Rapport från första mötet för expertreferensguppen under SCBs regeringsuppdrag att utveckla innovationsindikatorer Författare: Sten Dieden Martin Andersson
Inledning Med ändamålet att få tillgång till sakkunskap och expertisens förslag på prioriteringar och arbetsinriktning under SCBs regeringsuppdrag att utveckla innovationsindikatorer har SCB sammansatt en expertreferensgrupp. Gruppens första möte hölls under tre timmar på förmidagen den 27:e maj 2013. Syftet med expertreferensgruppens möte var att insamla de olika experternas tolkningar av uppdraget och de prioteringar experterna skulle föreslå, riktat mot konkreta åtgärder och deliverables. Den här rapporten redogör för de förslag som framlades under mötet. De närvarande experterna var: Jan Andersson (SCB) Martin Andersson (CIRCLE) - sammankallande Lars Bager-Sjögren (Tillväxtanalys) Pontus Braunerhjelm (Entreprenörskapsforum) Charles Edquist (CIRCLE) Magnus Henrekson (IFN) Hans Lööf (CESIS) Gustav Martinsson (SIFR) Rolf Nilsson (VINNOVA) och Roger Svensson (IFN). Per Frankelius (LIU) var förhindrad att delta, men har varit vänlig att delge sitt inspel till mötet skriftligen Under mötet tilldelades var och en av experterna 5-10 minuter att i korthet redogöra för sina tolkningar och förslag. Den här rapporten listar experternas huvudpunkter i den turordning de presenterats, grupperar liknande åsikter, samt presenterar några omedelbara reflektioner, riktade mot arbetet att omvandla åsikter till konkreta åtgärder under projektet. Expertinspel på uppdragstexten och förslag till prioriteringar Inbjudan till mötet gav följande exempel på frågor, som sedan dryftades under mötet: Finns det behov av nya indikatorer/data och i så fall vilka? Bör SCB också satsa på att förbättra kvaliteten/täckningen/tillgången till existerande data, i så fall på vilket sätt? Bör specifika datamaterial, som t.ex. CIS, utvidgas och anpassas till olika typer av företag/näringar? Nedan följer först huvudpunkterna i de olika experternas presentationer i den ordning de presenterades. Därefter listas och grupperas teman och prioriteringar med kortfattade hänvisningar till de olika experternas uttalanden. Notera att experter som presenterat senare i turordningen kan ha utelämnat teman som redan nämnts av andra ur sina presentationer. Sådana eventuellt avsiktliga utelämnanden gör det olämpligt att rangordna teman eller prioriteringar efter hur många experter som dryftat dem. 1
Sammanfattning av presentationers huvudpunkter Tillväxtanalys: Lars Bager-Sjögren Bättre kvalitet och precision på nuvarande statistik bör vara ett övergripande mål. SCB kan även fokusera på att ta fram nya tabeller/information ur befintliga data. Öka precisionen statistiken Öka urvalstorlekar Vidga populationer Öka upplösningen på input-output tabeller Öka frekvensen på mätning Ta fram nya tabeller ur befintligt statistik Koncernperspektiv vs SME Internationella ftg Snabbväxare Lars Bager-Sjögren lyfte även fram behovet av förbättrad tillgänglighet till innovationsrelaterade data. Om någon ny indikator ska tas fram bör denna fokusera på immateriella tillgångar. Som ett exempel på ny information från befintliga data nämnde Lars arbetet med att identifiera individer bakom patent (dvs. uppfinnare) som bl.a. Olof Ejermo jobbar med på CIRCLE, Lunds universitet. Lars Bager-Sjögren poängterade även att en av de mest robusta innovationsindikatorerna är långsiktig produktivitetsutveckling, och att produktivitetsutveckling som drivs av förbättrad kvalitet på produkter/tjänster är väsentligt. Här hänvisas till Using productivity growth as an innovation indicator, av Bronwyn H. Hall (2011), Report for the High Level Panel on Measuring Innovation, DG Research, European Commission (http://ec.europa.eu/commission_2010-2014/geogheganquinn/hlp/documents/20120309-hlp-productivity-innovation_en.pdf). IFN - Magnus Henrekson Det är viktigt att notera regelverkens inverkan på företagens rapportering av innovationsutgifter. Ett exempel är att en ökning av FoU-utgifter förutspås om skattereglerna ändras. Mer data om spridning av innovationer vore önskvärt. Innovation i tjänstesektorn är viktigt att studera. Olika definitioner av innovation kan behövas för olika sektorer. Innovation och insteg, i och genom offentliga sektorn är viktigt. Bland immateriella egenskaper är design är viktigt att studera. Design och känsla i produkter kan vara viktigare än teknisk innovation. 2
Pontus Braunerhjelm Ett universellt innovationsbegrepp är problematiskt och det finns ett behov av att anpassa vad som avses med innovation till olika kontexter. Tillgång till, eller att ha fått, venture capital är högt korrelerat med innovation. Charles Edquist Det är av yttersta vikt att skilja mellan innovation i sig självt (output), determinanter för innovation (input) och effekter/konsekvenser av innovation som t.ex. ökad tillväxt. Det saknas bra outputindikatorer, så behov föreligger av att förbättra existerande indikatorer eller utveckla nya. Outputindikatorer bör utvecklas och mätas på disaggregerad nivå. En viktig fråga är hur man för ändamålet bör taxonomisera innovationer. Innovationsupphandling är ett viktigt tema. European Innovation Scoreboard är inte utan svagheter och bör granskas närmare. Sverige faller olika ut på olika mått. Resultat kan lätt bli skeva med alltför sammansatta indikatorer som blandar input/outputs. Roger Svensson Ett konkret förslag på en ny innovationsindikator är kvalitetsjusterade patent. Dock gäller att alla branscher inte använder patent och upphovsrätter registreras inte. En svaghet vid CIS är att företagen själva bedömer vad som är innovativ verksamhet. Gustav Martinsson Swedish House of Finance har en databas till grundlag för finanspolitik som skulle kunna vara modell för en motsvarande databas för innovationspolitik. Användarvänlighet är en hög prioritet. Hans Lööf Tre viktiga komponenter i den typ av innovationsforskning som bedrivs genom analys av mikrostatistik är: Teori och metodologi för mikrodatabaserad forskning Den ekonometriska apparat som används Statistikens kvalitet Den systematiska kvalitetsgranskning av datan som utförs av SCB är viktig. Det existerar vidare ett vitt spektrum av analyser och transparens efterlyses, som tillåter olika forskare att granska och replikera varandras resultat. Kunskapsöverspillning mellan företag är otillräckligt mätt. Här bör appliceras ett systemperspektiv där man studerar överspillning genom export, import, samarbeten och uppköp. Ägandeförhållanden kan också påverka kunskapsöverspillningen. Information om persistent vs. temporärt innovativa företag saknas. Kunskapsintensiva tjänsteföretag är viktiga och kan tänkas ha en viktig roll i spridningen av innovation. 3
Patent är viktigt, eftersom FoU, patent och produktivitet är högt korrelerade. SCB bör även införskaffa PatStat-data. Internt lärande i innovativa företag, utöver utbildning, mäts inte idag. CIS bör upprepas varje år. VINNOVA - Rolf Nilsson VINNOVAs prioriteringar är: Prioritet 1: Länka mikrodata från olika register inom och utanför SCB så att det blir möjligt att studera olika aspekter (ägarförhållande; lokalisering; FoU; anställda och deras utbildning, lön mm; export fördelad på varor och tjänster; förädlingsvärde; produktivitet; IPR; innovationsverksamhet, etc.). Gäller (där det är möjligt) såväl arbetsställe, företag som koncern. Prioritet 2 Policyrelevanta tidsserier som tar hänsyn till organisatoriska förändringar och omläggning och revideringar av statistiken. Innefattar även att utreda och åtgärda direkta inkonsistenser i statistiken. Data som belyser svenska företagsenheters position i globala företagsstrukturer och värdekedjor/nät (inkl. integrerad statistik över FoU-finansiering samt handel med FoU-tjänster och licenser till och från Sverige) Utveckla data för samverkan mellan universitet/högskola och omgivande samhälle. Bl. a uppgifter avseende in-kind-bidrag. Kopplar till VINNOVAs reg. uppdrag Innovation i och genom offentlig sektor. Kopplar till användarnas betydelse för innovation. Avseende urvalsundersökningarna Utökat urval i undersökningarna, inkludera mikroföretag och fler branscher Förbättrad data på regional nivå Utveckla paneldata samordning av urval mellan undersökningar Precis som för Lars Bager-Sjögren på Tillväxtanalys står alltså förbättrad kvalitet/länkar/tillgänglighet till befintliga data högt dagordningen. SCB - Jan Andersson Innovation omfattar ett (alltför) brett spektrum av företeelser. Det blir viktigt att definiera det egentliga målet för analysen. Intraprenörskap, d.v.s. innovationsarbete av individer inom existerande verksamheter, är viktigt. Mobilitet är centralt för kunskapsspridning och innovation. Jan menade att företeelser runt mobilitet som bör analyseras är: (i) Vilka rör sig? (ii) Hurdan är dynamiken över tid? (iii) Pendling (iv) Regionförstoring. 4
CIRCLE - Martin Andersson IT, IT-använding och IT-utveckling, är inte tillfredsställande kartlagt. I sammanhanget är inte minst embedded software av stor vikt. Mjukvaruutveckling blir alltmer integrerat i företags innovationsarbete. Ett annat återkommande problem i analyser är avsaknaden av information om företagens marknader - Var finns marknaden? och Vilka utgör marknaden?. Detta är speciellt viktigt för kunskapsintensiva tjänsteföretag vem använder tjänsterna? Mer detaljerad försäljningsdata efterlyses. Linköpings Universitet Per Frankelius Innovation bör definieras som något principiellt nytt som vinner insteg på en marknad eller ett samhälle. Merparten av det som faktiskt avses i samhällsdebatten (och forskningen), där innovationsbegreppet används, är inte innovation. Ofta finns brister originalitet, och diskussioner om innovation handlar allt som oftast om utveckling av teknik, produkt eller något annat, även om insteg saknas. Ovanstående leder till att det som avses överdriver graden av innovation vilket leder till att policymakers Får en förskönad bild av innovation som inte stämmer med verkligheten Har tenderat att göda produkt- och teknikutveckling mer än att göda insteg Besläktat till brist på originalitet är också tesen att det som idag mäts som innovation innehåller en hög grad av imitation. Det föreligger också ett behov att dela upp det som idag kallas för inkrementell innovation i två kategorier: Dels inkrementell innovation, dels utveckling utan innovationshöjd. Tematisk sammanställning av expertinspel Statistisk kvalitet Större och förbättrade urval för relevanta undersökningar är önskvärda. Detta betonades av i stort samtliga experter. Det är viktigt att kunna länka mikrodata från olika register inom och utanför SCB. Det är även önskvärt med långa tidsserier av policyrelevant data där hänsyn tagits till omläggningar av statistiken. Åtgärder inom detta tematiska fält bör vara genomförbara men är sannolikt kostsamma. Att länka mikrodata bör dock kunna genomföras till relativt låg kostnad då SCB har avidentifierade data och kan länka individer/företag/arbetsställen/koncerner. Harmonisering av urvalen i olika data (t.ex. CIS, FoU, IT) bör också vara genomförbart. Förbättrade definitioner av innovation Ett universellt innovationsbegrepp är problematiskt. Innovation täcker ett brett spektrum av företeelser varje analys kräver en närmare precisering av målet. Det föreligger behov för olika definitioner när man t.ex. undersöker innovation i varu- respektive tjänstesektorn. Det krävs adekvata taxonomier av innovation(er) för att kunna utveckla bra outputindikatorer. Konceptet Insteg bör ingå i innovationsdefinitionen. Det är viktigt att kunna särskilja a) innovation från imitation och b) "utveckling utan innovationshöjd" och inkrementell innovation. 5
Flera experter uttalade en viss skepsis mot matnyttigheten i att utveckla helt nya indikatorer. Kostnaden är hög och definitioner svåra. Vidare påtalades att outputindikatorer är per definition svårt eftersom output för ett företag kan vara en input för ett annat. Samtidigt är produktivitet det som vi vet driver långsiktig tillväxt. Spridning av innovation och kunskap Mer data om spridning av innovationer vore önskvärt. Ett systemperspektiv bör appliceras där man studerar överspillning genom export, import, samarbeten och uppköp. Internt lärande i innovativa företag, utöver utbildning, mäts inte. Kunskapsintensiva tjänsteföretag kan tänkas ha en viktig roll i spridningen av innovation. Försäljningsdata är speciellt viktigt i sammanhanget vem köper kunskapsintensiva tjänster? Intraprenörskap är också en viktig dimension. Företeelser runt innovatörers mobilitet som bör analyseras är: (i) Vilka rör sig? (ii) Hur förändras mobiliteten över tid (dynamiken)? (iii) Pendling och (iv) Regionförstoring. Här borde det finnas möjligheter till förbättring, t.ex. genom mer detaljerade input-output matriser för olika sektorer. Detta är dock sannolikt mycket kostsamt. Innovation inom tjänstesektorn De kunskapsintensiva tjänsteföretagens roll för svensk innovation behöver kunna analyseras i större grad, inte minst eftersom de svarar nästan all sysselsättningstillväxt de senaste årtiondena. Kunskapsintensiva företag kan också ha en viktig roll i spridningen av innovation. Tjänstesektorerna omfattas även av CIS. Ska en riktad satsning mot tjänstesektorn göras måste den föregås av en ordentlig genomgång av vad som avses med innovation inom tjänster. Detta för också med sig diskussioner och definitioner av design, intangibles, etc. Detta är viktigt men sannolikt både kostsamt och arbetskrävande. Innovation och den offentliga sektorn I sammanhanget bör man särskilja innovation i och innovation genom offentliga sektorn. Innovationsupphandling är en viktig aspekt, och den offentliga sektorn kan vara viktig för spridning av innovationer, och bör därför beaktas i sammanhanget insteg. Detta är ett område som kräver nya data och sannolikt ny insamling. En möjlighet är att införa en ny fråga i FoU eller CIS-undersökningen som explicit utreder i vilken utsträckning den offentliga sektorn är första kund eller beställare. Insteg Innovation bör definieras som något principiellt nytt som vinner insteg på en marknad eller ett samhälle. Merparten av det som hänvisas till som innovation i samhällsdebatten/ forskningen brister ofta både originaliteten och i grad av insteg. Insteg bör inte beaktas som något som endast sker på kommersiella marknader, utan kan ske genom offentligt nyttjande. Flera experter menade att detta är en viktig poäng. Det är oklart hur detta kan operationaliseras. Om inte insteg på kommersiella marknader kan approximeras genom försäljningsdata (som redan i detta skede i stort sett saknas), blir det sannolikt mycket kostsamt att utveckla indikatorer baserade på idén om insteg. Vi betonar dock att idén är mycket god. 6
Patent Patent är viktigt, eftersom FoU, patent och produktivitet är högt korrelerade. Eftersom som information saknas om kommersialiserade patent föreligger behov för annan kvalitetsbedömning. SCB bör även införskaffa PatStat-data. Patent kan vara input men också output. En styrka med patent är dock tillgängligheten och förekomsten av etablerade metoder för kvalitetsjustering. CIS Ett förslag var att CIS bör upprepas varje år. Det är dock en betydlig svaghet vid CIS att företagen själva bedömer vad som är innovativ verksamhet. Internt lärande i innovativa företag, utöver utbildning, mäts i begränsad omfattning. IT och IT-användning IT, IT-användning och IT-utveckling, är inte tillfredsställande kartlagt. I sammanhanget är inte minst embedded software av stor vikt. Det borde finnas möjlighet att harmoniera denna undersökning med t.ex. FoU och CIS. Marknader och försäljningsdata Ett annat återkommande problem i analyser är avsaknaden av information om företagens marknader - Var finns marknaden? och Vilka utgör marknaden?. Detta är speciellt viktigt för kunskapsintensiva tjänsteföretag vem använder tjänsterna? Mer detaljerad försäljningsdata efterlyses. Här borde det finnas möjligheter till förbättring, t.ex. genom mer detaljerade input-output matriser för olika sektorer. Detta är dock sannolikt mycket kostsamt. Reflektioner runt arbetet framåt Som nämnts var avsikten med mötet för expertreferensgruppen att insamla experternas tolkningar av uppdraget och deras prioriteringar riktade mot konkreta åtgärder och deliverables. Ovan framställs en rad föreslagna tematiska prioriteringar, med författarnas korta kommentarer till genomförbarheten av de olika förslagen. För att utnyttja förslagen från mötet torde de närmast förestående utmaningarna för SCB vara att parallellt Identifiera konkreta åtgärder med vars hjälp man skulle implementera (ett urval av) de tematiska prioriteringarna. Utveckla kriterier för att kunna rangordna de olika tematiska prioriteringarna. Exempel på kriterier skulle kunna vara behov och kostnad av ny data, genomförbarhet, tidsåtgång, och resultatens varaktighet (efter projektets slut), samt relevans till uppdraget. 7
En tänkbar väg framåt vore att undersöka experternas egna intressen av att själva leda arbete vidare med tematiska prioriteringar, förslagsvis i arbetsgrupper där SCB:s personal också skulle ingå. En första uppgift för varje grupp skulle i så fall kunna vara att närmare precisera realistiska målsättningar inom varje prioritet och de åtgärder som skulle krävas för att nå målsättningarna. Baserat på förslag från arbetsgrupperna skulle SCB i sin tur kunna besluta om implementering och finansiering av åtgärderna. 8