkan vänder man sig i första hand till de andra delarna inom riksgymnasieverksamheten: skola och habilitering. De kan även vända sig till externa aktörer, exempelvis vårdcentralen. 18 Kvalitetsuppföljning av riksgymnasiernas elevhemsboenden

Rutiner, riktlinjer, policydokument Elevhemmet har ett policydokument för elevhemmet. I detta finns en beskrivning av elevhemmets arbetssätt och vad man vill erbjuda eleverna under riksgymnasietiden. Uppföljningar görs utifrån Bräcke Diakonis styrkort. Alla anställda inom elevhemmet samlas cirka en gång per år och diskuterar policydokumentet. Utgångspunkten är Gräv där du står vilket också är namnet på elevhemsverksamhetens eget utvecklingsarbete. Det startade år 2000 och går ut på att hitta metoder för arbetet, reflektera över vad de gör och hur de gör det. Enligt enhetschefen har detta lett till en mer engagerad och självständig personal. Hon menar att de anställda nu ser att arbetet handlar om mycket mer än att hjälpa ungdomarna. Det handlar om bemötande, att lyfta och ta tillvara på det eleven ger, att se vad de själva gör och vad de kan göra annorlunda. Detta, säger hon, bidrar till en större medvetenhet om det arbete man utför. Varje arbetsgrupp har två kvalitetshandledare som leder detta arbete. En del av varje arbetsplatsträff (som man har en gång varannan/var tredje vecka) är ett så kallat grävmöte som utgår ifrån händelser i vardagen på elevhemmet. Det pågår också ett arbete med att ta fram en presentation om hur de arbetar inom elevhemsverksamheten och med ett tydliggörande av målsättning. Presentationen är en informationsskrift till elever och föräldrar som beskriver elevhemsboendets arbetssätt och målsättning. Syftet med materialet är att tydliggöra för föräldrar och elever vad de kan förvänta sig av elevhemsboendet och undvika att föräldrar/elever blir besvikna för att de förväntat sig något annat. Det finns inget dokumenterat program för hur nya elever introduceras i boendet, men man uppger att introduktionen sker på följande sätt: Varje år anordnas en informationsdag för elever i årskurs åtta och nio. Eleverna kan komma och prova på att bo på elevhemmet i cirka tre dagar. Vid dessa tillfällen assisterar elevhemmets personal vilket ger dem kunskap om eleverna inför de placeringar som görs efter antagningen. När eleven antagits har elevhemmet och familjen en första träff i maj. Då informeras eleven om elevhemmet och hur Kvalitetsuppföljning av riksgymnasiernas elevhemsboenden 19

det är att bo där. I slutet av juni får eleven och föräldrarna ett brev med besked om var och med vilka eleven ska bo. I samband med inflyttning i augusti har man ytterligare ett möte. Alla nya elever anländer ett dygn innan alla andra för att få möjlighet att komma i ordning i lugn och ro och för att träffa personalen. Vid inflyttning upprättas en överenskommelse mellan elevhemsboendet och eleven/föräldrarna där regler och kostnader framgår. I överenskommelsen antecknas också de rutiner och arbetsfördelningar som görs vid inflyttningsmötet i augusti. Detta kan handla om rutiner för det stöd eleven behöver när hon eller han ska ta medicin, rutiner kring toa/dusch, kvällstider, läxläsning med mera. Varje elev har minst en egen kontaktperson. Denna person har ansvar för dokumentationen kring eleven. Kontaktpersonen är den sammanhållande länken mellan föräldrar, arbetslag och övriga verksamheter samt elevens stöd i och inför möten, planering av vardagen med mera. När de utser kontaktpersoner till nya elever tittar man inom arbetslaget först på vem som är ledig och har möjlighet att ha ytterligare en elev. Sedan tittar man även på elevens behov och vilka styrkor de olika kontaktpersonerna har för att försöka hitta en passande matchning. Om det av någon anledning inte skulle fungera mellan eleven och kontaktpersonen går det att göra byten, men de undviker att byta kontaktperson utan anledning. Om en elev vill byta går man noga igenom orsaken till detta. I årskurs ett bjuds alla föräldrar in till en dag då de träffar alla verksamheter var för sig. Elevhemsboendet bjuder dessutom in till minst en individuell träff eller ett samtal per läsår, utöver det vid behov. Det är i regel kontaktpersonen som håller i kontakten. Habilitering, skola och elevhemsverksamhet bjuder även gemensamt in till en så kallad föräldradag en gång om året. 20 Kvalitetsuppföljning av riksgymnasiernas elevhemsboenden

Det finns inga nedskrivna rutiner för hur eleverna förbereds för framtiden efter riksgymnasiet, men enhetschefen menar att det mesta av arbetet på elevhemmet syftar till att förbereda inför framtiden. Man har dock som rutin att kontaktpersonen tidigt ska ha ett möte med eleven. Då går de igenom och gör en överenskommelse om vilka mål eleven vill jobba mot. Detta dokumenteras av kontaktpersonen och följs sedan kontinuerligt upp av kontaktpersonen och föreståndaren. Alla i arbetslaget jobbar med eleven kring elevens individuella mål, som exempelvis kan vara att kunna ringa sina egna samtal, bo i en egen lägenhet, betala räkningar, beställa färdtjänst, eller att ha strategier för vardagen och oförutsedda händelser. Elevhemsboendet har ett kontinuerligt samarbete med skola och habilitering dels inom specifika arbetsområden och dels utefter elevens behov. Man har minst ett möte per år (antalet möten varierar beroende på elevernas behov) kring varje elev med personal från de tre olika verksamheterna. Ett led i att utveckla samarbetet mellan de olika verksamhetsdelarna är att personal som ger stöd till samma elev går på utbildningar och får handledning tillsammans. Man har dock ingen formaliserad samverkan med andra aktörer som exempelvis BUP och primärvård. Fritid/kultur Elevhemsboendet har som mål att bjuda in till elevhemsgemensamma aktiviteter minst tre gånger per läsår. Övriga aktiviteter utgår från den egna boendegruppen och elevernas egna intressen. Ungefär en gång per månad genomförs så kallade lägenhetsmöten där de elever som bor tillsammans träffas tillsammans med elevhemspersonal. Då tas bland annat frågor om olika aktiviteter upp. Ibland kommer elever med egna förslag, och ibland kan det vara någon i personalen som föreslår något. Eleverna deltar också i aktiviteter utanför riksgymnasieverksamheten som exempelvis olika lagidrotter, kör, deltar i idrottsevenemang och går på konserter. Varje enhet eller arbetslag planerar och genomför egna aktiviteter, exempelvis resa till Danmark, övernattning vid kusten, grillning, Lisebergsbesök. I samarbete med habiliteringen har man inne- Kvalitetsuppföljning av riksgymnasiernas elevhemsboenden 21

bandyträning, och tillsammans med habilitering och skola bedrivs friidrottsträning inför Rikskampen. I regel står eleverna själva för kostnaderna för fritidsaktiviteter, men det kan finnas undantag beroende på aktivitet. Sammanfattning Låt oss avsluta genomgången av elevhemsverksamheten i Göteborg med att lyfta fram sådant som på något sätt avviker från de kvalitetskriterier som presenteras i bilaga 2. Vad är då värt att lyfta fram från den här genomgången i sådana avseenden? Följande punkter anses vara särskilt intressanta: Besöksbostad för elevernas anhöriga finns de år då det finns en tom elevlägenhet. Samma lägenhet används också när blivande elever kommer för att provbo. När det inte finns någon tom lägenhet används träningslägenheten som prova på-bostad Könsfördelningen bland de anställda är cirka 70 procent kvinnor och 30 procent män. Bland dem som är 35 år eller yngre är könsfördelningen jämnare: 60 procent kvinnor och 40 procent män. De flesta anställda är mellan 36 och 54 år gamla. Femton personer är yngre än 35 år medan åtta personer är äldre än 55 år. Andelen anställda med högskoleutbildning är mycket högre i Göteborg än på de andra orterna. I Göteborg uppges hälften av de anställda ha slutfört en högskoleutbildning. Vid nyanställningar är kompetenskravet genomförd gymnasieutbildning. Eftersom vårdkunskap inte är ett kvalifikationskrav för nyanställda har man en egen internutbildning där bland annat vårdkunskap ingår. Elevhemsverksamheten har ett eget utvecklingsarbete som kallas Gräv där du står. Arbetet handlar bland annat om att hitta metoder för det arbete man utför samt om att reflektera över sitt arbete. Varje arbetsgrupp har två kvalitetshandledare som leder detta arbete. En del av varje arbetsplatsträff är ett så kallat grävmöte som utgår ifrån händelser i vardagen på elevhemmet. 22 Kvalitetsuppföljning av riksgymnasiernas elevhemsboenden

Kristianstad Tabell 4: Grundläggande information om elevhemsboendet i Kristianstad Kostnad/elevhemsplats Antal personal/elevhems plats Genomsnittlig Huvudman läsåret 2007/2008 12 läsåret 2007/2008 boendeyta/elev 13 740 529 1,56 44,7 kvadratmeter 14 Kristianstads kommun I Kristianstad finns fem olika elevhem: Artilleristen, Frimus, Jeppe, Ruben och Södra Kaserngatan. Läsåret 2007/2008 bodde 37 elever på elevhem. Plats finns för 42 elever varav 28 i korridorboende och 14 i lägenhetsboende. Samtliga elever har egna hygienutrymmen, det vill säga toalett och dusch. Eleverna som bor i korridor har tillgång till gemensamma utrymmen i form av kök med matplats, tv/datorrum och tvättstuga. I lägenhetsboendet Frimus finns två gemensamma kök med matplatser, två tv/datorrum samt tvättstuga. På Södra Kaserngatan finns en gemensamhetslägenhet där eleverna kan umgås. Där finns även personalen. FOTNOT 12 Uppgifter om kostnad och personal/elevhemsplats är hämtade från överenskommelsen mellan Socialstyrelsen och Kristianstads kommun inför läsåret 2007/2008. 13 Verksamheterna har ombetts inkludera elevernas privata, egna utrymmen och gemensamma utrymmena i beräkningen. Personalutrymmen, förråd och liknande räknas inte med. 14 I svaren uppges att korridorerna inte har räknats Bostäder Sedan 2002 kan eleverna bo antingen enskilt i lägenhet eller i korridorsboende. Redan dessförinnan fanns fyra rum på en våning i ett av elevhemmen som varit mer som lägenheter, men 2002 tillkom tio fristående lägenheter. Bor man i dessa bor man enskilt utan direkt tillgång till gemensamma utrymmen. I en skrivelse till Sisus beskriver den verksamhetsansvarige att denna förändring gjort att de upplever att de lättare kan tillgodose ungdomarnas olika behov av boende och skapa fungerande grupper. Samtliga fem elevhem ligger i centrala Kristianstad, och ligger på 5-10 minuters gångavstånd från Söderportsgymnasiet (huvudskolan på orten). Habiliteringens lokaler ligger i anslutning till skolan samt inne i Kristianstad inte långt från elevhemmen. Vad gäller hur de olika elevhemmen är placerade i förhållande till andra bostäder, ligger Södra Kaserngatans lägenheter i samma hus som andra bostadslägenheter. Artilleristen finns på två våningar i ett hus där de andra två våningarna har boende för ungdomar i socialförvaltningens regi. Jeppes och Rubens elevhem ligger i anslutning till studentlägenheter för högskolestuderande. Frimus ligger i samma hus som ett hotell och några olika företag. Det ligger dock mitt i staden precis som de med. Kvalitetsuppföljning av riksgymnasiernas elevhemsboenden 23

andra elevhemmen, och är därför integrerat på det sättet, även om det inte finns några andra bostäder i samma hus. I Kristianstad har man ingen besökslägenhet, men man har ett besöksrum. Besöksrummet är ett vanligt elevhemsrum som främst används när presumtiva riksgymnasieelever kommer för att provbo och bekanta sig med skolan och habiliteringen. Rummet är ledigt under vissa perioder, och ofta även på helgerna. Om föräldrar, syskon eller vänner kommer på besök, kan de erbjudas att bo i detta rum, ett ledigt elevrum eller träningslägenheten. Det finns dock inget rum eller lägenhet som är särskilt avsatt för besökande anhöriga. Det finns en träningslägenhet på Jeppes elevhem. Därutöver har även en av de lediga lägenheterna använts till träningsboende under läsåret 2007/2008. Från årskurs två och framåt erbjuds ungdomarna att bo i träningsboendet i olika perioder. Träningsboendet används av alla elever som vill, både internat- och externatelever. Internatelever använder dock inte träningsboendet lika mycket. De har istället möjlighet att under det fjärde året flytta in i en egen lägenhet, vilket blir mer långsiktigt än att bara bo en kort period i träningslägenhet. Träningsboendet ger eleverna en möjlighet att känna efter vad de behöver och tydliggöra det behov de har. Habiliteringen planerar tillsammans med eleven hur vistelsen i träningsboendet skall läggas upp. Habiliteringens personal stöttar i planerade insatser på dagtid medan elevhemmet stöttar i allt som inte är planerat. När eleverna bor där får de dokumentera vilken hjälp de begär, vilket gör det lättare att se vilka behov de har. Detta kanske är något man inte tänker lika mycket på när man bor i elevhem. Ledning Verksamheten leds av en enhetschef som arbetar heltid med detta. Därutöver finns tre föreståndare. Två av dem arbetar heltid och ansvarar för två elevhem vardera. Den tredje ansvarar för ett elevhem och arbetar 80 procent. Samtliga har hela sin tjänst inom elevhemsverksamheten. Samtliga föreståndare har högskoleutbildning inom social omsorg. Denna utbildning eller något likvärdigt är också utbildningskravet för föreståndare. Det var dock länge sedan någon rekrytering var 24 Kvalitetsuppföljning av riksgymnasiernas elevhemsboenden

aktuell eftersom nuvarande ledning har arbetat sedan 2001. Föreståndarna har utrymme för fortbildning inom sina tjänster. Varje år planeras fortbildning både inom riksgymnasieverksamheten och inom kommunens ledarprogramsutbildningar. Personal Inom elevhemsverksamheten finns 63 anställda. Av dessa är 58 personer tillsvidareanställda och fem går på vikariat för dem som är tjänstlediga. Utöver dessa tar man ibland in timanställda. Könsfördelningen bland de anställda är 81 procent kvinnor och 19 procent män. Den största gruppen anställda är mellan 36 och 54 år och endast en person är äldre än 55 år. Bland de anställda som är yngre än 35 år är fördelningen mellan män och kvinnor lite jämnare än i personalgruppen i stort. Här finns tolv kvinnor och åtta män, det vill säga en fördelning på 60 procent respektive 40 procent. Tabell 5: Personalens utbildningsnivå fördelad på ålder och kön Högsta slutförda <35 år 36-54 år 55+ år utbildningsnivå Män Kvinnor Män Kvinnor Män Kvinnor Grundskola Gymnasium 6 11 3 33 1 Folkhögskola 1 Högskola/universitet 1 1 1 5 Annat Som visas i tabell 5 har samtliga anställda minst slutförd gymnasieutbildning. En mindre grupp har även högskoleutbildning. Vid rekrytering av nya medarbetare efterfrågas lägst gymnasieutbildning: omvårdnadsprogrammet, barn- och fritidsprogrammet eller annan lämplig utbildning. Man anger att stor vikt läggs vid personlig lämplighet och att man gärna ser manliga sökande eftersom personalen till övervägande del består av kvinnor. Kvalitetsuppföljning av riksgymnasiernas elevhemsboenden 25

Tabell 6: Antal nyanställda samt antal personer som slutat 2006 och 2007 2006 2007 Antal nyanställningar 4 1 Antal personer som slutat 4 1 Personalomsättningen har de senaste åren varit låg: under 2007 slutade en person och en nyanställdes. Året dessförinnan började fyra nya som ersatte de fyra som slutade. Ledningen menar att personalomsättningen är alltför låg. De anser att en viss omsättning är positiv och uppmuntrar därför personalens vidareutveckling bland annat genom att ge tjänstledigt för studier. Enhetschefen berättar att de jobbar för en ökad rörlighet genom att ge tillsvidareanställda möjlighet att vikariera på andra elevhem, dagpersonal möjlighet att byta till nattarbete och tvärtom. De vikarier som ersätter tjänstlediga går runt på olika vikariat och är på olika elevhem olika läsår, vilket medför en viss personalrotation. Enhetschefen berättar att de nu även har vikarier som arbetat hos dem i flera år. Vid ordinarie personals frånvaro görs en bedömning om vikarie behövs. I första hand tillfrågas då ordinarie personal som önskar högre sysselsättningsgrad. Om det inte finns någon sådan personal att tillgå tas timanställda in. Elevhemsverksamheten har endast ett fåtal timanställda som används på alla elevhem. Vid senaste uppföljningen (hösten 2007) motsvarade timanställningarna 0,72 årsarbetare. Nyanställda introduceras i verksamheten med tre till fyra dagars bredvidgång tillsammans med en utsedd kontaktperson. Under introduktionen informeras den nyanställde utifrån ett introduktionsprogram. Denna introduktion genomförs både av arbetsledare och kollegor och ska vara färdig inom tre veckor. Kommunen har också ett introduktionsprogram för nyanställda två gånger per år. Fortbildning för de anställda sker varje läsår med cirka fyra dagar per anställd. Därutöver tillkommer riktade utbildningar allt efter de behov som uppstår. Elevhemsboendet har egna fortbildningar, men under skolloven arrangeras även fortbildning tillsammans med skolan och habiliteringen. Exempelvis hade alla tre verksamheter 26 Kvalitetsuppföljning av riksgymnasiernas elevhemsboenden

under år 2007 en gemensam föreläsningsserie på fem utbildningsdagar med inriktning mot utvecklingspsykologi, utvecklingsstörning, förvärvade hjärnskador, neuropsykiatriska funktionshinder och ett pedagogiskt förhållningssätt. Denna föreläsningsserie togs fram i samarbete mellan riksgymnasieverksamheterna i Kristianstad och Blekinge tekniska högskola. Inom verksamheten använder man handledning både utifrån personalgruppens behov och utifrån olika former av problematik kring eleverna. Det senaste läsåret har man bland annat använt sig av arbetsmiljöenhetens beteendevetare vid handledning till personalen och sjuksköterskor från Furuboda och en överläkare vid handledning kring förvärvad hjärnskada. Vid olika fall av självskadebeteenden har man haft kontakt med BUP, psykiatrin och habiliteringen. Tidigare hade all personal handledning var fjortonde dag, men det ersattes med att antalet föreståndare utökades med en person. Enhetschefen uppger att de upplevde att det med handledning blev mycket fokus på det negativa och att det är mer effektivt att istället ha aktiva och synliga arbetsledare som kan hjälpa till att lösa de situationer som uppkommer. Om det uppstår något problem som föreståndarna inte behärskar tar de in externa handledare enligt beskrivningen i föregående stycke. Om det uppstår en situation där det finns behov av kompetens som inte finns inom den ordinarie personalstyrkan vänder man sig i första hand till habiliteringens personal, men de kan även ta in andra handledare vid behov. I sådana fall söker man kompetens på den allmänna marknaden. Rutiner, riktlinjer, policydokument I Kristianstad har man utarbetat en så kallad kvalitetshandbok som gäller för samtliga elevhem. I denna ingår målen för elevhemsverksamheten, men även policy, värdegrunder, förhållningssätt och beskrivningar av hur olika arbetsuppgifter ska utföras. Detta är en handbok som täcker alla olika aspekter av verksamheten, exempelvis kundsynen, olika rutiner för saker som inflyttningssamtal, primära behov, trivselföreskrifter, krissituationer, samverkan med mera. Kvalitetsuppföljning av riksgymnasiernas elevhemsboenden 27

Kvalitetshandboken färdigställdes 1999 och har använts sedan dess. Kristianstads kommun antog samma kvalitetshandbok något år senare. Elevhemmet hade en revision ett par år efter införandet och de uppdaterar den kontinuerligt, så den är så att säga ett levande dokument. Enhetschefen svarar att den ibland används ofta, ibland inte på ett tag. Användningen beror på vad som händer. Enhetschefen menar att den för nyanställda är ett bra och lättillgängligt sätt att komma in i verksamheten och sätta sig in i hur man jobbar. Det upprättas ingen formell undertecknad överenskommelse om regler, ansvarsfördelning, elevens behov etc. mellan elevhem och elev/föräldrar men inför det inflyttningssamtal elevhemmet har med elev och föräldrar i maj/juni skickas information hem till dem. Informationen gäller kontaktmännens uppgifter, elevrummet (till exempel möblering, vad som ingår i avgiften), måltider, internetuppkoppling, intresse och fritidsaktiviteter, utetider, trivselföreskrifter, övernattning av anhöriga/kompisar, lov och helg, sekretess, föräldrarnas kontakt med elevhemmet med mera. Varje elev har två kontaktpersoner. De har huvudansvaret för att allt fungerar kring eleven. Kontaktpersonerna finns med vid inflyttningssamtalet och upprättar tillsammans med eleven boendeplaner, deltar i så kallade teamträffar tillsammans med eleven och kontaktpersoner från de två andra verksamhetsdelarna (skola och habilitering). Kontaktpersonerna är också de som företrädesvis håller kontakten med föräldrarna. I kvalitetshandboken finns ett dokumenterat program för introduktion av nya elever, från det att eleven kommer som besökselev fram till inflyttning och mottagandet. Eleven kan komma på endagsbesök i årskurs 8. Skolans personal planerar denna dag och då ingår även studiebesök på ett elevhem. I årskurs 9 kan eleven komma som besökselev från måndag till fredag. Innan besöket har skolan lagt upp ett program för eleven. Inför besöksdagarna kontaktar elevhemspersonalen eleven, hälsar välkommen och förvissar sig om elevens behov. När eleven antagits bjuder elevhemmet in eleven och föräldrarna till ett inflyttningssamtal i maj/juni. Helgen före skolstarten kan eleven 28 Kvalitetsuppföljning av riksgymnasiernas elevhemsboenden

flytta in och även ta med sig föräldrar eller assistenter för att bo in sig i lugn och ro innan övriga ungdomar anländer. Avstämningssamtal sker precis innan skolstart med a) rektorerna för riksgymnasiet, habiliteringsföreståndare och elevhemsboendets enhetschef, b) habiliteringsteamet och c) kontaktpersonerna på elevhemmet. Vid inflyttningen förs en diskussion med föräldrarna om hur de vill att kontakten med elevhemmet ska ske. Utöver detta kontaktas föräldrarna angående saker som inte kan förutspås i förväg. Eleven meddelas att elevhemmet kontaktar föräldrarna. Föräldrarna erbjuds att vara med på teamträffarna kring eleven fram till dess att eleven fyller 18. När eleven blivit myndig avgör han eller hon själv om föräldrarna ska få vara med. Föräldrarna inbjuds också till olika typer av samkväm, exempelvis fika vid jul. De har även startat en föräldraförening, men den har inte riktigt kommit igång för att intresset inte varit tillräckligt stort. Enhetschefen menar att det ofta är svårt för föräldrarna att delta på grund av långa avstånd. I elevhemmets kvalitetssäkring ingår individuella boendeplaner. Boendeplanen är ett dokument för både eleven och personalen. Den används för att göra en överenskommelse med eleven om vilka mål han eller hon har, och vad han eller hon vill utveckla och träna på under sin tid på elevhemmet. Eleven får själv bestämma sig för vad de ska fokusera på, och får sätta sina mål på pränt. Kontaktpersonen och eleven diskuterar detta utifrån olika områden, exempelvis ekonomi, tvätt, läxor, rummet. Vilket mål har eleven exempelvis med sin ekonomi? Det kan vara att lära sig att handskas med pengarna så att de räcker hela månaden, eller att lära sig själv hämta ut pengar i bankomaten. De saker eleven vill arbeta med dokumenteras i boendeplanen och följs upp tillsammans med kontaktpersonen. Den verksamhetsansvarige i Kristianstad menar att de elever som bor på elevhem redan har tagit det första steget mot livet efter riksgymnasiet eftersom de flyttat hemifrån. Under den här tiden ser de vad de klarar av, vilka behov de har och vad de behöver träna på. Ungdomarna erbjuds att bo i träningslägenheten i olika perioder för att kunna träna på hur det är att bo i en egen lägenhet. Det finns även lägenheter som i första hand erbjuds eleverna i årskurs fyra, men även elever i de tidigare årskurserna som har särskilda önskemål om ett mer eget boende kan få den möjligheten. Kvalitetsuppföljning av riksgymnasiernas elevhemsboenden 29

Elevhemsverksamheten samverkar på alla nivåer med skola och habilitering. Denna samverkan sker dels genom olika fortbildningar och tvärgrupper med inte minst i arbetet i teamet tillsammans med eleven. Samverkan med exempelvis BUP, primärvård och hemkommuner sker när behov uppstår. Fritid/kultur Riksgymnasiet har en egen idrottsförening som har träningar en gång i veckan. Här tränar eleverna inför Rikskampen som årligen anordnas av någon av riksgymnasieorterna. Elevhemsverksamheten driver fritidslokalen Korridoren i skolans lokaler på kvällar och helger. Där finns gymnastiksal, habiliteringens träningslokal och ett uppehållsrum med bland annat dator och storbilds-tv. Där anordnas aktiviteter utifrån ungdomarnas önskemål och är tänkt som ett komplement till övriga fritidsaktiviteter i samhället. Eleverna träffas där och fikar, spelar spel, använder datorer, spelar bordtennis, boccia med mera. Utöver detta anordnas olika temakvällar efter förslag från eleverna: exempelvis LAN-helg, rockkonserter, pysselkvällar, fester. Oftast är det bara riksgymnasieelever som kommer till Korridoren men det händer även att före detta elever kommer på besök. Lokalen är även öppen för riksgymnasieelevernas klasskompisar. Eleverna kommer också med egna förslag på aktiviteter som de vill att elevhemsboendet ska arrangera. Ledningen bedömer från fall till fall om de olika aktiviteterna ska kosta något för eleverna. Generellt är det mesta som arrangeras på Korridoren kostnadsfritt, medan andra aktiviteter sker till självkostnadspris. Föreningslivet i Kristianstad är enligt enkätsvaren ännu inte så aktivt vad gäller att ta emot ungdomar med funktionsnedsättning. Riksgymnasiet har dock ett projekt tillsammans med kommunen som ska stötta föreningarna i mottagandet och bidra till att alla ungdomar med funktionsnedsättning ska kunna delta i föreningslivet. Detta projekt omfattar exempelvis ledarutbildningar och visst ekonomiskt stöd för inköp av anpassade redskap med mera. 30 Kvalitetsuppföljning av riksgymnasiernas elevhemsboenden