Kommunstyrelsens plan med budget 2012-2014

Kommunstyrelsens handling nr 6/2012 Kommunstyrelsens plan med budget 2012-2014 Kommunchef med ledning Datum: 2012-01-17

2 (14) Inledning Utgångspunkten för planeringsarbetet inför planperioden 2012-2014 utgörs av Vision 2025 och Kommunplan 2011-2014 som fastställdes av kommunfullmäktige den 18 april 2011 och av det planeringsdirektiv som fastställdes av kommunstyrelsen den 27 april 2011. I kommunplanen anges de övergripande politiska målen för mandatperioden. I enlighet med styrsystemet har nämnderna och bolagen därefter lämnat åtaganden i förhållande till de övergripande målen i kommunplanen och de ekonomiska ramarna i planeringsdirektivet. Nämndernas och bolagens åtaganden och övriga underlag har utgjort utgångspunkten för det majoritetsförslag till övergripande plan med budget 2012-2014 som beslutades av kommunstyrelsen den 26 oktober 2011. Övergripande plan med budget 2012-2014 fastställdes av kommunfullmäktige den 21 november 2011. Nämnderna ska senast under januari månad upprätta budget- och planeringsdokument i enlighet med kommunfullmäktiges beslut om övergripande plan med budget. I nämndens plan ska också nämndens produktionsmål anges. Detta dokument utgör den del av kommunstyrelsens egen plan med budget för 2012-2014 som berör kommunchefens verksamhet. Först återges Vision 2025 och målområdena i Kommunplan 2011-2014. I avsnittet därefter anges de resultatmål och åtaganden som berör kommunchefen. För varje resultatmål anges också de förutsättningar och verksamhetsförändringar som berör kommunchefen samt de produktionsmål som kommunstyrelsen tog beslut om i augusti. Av kommunstyrelsens produktionsmål redovisas här endast de som berör kommunchefen. I nästkommande avsnitt finns de tillkommande uppdrag som kommunfullmäktige har beslutat om och som berör kommunchefen. Sist i dokumentet anges kommunstyrelsens budget för kommunchefen för 2012. Innehåll Inledning... 2 Vision 2025... 3 Målområden i Kommunplan 2011-2014... 3 Resultatmål, åtaganden och produktionsmål 2012-2014 för kommunchefen... 3 Ortsutveckling... 4 Kultur och fritid... 6 Skola... 7 Omsorg och trygghet... 8 Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet... 9 Ekonomi och organisation... 10 Tillkommande uppdrag för kommunchefen... 13 Budget 2012 för kommunchefen... 14

3 (14) Vision 2025 I Katrineholm är lust den drivande kraften för skapande och utveckling för liv, lärande och företagsamhet. Lust är passion, vilja, ambition. Det är också det lustfyllda det vi lever för och det vi lever av mat, kärlek, arbete, gemenskap, upplevelser. Läget är rätt rätt geografiskt och rätt för handling och förändring. Katrineholm Läge för liv & lust Målområden i Kommunplan 2011-2014 De övergripande politiska målen för planperioden framgår av Kommunplan 2011-2014. I kommunplanen anges de övergripande målen utifrån en indelning i följande målområden: Ortsutveckling Kultur och fritid Skola Omsorg och trygghet Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Ekonomi och organisation Resultatmål, åtaganden och produktionsmål 2012-2014 för kommunchefen I detta avsnitt redovisas kommunens resultatmål för planperioden 2012-2014. Resultatmålen är formulerade utifrån målområdena i Kommunplan 2011-2014. För varje målområde redovisas också de förutsättningar och verksamhetsförändringar samt åtaganden som berör kommunchefen. Åtagandena är formulerade som mätbara nyckeltal och utgör mått på måluppfyllelsen för resultatmålen. Åtagandena återspeglar inte all den löpande verksamhet som bedrivs. För varje åtagande anges också vilken eller vilka andra nämnder/bolag som ska arbeta med åtagandet, vilken målnivå som gäller för åtagandet 1 och hur ofta det ska följas upp 2. Dessutom anges källa, dvs. var underlag för nyckeltalet ska hämtas, resultat vid senaste mätning samt, om möjligt, en jämförelse med andra kommuner och i vissa fall över tid. Vidare anges vilket/vilka kontor inom KLF som har huvudansvar för resp. åtagande. Flera åtaganden är baserade på SKL:s undersökning Kommunens Kvalitet i Korthet (KKiK), en årlig insamling av 39 mått 3 som speglar kommunens kvalitet ur fem perspektiv - tillgänglighet, trygghet, information och delaktighet, effektivitet och kommunen som samhällsutvecklare. Katrineholms kommun deltar i KKiK sedan hösten 2010. I redovisningen av åtagandena används följande förkortningar: BIN BN Bildningsnämnden Byggnadsnämnden 1 I vissa fall anges inte målnivån mer specifikt än att förhållandet i fråga ska öka/minska eller kvarstå på samma nivå som tidigare. 2 De åtaganden som ska följas upp månadsvis redovisas till kommunstyrelsen i samband med månadsuppföljningen. 3 Inför KKiK-mätningen hösten 2011 har vissa KKiK-mått fått ett annat nummer än vid mätningen 2010. I övergripande plan med budget 2012-2014 används den nya numreringen vid hänvisning till resp. KKiK-mått.

4 (14) KS KTN MHN STN SOCN VIAN VON KFAB KIAB KVAAB Kommunstyrelsen Kultur- och turismnämnden Miljö- och hälsoskyddsnämnden Service- och tekniknämnden Socialnämnden Viadidaktnämnden Vård- och omsorgsnämnden Katrineholms Fastighets AB Katrineholms Industrihus AB Katrineholms Vatten och Avfall AB Ortsutveckling Visionen för Katrineholm 2025 är ett samhälle präglat av liv, företagsamhet och tillväxt. Det är läge för förändring nu, för att tillvarata och utveckla de möjligheter som vårt geografiska läge och våra vackra miljöer erbjuder. Resultatmål Genom utveckling av näringslivet, stärkt handel och besöksnäring samt goda möjligheter till vidareutbildning för vuxna skapas tillväxt och fler jobb. En attraktiv kommun, fortsatt bostadsbyggande, god miljö, levande stad, kransorter och landsbygd är också viktiga förutsättningar för ortsutveckling. Förutsättningar och verksamhetsförändringar Kommunfullmäktige har beslutat att en ny samhällsbyggnadsförvaltning ska bildas där samhällsbyggnadsfrågorna samordnas. Detta ska bidra till en större kundfokus och bättre service och bemötande av medborgare och företagare i samband med myndighetsutövning eller andra kontakter. Bildandet av den nya förvaltningen innebär att samhällsbyggnadsfrågorna samlas på en förvaltning. Innan årsskiftet fanns frågorna på förvaltningen näringsliv och tillväxt, stadsarkitektkontoret, miljöförvaltningen och till viss del service- och teknikförvaltningen. Den nya samhällsbyggnadsförvaltningen skapar förutsättningar för att driva orts- och näringslivsutvecklingen på ett effektivare sätt och utifrån en helhetssyn. Viktiga frågor för den nya förvaltningen handlar om att stimulera etablering av tjänsteföretag samt skapa förutsättningar för en fortsatt befolkningstillväxt. Logistikcentrumprojektet går över från en byggnadsfas till en marknadsföringsfas, vilket i sig innebär en viss förändring inom organisationen. En prioritering är att få till en eller flera logistiketableringar. Prognoserna när det gäller arbetslöshetens utveckling är osäkra. Därför behöver kommunen förbereda sig på en situation med fortsatt hög arbetslöshet. En stor ungdomsarbetslöshet och stora ungdomskullar innebär ett ökat tryck både på socialnämnden och på viadidaktnämnden. Kommunen påverkas också av förändringar av socialförsäkringssystemet. I Katrineholm är arbetslösheten hög. För att ta krafttag mot arbetslösheten har majoriteten beslutat om att genomföra projektet Arbetslinjen under 2012 för att bidra till att öka antalet arbetstillfällen i Katrineholms kommun samt minska antalet försörjningsstödstagare. Projektet, som finansieras genom de 12 miljoner kronor som avsattes för kommande välfärdsutmaningar i bokslutet 2010, ska göra det möjligt för ca 100 personer med försörjningsstöd att få en anställning i

5 (14) kommunen under minst ett halvår. Målet är att andelen invånare i Katrineholm som har ett arbete och kan försörja sig själva ska öka. Utvecklingen på arbetsmarknaden påverkar också behovet av andra kommunala arbetsmarknadsåtgärder och vuxenutbildning. En viktig utmaning är att utveckla metoder och samverkan, mellan företag, myndigheter och icke statliga organisationer, för att kunna matcha och utbilda personer som står utanför arbetsmarknaden för att möta företagens arbetskraftbehov. I Katrineholms kommun pågår en översyn av kollektivtrafiken bland annat utifrån den nya kollektivtrafiklagen som träder i kraft 2012. Den nya lagen innebär en omstrukturering av hela systemet för kollektivtrafiken genom avreglering och ett fritt marknadstillträde. För Katrineholms kommun är kollektivtrafiken helt avgörande för regionintegrering och tillgång till en större arbetsmarknad. Kollektivtrafiken har också avgörande betydelse för arbetsgivares möjligheter att rekrytera kompetent arbetskraft. Möjligheten att studera på högskole- och universitetsorterna underlättas också med en väl utbyggd kollektivtrafik. Målet i Kommunplan 2011-2014 är att pendlingsmöjligheterna till och från Katrineholm för arbete och studier säkras genom en fortsatt satsning på såväl infrastruktur som kollektivtrafik. Det behövs ett robust trafiksystem med tillräcklig turtäthet och helst samma tidsavgångar ( styva tidtabeller ) som ligger fast år efter år för att underlätta livs- och arbetsplanering. Ett annat mål i kommunplanen är att pröva nya alternativa kollektivtrafiklösningar, exempelvis anropsstyrd trafik. Den frågan har funnits med i Länstrafikens lokala översyn av kollektivtrafiken i Katrineholm. Kostverksamheten kommer under hösten att behöva anpassa arbetet i relation till den nya skollag som trädde i kraft den i juli 2011 och som bland annat berör skolmåltider. Enligt den nya lagen ska eleverna erbjudas näringsriktiga måltider som lever upp till svenska näringsrekommendationer. För att möta kraven krävs fortsatt implementeringsarbete och samverkan mellan förvaltningar. Kostverksamheten påverkas även av de senaste tre årens demografiska utveckling. Produktionsmål Det pågående arbetet med översiktsplanen ska slutföras och beslutas i kommunfullmäktige. Arbetet ska ta hänsyn till visionen och målen i kommunplanen. Underlätta utbyggnaden av solenergi och vindkraft, skapa förutsättningar för ytterligare biogasproduktion samt verka för en kollektivtrafik med alternativa drivmedel. Nämndernas och bolagens åtaganden Åtaganden Företagsklimatet ska förbättras BN, KS, MHN, SOCN, VSR Målnivå: NKI 4 70 Källa: SKL:s mätning Insikt. KKiK mått 34 Resultat tidigare mätningar: NKI 59 (2007), NKI 63 (2009), NKI 64 (2011) Jämförelse: Medelvärde för samtliga 50 kommuner inom SBA 5 ; NKI 63 (2007), NKI 66 (2009), NKI 67 (2011) Arbetslösheten ska minska KS, SOCN, VIAN Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt x x x x 4 Nöjd-Kund-Index 5 Stockholm Business Alliance

6 (14) Åtaganden Källa: Arbetsförmedlingen Resultat senaste mätning: Antalet arbetslösa i åldrarna 16-64 år; 443 kvinnor, 479 män. Öppen arbetslöshet 4,6 %, i åtgärder 4,3 %, totalt 8,9 %. Jämförelse: Total arbetslöshet; riket 6,1 %, Sörmland 7,9 %. Medborgarna ska ha goda möjligheter att delta i kommunens utveckling Samtliga Källa: KKiK mått 15. (Hur väl möjliggör kommunen för medborgarna att delta i kommunens utveckling?.) Resultat senaste mätning: 37 % av maxpoäng (2010) Jämförelse: Medelvärde KKiK 44 % (2010) Katrineholmarna 6 ska känna till platsens varumärke KS, KTN, VIAN Målnivå: 90 % Källa: Kulturundersökning 2012 Katrineholmarna ska känna till vad platsens varumärke står för KS, KTN, VIAN Målnivå: 50 % Källa: Kulturundersökning 2012 Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt x x x x x x Kultur och fritid Visionen för Katrineholm 2025 tar fasta på kulturlivet som en viktig arena för skaparlust och kreativitet; en viktig grund för samhällets utveckling. I Katrineholm, Sveriges Lustgård, finns fantastiska möjligheter till en innehållsrik fritid för människor i alla åldrar. Resultatmål Ett rikt kultur- och fritidsliv, där särskilt barn och ungdomar prioriteras. Stark samverkan med föreningslivet. Förutsättningar och verksamhetsförändringar Ett livskraftigt kulturliv är de bästa förutsättningarna för en livskraftig kommun. Biblioteksverksamheten är en viktig del av det demokratiska samhället. Med utgångspunkt i det omgivande samhället ska biblioteket vara en attraktiv, synlig, tillgänglig, unik mötesplats och en kreativ medaktör för lärande, information och kultur. Informationen är fri och öppen på biblioteken och servicenivån är hög. I Kommunplan 2012-2014 prioriteras kultur för barn och ungdomar. Under den tid då barn växer upp har samhället störst möjlighet att stimulera och utveckla ett livslångt kulturintresse. Alla barn och ungdomar ska ha likvärdiga möjligheter att få tillgång till kultur och att utveckla sina olika personliga förutsättningar. Satsningar på kultur på ungdomars egna villkor är av stor vikt för att ta tillvara ungdomars engagemang och deras möjlighet till inflytande. 6 Med Katrineholmare avses nattbefolkning.

7 (14) Det nya idrottspolitiska program som är under framtagande kommer att tydliggöra riktlinjer för Sportcentrums verksamhet riktad mot både medborgare, föreningsliv och kommunal verksamhet. Programmet kan leda till verksamhetsförändringar under planperioden. Nämndernas och bolagens åtaganden Åtaganden Katrineholms kommun har en stark samverkan med föreningslivet för att kvinnor och män, pojkar och flickor ska få den service som kommunfullmäktige har beslutat KS, KTN, STN, VIAN Målnivå: NKI 60 Källa: Utvärdering eller enkät 2012 Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt x x Skola Barn och unga står för mycket av lusten, livsglädjen och ambitionerna i ett samhälle. Skolan har en viktig roll i att värna den energin. Skolan ska också stödja barns inneboende lust till lärande. Katrineholms vision 2025 visar vilket slags samhälle som vi vill skapa för våra barn och unga. Resultatmål Genom att erbjuda en god och trygg miljö ska de pedagogiska verksamheterna lägga grunden för ett livslångt lärande och göra det möjligt för alla barn och ungdomar att nå kunskapsmålen. Förutsättningar och verksamhetsförändringar Bildningsnämndens huvudinriktning under perioden är att öka barns förutsättningar och möjligheter till lärande i förskolan och förbättra elevernas måluppfyllelse i grundskola och gymnasium. Satsningar på en ökad samverkan med högskolor och universitet kommer att ske under planperioden, framförallt med fokus på forskning i skolvardagen. Införandet av ny skollag, nya läroplaner för grundskolan och gymnasieskolan, med tillhörande nytt betygssystem och införandet av lärarlegitimation, kommer att innebära stora förändringar på såväl nationellt plan, som lokalt i Katrineholms kommun. Därtill kommer beslutet om en ny lärarutbildning. I Katrineholms kommun har elevunderlaget de senaste åren varit vikande. Den stora inflyttningen av nyinvandrade elever har delvis vägt upp detta men på landsbygden har elevunderlaget i kommunens grundskolor stadigt minskat. Även gymnasieskolan är inne i en period av elevminskning. Två friskolor har lämnat in ansökan att få starta verksamhet i Katrineholm; Lärande i Östergötland och Kunskapsskolan. Båda har erhållit tillstånd för start fr.o.m. lå 2012/13, Lärande i Östergötland för start av 1-9 skola och Kunskapsskolan för start av 4-9 skola. Detta kommer att innebära omfattande strukturförändringar för de kommunala skolorna. För närvarande finns ingen stor nyinvandring till Katrineholm. De flesta elever som kommer är asylsökande och avvisas efter några månader. I Katrineholm bor emellertid i dagsläget föräldrar, som sammantaget har ca 300 barn på annan ort, varav de flesta befinner sig i olika flyktingläger i Afrika. En lagändring från den 1 juli 2012 innebär att dessa barn kan återförenas med sina familjer

8 (14) och komma till Katrineholm. Eftersom det länge har rått osäkerhet kring detta har nämnden valt att behålla organisationen med en mottagningsenhet under 2011. Nämndernas och bolagens åtaganden Produktionsmål Kommunchefen engagerar sig, stödjer och leder frågorna ur ett samlat kommunperspektiv. Omsorg och trygghet Vår vision är att alla i Katrineholm, oavsett vilket läge i livet vi befinner oss i, ska kunna känna livslust. Kommunen kan bidra genom att skapa förutsättningar för trygghet, självständighet, upplevelser och gemenskap. Resultatmål De sociala trygghetssystemen ska utgå från individens behov och ge möjlighet till självbestämmande. Människor med särskilda behov och deras anhöriga är trygga och har förutsättningar att leva som aktiva och självständiga samhällsmedborgare. Förutsättningar och verksamhetsförändringar För vård- och omsorgsnämnden förväntas förändringarna avseende antal personer som behöver/ efterfrågar insatser fortsätta. Det gäller svängningar inom såväl handikappomsorg inkl personlig assistans som äldreomsorgens hemtjänst. Inom handikappomsorgen kommer antalet brukare i behov av daglig verksamhet att öka, det gäller även behovet av särskilda boendeplatser (nationell trend). Personer med mera komplexa vårdbehov kommer att kräva en höjd kompetens hos personal. Landstingets neddragningar inom psykiatrisk vård har direktpåverkan i flera av handikappomsorgens verksamheter med ökad vårdtyngd som följd. Landstinget fortsätter inte att dela kostnad med kommunens handikappomsorg för brukare på psykiatriska behandlingshem. Ett antal brukare har redan återkommit till kommunen medan andra brukare kräver, för att kunna återkomma, ny kompetens och personalförstärkning. Inom äldreomsorgen beräknas behovet av demensplatser att öka. Ombyggnationen av Lövåsen fortskrider enligt plan. Till hösten 2012 öppnas tio 7 nya demensplatser på Lövåsen. På uppdrag av Länsstyrgruppen för närvård ska ett länsövergripande demensnätverk bildas med uppdrag att sprida och följa upp det reviderade länsgemensamma vårdprogrammet för demens. Det som framförallt påverkar socialnämndens verksamhet inom målområdet är utvecklingen när det gäller arbetslöshet och enskilda människors möjlighet till egen försörjning. Kommunen påverkas också av utveckling och förändring av socialförsäkringssystemet. Arbetslöshet påverkar inte bara enskilda familjers ekonomi utan också deras övriga levnadsförhållanden. Antalet hushåll med försörjningsstöd kommer att vara på en fortsatt hög nivå under 2012. Antalet sociala kontrakt har ökat med 27 procent det senaste året och socialnämnden förväntar en fortsatt ökning år 2012. Detta innebär att verksamheten måste förändras och förstärkas. Belastningen på hela socialförvaltningen är så pass stor att det eventuellt kan krävas omorganisationer, personalförändringar och effektiviseringar. Socialnämndens verksamhet kommer att lokaliseras till nya lokaler under augusti 2012 för att förbättra arbetsmiljön och ge en utökad service. Detta medför ökade kostnader och kommer att tillfälligt påverka den dagliga verksamheten. 7 Uppgiften är ändrad i förhållande till kommunstyrelsens förslag, som då var tolv platser.

9 (14) Det brotts- och skadeförebyggande arbetet ska vidareutvecklas genom dels gemensamma trygghetsfrämjande insatser mellan kommunala förvaltningar och bolag och dels genom utökad samverkan mellan polisen och kommunen. Det samverkansavtal som har tecknats mellan kommunen och polisen ska implementeras och ligga till grund för kommunens fortsatta trygghetsarbete. En trygghetsundersökning genomförs under hösten 2011 och resultatet från denna kan underlag för vidare prioriteringar. Produktionsmål Kommunchefen engagerar sig, stödjer och leder frågorna ur ett samlat kommunperspektiv Fortsätta samverkan med Landstinget för god och sammanhållen omsorg. En fortsatt utveckling av Kullbergska sjukhuset är viktig. Folkhälsa, jämlikhet, jämställdhet och tillgänglighet Katrineholms vision 2025 visar vägen mot ett samhälle där alla är lika viktiga och har lika möjligheter. Ett tolerant och öppet förhållningssätt är grunden för jämlikhet och jämställdhet. Resultatmål Genom ökad tillgänglighet och ett kontinuerligt arbete för att främja jämställdhet, jämlikhet och integration ska kommunen verka för allas lika möjligheter och en god folkhälsa. Förutsättningar och verksamhetsförändringar Medborgarnas förutsättningar och behov skiljer sig åt. Alla oavsett ålder, etnicitet, religion/tro, sexuell läggning, utseende, funktionsnedsättning, status, åsikt eller kön ska ges möjlighet att delta i samhället på lika villkor. En individs hälsa och levnadsvanor grundläggs tidigt i livet och kommer att påverka hur åldrandet se ut. Hälsosamt åldrande ingår i ett livsperspektiv som börjar i barnaår och pågår hela livet. Ökad tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning att exempelvis studera, arbeta och delta i samhällslivet är en förutsättning för att en god och jämlik hälsa ska uppnås. Folkhälsoarbete är ett långsiktigt arbete för att stärka och utveckla livsvillkor som främjar hälsa och förebygger ohälsa. Hälsofrämjande och förebyggande arbete behöver ske samtidigt på flera olika nivåer och kan handla om såväl generella insatser på samhällsnivå som riktade insatser på gruppnivå. Det tar tid innan det går att se övergripande resultat och lönsamhet i de insatser som görs. Med lönsamhet menar vi att invånarna upplever ökad livskvalité och att hälsan ökar samtidigt som att samhällskostnaderna minskar. Kommunens verksamheter har stor betydelse för både den individuella hälsan och den samlade folkhälsan och påverkar invånarna genom hela livet. Därför krävs tvärsektoriell samverkan på såväl strategisk nivå som verksamhetsnivå. Viktigast är att arbetet inte ses som olika projekt utan som ett pågående långsiktigt arbete. Politiska beslut måste beredas och verkställas i nära samverkan över politikområdena. Föreningslivet, idéburna organisationer och inte minst kommuninvånarna behövs i arbetet mot en god och jämlik hälsa. Inom jämställdhetsområdet fortsätter arbetet för att nå de nationella jämställdhetspoliska målen genom strategin för jämställdhetsintegrering, Strategin innebär att jämställdhet ska integreras som ett perspektiv i ordinarie sakfrågor, i alla led i beslutsprocessen och verksamheten genom att förändra normer, omfördela makt och resurser i den ordinarie verksamheten. Katrineholms kommun har beviljats stöd från SKL:s program för Hållbar Jämställdhet för att säkra hållbarheten i det sedan flera år pågående jämställdhetsarbetet.

10 (14) Kommunstyrelsen har beslutat om projektdirektiv för projektet Genusmedveten styrning och verksamhetsutveckling. Syftet med projektet är att vidareutveckla och stärka arbetet med att jämställdhetsintegrera kommunens verksamheter, att säkra styrningen av jämställda verksamheter. För detta ska metoder för inventering, kartläggning och analys implementeras i hela kommunkoncernen. Det långsiktiga målet är att kommunens bemötande, service och resursfördelning ska ske på lika villkor för kvinnor och män, flickor och pojkar. Projektet sträcker sig fram till hösten 2013. Nämndernas och bolagens åtaganden Åtaganden Ohälsotalet 8 ska minska KS Källa: Försäkringskassans statistik. KKiK mått 35 Resultat senaste mätning (november 2010): 35,7 dagar per år Jämförelse: medelvärde KKiK 33 dagar per år Valdeltagandet ska öka BIN, KS, VIAN Målnivå: 85 % röstande i kommunvalet Källa: Valmyndighetens statistik. KKiK mått 13 Resultat senaste mätning (2010): 82,5 % Jämförelse: genomsnitt riket 81,5 % Antalet digitalt delaktiga ska öka KS, KTN, STN, VIAN Målnivå: I Katrineholm ska 1742 personer 9 delta i aktiviteter i någon form (under perioden 2011-2013) Källa: Egen redovisning av antal deltagare i aktiviteter Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt x x x x Ekonomi och organisation Vision 2025 handlar mer om vad vi vill uppnå än om vägen dit. Ekonomi i balans och effektiva processer hör till den jordnära vardag som steg för steg kan bidra till att mål uppfylls. Samtidigt behöver visionen vara en del av vårt arbetsgivarmärke; genom att leva visionen får vi engagerade medarbetare som alla kan bidra till att visionen förverkligas. Resultatmål Katrineholms kommun ska vara ett föredöme som attraktiv arbetsgivare. Genom att vara öppen, effektiv och leverera rätt service till medborgare och företag ska kommunen leva upp till kraven på god ekonomisk hushållning. Förutsättningar och verksamhetsförändringar Under planperioden ökar kravet på samordning inom kommunkoncernen för att få en effektiv organisation som levererar rätt service till medborgare och organisationer. Kommunfullmäktige har 8 Summan av dagar med utbetald sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning samt dagar med sjuk- och aktivitetsersättning dividerat med befolkningen 16 64 år. Alla dagar är omräknade till heldagar. 9 Baserat på undersökningen Svenskar och internet.

11 (14) beslutat att koncernstyrningen ska utvecklas och att en ny samhällsbyggnadsförvaltning ska bildas där samhällsbyggnadsfrågorna samordnas. Med anledning av dessa beslut kommer kommunchefens uppdrag att förändras. Kommunchefen ska ansvara för hela den kommunala organisationen med en ökad fokusering på kommunövergripande frågeställningar. I och med detta kommer kommunchefen inte längre att vara förvaltningschef på kommunledningsförvaltningen. Ett steg i samordningen inom kommunkoncernen är att införa shared business 10 vilket kommer att påverka kommunstyrelsens verksamhet. Som en följd av organisationsförändringen genomförs en översyn av kommunledningsförvaltningen. För service- och teknikförvaltningen som helhet kommer en organisationsöversyn att inledas under hösten 2011 med fokus på utveckling och effektiviseringar. Målet är främst en balanserad ekonomi men även ordning och reda och en starkare kontroll på verksamheten. Under kommande år ska en översyn göras av samtliga avtal (bl.a. arrendeavtal och avtal med föreningar). I översynen ingår även att utreda vilka effekter den nya samhällsbyggnadsförvaltningen har för förvaltningen. Ny kunskap och ny teknik ger utvecklade, snabbare och nya kommunikationsmöjligheter. Det medverkar i sin tur till att fler inom organisationen bär kommunens kommunikation utåt vilket medför att ett kommunikativt medarbetar- och ledarskap blir allt mer betydande. De allt större kommunikations- och informationsmängderna medför ett större krav på individers egen selektering. Denna filtrering sker främst via relationer och relationsmarknadsföring blir därför allt mer betydande. Kommunen bör i större utsträckning delta på de kommunikationsarenor där de vi är till för finns. Detta ställer ökat krav på djupare internkommunikation och förankring. För att dra nytta av den tekniska utvecklingen och de möjligheter som skapas blir utvecklingen av ett mer digitalt arbetssätt och e-förvaltning grundläggande. Den ökande förändringstakten i samhället ställer också krav på att i högre grad arbeta med ständiga utvecklingsprocesser som en del av det dagliga arbetet istället för att bedrivas som särskilda utvecklingssteg. Utmaningen är utveckling av delaktighet och medskapande bland medarbetare och medborgare. I enlighet med kommunens styrmodell och utvecklingen av tjänster kommer formerna för medborgarnas delaktighet och valmöjligheter att utvecklas vidare. För verksamheten innebär det fortsatt fokus på information, inflytande och delaktighet för en god dialogutveckling som i sin tur också ger stöd för handling. I Kommunplan 2011-2014 anges att Katrineholms kommun ska vara ett föredöme som arbetsgivare. En av de viktigaste framtida utmaningarna handlar om att attrahera rätt och ny kompetens till den kommunala sektorn. I konkurrensen om arbetskraft behöver kommunen ha ett tydligt arbetsgivarmärke som talar om vad du får som medarbetare i Katrineholms kommun. En generationsväxling är i antågande. Den kommer att påverka verksamheterna men det är ännu till viss del osäkert hur. Under några år framåt kommer ca 80 90 personer per år att fylla 65 år. Majoriteten av dessa medarbetare finns inom vård- och omsorg samt inom de pedagogiska verksamheterna. Medarbetare har möjlighet att gå i pension från det att de fyller 61 år och rätt att arbeta kvar till dess att de fyller 67 år. Fler väljer att fortsätta arbeta efter 65 år samtidigt som fler väljer att gå tidigare i pension. Ett åtagande framåt är att medarbetarna ska vara nöjda med kommunen som arbetsgivare. Då är det viktigt att arbeta med både ledarskapet och medarbetarskapet. En utmaning är att fortsätta att attrahera och utveckla de medarbetare och ledare som idag finns i organisationen. En del i arbetet handlar om att skapa karriärvägar och säkerställa chefsförsörjningen framåt. Ett traineeprogram för framtidens chefer och ledare i Katrineholms kommun startar under hösten 2011 och kommer att pågå under hela 2012. Vi behöver också skapa mer flexibla möjligheter att utföra arbetet på. 10 Med shared business avses här ett gemensamt utnyttjande av administration. Bolagen uppdras att använda vissa centrala tjänster av kommunen t.ex. ekonomiadministration, finansadministration, personal- och löneadministration, televäxel, kontorsvaktmästeri, information/marknadsföring samt IT.

12 (14) Ett annat sätt att vara en attraktiv arbetsgivare är att erbjuda möjlighet att arbeta heltid i större utsträckning. Under hösten 2011 startar projektet Heltid en rättighet deltid en möjlighet. Målet är att alla som vill ska få att arbeta heltid samt att de som vill arbeta mindre ska få vara tjänstlediga på en viss procent av sin arbetstid. Otrygga anställningsförhållanden ska upphöra. Projektet har ett tydligt jämställdhetsperspektiv då många av de deltidsarbetande är kvinnor. Heltidsanställning förbättrar också förutsättningarna att rekrytera fler ungdomar och män. I kommunens personalpolitiska program tydliggörs kommunens värdegrund respekt, öppenhet, tydlighet och tillit RÖTT. Målet är att vi alla, medarbetare och ledare, ska arbeta efter denna värdegrund. Det görs på många arbetsplatser, men vi måste prata mer om våra värderingar, och leva våra värderingar, i större utsträckning än vad som görs idag. Inför varje rekrytering behöver vi också se över personalens sammansättning avseende mångfalden. Produktionsmål Kommunchefen engagerar sig, stödjer och leder frågorna ur ett samlat kommunperspektiv Samverkan med andra kommuner ska eftersträvas för att uppnå högre effektivitet och minskade kostnader. Kommunkoncernen har en samlad jour/ beredskapsorganisation senast 2013. Projekt 2012. Nämndernas och bolagens åtaganden Åtaganden Katrineholms kommunkoncern har nöjda medarbetare Samtliga nämnder och bolag Målnivå: NMI 11 70 Källa: Medarbetarenkät Resultat senaste mätning (2010): NMI 65 Katrineholms kommuns medarbetare känner till vad kommunens arbetsgivarmärke står för Samtliga nämnder Målnivå: 90 % Källa: Medarbetarenkäten Resultat senaste mätning: - Uppföljning Månad Delår Årlig Lång sikt x x 11 Nöjd-Medarbetar-Index

13 (14) Tillkommande uppdrag för kommunchefen Uppdrag till kommunstyrelsen och berörda nämnder att genomföra projektet Samlad jour- och beredskapsorganisation senast 2013 inom ram.

14 (14) Budget 2012 för kommunchef Sammanfattande verksamhetsbeskrivning Kommunchefen ska leda, stödja och samordna i det samlade kommunala uppdraget för att kommunmedlemmarna ska få den service som beslutats av kommunfullmäktige. Kommunchefen: Representerar den sammantagna förvaltningsorganisationen gentemot kommunstyrelsen med dess ordförande, kommunmedlemmar och företag Leder förvaltningscheferna och samordnar i det samlade kommunala tjänstemannauppdraget i koncernen Driftsbudget Kommunchef tkr Intäkter Kostnader Nettoram Budget 2012 12 Budget 2011 9 866 10 134-13 675-15 059-3 809-4 925 12 Skillnaden i nettoramen mellan 2011 och 2012 beror delvis på att medel har flyttats till förvaltningsledning inför år 2012