Språket, individen och samhället VT08 Barns och vuxnas andraspråksinlärning Tvåspråkighet, kognition, m.m. Ellen Breitholtz
1. Barns och vuxnas andraspråksinlärning
Vem är bäst? Vem är bäst på att lära sig ett andra språk - barn eller vuxna?
Andraspråksinlärning: faktorer 1. Psykologiska faktorer a) Intellektuell processning b) Minne c) Motorik 2. Social situation a) Den naturliga situationen b) Klassrummet 3. Andra faktorer: förstaspråk, motivation, m.m.
1(a) Intellektuell processning Förklaring (någon förklarar) T.ex syntaktiska regler Fungerar inte med små barn, bättre med vuxna Induktion (man lär sig själv) Använder vi dagligen och även för annat än språk Både vuxna och barn
Article or not? He has a degree from ---/the University of Cambridge. Det ska vara artikel, eftersom det handlar om offentlig institution med efterställt attribut med of-konstruktion
1(b) Minne Minne är nödvändigt för inlärning Syntaktiska regler Vokabulär (Koppling mellan ord och objekt är arbiträr) Små barn har fenomenalt minne, äldre barn lite sämre Minnet försämras drastiskt runt puberteten
1(c) Motorik Talorgan: mun, läppar, tunga, stämband, m.m. Måste göra rätt sak vid rätt tidpunkt för att uttal ska bli det rätta Motorik generellt försämras runt 12-årsåldern Flera studier har visat att ju tidigare andraspråksinlärning, desto närmre blir uttalet en förstaspråkstalares
2(a) Den naturliga situationen Situation liknande den för en förstaspråksinlärare vardagslivets sociala situationer Barn runt 5-årsåldern kan lära sig ett nytt språk på ett år snabbare t.om. än förstaspråket Vuxna inlärare har ofta sämre tillgång till naturliga inlärningssituationer
2(b) Klassrummet Fokus på språkinlärning, brist på spontanitet, hierarkiskt organiserat kring lärare och elever Inlärning i grupp, behov av koncentration, eventuellt läxläsning på egen hand Språk som ett akademiskt ämne, inlärning med hjälp av böcker Gynnar äldre barn mer än yngre, och vuxna mer än barn
3 Andra faktorer Hur pass lika en talares första och andra språk är Huruvida andraspråket finns i omgivningen eller inte Motivation Attityd
Summering av faktorerna Tabell 6.1, Steinberg et al. s. 177 Så vem är bäst? Jämför också artikel De lär sig varandras språk i Götheborgske Spionen nr 7/2007, s. 18
Kritisk ålder Finns en kritisk ålder för andraspråksinlärning? Syntax Forskning verkar visa ingen kritisk ålder Uttal Troligen ingen stark kritisk ålder Forskning visar perfekt uttal för vissa vuxna Annan forskning antyder 6, 10 eller 12 år
2. Tvåspråkighet, kognition, m.m.
Några grundläggande frågor: Vem är tvåspråkig? Hur bra måste man kunna ett andra språk för att vara tvåspråkig? Påverkar tvåspråkighet intelligensen? Hur påverkar förstaspråket inlärningen av ett andraspråk?
Olika typer av tvåspråkighet Tvåspråkig i samma modalitet: Talad svenska och japanska; American Sign Language och British Sign Language Tvåspråkig i olika modaliteter: Talad svenska och svenskt teckenspråk; talad svenska och skrivet latin t ex. Modaliteter: ljud (tal), syn (skrift), visuell rörelse (tecken)
Vad är tvåspråkighet? Kunskap om syntax, vokabulär och uttal (skrivtecknens resp handtecknens utformning för skrift- och teckenspråk)......men också viss kunskap om kulturella och sociala konventioner (detta tas inte upp i så hög utsträckning av Steinberg et. al) Hur väl de olika komponenterna ska behärskas för att man ska tala om tvåspråkighet varierar från studier till studie.
Några positiva aspekter aspekter av tvåspråkighet På samhällsnivå: Kommunikation mellan olika språkgrupper olika länder eller inom samma ökar möjlighet till tvärkulturellt samarbete och förståelse mellan grupper På individnivå: Lära känna andra via deras eget språk Intressen: film, litteratur,...
Några positiva aspekter aspekter av tvåspråkighet På individnivå: Lära känna andra via deras eget språk Intressen: film, litteratur,...
Negativa aspekter av tvåspråkighet På samhällsnivå: Tvåspråkighet kan, under vissa omständigheter, göra att en språklig grupp blir utmanövererad (kurder i turkiet)
Negativa aspekter av tvåspråkighet På individnivå: En del farhågor om tvåspråkighetens inverkan på barn - att barn lärde sig ett andra språk skulle t ex påverka utvecklingen av deras modersmål i negativ riktning, och dessutom försena deras kognitiva utveckling i allmänhet (matematik etc.) men är farhågorna sanna? Har tvåspråkighet en negativ effekt på förstaspråket? Har tvåspråkighet en negativ effekt på intelligensen?
Tvåspråkighet och förstaspråket Tidiga studier ( t.ex 30-talet) verkade visa att tvåspråkighet försämrade språkutveckling Ex. Smiths studie av barn på Hawaii och i Iowa, studie av engelskkunskaper Dock stora metodproblem T ex ingen hänsyn tagen till att engelskan på Hawaii ej standarden som i Iowa
Tvåspråkighet och förstaspråket, forts. Kanadensisk studie av engelsktalande barn som lär sig franska i skolan Nivå på franska nästan som förstaspråkstalare Ingen negativ effekt på deras engelska (Snarare ökad kreativitet och bättre (!) på matematik)
Tvåspråkighet och intelligens Tidiga studier, från början av 1900-talet, påstod även här finna negativa effekter Ex. en- och tvåspråkiga i Wales (Saer, 20-talet) Återigen stora metodproblem Ingen hänsyn togs till att det språk intelligenstest görs via, har stor betydelse Heller ingen hänsyn tagen till socioekonomisk klass
Tvåspråkighet och intelligens, forts. Nyare studier, 60-talet och framåt, visar istället att tvåspråkiga har intellektuella fördelar Ex. Peal & Lambert (1962): 164 st. 10-åriga barn: Tvåspråkighet resulterar i större mental flexibilitet och bättre förmåga till abstrakt tänkande. Ex. Bain & Yu (1980): barn i tre olika länder: Barn som uppfostrats tvåspråkigt gjorde vid 4 års ålder generellt bättre ifrån sig på tester än de som uppfostrats enspråkigt.
Tvåspråkighet: negativa aspekter? Slutsatser Inga negativa effekter på första- eller andraspråksinlärning Inga negativa effekter på intellekt eller kognition Kan snarare ha en positiv effekt
Sekventiell och samtidig inlärning Sekventiell inlärning Ett språk före det andra Samtidig inlärning Båda språk i parallell
Sekventiell inlärning Ex. ett språk hemma - ett senare i skolan; ett hemma - ett annat efter flytt Små barn går igenom fyra stadier för andraspråket: 1. Hemmaspråket 2. Gester 3. Andraspråket som en förstaspråkinlärare 4. Adekvat användning 4-5-åringar kan lära sig ett språk på ett år!
Samtidig inlärning Två varianter En person - ett språk (1P-1S) En person - två språk (1P-2S) Steinberg et al. påstår att 1P-1S är bättre (se rubrik s. 230) Dock enbart: evidence not available, it seems more likely, learning may be faster and less mixing might occur! (det som Steinberg kallar mixing är inte självklart något negativt, som vi ska se senare under kursen) Den viktiga poängen kan dock vara konsekvens
Samtidig inlärning, forts. Barn som växer upp tvåspråkiga följer samma utvecklingsstadier som enspråkiga Forskning runt 70-tal / tidigt 80-tal antog att barn såg de två språken som ett enda Idag anser man snarare att barn tidigt kan skilja på språken och använda dem lämpligt enligt kontext
Transfer Förstaspråket kan påverka andraspråket Positiv transfer En enhet eller struktur är samma i båda språk och används korrekt i andraspråket Negativ transfer En enhet eller struktur är olika i språken, och används felaktigt i andraspråket
Transfer, forts. Hur pass lika två språk är, påverkar inlärningshastighet Gäller syntax, vokabulär, uttal Ex. Finnar som har svenska som förstaspråk lär sig engelska snabbare än de med finska som förstaspråk
Om språkinlärning Apropå att grad av likhet mellan språk påverkar inlärningssvårighet - ett språk är i sig inte svårare än ett annat: as far as can be determined, no language is inherently more difficult than any other. Children around the world learn their native language at around the same age. (Steinberg s. 235) Ett undantag: danska!?
Godmorgon, världen! P1, 2007-11-11