Rutin Diarienr: Ej tillämpligt 1(6) Dokument ID: 09-98069 Fastställandedatum: 2016-06-09 Giltigt t.o.m.: 2017-06-09 Upprättare: Caroline E Holmsten Fastställare: Anna Gustavsson Höftfraktur, Fysioterapi specialistvård Innehåll 1. Syfte och omfattning... 1 2. Allmänt... 1 3. Ansvar och roller... 2 4. Beskrivning... 2 4.1. Behandlingsmål... 2 4.2. Operationsmetod... 2 4.3. Regim och restriktioner... 3 4.3.1. Artroplastik (hel- eller halvplastik)... 3 4.3.2. Osteosyntes (märgspik, skruvar och/eller skruvplatta)... 3 4.4. Postoperativ rehabilitering (1, 2)... 3 4.4.1. Fas 1... 3 4.4.2. Fas 2... 4 4.4.3. Fas 3... 4 4.5. Utskrivningsdag (1, 2)... 4 4.6. Dokumentation... 4 4.7. Kvalitetsregistrering... 4 4.8. Ordination hjälpmedel... 5 4.9. Uppföljning... 5 5. Plan för kommunikation och implementering... 5 6. Dokumentinformation... 5 7. Referenser... 5 1. Syfte och omfattning Behandlingsrutinen avser fysioterapeutisk behandling av patienter opererade på grund av höftfraktur. Rutinen omfattar alla höftfrakturer oavsett operationsmetod och frakturorsak och gäller inom Fysioterapi Specialistvård. 2. Allmänt Antalet äldre personer i befolkningen ökar och i takt med detta även förekomsten av höftfrakturer. I Sverige beräknas antalet som årligen drabbas av höftfrakturer till omkring 18 000 personer. Av dessa är tre fjärdedelar kvinnor och medelåldern för höftfrakturer i Sverige är 80 år (1, 2). Osteoporos är vanligast förekommande bland äldre kvinnor och är en vanlig orsak till fraktur efter fall (3). Höftfraktur tillhör en av de största och mest vårdkrävande diagnosgrupperna inom sjukvården och det innebär en hög risk för nedsatt livskvalitet och ökad risk för dödlighet (1, 3). Det är viktigt att denna patientgrupp får ett tidigt omhändertagande för att möjliggöra återgång till tidigare aktivitetsnivå och för att minska risk för passivitet (1). Medelvårdtiden i Sverige är cirka tio dagar och ungefär hälften av patienterna återgår direkt till tidigare boendeform (1, 2). Faktainsamling har skett via genomgång av Socialstyrelsens riktlinjer för vård och behandling av höftfraktur, årsrapport från RIKSHÖFT 2011, SBU-rapport för
Rutin 2(6) osteoporos samt andra ortopedklinikers behandlingsriktlinjer. Landstinget i Jönköpings län, Ortopedicentrum i Östergötland och Skaraborgs sjukhus hade offentligt tillgängliga riktlinjer för höftfraktur som innefattade fysioterapeutiska åtaganden. 3. Ansvar och roller Samtliga fysioterapeuter inom Fysioterapi Specialistvård i Region Gävleborg ansvarar för att följa denna rutin vid omhändertagande av patienter med höftfraktur. 4. Beskrivning 4.1. Behandlingsmål I Socialstyrelsens nationella riktlinjer rekommenderas att det övergripande rehabiliteringsmålet bör vara att patienten ska kunna återvända till sitt ursprungliga boende med samma fysiska, psykiska och sociala funktionsnivå samt livskvalitet som före frakturen. Inför utskrivning till självständigt boende bör patienten klara av- och påklädning, förflyttningar samt toalettbesök med eller utan hjälpmedel (2). Lokalt uppsatta delmål: Motverka inaktivitetskomplikationer i andnings- och cirkulationsorganen samt trycksår Förståelse för regim och eventuella restriktioner efter respektive operationsmetod Förståelse för vikten av egenansvar för funktionsträning Optimera balans samt muskelfunktion i det opererade benet Utifrån tidigare funktionsnivå uppnå självständighet vad gäller förflyttningar och gång med gånghjälpmedel på plan mark samt vid behov i trappa Känna trygghet inför hemgång 4.2. Operationsmetod Frakturens ålder, lokalisation och dislocering samt patientens ålder och tillstånd avgör val av operationsmetod. Cervikala femurfrakturer opereras med enbart skruvar alternativt, vid stor felställning, artroplastik (hel- eller halvplastik). Pertrochantära eller subtrochantära femurfrakturer opereras med osteosyntes (skruvplatta eller märgspik eventuellt med förstärkning av cerklage) (1, 2). De cervikala skruvar som används kallas Olmedskruvar, märgspik PFNA (proximal femur nail antirotation) och skruvplattan DHS (dynamic hip screw). Vid komplicerad fraktur kan även DHS och Olmedskruvar kombineras.
Rutin 3(6) 4.3. Regim och restriktioner Om inte operatören anger annat gäller full belastning på samtliga opererade höftfrakturer. 4.3.1. Artroplastik (hel- eller halvplastik) Patienter som opererats med total höftplastik ska undvika flexion mer än 90, adduktion och kraftig rotation i höftleden framför allt sex veckor postoperativt för att minska risken för protesluxation (6, 7). Höften blir mer stabil ju längre tiden får gå efter operationen. I Region Gävleborg tillämpas dessa restriktioner även för patienter opererade med halvplastik med tanke på att viss luxationsrisk förekommer. Patienten kan sitta på vanlig stol och toalett men skall undvika kraftiga framåtböjningar som t ex vid av- och påtagning av skor och strumpor samt vid uppresning. Patienten ska undvika att korsa benen och bör därför ha kudde mellan knäna i sidliggande, på den icke opererade sidan, för att motverka detta. Griptång och strumppådragare rekommenderas. Inga övriga hjälpmedel behövs om inte särskilt behov föreligger (6, 8). Höftprotesoperation kan ske genom antingen främre (anterolateralt) snitt, som innebär påverkan på m gluteus fäste på trochanter major, eller bakre (posteriort) snitt, där bakre strukturer delas och sedan återsutureras. Patienter som opererats med främre (anterolateralt) snitt ska under minst sex veckor ej träna specifik, aktiv höftabduktion och bibehålla gånghjälpmedel (5). Vid mer komplicerade frakturer eller beroende på operationsresultatet, kan patienter tilldelas en mer restriktiv regim ( gammal regim ). Förutom sedvanliga protesrestriktioner begränsas även flexion till 70 i minst sex veckor postoperativt eller längre utifrån operatörens ordination. Patienten behöver såldes framåtlutade förhöjningshjälpmedel i sittande. Tillåten belastning avgörs av operatören. 4.3.2. Osteosyntes (märgspik, skruvar och/eller skruvplatta) I regel gäller fritt rörlighetsuttag i höftleden vid osteosyntes av höftfraktur om operatören inte anger annat. 4.4. Postoperativ rehabilitering (1, 2) 4.4.1. Fas 1 Det är viktigt med tidig mobilisering för att motverka inaktivitetskomplikationer efter operationen där tvärprofessionell, målinriktad rehabilitering rekommenderas Patienten uppmanas belasta benet så mycket som smärta och regim tillåter för att gynna läkning samt motverka förlust av bentäthet och muskelmassa Fysioterapeut informerar patienten om operationsmetod och operatörens regim muntligt och skriftligt enligt respektive patientinformation. Patienter som opererats med osteosyntes alternativt halvplastik tilldelas skriftligt träningsprogram i syfte att minska risk för förlorad muskelfunktion i
Rutin 4(6) opererade benet. Patienter opererade med helplastik får istället vidare träningsinstruktioner vid fysioterapeutisk uppföljning 6-8 veckor postoperativt Patienten uppmanas till tåhävningar, andningsgymnastik samt aktiva rörelser i liggande, sittande och stående för att motverka inaktivitetskomplikationer Fysioterapeut/avdelningspersonalen hjälper patienten vid förflyttning i och ur säng (valfri sida) och till stående. Eventuell gångträning med adekvat gånghjälpmedel Patienten uppmanas göra så mycket som möjligt själv enligt instruktion 4.4.2. Fas 2 Mobilisering tillsammans med avdelningspersonalen så mycket som möjligt - sitta uppe vid måltider, hygienskötsel och toalettbesök Träning av förflyttningsteknik i och ur säng upp till stående alternativt över till rullstol beroende på tidigare funktionsnivå och eventuella postoperativa restriktioner. Hemmiljön efterliknas och patienten uppmanas vara självständig i så stor utsträckning som möjligt Gångträning med gåbord eller annat lämpligt gånghjälpmedel Instruktion om rätt gångteknik 4.4.3. Fas 3 Fortsatt funktions- och teknikträning vid behov Trappträning vid behov Hjälpmedelsutprovning och -ordination 4.5. Utskrivningsdag (1, 2) När patienten bedöms som medicinskt färdigbehandlad och planeras för utskrivning bör gånghjälpmedel och vidare planering av fortsatt rehabilitering i hemmet ses över Patienten uppmanas till fortsatt aktivitet i hemmet samt promenader efter förmåga Vid hemgång sker överrapportering till primärvård/hemsjukvård/kommunen inför uppföljning enligt rutin (se 4.9 Uppföljning) 4.6. Dokumentation Journalföring sker i Melior enligt gällande rutin för Fysioterapi Specialistvård. 4.7. Kvalitetsregistrering Alla höftfrakturer kvalitetsregistreras i Melior under aktiviteten Lokal uppföljning ft. På de sökord med flervalsalternativ väljs Ej aktuellt då orsaken är patientrelaterad och Nej då orsaken är personal- eller vårdrelaterad. Under sökord Gånghjälpmedel innefattar Gånghjälpmedelsförskrivning att patienten fått träna på att använda gånghjälpmedlet.
Rutin 5(6) 4.8. Ordination hjälpmedel Ordination i WebSesam enligt gällande rutin för Fysioterapi Specialistvård. 4.9. Uppföljning Överrapportering sker i första hand via Meddix enligt gällande rutin för Fysioterapi Specialistvård. Om patienten inte är inlagd i Meddix är avdelningens vårdplanerare behjälplig med att registrera patienten i systemet. Vid utskrivning från avdelningen till eget boende sker överrapportering till fysioterapeut i primärvården alternativt hemsjukvården beroende på patientens tillhörighet. Patienten överrapporteras för uppföljning av funktion i hemmet med fallprevention inom fem arbetsdagar. Höftfrakturer som opererats med osteosyntes eller halvplastik överrapporteras även för långtidsuppföljning av funktion efter 16 veckor enligt rekommendationer från RIKSHÖFT (1, 2). Primära totalplastiker följs upp av fysioterapeut vid Fysioterapi Specialistvård 6-8 veckor postoperativt för bedömning och träningsinstruktioner, eventuellt sker även återbesök till läkare. Vid sekundär totalplastik sker uppföljning eventuellt vid Fysioterapi Specialistvård enligt operatörens ordination. 5. Plan för kommunikation och implementering Denna rutin kommuniceras genom mail från Platinainläggare till alla medarbetare inom Fysioterapi Specialistvård. 6. Dokumentinformation Dokumentet är granskat av Lena Rendu, leg fysioterapeut på ortopedavdelningen Hudiksvalls sjukhus, samt ortopedläkare Timo Langesten Gävle sjukhus och Anders Eriksson Hudiksvalls sjukhus. 7. Referenser Dokumentnamn Plats 1. RIKSHÖFT årsrapport 2011 www.rikshoft.se 2. Socialstyrelsens riktlinjer för vård och http://www.socialstyrelsen.se/lists/artikelkatalo behandling av höftfraktur g/attachments/10573/2003-102-1_20031022.pdf 3. SBU rapport Osteoporos prevention, www.sbu.se diagnostik och behandling 4. Brander V, Stulberg SD. Rehabilitation American Journal of Physical Medicine & after hip- and knee-joint replacement. An Rehabilitation. 2006 Nov;85(11 suppl): experience and evidence-based approach to S98-118;quiz S9-23 care. Am J Phys Med Rehabil. 2006 Nov;85(11 suppl):s98-118;quiz S9-23
Rutin 6(6) Dokumentnamn 5. Peak EL, Parvizi J, Climiniello M, Purtill JJ Sharkey PF, Hozack WJ. The Role of Patient Restrictions in reducing the Prevalence of Early Dislocation Following Total Hip Arthroplasty: A Randomized, Prospective Study 6. Holmström A, Matton E. Postoperative regimen and dislocations after total hip arthroplasty - a quasiexperimental, retrospective, and comparative study 7. Sharma V, Morgan MP, Cheng EY. Factors Influencing Early Rehabilitation After THA 8. Holmström A, Lagerström C. Functional ability and bodily pain a year after total hip arthroplasty - a comparison between the anterolateral and the posterior approach Patientinformation Höftfraktur halvplastik Patientinformation Höftfraktur helplastik Patientinformation Höftfraktur osteosyntes Patientinformation Gammal regim höft Höftfraktur träningsprogram avlastat ben Höftfraktur träningsprogram belastat ben Rutin för informationsöverföring till annan vårdinstans Rutin för journal Melior Rutin för ordination av hjälpmedel Uppföljning 16 v efter höftfraktur, ID 09-53265 Plats Journal of Bone and Joint Surgery (American). 2005 Feb;18(1):84-91 Nordisk fysioterapi. 2003;7:8-14 Clinical Orthopaedics and Related Research. 2009;467:1400-11 Nordisk Fysioterapi. 2004;8:97-103 N:\Projekt\Division Medicin- Psykiatri\Styrning\4.Specialmedicin\ 13.Fysioterapi Specialistvård\14. Arbetsområden\Ortopedi\Gemensam N:\Projekt\Division Primärvård, Medicin- Psykiatri\Verksamhetsområde\Specialmedicin\St yrning\13.fysioterapi Specialistvård\17. Rutiner\Informationsöverföring N:\Projekt\Division Primärvård, Medicin- Psykiatri\Verksamhetsområde\Specialmedicin\St yrning\13.fysioterapi Specialistvård\17. Rutiner\Patientadministrativa rutiner\elvis och Melior N:\Projekt\Division Primärvård, Medicin- Psykiatri\Verksamhetsområde\Specialmedicin\St yrning\13.fysioterapi Specialistvård\17. Rutiner\Metoder och hjälpmedel Dokumentsök