Samverkan och utveckling i Svenska kyrkan. Gemensam IT-plattform

Samverkan och utveckling i Svenska kyrkan Gemensam IT-plattform 1

Resurser till kyrkans grundläggande uppgift Kyrkans uppdrag är att möta människor med evangeliet om Jesus Kristus i gudstjänst, genom undervisning, i diakoni och mission. När Svenska kyrkan nu möter utmaningar i form av andra ekonomiska förutsättningar än tidigare, ökar behovet av samverkan. Genom samverkan kan vi tillsammans använda resurser klokt och skapa ekonomiskt utrymme. På så sätt kan vår kyrka också i framtiden fullgöra sitt grundläggande uppdrag. Då kan kraft, förmåga och uthållighet i uppdraget upprätthållas och utvecklas. Det är viktigt att vi använder våra resurser effektivt. Det ger förutsättningar för att klara uppgiften och möta utmaningen att nå människor med evangelium att vara en öppen folkkyrka med lokal närvaro. Art.nr: sk11042. Produktion och tryck: Ekotryck Redners Foto, omslag: Kristina Strand Larsson Miljömärkt Trycksak 341142 Foto: Kristina Strand Larsson 3

Gemensamma lösningar En stor potential för samverkan, effektivitet och kostnadsreducering finns i möjligheten att använda gemensamma IT-lösningar. Tillsammans kan vi utveckla lösningar som möter både övergripande och stiftsspecifika behov. Genom stöd och avlastning inom det administrativa området kan vi medverka till att församlingen har god och stabil IT-struktur och ändamålsenliga programvaror som stödjer just den verksamhet som bedrivs lokalt. Administrativ samverkan ökar Det övergripande målet med en effektiv administrativ samverkan inom Svenska kyrkan och med att utveckla gemensamma system, är att kyrkans huvuduppdrag ska få högsta prioritet. Genom en klok och genomtänkt användning av resurser kan uppdraget också stärkas. Fler och fler enheter gör lika och använder samma IT-system, programvaror och strukturer för drift, underhåll, säkerhet och utveckling. Det är i sig en garanti för att resurser används på ett effektivare sätt, jämfört med om varje enhet för sig skulle svara för sina systemlösningar. Gemensam infrastruktur GIP är svaret IT är ett område som är särskilt lämpligt att standardisera. För Svenska kyrkan innebär standard att IT-lösningarna fungerar med den kvalitet som behövs för att effektivt stödja verksamheten och den grundläggande uppgiften. Gemensam IT-plattform inom Svenska kyrkan, GIP, innebär att den infrastruktur som behövs för tillgång till och drift av olika former av IT-baserade lösningar är gemensam för anslutna enheter. Foto: Kristina Strand Larsson 4 5

Detta innebär att drift och underhåll, support, säkerhetsarbete och installation av programvaror kan skötas gemensamt. Målsättningen är att i så stor utsträckning som möjligt göra lika för att uppnå de fördelar som ligger i att lösningen är gemensam. Vad ingår i gemensam IT-plattform? applikationer Citrixklient Operativsystem Windows 2007 Standardiserat skrivbord med Ms Office 2007 standard E-postbrevlåda @svenskakyrkan.se Antivirusskydd: F-Secure Internet Explorer 9 Acrobat Reader, Flash, zip-programvara med mera gemensamma system Kbok, Organisationsregistret, Content Studio Svenska kyrkans gemensamma intranät och externa webb, KOB, statistikdatabas med flera Anslutning till Svenska kyrkans AD gemensam säkerhet och backup Lagring av egna filer 3 GB per användare med säkerhetskopiering (backup) Bärbara och stationära datorer kan kopplas upp som tunna klienter * Enheten ansvarar även framgent för de egna datorerna. Möjlighet att köpa även dessa som funktion kommer att finnas, till en låg månatlig kostnad. * En tunn klient är en dator utan egen hårddisk. Det betyder att den blir billigare i inköp, håller längre, är tyst och drar bara en tiondel så mycket ström som en vanlig dator. Kostnad För en normalanvändare som också har behov av Microsoft Office är kostnaden 350 kronor per användare och månad. För komplett prislista och aktuella priser, se intranätet: internwww.svenskakyrkan.se 6 7 Foto: Magnus Aronson/IKON

Fördelar med Gemensam IT-plattform (GIP) Jämlik tillgång till informationsresurser. I en tid när allas rätt till information starkt betonas och arbetsgivarens ansvar är att ge alla medarbetare lika tillgång till information, blir också tillgång till IT-resurser en jämlikhetsfråga på arbetsplatsen. GIP gör det möjligt för varje enhet att säkra en jämlik tillgång till IT-resurser på arbetsplatsen, exempelvis för att säkerställa att anställda har tillgång till Svenska kyrkans gemensamma intranät. Ekonomiskt fördelaktigt. Eftersom enheten blir en del av en gemensam IT-lösning kan också kostnader som tidigare var specifika för varje enhet delas med flera. Informationssäkerhet. Genom att tillhöra GIP säkerställs en mycket hög säkerhetsnivå på de programvaror och de data som enheten är beroende av. Bättre tillgänglighet. I en GIP-ansluten miljö säkerställs både en god kommunikationsstandard och mycket god tillgänglighet genom hög driftsäkerhet. Användare kommer åt sitt virtuella skrivbord från alla datorer med internetanslutning. Mindre sårbarhet ökad säkerhet. Genom att tillhöra GIP minskar sårbarheten lokalt, till exempel vid sjukdom eller andra störningar som annars påverkar arbetet. Verkar för grön IT och hållbar utveckling. Genom det teknikval som GIP innebär kan väsentliga reduceringar ske i enhetens elkonsumtion, en vinst för både ekonomi och miljö. Minskat konsultberoende. Enhetens beroende av konsulter minskar eftersom ansvaret för drift, applikationer, support och säkerhet kan upprätthållas på en hög gemensam nivå. Foto: Magnus Aronson/IKON 8 9

Ökad kvalitet. Säkerhetslösningar, utvecklingsbehov och programvaror kan hålla hög och jämn kvalitet i en gemensam lösning. Underlättar samarbete. Möjligheterna att genom samverkan och samarbete stödja varandra ökar väsentligt när man är delar av samma infrastruktur och delar samma system och programvaror. Möjlighet även för frivilliga och förtroendevalda Med en anslutning till GIP följer också verktyget för administration av både intranätet och gemensam extern webb, utan extra kostnad. Intranätet är ett gemensamt informationsforum för medarbetare i Svenska kyrkan. En ansluten församling eller samfällighet kan skapa ett eller flera lokala intranät som bara nås av till exempel anställda i enheten. Förtroendevalda kan få tillgång till samma interna lokala intranät som de anställda eller ges tillgång till ett eget lokalt intranät. Samtliga anslutna får tillgång till allt gemensamt inomkyrkligt innehåll på intranätet. Fakta GIP gemensam IT-plattform är ett resultat av ett projekt som bedrevs mellan Luleå stift och kyrkokansliet 2006 2009. GIP handlar om att tillhandahålla en enhetlig IT-miljö för stift, samfälligheter och församlingar i Svenska kyrkan. Plattformen använder tunna klienter (enkla datorer), som ger längre livstid, lägre kostnader, minskad elförbrukning och minskad miljöpåverkan. Utöver de gemensamma administrativa system som är lika för alla enheter i Svenska kyrkan finns administrativa system som är olika i stiften och i församlingarna. I nuläget är Luleå, Skara och Härnösands stift anslutna till GIP. I Luleå stift ingår cirka 65 procent av enheterna i plattformen. Stockholms stift påbörjar under hösten 2011 sin anslutning. De flesta stift arbetar med de förberedelser som krävs för att kunna erbjuda församlingar och samfälligheter anslutning till den gemensamma IT-plattformen. Hur går det till att ansluta sig? Den gemensamma IT-plattformen levereras i samverkan mellan stift, församlingar och den nationella nivån. Det är stiftet som initierar projektet och planerar införande tillsammans med den nationella nivån. När en församling eller samfällighet genom en avsiktsförklaring beslutar sig för att införa gemensam IT-plattform är första steget att genomföra en teknisk inventering. Inventeringen görs i samarbete med stiftet och den nationella nivån. Preliminär inventering Avtal Besök på plats, genomgång av infrastruktur Kvalificering enligt policy Införandeplan Uppdaterad inventering Avsiktsförklaring Införandedokument Diskutera lokalt En sammanställning av den tekniska inventeringen skickas sedan till den aktuella enheten. Den har då möjlighet att se över materialet och diskutera det. För att få mer teknisk förståelse för processen finns information tillgänglig på Svenska kyrkans utbildningsportal. Utbildningsportalen återfinns på det gemensamma intranätet, internwww.svenskakyrkan.se, under fliken IT-system. Ekonomisk sammanställning En viktig del i sammanställningen är också att se till kostnaderna. Både de IT-kostnader man har idag och vilken kostnad enheten får vid en anslutning. Eftersom vi har olika principer för hur vi redovisar våra kostnader är det viktigt att detta arbete görs så att man får jämförbara siffror. Inköp Migrering installation Installation Migrering lokal data Användare till gemensamt AD Lokal mjukvara till virtuell miljö Driftsättning Utbildning Start och test av miljön Utbildning Dokumentation Leveransgodkännande Restlista Förvaltning 10 11

Skicka in avtal När enheten har tagit beslut om att ansluta sig till GIP tecknas ett avtal med stiftet. Avtalet handlar om de ekonomiska villkoren, tjänstens innehåll, användaransvar och om de lokala tekniska och organisatoriska förutsättningarna. Det är viktigt att noga läsa igenom avtalet och styrdokumenten innan de skickas in. Avtalet och styrdokumenten finns på internwww.svenskakyrkan.se. Fundera särskilt på om det utöver gemensamma riktlinjer behövs kompletterande lokala riktlinjer och policyer. Införande Församlingen och stiftet kommer överens om ett datum för det lokala införandet av plattformen. Beroende på hur många enheter som vill ansluta kan tiden för att påbörja arbetet variera, ibland kan det ta upp till några månader. Planeringsarbetet startar ungefär en månad innan införandestart. Då går man igenom inventeringsunderlaget för att bland annat se vilka system och applikationer som ska installeras i den nya miljön, vilka skrivare som ska installeras och hur många användare som ska flyttas till den nya plattformen. överföring av data Det som tar mest tid och är mest komplicerat är överförandet, eller migreringen, av enhetens administrativa system som till exempel lönesystem. Teknikerna brukar därför börja med att installera dessa. Därefter fortsätter installation av mindre komplicerade applikationer. Målsättningen är att alla system och applikationer ska vara installerade och redo för test hos enheten 1 2 veckor innan införandestart. dokumentöverföring Nästa steg är att se över enhetens filer och dokument. Det handlar dels om filer som finns lagrade på enhetens filserver (om en sådan finns), och dels om filer som finns lokalt på användarnas datorer. Målet är att flytta över allting till den centrala filservern för att få ordning på all data och se till att allting säkerhetskopieras. I samband med detta arbete brukar man också passa på att städa bort filer som inte längre behöver finnas kvar. skrivare En viktig del i införandet handlar om att se till att enhetens skrivare fungerar tillfredsställande. Drivrutiner måste installeras i miljön och skrivarköer skapas. Man måste även se över vilka skrivare som fungerar i den nya miljön. I vissa fall får man byta ut eller ta bort skrivare som inte fungerar. 12 13 Foto: Magnus Aronson/IKON

lokala arbetsstationer Arbetsstationerna på plats ute hos enheten förbereds. Man går först igenom vilka datorer som bör bytas ut och vilka som kan återanvändas. De flesta datorer går att återanvända men av flera skäl rekommenderar vi att man byter ut så många datorer som möjligt till tunna klienter. De nya arbetsstationerna installeras och förbereds medan de befintliga datorerna som ska behållas kräver lite mer jobb då de ska rensas, vissa program avinstalleras och antivirusprogram uppdateras. användarkonton och e-postadresser Precis vid införandestart hanteras användarkonton och e-postadresser. Nya användarkonton skapas och e-post flyttas. Man flyttar innehållet i användarnas e-postlådor och skapar om e-postadresserna. När de nya användarkontona är skapade får de efter behov behörigheter till olika system och applikationer liksom rättigheter i filstrukturen. Tidsram för införandeprocessen Arbetet kring ett införande pågår 3 6 veckor från det att planeringen påbörjas tills att själva införandet startar beroende på enhetens storlek. När det väl är dags för lansering får enheten räkna med 1 2 dagar då arbete i IT-miljön inte kan utföras. Därefter släpps användarna in i miljön och kommer steg för steg att kunna använda olika resurser. Själva finjusteringen efter införandet tar mellan 1 2 veckor beroende på omfattningen av problem, felsökningar och åtgärder. Leveransgodkännande Efter införandet skriver enheten ett leveransgodkännande med stiftet. Detta görs efter att alla fel som upptäckts har rättats till eller då en plan för långsiktig rättning har tagits fram. Utbildning Utbildningar ordnas i huvudsak av stiften. På intranätet finns lathundar och interaktiva utbildningar både om GIP, de gemensamma systemen, och i exempelvis Office-paketet. Dessa utbildningar är gratis! Riktat församlingsbidrag en möjliggörare Kyrkomötet 2009 beslutade att ett riktat församlingsbidrag om 100 miljoner kronor destineras till församlingar år 2011 och 2012, för att användas till åtgärder som leder till ökad samverkan mellan församlingar. Beloppet avsätts proportionerligt till stiften, utifrån antalet kyrkotillhöriga per den 1 januari 2010. Med det riktade församlingsbidraget ges möjligheter att kunna intensifiera arbetet för ökad samverkan inom Svenska kyrkan och till åtgärder som skapar förutsättningar att uppnå bestående förändringar och verksamhetseffektivisering. Respektive stift ansvarar för att fördela bidraget utifrån de behov stiftet bedömer finns, och de kriterier stiftet definierar, samt att åt församlingarna rekvirera medel från den nationella nivån. Instruktioner för stiftens rekvisition utfärdas av kyrkostyrelsen. Vägen till verksamhetsstödjande system Gemensamma, verksamhetsstödjande system som alla enheter har behov av är ett grundmål för IT-samverkan. Den utveckling som nu sker innebär att en gemensam IT-plattform, GIP, är på väg att implementeras och erbjudas till församlingar och samfälligheter i stiften. GIP gör det möjligt att betydligt enklare, än vad som annars skulle vara fallet, utveckla och sätta i drift gemensamma lösningar och stödfunktioner. Dessa behöver finnas för att vår kyrka ska utföra den grundläggande uppgiften. Rationella, standardiserade och resurseffektiva system med hög säkerhet och kvalitet är ett starkt bidrag till Svenska kyrkans samlade förmåga. Information Har ni funderingar och frågor om gemensam IT-plattform? Första steget är att ta kontakt med stiftet för att diskutera behov, önskemål och lösningar. Stiftet är församlingens partner när avtal om gemensam IT-plattform sluts. Support och stöd finns tillgängligt via Svenska kyrkans kanslistöd i Uppsala för alla anslutna enheter. Där finns support som kan hjälpa till att svara på tekniska frågor om allt från backup till användarkonton. Kontakta kanslistöd E-post: kanslistod@svenskakyrkan.se Internwww.svenskakyrkan.se Telefon: 018-16 97 00 Fax: 018-16 95 03 Måndag fredag kl. 8.00 16.30 Svenska kyrkans kanslistöd 751 70 Uppsala 14 15

Foto: Maria Eddebo Vilka fördelar ser ni med gemensam IT-plattform i Härnösands stift? Lars-Göran Grubb, projektledare på stiftskansliet i Härnösand. Möjligheterna till flexibilitet och samverkan är den största fördelen med att använda gemensam ITplattform. Vi kan arbeta praktiskt mellan enheter till exempel med ekonomifrågor. Vi behöver inte resa runt, allt finns i plattformen och det kan skötas på distans. Den breda kompetensen som finns inom stiftet och organisationen kan delas och öka. Genom att samverka kan vi också minska kostnaderna. Vad förändras i och med en GIP-anslutning? När en församling ansluter sig till GIP kommer servrar och hårddiskar inte längre att behövas lokalt. Det kan vara svårt att släppa kontrollen över sin lokala IT-miljö. Samtidigt kan man räkna med support dygnet runt och en teknisk plattform med hög säkerhet. All data lagras centralt vilket innebär mindre risk för dataförlust. Om det till exempel skulle ske ett inbrott i hemförsamlingen finns ändå informationen kvar centralt. och för användaren? Från ett användarperspektiv ser en GIP-ansluten miljö ut som vanligt, men med nya möjligheter. Till exempel kan du komma åt ditt virtuella skrivbord var som helst, så länge du har en internetanslutning. Vilka är de ekonomiska fördelarna? Den största ekonomiska skillnaden är att investeringsbehovet lokalt i församlingen minskar. Med en anslutning till GIP kommer löpande, fasta kostnader varje månad och på så vis kan församlingen ha bättre koll på budget. Dessutom kapas toppar under året då man slipper oväntade, dyra investeringar eller inköp av servrar och hårddiskar. Foto: Anders Alm Vad förändrades i praktiken när Nederluleå församling blev GIP-ansluten? Vilka är de största fördelarna? Maria Bannerstedt, kyrkobokföringsassitent i Nederluleå församling med ansvar för bokningar, telefoni och är kontaktperson för IT inom församlingen. Med GIP är det bara att logga in och börja jobba. Vi är användare, inte tekniker, och vi slipper backuper, installationer, arkivering och andra tekniska åtgärder. Allt finns lagrat och sköts centralt. Om det är tekniska problem kan vi skicka e-post till supporten, skicka felanmälan på nätet via ett formulär eller ringa direkt. Det går smidigt och vi är nöjda med det. Ekonomi, säkerhet och support är tre stora anledningar till att ansluta sig i vår församling har vi sänkt kostnaderna med 40 procent samtidigt som vi har en säkrare teknisk plattform att stå på. Hur kom ni igång? Nederluleå församling var en av initiativtagarna till ett samarbete i stiftet. Det började med ett lokalt gemensamt nätverk mellan Nederluleå församling och Luleå kyrkliga samfällighet, inom vilket vi kunde hantera bokningar samt kyrkobokförings- och gravadministration. Idén togs vidare till stiftet som såg det lokala behovet. En anslutning till den nationella lösningen med gemensam IT-plattform blev en naturlig följd. 16 17

Varför gick ni i Lycksele församling med i Gemensam IT-plattform? Har ni användning av innehållet som kommer med plattformen? Office-paketet har vi stor nytta av. Det kan uppgraderas beroende på vilket behov som finns i församlingen och för användaren. Vi använder också den gemensamma webben och har anslutit oss till intranätet där vi jobbar med att bygga upp våra lokala sidor. I framtiden hoppas vi att en ekonomiskt administrativ applikation ska utvecklas. Hur tänker er församling kring IT-säkerhet? Genom GIP har vi en hög säkerhetsnivå och kan skydda oss mot dataintrång och hackers. Skräppost filtreras och det följer med bra programvaror mot virusangrepp. Rutiner kring back-upp sköts automatiskt med hög säkerhet. Ser ni några ekonomiska vinster med en gemensam IT-plattform? Vår IT-kostnad är nu lättbudgeterad. Det kommer en räkning varje månad och vi har koll på kostnaderna. Tidigare tvingades vi ha en stor buffert, exempelvis om vi behövde kalla in konsulter eller underhålla maskinvaran. Foto: Sven Erik Genberg Kent Nordin, kyrkoherde i Lycksele församling, en av de första församlingar som anslöt sig till gemensam IT-plattform. Vi hade byggt ett eget serversystem. När projektet med GIP började i Luleå såg vi ganska snart vilka möjligheter det skulle innebära att ansluta sig bland annat färre utgifter, bättre supportfunktion och bättre hållbarhet i IT-systemet. Vad hade ni för farhågor? Vi var redan insatta i hur våra egna servrar och vår utrustning fungerade, så vi kände att vi skulle vara försökskaniner i det nya. Men det fungerade bra och vi kunde ha en dialog under resans gång. I och med att vi slipper egna servrar och hårddiskar kan vi använda tunna klienter och skärmar det blir sällan fel i dessa. Dessutom minskar förbrukning av el. Vi har också frigjort tid för våra anställda. Tidigare ägnade många av oss arbetstid åt att lösa tekniska problem och supporta varandra. Nu jobbar vi på och kan kontakta den centrala supporten om vi behöver hjälp. Vi gjorde en kartläggning på hur mycket tid vi sparade och det visade sig vara en hel del arbetstimmar. 18 19

Foto: Magnus Aronson/IKON Hur arbetar ni med IT och samverkansfrågor i Stockholms stift? Sven Esplund, vice ordförande i stiftsstyrelsen i Stockholm och i styrgruppen för Samverkan i Stockholm stift, ordförande i budgetutskottet i kyrkomötet och vice ordförande i kyrkorådet i Nacka församling. Stiftet tog initiativet att lyssna in vad församlingar och samfälligheter har att säga. Vi genomförde en enkät för att inventera de lokala behoven. Omkring 10 samverkansområden listades och i topp tre fann vi samverkan inom IT, telefoni samt fastighetsfrågor. Därför prioriterar vi det och mellan 2011 och 2012 arbetar vi med riktat församlingsbidrag med fokus på IT och telefoni. Vi tror att IT är en nyckel för god kommunikation, och det i sin tur är en förutsättning för samverkan. Är det viktigt att Svenska kyrkan samverkar inom IT och administration? För verksamheten är det viktigt. Vi får säkrare IT-miljö, kan höja kompetensen med gemensamma utbildningar, och det ger fördelar för personalrekrytering då fler inom organisationen har erfarenhet av samma programvaror. Gemensamt blir vi också en stark aktör och kan göra upphandlingar som är slagkraftiga gentemot marknaden. Finns det lokalt intresse av gemensam IT-plattform? Redan idag vill över hälften av Stockholms stifts församlingar teckna avtal, vissa vill gå in i systemet så fort det finns tillfälle. Många andra vill i framtiden gå med, men har nyligen upphandlat egna avtal som behöver löpa ut. Ett hinder mot samverkan, även inom ett och samma kontrakt, har varit användandet av olika programvara och IT-system. GIP förändrar församlingarnas benägenhet och möjlighet att samverka. GIP är rätt i tiden och är ett bra verktyg för ökad samverkan. Det är dock viktigt att vi hela tiden upprätthåller den centrala kapaciteten och supporten i topp. Hur är nuläget i församlingarna? Den inventering som vi gjorde visar på väldigt stor spridning bland stiftets enheter: vissa har hög kvalitet på sin IT-struktur och andra har vissa rätt allvarliga brister. Vi såg också att några har en hög överprestanda på sin utrustning och att de blivit rekommenderade alltför dyra lösningar. Möjligheterna med att ansluta sig till gemensam IT-plattform är stora tunna klienter sänker kostnad och elförbrukning, församlingarna avlastas från underhåll och inköp samtidigt som support med hög kompetens finns att tillgå. 20 21 Foto: Alexander Leijon/IKON

Hur ser ni på samverkan inom IT och administration i Skara stift? Vad finns för önskemål och farhågor i församlingarna? Många ser en stor potential med samverkan inom IT-tjänster, ekonomi, telefoni, information och andra områden. Det viktiga för våra församlingar är att de kan påverka formerna för hur samverkan ska gå till. Vi gjorde en allmän hearing och bjöd in förtroendevalda och tjänstemän som ville medverka i en analys och diskussion. Frågan om support visade sig vara en viktig aspekt lokalt. Församlingarna efterfrågar kvalitet från kyrkokansliet både vad gäller support och produkt. Med en anslutning till GIP lämnar vi ju alla våra servrar och allt sköts centralt. Upplägget med gemensam IT-plattform bygger på förtroende. Vi ser att det fungerar bra, men det krävs hela tiden förbättring och förädling utifrån församlingarnas behov. Foto: Catharina Sundqvist Ulrika Cedgård, chef för administrativa avdelningen på Skara stift. Samverkan mellan alla nivåer inom Svenska kyrkan är viktigt. Genom medveten samverkan kan vi på sikt sänka våra administrativa kostnader. En annan effekt är rejält förstärkt säkerhet, både IT-säkerhet och säkerhet vid frånvaro bland personal. Sårbarheten är påtaglig i både små och medelstora enheter då administrativ personal är frånvarande. Stiften och de stora samfälligheterna har en särskild betydelse när det gäller samverkan. Hur startade IT-samverkan i Skara stift? Vi startade med en förstudie 2008 2009 på uppdrag av stiftsstyrelsen och arbetsgivarorganisationen, dåvarande Församlingsförbundet. Syftet var att kartlägga vilka behov som finns i församlingarna när det gäller administrativt stöd generellt. Över 90 procent av våra församlingar och samfälligheter ville samverka inom IT-frågor. Med den informationen gick vi vidare och tittade på hur andra stift hade gått tillväga. Luleå fungerade som ett gott exempel där gemensam IT-plattform hade börjat implementeras. Vi såg att det skulle fungera även hos oss. En annan fråga handlade om lokala arbetstillfällen som försvinner i och med effektivisering av administrativa arbetsuppgifter. Det är en viktig fråga. Samtidigt genomförde vi en kartläggning över pensionsavgångar i stiftet som visade att inom 10 år kommer det bli svårt med rekrytering till administrativa tjänster. På så vis är GIP en stor möjlighet. Vad tycker ni om innehållet i GIP? Med gemensam IT-plattform följer bland annat nya versioner av Officepaket. Det kan på många håll ge anledning till en rejäl utbildningsinsats, vilket alldeles säkert är av godo då det ökar kompetensen kring programvaror och minskar kostnader för administrativa sysslor. Våra sidor på det gemensamma intranätet håller vi på att bygga just nu. Intranätet är just ett verktyg för administrativ samverkan och vi ser möjligheten med att jobba mer offensivt med verktyget både inom stiftet och nationellt. Finns intresse bland församlingar? Just nu har Falköpings församling infört GIP. Det är en stor enhet med upp emot 100 dataarbetsplatser. Under inledningen av GIP-projektet i Skara stift undertecknade närmare 100 procent av våra församlingar en avsiktsförklaring som uttrycker intresse för anslutning till GIP. Nu när vi erbjuder att sluta avtal så har redan nästan hälften av våra 51 enheter valt att sluta avtal. 22 23

IT-samverkan i Svenska kyrkan varför? Församlingar, samfälligheter och stift inom Svenska kyrkan har möjlighet att ansluta sig till en gemensam IT-plattform (GIP). Med gemensamma lösningar har vi möjlighet att minska kostnader och frigöra resurser för vår grundläggande uppgift att möta människor med evangelium. I den här broschyren kan du läsa mer om varför samverkan inom IT är viktigt för Svenska kyrkans uppdrag. Läs också om hur församlingar, samfälligheter och stift går tillväga för att ansluta sig till GIP. 24