Hållbar stadsomvandling Malmö Fokus Rosengård Lägesrapport 2011

Hållbar stadsomvandling Malmö Fokus Rosengård Lägesrapport 2011 Upprättad Ansvarig: Lena Eriksson Förvaltning: Miljöförvaltningen Enhet: Avdelningen för konsumtion och livsstil 2011 lr hs rosengård

Innehållsförteckning 1. SAMMANFATTNING... 3 2. BESKRIVNING AV PROJEKTOMRÅDET... 3 3. PROJEKTBESKRIVNING... 5 3.1 Hållbara Hilda... 5 3.2 Renewable Rosengård... 8 3.3 Förtätning Rosengård... 9 3.4 Rosengårds ishall...10 3.5 KlimatSMART Matcentrum...13 3.6 Värner Rydénskolan...14 3.7 Hållbara resor...17 3.8 Hyreslägenheter Herrgården...17 3.9 Cleantech...18 3.10 Programsamordning, information, uppföljning...19 4. EKONOMISK REDOVISNING...24 2 (25)

1. SAMMANFATTNING Under 2011 har investeringsprogrammet Hållbar stadsomvandling Malmö fokus Rosengård (hädanefter HS Rosengård) startat enligt projektansökan och beslut. De flesta åtgärder har varit i en intensiv planeringsfas under 2011, varför de flesta konkreta investeringarna återstår att göra. Hållbara Hilda, Värner Rydén skolan, Rosengårds ishall och KlimatSMART matcentrum har kommit igång med genomförandet redan under 2011. Något som genomsyrar programmet är dels ett starkt förvaltningsövergripande samarbete, och dels de delaktighetsprocesser som knyts till investeringarna. De syftar till att förbättra investeringarna och till att skapa ett ökat engagemang för Rosengårds utveckling bland boende och andra aktörer. Se nedan under 3.10.3. En kort beskrivning av programmet finns på www.malmo.se/hallbararosengard. En del åtgärder har egna hemsidor, vilket anges i texten under respektive åtgärd. Utöver redovisning av åtgärder/delåtgärder som beviljats finansiering redovisas även vissa delåtgärder som görs utan finansiering av Delegationen för hållbara städer. Detta gäller främst Hållbara Hilda och är till för att skapa en helhetsbild av åtgärden. Rosengårdsstråket hanteras inom ramen för detta program vad gäller samordning, uppföljning och kommunikation, men redovisas med Hållbar stadsutveckling Malmö från öst till väst. Förutom de ambitiösa klimatmålen ser Malmö stad HS Rosengård som en språngbräda, dels för socioekonomisk utveckling och dels för fortsatta investeringar i stadsdelen. Det senare märks genom att nya aktörer kontaktat Malmö stad med idéer för att skapa ytterligare utveckling av stadsdelen. Miljöförvaltningen ansvarar för programmet (se nedan under 3.10.1), och olika åtgärdsägare har skapat projektorganisationer för genomförande av respektive åtgärd. 2. BESKRIVNING AV PROJEKTOMRÅDET Rosengård ligger relativt centralt, belägen ca 3 km från Malmö centrum. Men stora delar av stadsdelen är planerad och byggd som en förort under 1960- och 1970-talet, med bilen i fokus och med tydlig funktions- och trafikseparering. Rosengård byggdes färdig och var inte tänkt att förändras. Det var en modell som visade sig fungera bättre i teorin än i praktiken. När utmaningarna med miljonprogrammets struktur uppenbarar sig är det en komplicerad och dyr process att förändra infrastrukturen. Samtidigt har den sina fördelar vad gäller exempelvis trafiksäkerhet för gående, varför eventuella större förändringar i infrastrukturen måste ske på ett genomtänkt sätt. Rosengård består av 10 delområden, varav sju bostadsområden. Fem av dessa byggdes under miljonprogrammet (slutet på 60-talet till början på 70-talet), och det är här investeringarna genomförs. Miljonprogramshusen är byggda ungefär mellan 1962-1972. Nära 50 procent av lägenheterna är 3:or, följt av 2:or (32 procent) och 4:or (17 procent). Det kommunala bostadsbolaget MKB äger 46 procent (3 300) av de 7 250 lägenheterna, privata hyresvärdar 26 procent (1 950) och resterande 28 procent består av bostadsrättsföreningar (2000). 3 (25)

Rosengård 1959 respektive 1982 sett från villaområdet Västra kattarp i södra Rosengård. Bilderna kunde lika väl vara tagna 1962 respektive 1972, även om tiden suddat ut känslan av byggarbetsplats och utemiljön successivt förbättrats. Fotograf: Ramon Kayser via Carl-Axel Kayser. I Rosengård bor cirka 23 000 människor, varav 60 procent har utländsk bakgrund. Irak, Jugoslavien, Bosnien-Hercegovina, Libanon och Polen är stora invandrargrupper, men i stadsdelen talas över 100 olika språk. Två stora utmaningar är att minska arbetslösheten och att förbättra resultaten i skolorna, då alltför många elever går ut grundskolan med betyg som inte räcker för att komma in på gymnasiet. 2010 initierades en satsning, Områdesprogram för social hållbarhet, där fem områden i Malmö ingår. Ett av dem är Herrgården i Rosengård, vars områdesprogram fokuserar på ett antal delområden: Lärande i fokus; Helt, rent, tryggt och snyggt; Kultur och fritid; Folkhälsa; samt Arbete och näringsliv. I flera delar finns kopplingar till HS Rosengård. Under 2011 har ett planprogram tagits fram för stora delar av södra Rosengård: Herrgården, Rosengårdsfältet och Rosengårds idrottsområde. Investeringarna har påverkat framtagandet av planprogrammet och vice versa. Planprogrammet gick ut på samråd i december 2011 och här testas metoder med målet att öka engagemanget och delaktigheten från de boende. Rosengårdsstråket Karta över investeringarna i HS Rosengård. Rosengårdsstråket är streckat då det administrativt ligger i Hållbar stadsutveckling Malmö från öst till väst, men i HS Rosengård för samordning, kommunikation och uppföljning. 4 (25)

3. PROJEKTBESKRIVNING 3.1 Hållbara Hilda HSB BRF Hilda är Malmös näst största bostadsrättsförening med 767 lägenheter. Här bor cirka 2 300 människor, vilket motsvarar ungefär 10 procent av Rosengårds befolkning. HSB BRF Hilda består av åtta niovåningshus och åtta trevåningshus och ligger granne med Rosengårds centrala handelsetablering RoCent. Hållbara Hilda hade genomfört ett stort planerings- och förankringsarbete redan innan beslutet om bidragstilldelning från Delegationen för hållbara städer, varför flera åtgärder påbörjats och en del även avslutats. För ett antal åtgärder återstår att lösa svårigheter vad gäller tekniska lösningar och kostnadsfördelningar innan de kan genomföras. Hildas satsning tilldrar sig stort intresse och under 2011 tog föreningen emot minst 110 besökare på studiebesök. Dessutom har Miljöförvaltningen i olika sammanhang använt Hilda som besöksmål för olika studiebesök. Vid minst 13 tillfällen har regional, nationell och internationell media gjort exklusiva inslag om Hållbara Hilda och utöver det har satsningen figurerat som en del i ett antal reportage om Rosengård och Malmö. BRF Hilda sett från ovan. Hongkongs miljöminister på besök. 3.1.3 Varmvattendrivna hushållsapparater Denna åtgärd har delvis planerats och genomförts. Tre varmvattendrivna maskiner är installerade. Möjligheter till samarbete med E.ON undersöks. Resten av åtgärden genomförs år 2012. Medfinansieras av EU:s LIFE-fond. 3.1.6 Solceller och solvärmehybridsystem Planeringen för åtgärden är genomförd och genomförande sker 2012-2013. 3.1.7 Återvinning av organiskt avfall Det är förberett för avfallskvarnar genom att rör dragits fram i samband med stambytet. Det har visat sig svårt att installera tankar för uppsamling av det organiska avfallet (slurret) samt ordna körväg för tömningsbilen. Ett alternativ som undersökts har varit att koppla in avfallskvarnarna på avloppsnätet för spillvatten, men VA SYD har avslagit begäran om detta. Andra lösningar diskuteras. Åtgärden väntar in färdigställande av fasadrenovering med efterföljande planering av återställande av gårdarna och därmed möjlighet/lämplighet till nedgrävning av tankar. Fortsatt planering sker våren 2012. Medfinansieras av EU:s LIFEfond. 5 (25)

3.1.10 Öppna dagvattensystem Planering pågår. Genomförande måste samplaneras med andra grävningsarbeten inom HSB BRF Hilda. (Se mer under 3.1.7 Återvinning av organiskt avfall.) 3.1.11 Gröna tak Detta är under planering och genomförs under 2012. 3.1.12 Tillvaratagande av regnvatten Planering pågår. Genomförande måste samplaneras med andra grävningsarbeten inom HSB BRF Hilda. (Se mer under 3.1.7. Återvinning av organiskt avfall.) Medfinansieras av EU:s LIFE-fond. 3.1.13 Cykelpool Intresset för pool för elcyklar utreds och svaren från boende är över förväntan. Planering av rum för parkering och låsning av cyklarna samt system för bokning och låsning pågår. Klart 2012. Medfinansieras av EU:s LIFE-fond. 3.1.14 Elarbetsfordon Ett missförstånd har skett vid ansökan gällande antal elfordon som ska köpas in. Merkostnaden för att köpa in elfordon jämfört med vanligt arbetsfordon överstiger vida de möjligheter BRF Hilda får via delfinansiering från Delegationen för hållbara städer. Därför har i dagsläget ett elarbetsfordon köpts in. Efterhand som fler fordon behöver bytas ut kommer utredning att göras om vilket som är det miljövänligaste alternativet. 3.1.16 Boendeprogram Medfinansieras av EU:s LIFE-fond. Information. Ett kontinuerligt arbete sker avseende information till och engagemang från de boende i föreningen. På hemsidan beskrivs renoveringens alla delåtgärder (http://www.hsb.se/malmo/hilda/hildas-fornyelse). Informationsskärmar är i drift i alla trapphus, vilka uppdateras med ny information cirka en gång per vecka. BRF Hildas byggblogg (http://brfhilda.blogspot.com/) uppdateras med 2-4 inlägg/vecka och hade över 9 000 besökare 2011. Under året producerades även tre informationsblad till de boende i föreningen. Här används mycket bilder och bildtexter då de visat sig vara de mest lästa. I övrigt genomförs kommunikation av genomförda insatser, dialogmöten, utbildning och studiebesök kopplat till ombyggnationens olika temaområden. Fritidsgrupp. En fritidsklubb har startat på BRF Hilda. De anordnar aktiviteter som kortspel, stavgång och pysselkvällar, vilka affischeras i trapphusen. Fritidsklubben är ett mycket positivt inslag i Hilda som tidigare inte haft den typen av sammanhållande, sociala aktiviteter. Evenemang. I maj 2011 genomfördes en Energivecka vilket var mycket uppskattat. Under veckan erbjöds energitips, loppis och provtur med elcykel. I september 2011 genomfördes den s.k. Hildadagen med ca 300 besökare. En dag med olika aktiviteter och information inriktad på hållbarhet, både miljömässigt och socialt. Inslag var bland annat en loppis, tävlingar och bygg en ny leksak av gamla och utställning. Hildadagen planeras vara ett årligt inslag under projekttiden och förhoppningsvis även efter 2014. Tanken är att detta kan sprida sig till andra delar av Rosengård och bli ett positivt inslag i stadsdelen. 2011 års 6 (25)

Hildadag ses som en pilot och erfarenheter tas vidare till nästa Hildadag så att den blir både bättre och mer lockande. För genomförande av Hildadagar krävs att det finns en ansvarig projektledare inom föreningen som kan hantera alla praktiska frågor och skapa en plan för hur aktiviteten ska genomföras. Klimatcoacherna. Tio klimatcoacher har rekryterats som träffas ungefär en gång i månaden för utbildning och gemenskap, varje gång med ett nytt tema. Exempel på teman har varit: klimatförändringar, energibesparing i lägenhet, kommunikation, energimätning. Utbildningarna leds av miljöförvaltningen eller annan aktör. Klimatcoacherna engageras även vid arrangemang på Hilda, såsom Hildadagen och miljö-, vatten- och återvinningsdagarna. Klimatcoacherna har även inlett ett treårigt samarbete med klass 4 på Kryddgårdsskolan som bland annat resulterat i tidningen Rosenbladet som delats ut till samtliga hushåll på Hilda (se bilaga 1 Rosenbladet). 3.1.18 HSB Riks infokampanj Ett möte med representanter från HSB riks äger rum första kvartalet 2012, för att starta planeringen av åtgärden. Delåtgärder som ej fått bidrag från Delegationen för hållbara städer 3.1.1 Energieffektiv ventilation och värmeåtervinning Ventilationen har bytts ut och effektiviserats. Nu körs värmeåtervinning mellan ingående och utgående luftmängder, s.k. FTX-system. Tre aggregat har bytts ut till ett större per höghus, likadant i låghusen. Medfinansieras av EU:s LIFE-fond. 3.1.2 Effektivare element och justering av värmesystemet Radiatorerna är utbytta och har samtidigt utrustats med termostatventiler, för en effektivare rumsreglering. Medfinansieras av EU:s LIFE-fond. 3.1.4 Belysning på gemensamma utrymmen Belysningen i trapphus är utbytt till lågenergilampor i befintliga armaturer. 3.1.5 Tilläggsisolering Innerväggar mot tegelfasader byts ut och tilläggsisoleras successivt som en del av föreningens löpande underhåll. 3.1.8 Urbana vindkraftverk Delåtgärden genomförs ej. 3.1.9 Individuella vattenmätare Genomförande pågår, vilket med nödvändighet följer stambytet. Ska vara färdigt 2012. Medfinansieras av EU:s LIFE-fond. 3.1.15 Förtätning En ny ansökan är inskickad till Delegationen för hållbara städer i mars 2012, med målet att bygga en passiv hus-lokal som kan användas som mötesplats men även som utställning för 7 (25)

renoveringen av HSB BRF Hilda och därmed som mottagning för de studiebesök som bostadsrättsföreningen tar emot. 3.4.17 Delåtgärder som genomförs utan att bidrag sökts från Delegationen för hållbara städer Stambyte Ett stambyte genomförs i alla fastigheter, vilket även möjliggör förberedelse för exempelvis avfallskvarnar. Stambytet är färdigt 2012. Fasadrenovering och hydrofobering Tilläggsisolering på utsidan beviljades ej av Stadsbyggnadskontoret med hänvisning till fastigheternas kulturella värde. Istället renoveras och hydrofoberas fasaderna för att hindra inträngning av vatten. Installation av teknik för mätning av hushållens klimatutsläpp En webbaserad metod är framtagen; Climate Living (klimatkonto). Klimatkontot ska nu fyllas i av de boende. Medfinansieras av EU:s LIFE-fond. Installation av 350 m 2 solfångare på något eller några av husen Planering pågår. Beräknas vara klart 2012. Medfinansieras av EU:s LIFE-fond. Grönoaser, odlingslotter etc Åtgärden kommer att detaljplaneras och genomföras när de mer omfattande åtgärderna kring fysisk renovering börjar bli klara och det är dags att återställa gårdarna. Ska vara färdigt 2013. Medfinansieras av EU:s LIFE-fond. Bomässa 2014 Under år 2014 planerar Malmö stad genomföra en Expo för att visa upp resultatet av investeringarna i Rosengård. BRF Hilda förväntas bidra till denna bomässa och visa upp implementerade åtgärder och resultat. Planeringen är ännu ej påbörjad med åtgärder och resultat visas löpande upp vid nationella och internationella studiebesök och rutiner för detta har börjat ses över. Medfinansieras av EU:s LIFE-fond. 3.2 Renewable Rosengård Åtgärden har under 2011 varit i en planeringsfas. Utredningar har gjorts kopplat till vindkraftsetableringarna och diskussioner har förts med jurister kring möjligheten för kommunen att initiera och delta i en samfällighet för vindkraft. Parallellt med genomförandet av Renewable Rosengård och uppförandet av Porten pågår ett förankringsarbete av storskalig vindkraft inom kommunen. 3.2.1 Etablering av samfällighet Arbete pågår för att se över möjligheten att etablera en samfällighet. Hinder och möjligheter utreds. Skattelagstiftningen försvårar för kommuner att delta i samfälligheter och kommunens deltagande hindrar även en dedicering av vindkraften till Rosengård, då kommunen måste behandla alla invånare lika. Möjliga alternativ diskuteras. 8 (25)

3.2.2 Porten Fastighetskontoret som ansvarar för Malmö stads markinnehav har ställt sig positiva till de platser som pekats ut som lämpliga för vindkraftsetablering. En markreservation har erhållits. Markreservationen gäller endast för vindkraft som etableras av Malmö stad. Arbetet med tillståndprocessen har påbörjats för att finna experthjälp i dessa frågor. En ny översiktsplan för Malmö tas fram, inom den utarbetas en vindkraftsstrategi som kan komma att påverka de framtida vindkraftsetableringarna. En preliminär version pekar ut färre platser än de som skrivs markreservation för. Därmed kan det eventuellt bli svårt att genomföra byggnationen helt enligt tidigare tänkta etableringar. Miljötillståndsarbetet är något försenat då markreservationsfrågan varit oklar. Det finns frågetecken kring om åtgärden kan genomföras inom ramen för programmets genomförandetid. Möjliga alternativ diskuteras. 3.2.3 Vindrosen Bygglovsansökan har lämnats in för ett småskaligt vindkraftverk. Kompletteringar har skickats in och godkänds av miljöförvaltningen. Stadsbyggnadskontoret förväntas lämna svar i februari 2012. Teracom som har radiolänkstråk inom området har inte gett sitt godkännande för vindkraftverk på Rosengårdsbadet. Arbete pågår för att finna lösning med Teracom. Vindrosen kommer att ingå i gestaltningsåtgärden. 3.2.4 Nyskapande gestaltning Delåtgärden planeras av miljöförvaltningen tillsammans med serviceförvaltningen. En projektgrupp har bildats för att genomföra en gestaltningstävling. Inledningsvis startas ett arbete där lokala grupper i Rosengård arbetar fram en grund inför vidare gestaltningsarbete och -tävling. Innan tävlingsprocessen påbörjas måste ekonomiska och tillståndsfrågor vara kända, varför delåtgärdens genomförande är avhängigt ovanstående delåtgärder. 3.3 Förtätning Rosengård Åtgärden har under 2011 varit i en initieringsfas. Ett samarbete har inletts mellan Malmö stad, PEAB och E.ON som genom åtgärden ska verka för att skapa nya bostäder och arbetstillfällen i Rosengård, samt skapa möjlighet till boendekarriär i Rosengård. Parternas ambition är att varje bostad som byggs genererar två nya arbetstillfällen (1+2). En handlingsplan är framtagen och byggstart beräknas till tidigast tredje kvartalet 2013. Åtgärden ska skapa ekonomiskt attraktiva, hållbara bostäder där framtida husköpare har möjlighet att påverka och utforma sitt boende och sin boendekostnad. Utpris till kund ska vara i storleksordningen 2,5 miljoner SEK. Ny teknik, självbyggeri, parknära, tillgänglighet, sammanlänkning, hållbart och vackert är några nyckelord. Processen är en del av åtgärdens innovationskraft, vilken ska kunna användas som referens för framtida projekt och vara en förändringskraft för vidare utveckling i Rosengård. Samverkan sker med stadsbyggnadskontoret som under 2011 arbetat fram ett planprogram för Herrgården och Rosengårdsfältet där förtätningen ska äga rum. Detaljplanearbetet 9 (25)

fortsätter under 2012. En av nyckelfrågorna är hur stor förtätning som är möjlig och önskvärd i området. 3.3.1 Lågenergistandard småhus 3.3.2 Solceller 3.3.3 Gröna tak 3.3.4 Avfallskvarnar 3.3.5 Öppen dagvattenhantering 3.3.6 Innovativ designprocess och byggskola 2011 påbörjades en utredningsfas mellan avdelningen för Integration och Arbetsmarknad inom Malmö stad och Peabskolan som en del av byggprocessen, där Peab rekryterar praktikanter i form av vuxna arbetslösa personer från Rosengård. Målsättningen är att det ska leda till fasta anställningar inom Peab eller andra företag i byggbranschen. 3.4 Rosengårds ishall Planskiss över Rosengårds ishall. Rosengårds ishall ligger i Rosengårds idrottsområde, omgiven av ett antal andra idrottsanläggningar, vilka används för skol-, klubb- och spontanidrott. På anläggningen finns ett driftkontor för områdets och närbelägna idrottsplatser 10 (25)

Rosengårds ishall byggdes 1973. Den totalrenoverades med handikappanpassning 1998 och har en tävlingsarena med plats för 600 åskådare (ståplats) som används för ishockey, konståkning, kälkhockey, allmänhetens åkning samt inlinehockey på specialgolv under sommarhalvåret. Anläggningen används av Föreningen Idrott för Handikappade (FIFH), Malmö Redhawks, Malmö Konståkningsklubb, Kryptonics (Inlinehockey) Total Byggnadsarea är 3 912 m 2. Här ingår tre sammankopplade byggnader: en arena med konstfryst isbana på 60 x 30 m (BYA på 2 764 m 2 ), en klubbstuga (BYA 180 m 2, BRA 22 m 2 ), en maskinhall/kylcentral (BYA 235 m 2 ), samt ett fristående omklädningsrum/verkstad (BYA 690 m 2 ). Under 2011 har en översyn gjorts av de ritningsunderlag som finns att tillgå. Ishallen har laserscannats i ett pilotprojekt och arbete pågår med att överföra ritningsinformationen till format som är läsbart för samtliga inom Stadsfastigheter Malmö Stad. Projtools ska göra så att underlaget från laserscanningen blir hanter- och projekteringsbart. Möten har genomförts med Fritidsförvaltningen, lokalsamordnare och berörda förvaltare, för att diskutera framtida planer, kostnader och förändringar i samband med de kommande delåtgärderna. Fritidsförvaltningen är positiv till fler aktiviteter kring ishallen, som spontanarenor. Den nuvarande sargens brister och möjligheten att utnyttja hallen för seniorspel har diskuterats. Då Malmö stad har fått Junior-VM 2013/2014 ska Isstadion rustas upp och dess befintliga sargen kan komma att flyttas till Rosengårds ishall. Rosengårds ishall skulle då få en sarg godkänd för seniorhockey, vilket skulle locka fler besökare till platsen. Frågan är lyft till fritidsförvaltningen. Rosengårds ishall 3.4.1 Värmeåtervinning 3.4.2 Behovsstyrd belysning Omklädnings- och administrationsbyggnad: utredning om behov och funktion är klar. En projekteringsgrupp är startad och samordnar sina arbeten med ventilationskonsulter. 11 (25)

Ishallen: Interna energikontorets rapport rörande utvärdering av nuvarande belysning i ishallen är klar och kommer att tjäna som projekteringsunderlag för ishallsbelysningen. Ytterbelysningen: samordnas med utemiljön. 3.4.3 Luftsluss och tätning En intern utredning har sett över tätning av klimatskalet vilket har genererat en rapport som ska fungera som underlag. Avdelningen för Lokal och Utveckling, Stadsfastigheter, har fått i uppdrag att ta fram ett gestaltningsförslag för en luftsluss mellan omklädnadsbyggnaden och ishallen. För vidare projektering kommer en extern konsult att anlitas. Arbete med omklädnadsbyggnadens tilläggsisolering och tätning har påbörjats. 3.4.4 Behovsstyrd ventilation Omklädnings- och administrationsbyggnad: Utredning om behov och funktion är klar. En projekteringsgrupp har startat och samordnar sina arbeten kring styrning av och värmeåtervinning på omklädnadsbyggnadens ventilationssystem med elkonsulterna. Lämplig placering på värmeåtervinningsfläktrum håller på att utredas. Förvaltare beslutar om vad gamla personalutrymmen på omklädnadsbyggnaden ska användas till så att även dessa lokaler omfattas av projektering av åtgärder för att kunna erhålla behovsstyrd ventilation. 3.4.5 Avfuktningsanläggning 3.4.6 Automatisk väderprognosstyrning 3.4.7 Isolering av sarg och friytor Isolering av sarg och friytor: Förfrågningsunderlag angående sargisolering har skickats ut, inga anbud inkom angående sargisolering och alternativa lösningar utreds. 3.4.8 Utbildningsinsatser 17 personer har certifierats efter kurs i Certifierad ismakare i december 2011. Det var en utbildning av ishallspersonal med syfte att lägga is på ett energisnålt sätt med en god iskvalité och bra vattenbehandling. Här ingick även att skapa ett gott arenaklimat, luftbehandling, relativ fuktighet, effektiv drift och värmeåtervinning, övervakning, uppföljning och dokumentation samt genomgång av testmetoder och drift och skötsel av ismaskin. 3.4.9 Värmeväxling ishall - simhall I samband med att beslut togs att bygga om Rosengårds utomhusbad till ett inomhus utbildningsbad togs beslut om att i förebyggande syfte lägga ner en kulvert mellan ishallen och badet. Denna kulvert lades ner 2010. Arbetet med att ta fram lämplig teknik och koppla ihop de båda byggnadernas system ingår i HS Rosengård. Förberedelser för ishallens maskinrum är utfört 2011 och resterande arbeten utförs 2012. 3.4.10 Vattenbesparing Förberedande möten för vattenbesparingsåtgärder har hållits. Legionellaprov har tagits och vattenkvaliteten var mycket god. Strålsamlarna och duchmunstycken har monterats i större delen av byggnaden. 12 (25)

3.4.11 Solceller Arbetet med att ta fram förstudie till solcellsanläggning har påbörjats av Stadsfastigheter. 3.4.12 Avfallshantering 3.4.13 Gröna åtgärder Ett förslag har tagits fram av landskapsgruppen kring utemiljön på Rosengårds ishall. Detta berör gröna väggar, gröna tak, PARK-ering, öppen dagvattenhantering, recirkulering av smältvatten samt miljöhus. Projektering genomförs under våren 2012 av konsulter. 3.4.14 PARK-ering Se Gröna åtgärder. 3.4.15 Recirkulation av smältvatten Se Gröna åtgärder. 3.4.16 Öppen dagvattenhantering Se Gröna åtgärder. 3.4.17 Åtgärder som genomförs utan bidrag 3.4.17.1 Energisnåla vitvaror 3.5 KlimatSMART Matcentrum En omständig upphandlingsprocess har försenat starten av bägge delåtgärderna, men båda kommer igång under mars 2012. Åtgärden bidrar starkt till implementeringen av Malmö stads Policy för hållbar utveckling och mat som fastställdes av kommunstyrelsen i oktober 2010. Gemenskapsodlingar vid Föräldrakommunikatörerna och Yalla trappan. 13 (25)

3.5.1 KlimatSMART Matcentrum Utbildningsinsatserna inom KlimatSMART matcentrum har påbörjats och 88 personer har genomgått halvdags grundutbildningar om mat, klimat, hälsa och miljö. Fortsättningsutbildningar i klimatsmart måltidsplanering och vegetarisk matlagning har hållits och mingel, en större workshop och studiebesök har genomförts. Totalt har aktiviteter genomförts med deltagande motsvarande 153 persondagar. Kokboken Smart mat för små och stora magar av förskolekockar för förskolan har producerats och är färdig i mars 2012. Förhandling kring ett samarbetsavtal med Drömmarnas Hus om projektering och uppbyggnad av ett klimatsmart matcentrum är i slutskedet. Kartläggning av ytterligare finansieringsmöjligheter görs kontinuerligt och en ansökan till EU:s Leonardo da Vinci har gjorts. Samverkan med odlingsåtgärden görs genom medverkan i Malmö stads stadsodlingsnätverk och kontakter med tänkbara aktörer. Andelen ekologiska livsmedel som köps in till staden ökade kraftigt mellan 2010 och 2011. Vi ser även effekter i form av nya samarbetsformer, nätverk och konstellationer som bildats i samband med odlingsintresset. Dessa bidrar även till ett ökat engagemang och trivsel i stadsdelen. Projektgruppen för KlimatSMART Matcentrum har haft erfarenhetsutbyte med bland annat Södertälje, Huddinge, Köpenhamn och Göteborg. Den har även deltagit vid ett antal konferenser och medverkar i ett antal nätverk med koppling till delåtgärden. Material som tagits fram är bland annat: Nyhetsbrev till matlagningspersonal, ABOB-kassar (A better option bag), disktrasor, en kokbok för förskolan (Smart mat för små och stora magar, trycks i mars 2012) samt en "Klimatlåda" som innehåller pedagogiska tips till lärare på temat Mat, Klimat och Lärande. Kostnad för tryck av en utökad upplaga belastar projektet. 3.5.2 Odlingsåtgärder Hösten har ägnats åt förberedelser och genomförande av upphandling av stadsodlingstjänster. Det har resulterat i att vi fått en aktör som kommit in med anbud. Denna aktör bedöms som kompetent att utföra uppdraget. Under 2011 har tre pilotodlingar initierats i stadsdelen med annan finansiering. De är samarbeten där föreningar/nätverk odlar, fastighetsägaren upplåter en bit mark och miljöförvaltningen ser till att rådgivning är tillgänglig. Utifrån dessa ser vi redan ett stort engagemang och fler föreningar har anmält intresse för att starta gemenskapsodlingar. 3.6 Värner Rydénskolan Värner Rydénskolan ligger i delområdet Törnrosen i Rosengård. Den består av tre skolor, en F-3, en 4-6 skola och en 7-9 skola. På varje skola finns en rektor och en biträdande rektor. Verksamhetsförändringar planeras för skolorna i Rosengård, bl. a. med Lärande hela dagen, där skolorna öppnas upp för annan verksamhet, vilket kommer att inverka på de planerade åtgärderna i varierande utsträckning. Under året har ett uppdaterat ritningsunderlag tagits fram i förhållande till nuläget. Utifrån det samlade underlaget kommer objektet att ritas upp i en samlad CAD-modell. 14 (25)

Projektet har presenterats för skolledningen, vaktmästare samt intresserade pedagoger på Värner Rydénskolan. Den idag i huvudsak hårdgjorda skolgården vid Värner Rydén skolan 3.6.1 Behovsstyrd ventilation och värmeåtervinning Inventering och åtgärdssammanställning för skolans ventilations- och värmesystem utfördes av konsult under sommaren. Rapporten är klar, och kommer att ligga som grund för prioritering för utförande av ventilationsåtgärder. 3.6.2 Automatisk väderprognosstyrning 3.6.3 Behovsstyrd belysning Malmö stads initiativ Interna energikontoret har utfört en inventering och åtgärdsrapport av inomhusbelysningen. Rapporten ligger som grund för vidare förfrågan för projektering och utförande. 3.6.4 Tätning och isolering En konsult är anlitad för besiktning av byggnaderna med avseende på tätning och isolering. 3.6.5 Utbildningsinsatser 3.6.6 Vattenbesparing 3.6.7 Solceller En förstudie är påbörjad. 3.6.8 Avfallshantering Diskussioner med verksamheten och stadsdelen har förts kring placering av miljöhuset. Ett miljöhus i förskolans närhet är prioritet, men på grund av prickad mark, som hindrar bebyggelse, placeras en tunna vid förskolan och projektets miljöhus kommer istället att ta fyra parkeringsplatser i beslag. Bygglov är förberett och skickas in inom kort. 15 (25)

3.6.9 Gröna åtgärder För att kunna kvantifiera värdet av grönskan på fastigheten finns en modell för grönytefaktor framtagen, som anger hur stor del av fastigheten som är grönyta och i vilken grad den infiltrerar vatten. Fastighetens genomsnittliga faktor beräknas utifrån delytornas olika värde som kan variera från 0 för icke infiltrerande ytor, som exempelvis asfalt, till 1 för grönska på mark eller dammar. Skolgården så som den ser ut idag har en grönytefaktor på knappa 0,3. Rekommenderat värde för skolor är 0,5. Malmö stads initiativ Gröna skolgårdar kommer att ansvara för de gröna åtgärderna, med undantag av gröna tak och väggar. En inspirationsdag och startmöte har genomförts med projektdeltagare. Planeringen av de gröna åtgärderna påbörjas i mars 2012 och genomförs under två år. Deltagande i Gröna skolgårdar förutsätter engagemang från verksamheten, varför informationsmöte är inbokat i januari. Möte med konsult har ägt rum för att diskutera möjligheter med gröna tak och gröna väggar. Ny teknik samt lämpliga placeringar utifrån säkerhet för både människor på platsen och byggnaderna diskuterades. 3.6.10 Miljöpedagogik 3.6.11 Demoklassrum Demoklassrummet på Värner Rydén skolan (färdigställdes februari 2012) Ett lämpligt klassrum har utsetts till demoklassrum. Det har stått tomt vilket underlättar utförandet. Efter färdigställandet ska demoklassrummet vara bokningsbart för hela skolan. Projektledaren ansvarar för de tekniska åtgärderna. En intern inredningsarkitekt har färdigställt ett förslag på utformning som inkluderar nya ytskikt och ny inredning samt möbleringszoner och framhävande av energianvändning enligt ansökan. Startmöte med NCC kring demoklassrummet har genomförts och utförandet startar efter A- handling (arkitektritning). El, Vs och ventilation ska knytas samman och styras via KNX. Utgångspunkten är att rumemt ska vara dött när det inte används, med enbart grundventilation och värme påslagen. Genom rörelsedetektorer aktiveras till exempel eluttag, ventilation och vatten när rummet används. 16 (25)

Planering av dialogarbete och information till berörda kring tekniska detaljer i demoklassrummet har genomförts och här är intressenten framförallt skolverksamheten. 3.6.12 Åtgärder som genomförs utan bidrag 3.6.12.1 Energisnåla vitvaror Inventering av befintliga vitvaror är utförd av Interna energikontoret. 3.7 Hållbara resor 3.7.1 Rosengårds station Rosengårds station ska användas som en station i den så kallade Malmöringen, där Citytunneln och kontinentalbanan ger möjlighet till effektiv miljövänlig kollektivtrafik mellan sju stationer i Malmö. Åtgärden är försenad då en dispens för att köra persontrafik längs kontinentalbanan upphörde i och med Citytunnelns färdigställande. Åtgärden avvaktar därför beslut från Trafikverket om möjlighet att köra persontrafik längs kontinentalbanan. Efter ett sådant beslut bedöms 18 månader vara tillräckligt för färdigställande av stationen. Ett förfrågningsunderlag har tagits fram under tiden. 3.7.2 Bättre kollektivtrafik längs Amiralsgatan Tekniska nämnden skrev på en avsiktsförklaring med Skånetrafiken i september, som innebär att Malmö stad åtar sig att bygga busskörfält och införskaffa signalprioritering och Skånetrafiken att köpa in 24 meters bussar som drivs med miljövänliga drivmedel, införa mer realtid samt tillåta på- och avstigning i alla dörrar. Projektet har fått ny styrgrupp där förutom Gatukontoret också Skånetrafiken och Nobina är representerade. Styrgruppen beslutade om tre arbetsgrupper: Fordon som jobbar med bussinköpen, Försäljning som jobbar med marknadsföring och Kommunikation som ansvarar för kommunikation om projektet, både internt inom respektive förvaltningar och externt gentemot allmänheten och övriga intressenter. Trafikavdelningen på gatukontoret har påbörjat arbetet med förstudien för framkomlighet, attraktivitet och konfort för busslinje 5, Rosengårds huvudbusslinje. I förstudien beskrivs resultaten av hittills gjorda utredningar och åtgärdsförslag presenteras. Ett skissförslag för utformning av Nobeltorget med de trafiktekniska åtgärderna har tagits fram och presenterats för tjänstemännen på gatukontoret. 3.7.3 E-mobility kollektivtrafik I ansökan ingår inköp av en elhybridbuss. Den avsiktsförklaring som tecknats mellan Tekniska nämnden och Skånetrafiken innebär att alla bussar (ca 15) som trafikerar linje 5 ska vara elhybrider eller på annat sätt drivas av miljövänligt bränsle. Det ger en betydligt högre effekt på utsläppen av växthusgaser än vad som angetts i ansökan. 3.8 Hyreslägenheter Herrgården Bostads AB Gröningen har en ny förvaltningsorganisation sedan 1 januari 2012, vilket har försenat åtgärden något, men den hinner genomföras inom programtiden. 17 (25)

3.8.5 Utbildning Arbetet har påbörjats med att sammanställa ett informations-/utbildningsmaterial. 3.8.6 Displayer Fyra leverantörer har lämnat offerter vad gäller installation och inköp av vattenmätare. 3.9 Cleantech Under 2011 har fokus varit på Testbed (se 3.9.1) och till viss del Marknadsföring (3.9.2), medan planering av Näringslivsdialog (3.9.3) och Expo (3.9.5) avser starta 2012. 3.9.1 Testbed Testbed syftar till att använda Malmö som en försöksyta för intressant miljöteknik och cleantechlösningar undersöks inom ramen för respektive åtgärd. Utöver det sker ett samarbete med Malmö Cleantech City, som är ett samarbete mellan Malmö stad, Malmö högskola och företag, med uppdrag att utveckla cleantechföretagandet i Malmö. Malmö Cleantech City arrangerar bl.a. företagsträffar med potentiella inköpare. I juni hölls ett informationsmöte för åtgärdsansvariga i programmet. I oktober arrangerades en företagsträff kopplat till åtgärden Hyreslägenheter Herrgården, där sju företag presenterade förslag på displayer för visning av vattenförbrukning. Fyra av dessa har getts möjlighet att lämna anbud. Den 16 november avhölls en öppen företagsträff med deltagande från Rosengård, där cleantechföretag fick presentera sina förslag på lösningar. 3.9.2 Marknadsföring Under året har de flesta åtgärder varit i planeringsstadiet och få konkreta resultat går att visa upp i detta tidiga skede. Trots det har intresset för studiebesök varit stort och programmet, eller delar av detta, har även presenterats på ett antal konferenser. Redan nu märks intresse från olika aktörer att göra ytterligare investeringar i Rosengård. Ett intresse som följs upp av de medverkande förvaltningarna. 15-20 studiebesök har tagits emot under 2011, med totalt över 200 deltagare. Rosengårdsstråket och Hållbara Hilda har ofta varit besökspunkter, men även stadsdelens planerade utveckling över tid har rönt stort intresse. Helhetsaspekter på hållbar utveckling och hur delaktighetsprocesser har använts kopplat till de fysiska investeringarna har varit viktiga diskussionsämnen. 3.9.3 Näringslivsdialog 3.9.4 Expo 18 (25)

3.10 Projektsamordning, information, uppföljning 3.10.1 Programsamordning Lena Eriksson, miljöförvaltningen, är övergripande ansvarig för programmet och Åsa Gonner, miljöförvaltningen, ansvarar för ekonomisk administration. En grupp bestående av Lena Eriksson, Moa Björnson (processledare) och Malin Sarvik (kommunikatör), samtliga miljöförvaltningen, har avstämningar en gång per vecka. En större grupp från miljöförvaltningen, som arbetar med projekt i Rosengård, har månadsvisa avstämningar och gemensamma planeringsdagar. Avstämning sker vid behov med en förvaltningsövergripande direktörsgrupp. Två gånger per år inbjuds samtliga åtgärdsansvariga och en del andra aktörer till en nätverksträff där åtgärdsansvariga kort beskriver dagsläget för respektive åtgärd och där projektledningen informerar om ändringar och andra relevanta aspekter ur ett genomförandeperspektiv. De olika åtgärderna har i sin tur sin egen projektorganisation, där miljöförvaltningens projektledning vid behov deltar i styr- och projektgrupper. WSP ansvarar för samordning av uppföljning och utvärdering av programmet (se 3.10.5). 3.10.2 Administration Se ovan. 3.10.3 Processledning Under 2011 har arbetet med dialogprocesser kopplade till åtgärder som ingår i HS Rosengård initierats, genomförts och dokumenterats. De syftar till att stärka kopplingen mellan de fysiska investeringarna och medborgares, föreningars och övriga intressenters idéer. Arbetet har utgått från de enskilda åtgärderna och miljöförvaltningen har bidragit med processledningskompetens. En delaktighetstrappa har använts för att se över och komma överens om vilken nivå av delaktighet som ska uppnås i olika processer och vilka resurser som finns och krävs för att svara upp mot detta. Delaktighetstrappan som används vid planering av medborgardialoger. 19 (25)

Under året har omfattande dialoginsatser gjorts inom Rosengårdsstråket, genom designworkshopar, stråkpromenader, testarrangemang och samarbeten med påverkansgrupper. Särskilt arbete har riktats på att lyfta fram tjejer i åldern 16-24 som motorer för hållbar stadsutveckling. Inom Hållbara Hilda och det angränsade projektet CLICC (Climate Living in Cities Concept med finansiering från EU:s LIFE-fond) har ett samarbete påbörjats med Kryddgårdsskolan och Malmö högskola. Där lär sig skoleleverna om hållbar stadsutveckling genom att investeringsprogrammets olika åtgärder vävs in i undervisningen. Under 2011 har både öppna evenemang och djupare dialoger genomförts. Totalt har ca 3 900 personer deltagit, varav 2 200 kvinnor (56 procent). Om de öppna evenemangen undantas har drygt 900 personer deltagit, varav drygt 600 kvinnor (67 procent). En del personer har deltagit vid mer än ett tillfälle varför antalet unika deltagare är något lägre. 3.10.4 Information och kommunikation En kommunikatör arbetar på deltid i programmet från mars 2011. En kommunikationsstrategi, en webbsida (www.malmo.se/hallbararosengard) och interna kommunikationsverktyg (mallar och ett gemensamt projektrum på webben för delning av information) är framtagna. En broschyr om investeringar i Rosengård med hög hållbarhetsprofil är under framtagande och blir klar våren 2012. Arbetet har i övrigt bestått av omvärldsbevakning och planering av kommunikationsinsatser för respektive åtgärd, så som skyltning, presentationsmaterial, budskapsformulering och mer långsiktig planering. Under året har särskilda kommunikationsinsatser genomförts inom åtgärderna Hållbara Hilda (i samband med t.ex. Hildadagen), Rosengårdsstråket (i samband med Malmöfestivalen och andra tillfällen då stråket uppmärksammats) och Klimatsmart matcentrum (utbildningar, framtagande av material m.m.). Se även under respektive åtgärd. För Rosengårdsstråket har följande genomförts 2011: Testarrangemang på aktivitetsytan (maj) Uppträdanden, marknad och workshops. Ca 300 besökare. Testarrangemang 2 (juli) Stand-up, basketturnering, café och graffitti. Ca 300 besökare. Infokampanj under Malmöfestivalen (augusti) Utdelning av 500 vykort. Tävling längs stråket. Testarrangemang stråket (september) Rullskridskoarrangemang längs stråket. Ca 100 medverkande Utställning på Bokaltorget (december 2011 januari 2012) Information om planerna för mötesplatser och aktivitetsyta. Ca 100 besökare. En workshop, med uppföljande möten, har hållits under ledning av konsult, för att hitta bra sätt för gemensam kommunikation mellan miljöförvaltningen och Rosengårds stadsdelsförvaltning. Se Bilaga 2 för exempel på informationsmaterial och Bilaga 3 för ett urval av artiklar som i olika utsträckning tar sin utgångspunkt i investeringsprogrammet, men där en del artiklar även belyser andra aspekter av arbetet med hållbar stadsutveckling i Rosengård. 20 (25)

3.10.5 Utvärdering WSP ansvarar för samordning av uppföljning och utvärdering av programmet. Malmö har tagit fram en plan för uppföljning av HS Rosengård. Denna berör alla åtgärder inom programmet samt åtgärden Rosengårdsstråket från projektet Hållbar stadsutveckling Malmö från öst till väst. Detta då Malmö stad fått OK från Boverket att flytta åtgärden till HS Rosengård när det gäller uppföljning. Inga säkra resultat fokus på processen Detta är programmets första genomförandeår och flertalet åtgärder har främst planerat och strukturerat arbetet och inte genomfört investeringarna. Från 2011 kan därför inga slutsatser dras utan nedan beskrivs processen vid framtagande av mallar för uppföljning. Arbetet med uppföljning och utvärdering 2011 Dokumenten för den projektövergripande utvärderingen (indikatorer etc. som ska beskriva resultaten av projektet som helhet) har utvecklats efter att uppföljningsplanen lämnats in till Boverket. Dels för att på ett tydligare sätt följa upp de sociala och ekonomiska effekterna av programmet, och dels för att genom en ändrad formulering av indikatorerna minska risken för missförstånd vid ifyllandet av mallarna och därmed tolkningen av resultatet. Arbetsgång Tidig höst 2011 presenterades alla framtagna mallar för samtliga åtgärdsägare: Övergripande indikatorer Åtgärdsspecifika indikatorer Umeå-dokumentet för energiutvärdering för fastigheter Under hösten genomfördes enskilda möten med samtliga åtgärdsägare. Målet var att identifiera verksamhetsrelevanta indikatorer som samtidigt mäter måluppfyllelsen visavi ansökan. Vid mötena skedde en genomgång av föreslagna indikatorer och ändring där så var relevant. Åtgärdsägare med fastigheter fick också en presentation av Umeå-dokumentet. Vidare stöd har getts där så har behövts. I början av 2012 har åtgärdsägarna lämnat in ingångsdata för sina respektive åtgärder, som kommer att användas som referensvärden för uppföljningen. Erfarenheter från 2011 Genom det nära samarbetet med åtgärdsägarna har det varig möjligt att nå viktig och annars svåråtkomlig information. Föreslagna indikatorer har utvärderats och ändrats utifrån vad som är relevant för respektive verksamhet och åtgärd, vilket har lett till ett smidigare förfarande för respektive åtgärdsägare vid ifyllandet av mallarna. De utmaningar som uppstått har till stor del bestått i att nyckelpersoner slutat inom åtgärden, att åtgärden bytt utförare (åtgärd Herrgården där byte av förvaltare skett) eller att ägandeskapet för en viss aktivitet inom en åtgärd varit otydligt. Dessa problem har dock varit behjälpta av utvärderingsprocessen som tvingat fram frågeställningar och svar på dessa. Trots att vi 2011 inte kan dra några säkra slutsatser ser vi en stor nytta av årlig uppföljning: 21 (25)

Vi lär oss av processen och kan identifiera bättre indikatorer, arbetssätt, var mer tid behövs etc. inför kommande års utvärdering. Utvärderingsprocessen uppmärksammar oklarheter och komplexiteter som behöver utredas, vilket är bra både för nästa års uppföljning och för programmet som helhet. Åtgärdsägarna lär sig planering och tydlighet i dokumentation och planering av åtgärder. Uppföljning av samverkan En specifik utvärderingsinsats belyser hur programmet arbetat med förvaltningsövergripande samverkan och delaktighetsprocesser med boende och andra aktörer. Intervjuer har genomförts med cirka 20 personer (tjänstemän på Malmö stad samt andra aktörer som Malmö stad samarbetar med i programmet) om hur dessa ser på handling i samverkan och vad som kan förbättras. Denna intervju ska upprepas våren 2013. Utöver det planeras för ett dokument som beskriver de olika metoder för samverkan och delaktighet som använts i programmet. Här används bland annat några av programmets åtgärder som exempel. Syftet är att underlätta för andra projekt i Malmö stad och för andra kommuner att mer strukturerat arbeta med samverkan och delaktighet. Pilotstudie om GIS som analysverktyg WSP har anlitats för en pilotstudie om hur GIS kan användas som ett verktyg i utvecklingsarbetet i Rosengård. Studien har fokuserat på trygghetsaspekter kopplat till en sträcka av Rosengårdsstråket och avslutas våren 2012. Samarbeten med högskola/universitet Göran Cars och Karin Bradley med flera (KTH) har initierat ett forskningsprojekt för att se hur de sociala aspekterna tas till vara vid de fysiska investeringarna som har klimat som fokus. Rosengård är ett av deras case studies. Formerna för detta återstår att få klarhet i. Ett möte har genomförts med forskare från Malmö högskola, Lunds universitet, Internationella miljöinstitutet och SLU Alnarp för att uppdatera dem om programmet och erbjuda en forskningsarena, och samtidigt bli uppdaterad kring vilka forskningsprojekt som är på gång som kan vara relevanta för investeringsprogrammet. Årliga möten planeras för fortsatt uppdatering och för att få forskarnas synpunkter på de investeringar som genomförs utifrån deras olika perspektiv. Pågående forskningsprojekt som direkt eller indirekt adresserar programmet är bland annat: Formas finansierar ett forskningsprojekt om stråk med bland annat Magnus Johansson, Peter Parker och Carina Listerborn (MaH) och Tim Delshammar (SLU). De studerar betydelsen av stråk, delaktighet och användningen av mellanrummen mellan husen. Rosengårdsstråket används som forskningsobjekt och HS Rosengårds processledare intervjuas regelbundet i studien. Bernadette Kiss (IIIEE) planerar ett forskningsprojekt kring ekonomi vid renoveringar. Det har varit i planeringsfasen under 2011 men det är mycket möjligt att Hållbara Hilda används som ett av forskningsobjekten. Mistra Urban Futures har genomfört ett pilotprojekt kring utmaningen att åstadkomma samverkan i arbetet med hållbar stadsutveckling. Ett av de undersökta samverkansprojekten är Malmös Områdesprogram för social hållbarhet. 22 (25)

Pilotprojektet använder sig av ett transdisciplinärt angreppssätt, vilket innebar att en grupp forskare och tjänstemän tillsammans analyserar fallen. Utöver det har ett antal högskoleutbildningar genomfört projektarbeten kopplat till programmet. Det är bland annat samarbeten med: Masterstudenter på Interaktionsdesignprogrammet, Malmö Högskola, kring koncept för Aktivitetsytan genom frågeställningen: Hur kan man genom interaktionsdesign skapa en plats som gynnar ett jämställt användande? I december presenterades studenternas arbeten och möjliga samarbeten diskuterades. Masterstudenter på SLU Alnarp som under hösten 2011 skrivit uppsatser som utgått från hållbar stadsutveckling med utgångspunkt i Rosengårdsstråket. Deras arbeten presenterades för Rosengårdsstråkets projektgrupp i december. Kursen Urban kreativitet på K3, Malmö Högskola och Rosengårds stadsdelsförvaltning. Det avslutades med presentationer i november och skriften Turning Rosengård Från bostadsområde till levande stadsdel, Idékatalog för hållbara strategier och idéer för Rosengård. 4. EKONOMISK REDOVISNING Nedan redovisas upparbetade och redovisade kostnader i tabellform. Den första tabellen är på åtgärdsnivå och därefter följer tabeller på delåtgärdsnivå för de åtgärder som redovisat kostnader för 2011. En del åtgärdsägare har upparbetade kostnader för 2011, vilket framgår av ovanstående rapport, men har valt att redovisa kostnaderna när respektive delåtgärd är helt genomförd, varför deras kostnader för 2011 inte redovisas nedan. Miljöförvaltningen har sammanställt transaktionslistor, fakturakopior och underlag för tidredovisning vilket finns att tillgå vid förfrågan/revision. Ekonomisk sammanställning på åtgärdsnivå Åtgärd (nr) Åtgärd (namn) Stödberättigad kostnad (beslut) Bidrag (beslut) Redovisade fakturor (2011) Redovisad tid (2011) Använt bidrag (2011) 1 Hållbara Hilda 20 350 000 6 105 000 2 439 071 156 355 777 128 2 Renewable Rosengård 116 050 000 12 815 000 0 0 0 3 Förtätning Rosengård 42 400 000 12 620 000 0 0 0 4 Rosengårds ishall 8 622 300 2 586 160 0 0 0 5 KlimatSMART matcentrum 9 425 000 2 827 500 308 249 714 162 307 052 6 Värner Rydénskolan 7 892 300 2 367 690 0 0 0 7 Hållbara resor 26 500 000 7 950 000 0 0 0 Hyreslägenheter 8 Herrgården 883 000 264 900 0 0 0 9 Cleantech 4 834 386 1 400 000 0 49 212 14 764 10 Projektsamordning m.m. 12 662 500 3 798 750 564 289 1 436 503 500 219 Summa 249 619 486 52 735 000 3 311 609 2 356 232 1 599 163 23 (25)

1 Hållbara Hilda Ekonomisk sammanställning (fakturor exkl moms) Hållbara Hilda Stödberättigad kostnad (beslut) Bidrag (beslut) Redovisade fakturor (2011) Redovisad tid (2011) Använt bidrag (2011) Varmvattendrivna hushållsapparater 465 000 139 500 14 300 2 033 4 900 Solceller och solvärmehybridsystem 5 000 000 1 500 000 75 825 29 551 31 613 Återvinning av organiskt avfall 7 000 000 2 100 000 758 250 110 230 260 544 Öppna dagvattensystem 1 000 000 300 000 32 375 4 691 11 120 Gröna tak 900 000 270 000 10 575 1 407 3 595 Tillvaratagande av regnvatten 2 100 000 630 000 29 100 4 221 9 996 Cykelpool 875 000 262 500 30 025 4 222 10 274 Elarbetsfordon 120 000 36 000 125 000 0 36 000 Boendeprogram 2 675 000 802 500 1 363 621 0 409 086 HSB Riks infokampanj 215 000 64 500 0 0 0 Summa 20 350 000 6 105 000 2 439 071 156 355 777 128 5 KlimatSMART matcentrum Ekonomisk sammanställning (fakturor exkl moms) KlimatSMART Matcentrum Stödberättigad kostnad (beslut) Bidrag (beslut) Redovisade fakturor (2011) Redovisad tid (2011) Använt bidrag (2011) KlimatSMART Matcentrum 8 000 000 2 400 000 309 344 714 162 307 052 Odlingsåtgärder 1 425 000 427 500 0 0 Summa 9 425 000 2 827 500 309 344 714 162 307 052 9 Cleantech Ekonomisk sammanställning (fakturor exkl moms) Clentech Stödberättigad kostnad (beslut) Bidrag (beslut) Redovisade fakturor (2011) Redovisad tid (2011) Använt bidrag (2011) Testbed 1 234 386 370 316 0 18 747 5 624 Marknadsföring 1 000 000 300 000 0 30 465 9 140 Näringslivsdialog 100 000 30 000 0 0 0 Expo 2 500 000 700 000 0 0 0 Summa 4 834 386 1 400 316 0 49 212 14 764 24 (25)