Sammanträde med Utbildningsnämndens arbetsutskott

Kallelse/Underrättelse Sammanträde med Utbildningsnämndens arbetsutskott Tid: Onsdagen den 17 Februari 2016, kl 13.00 Plats: Kungsgatan 9, Lokal: Duvemåla, plan 2 Information och överläggningar A/ Förvaltningschef B/ GR C/ Ledamöter D/ Ekonomisk uppföljning per månad Ärendelista Val av justerare och tid för justering 1. Årsredovisning 2015 Utbildningsnämnden 2. Uppföljning gällande kränkande behandlingar inom Utbildningsförvaltningen 3. Anhållan att starta Lärlingsplatser på Nationella programmet på Gymnasiesärskolan, läsår 2017-2018 4. Patientsäkerhetsberättelse 2015 5. Remiss från skolinspektionen, ansökan från Move & Walk Sverige AB 6. Uppföljning av åtgärderna inom ämnet matematik 7. Kartläggning gällande studieresultat för elever i åk 1 på Alströmergymnasiet 8. Uppföljning av systematiskt kvalitetsarbete 2014/2015 gymnasieskola och gymnasiesärskola 9. Uppdrag - Handlingsplan Alströmergymnasiet avseende inspektion Arbetsmiljöverket 10. Avtal med Alingsåshem avseende lägenheter att hyra ut i andra hand till nyanlända flyktingar Ulf Carmesund (S) Ordförande Anton Hultin Sekreterare

Kallelse/Underrättelse

Ärende 1 Årsredovisning 2015 Utbildningsnämnden

Datum: 2016-02-10 Utbildningsnämnden Handläggare: Anneli Schwartz Direktnr: Beteckning: 2016.029 UN Årsredovisning 2015 Utbildningsnämnden Ärendebeskrivning Årsredovisningen för år 2015 består av en redovisning och analys av verksamhet i relation till mål och åtaganden samt en ekonomisk rapportering. Till detta kommer en genomgång av personal och arbetsmiljö. Förvaltningens yttrande Utbildningsförvaltningen har upprättat årsredovisning för 2015 enligt anvisningar. I årsredovisningen anges den grad av måluppfyllese som skett utifrån de åtaganden som beslutats i nämndens flerårsstrategi. Utbildningsnämnden har under 2015 fortsatt utveckla och kvalitetssäkra verksamheternas uppdrag och innehåll i linje med de styrdokument som föreligger. De prioriteringar som har genomförts under året har haft fokus på att skapa en organisation och utbildningsinnehåll för den enskilde individens behov och förutsättningar samt att bibehålla en god kvalitet för mottagning och introduktion för nyanlända. Utbildningsnämnden redovisar för 2015 ett överskott på 7 127 tkr gentemot budget. Förvaltningen delgav den preliminära årsredovisningen för kommunledningskontoret den 5 februari. Förslag till beslut i Utbildningsnämnden Utbildningsnämnden godkänner årsredovisning för 2015. Exp: KLK-ekonomiavdelningen, KS Utbildningsförvaltningen Anneli Schwartz Förvaltningschef Godkänd av: Anna Gullberg Titel: Datum: 2016-02-12

Utbildningsförvaltningens årsredovisning 2015 Antagen av Utbildningsförvaltningen 2016-mm-dd,

Utbildningsnämndens årsredovisning 2015 Verksamhet och måluppfyllelse Verksamhet Utbildningsnämnden ansvarar för Alströmergymnasiet, Vuxnas lärande och Integrationsavdelningen. Den 1 januari 2015 tillträdde den nya Utbildningsnämnden och har under året genomfört elva sammanträden. Nämnden har följt och beslutat om Utbildningsförvaltningens verksamhetsområde genom verksamhetsberättelser, uppföljningar och redovisningar vilket resulterat i 107 beslutsärenden. Under året har nämnden tematiserat sina sammanträden i syfte att få god kunskap om mål, åtaganden, internkontroll och styrdokument. Samtliga beslut, uppdrag, uppföljningar och aktiviteter utgår från utbildningsnämndens flerårsstrategi 2015-2017 antagen den 18 februari 2015, 10. Integrationsavdelningen är kommunens flyktingmottagning. Detta innebär bland annat handläggning av försörjningsstöd, bosättning, skola, SFI och samhällsorientering. Utöver det avtal om mottagande av flyktingar (80 personer) har ett större antal flyktingar tagits emot enligt Lagen om eget boende och anknytningar till redan mottagna. Under 2015 har 179 personer tagits emot. Det har inneburit att omprioriteringar har gjorts för att hantera uppdraget och medfört att interna samt externa utvecklingsprojekt med andra aktörer fått läggas åt sidan till vissa delar. För att hantera volymökningen har Integrationsavdelningen utökat sin personalstyrka och beslut har tagits om en omorganisation. Från och med februari 2016 kommer avdelningen även att inneha en enhet för Mottagning och introduktion för att på så sätt kunna stärka tillgängligheten och servicen för brukarna. En stor utmaning har varit och är att upprätthålla servicenivån i samma takt som flyktingströmmen ökar. Vuxnas lärande består av Vuxenutbildning och Campus Alingsås. Vuxenutbildningen bedriver grundläggande och gymnasial vuxenutbildning, svenska för invandrare och särskild utbildning för vuxna. Campus är kommunens lärcenter och erbjuder eftergymnasiala utbildningar i samverkan med yrkeshögskolan, universitet och andra utbildningssamordnare. En uppsägning av avtalet med Jensen Education gällande fristående gymnasiala kurser gjordes under första halvåret. Därmed arrangeras kurserna från och med hösten i egen regi. För att bibehålla en bredd i utbudet har även en direktupphandling av distanskurser genomförts. Söktrycket och antagningen är mycket god. Under året har en ökad fokusering på analyser kring kompetensförsörjningen i samverkan 1

med arbetslivet skett vilket resulterat i att nya utbildningar och en utökning av befintliga har genomförts. Implementering av en väg in för arbetslivet i kontakt med Utbildningsförvaltningen har också förstärkt samverkan med arbetslivet. Därutöver har ett EU-projekt beviljats med fokus på uppbyggandet av en lokal kompetensplattform. Under året har ca 1000 elever/studerande deltagit i någon form av utbildning. Svenska för invandrare och Vård och omsorgsutbildningarna har ökat i jämförelse med 2014. Under 2015 var antalet 16-åringar i Alingsås 407 till antalet. Av dessa valde 78 % att studera på Alströmergymnasiet inför läsår 2015/2016. Alströmergymnasiet erbjuder 12 nationella program samt Introduktionsprogram och Gymnasiesärskola, ca 1000 elever utbildas vid skolan. En ökning av elevantalet de senaste åren kan härledas till ett målmedvetet strategiskt arbete med att utveckla förutsättningarna för elevernas lärande och en ökad samverkan med grundskolorna genom bland annat niornas besöksdag. Även goda värden i den regionsgemensamma enkäten bidrar till ett gott varumärke. En ny sektor har inrättats för att kvalitetsäkra introduktionsprogrammen och gymnasiets elevhälsoarbete i högre utsträckning. I denna sektor har den största volymökningen skett vid Introduktionsprogrammen (IM) språkintroduktion. Här har det även genomförts aktiviteter inom det kommunala aktivitetsansvaret (KAA) som i Alingsås kallas dinväg. Ett framgångsrikt arbete med fokus på unga som varken arbetar eller studerar. Skolinspektionens besök under våren på skolenhets- och huvudmannanivå, konstaterade inga brister förutom i gymnasiesärskolans sytematiska kvalitetsarbete. Utbildningsnämnden har utifrån Skolinspektionens beslut presenterat åtgärder för att avhjälpa bristerna. Skolinspektionen har meddelat att tillsynen avseende dessa brister har avhjälpts och därmed är inspektionen avslutad. Åtaganden och nyckeltal Mål 1; i Alingsås är det tryggt, säkert och välkomnande KS indikator: Medborgarnas upplevelse av hur tryggt det är i kommunen ska förbättras UN åtar sig att undersöka vilka faktorer som ökar upplevelsen av trivsel och trygghet för våra elever/studerande/ brukare. Nyckeltal: Andel elever/studerande/brukare som upplever trivsel och trygghet skall öka. Årets GR enkät uppger att 91 % av eleverna upplever trivsel och trygghet vid Alströmergymnasiet. Detta är en ökning med 1 % sedan 2014. Omdömet blir dock något lägre när det gäller trivsel än trygghet. I tre separata undersökningar har elever fått uttrycka sig kring vad som har betydelse för deras trivsel och trygghet. Eleverna uttrycker i sina svar att det är svårt att skilja på trivsel och trygghet samt anser att de samspelar i hög grad. Däremot uttrycker eleverna sig om följande faktorer som påverkar dem: bra lärare, bra kamratrelationer och vikten av trivsamma gemensamma ytor med bra möbler och lugn i hemvisten. Övriga aspekter av trivsel och trygghet är enligt eleverna att man valt 2

rätt program, behaglig atmosfär, liten skola och trevligt café. Under året har resurser på hemvister och elevutrymmen prioriterats. Vid Vuxenutbildningen har också olika mätningar gjorts under 2015 för att synliggöra vilka faktorer som påverkar elevernas trygghet och trivsel. Undersökningarna visar att eleverna är nöjda och känner sig trygga i sin utbildningsmiljö. Vidare har framkommit att det finns ett tydligt samband mellan elevernas trivsel och trygghet i relation till ett bra bemötande från lärare och övrig personal. Lokaler har en mindre betydelse för den totalt sett upplevda trivseln. Av 109 tillfrågade elever upplevde 90 % att de är trygga och anser att de bemöts på ett bra sätt. De nya lärplattformarna Vklass och Arena för lärande kommer att underlätta möjligheten att kontinuerligt genomföra enkäter och mätningar gällande påverkansfaktorer. Integrationsavdelningen har fokuserat på att stärka de viktiga vuxna i barns och ungdomars närhet och med att förstärka introduktionen för en bättre integration. Ett samarbete med Hjälmareds folkhögskola har skett i form av en konversationsgrupp om 10 personer som bott i Sverige i några år efter etableringstiden. Syftet har varit att motverka utanförskap och öka delaktigheten i det samhälle man lever i. Effekterna av konversationsgruppen visade sig, enligt brukarnas utsagor, att de upplever en ökad förståelse för samhället utifrån konversationsgruppens samtal. Verksamheten Språkvän har startat under året och många nyanlända har matchats med andra Alingsåsare. Integrationsavdelningen har även undersökt vad det är som ökar upplevelsen av trygghet hos de nyanlända. Där framkommer att bostad och arbete är de två viktigaste faktorerna för upplevelse av trygghet. Flertalet av de svarande uttrycker en upplevelse av att inte känna trygghet för sin framtid i Sverige på grund av dessa faktorer. Undersökningen visar dock att de flesta trivs i Alingsås men att trångboddhet upplevs inverka negativt på tryggheten. De uttrycker även en ökad trygghet i dag jämfört med innan de anlände till Alingsås. Ett liv långt ifrån förföljelse och krig uppges vara den främsta orsaken till att upplevelsen av trygghet har ökat. Sammanfattningsvis kan åtagandet anses vara genomfört då förvaltningen undersökt vilka faktorer som ökar upplevelsen av trivsel och trygghet för våra brukare i samtliga verksamheter. De aktiviteter som iscensatts utifrån undersökningarna har haft fokus på kommunfullmäktiges mål att Alingsås är tryggt, säkert och välkomnande. 3

Mål 2: I Alingsås finns goda möjligheter till arbete och företagande. KS indikator: Kommunens näringslivsranking skall förbättras. Utbildningsnämnden åtar sig att skapa ökad tydlighet och struktur i samverkan mellan förvaltningen och arbetsliv i syfte att uppnå högre kvalité i utbildningarna och möta framtida kompetensbehov. Nyckeltal: arbetslivets upplevelse av att utbildning sker för att generera rätt kompetens skall öka, Näringslivets tillgång till arbetskraft med relevant komptens ska öka. Svenskt näringsliv har under året gjort en enkätundersökning i Alingsås för att identifiera näringslivsklimatet i kommunen. Av de 188 tillfrågade Alingsåsföretagen svarade 102 där handel och industri/bygg framträder med flest svaranden liksom att det är 83 % män som besvarat enkäten. Undersökningen visar att näringslivskrankingen för Alingsås kommun som helhet har gått ner med 12 placeringar från 173 till 185. Ovanstående undersökning lyfter fram två kvalitetsfaktorer som står i direkt relation till Utbildningsnämndens verksamheter. Dessa är skolans attityder till företagande samt företagens tillgång till arbetskraft med relevant kompetens. Skolans attityder till företagande är den indikator som företagen i totalundersökningen ger bäst betyg och har gått upp med 104 placeringar från 183 till 79. Detta kan bero på ett ökat samarbete med näringslivet och Alströmergymnasiets framgångar inom Teknikcollege samt en satsning på automation på El- och energiprogrammet. Även Ung Företagsamhet (UF) har synliggjort en god samverkan med näringslivet. Alströmergymnasiet har av Skolverket beviljats ett fjärde år för Teknikprogrammet med inriktningen informationsteknik. Det fjärde året varvas med arbetsförlagt lärande (APL) och teori. Utbildningen har tagits fram och sker i tät samverkan med aktuella företag för att säkerställa att eleverna får relevant kunskap och anställningsbarhet. Det finns emellertid utvecklingspotential vad gäller APL och att knyta samtliga av Alströmergymnasiets program närmare arbetslivs- och branschfrågor enligt utvärdering av programråden. Indikatorn tillgång till kompetens backar däremot 79 placeringar från 81 till 160 i näringslivsrankingen. En förklarande orsak kan vara det generella behovet av kompetens i Sverige inom exempelvis CNS operatörer, konstruktörer och civilingenjörer etc. Utbildningsförvaltningen kommer att fortsätta arbetet med att inventera företagens behov av kompetens och öka omvärldsbevakningen för att på så sätt anpassa och anordna utbildningar. EU-projektet Kobra och Alingsås nya näringslivsorganisation Alingsås Business Center (ABC) ska i högre utsträckning analysera och diskutera kompetensbrister och framtida behov tillsammans. För att få en mer mångfacetterad bild har även mätningar gjorts avseende nämndens nyckeltal arbetslivets upplevelse av att utbildning sker och genererar rätt kompetens. Denna mätning genomfördes via en enkät som skickades ut till arbetsgivare som varit i kontakt med förvaltningens verksamheter. De 44 svarande upplever att en förbättring skett jämfört med 2014. Främst vårdsektorn uppvisar en större nöjdhet. Samarbetet inom Vårdoch omsorgscollege kan vara en förklaring till denna ökning. Flera av de parametrar som beskrivs ovan har bidragit till att Utbildningsnämndens åtagande och det prioriterade målet I Alingsås finns det goda möjligheter till arbete och 4

företagande har utvecklats. Däremot är åtagandet att betrakta som pågående och inte klart. Strukturen och systematiken i projektet Kobra och samarbetet med ABC behöver upparbetas ytterligare. Utbildningsnämnden har därför uppdragit åt förvaltningen att göra en genomlysning av Campus. Mål 5: I Alingsås bygger välfärden på god service, hög kvalitet och tillgänglighet. KS Indikator: Medborgarnas upplevelser av bemötande och tillgänglighet i kommunen skall förbättras. Utbildningsnämnden åtar sig att verka för att alla elever/studerande/ brukare, erhåller ett gott bemötande med hög grad av service och tillgänglighet. Nyckeltal: (1) nyanländas upplevelse av bemötande och tillgänglighet i kommunen ska förbättras, (2) elevernas/studerandes/brukarnas upplevelse av bemötande ska förbättras, (3) elevernas/studerandes upplevelse av delaktighet och inflytande skall öka. För att öka tillgänglighet och bemötande har Alingsås kommun och Integrationsavdelningen deltagit i en försöksverksamhet genom Sveriges kommuner och landsting i pilotprojektet Mötesplatser. Det har inneburit att flyktingsekreterare regelbundet medverkat vid öppen mottagning tillsammans med Migrationsverket, arbetsförmedlingen och Försäkringskassan på en och samma plats. Utfallet har varit positivt och kommer att, i likhet med övriga landet, implementeras i ordinarie verksamhet under 2016. Integrationsavdelningen har deltagit i projektet Hälsonavet, nätverksträffar med lärare inom svenska som andraspråk och i GR:s forum Kunskapsplattform integration/migration. Vidare har kontakter förmedlats till Vuxenskolans Svenska med baby och COPEföräldrautbildning på arabiska vid Socialtjänsten. Ökade flyktingströmmar och nya målgrupper samt ett identifierat behov att stärka tillgänglighet och bemötande har utmynnat i att en kuratorstjänst kommer att tillsättas 2016. Under året har tjänstemän och politiker från Alingsås och Chillilabombwe i Zambia deltagit i den finansierade ICLD-förstudien som syftar till att öka medborgardialogen för nyanlända. Dessutom har ett samarbete med Socialförvaltningen resulterat i att utvecklingsmedel erhållits från Socialstyrelsen i syfte att förebygga våld i nära relationer. För att undersöka effekterna av olika insatser och hur väl man når upp till åtagande och mål har en undersökning genomförts vid Integrationsavdelningen. Denna visar att 77 % av brukarna är mycket nöjda med bemötandet och tillgängligheten som Integrationsavdelningen bistår med. Detta är dock är en nedgång med 10 procentenheter från 2014 då 87 % av de nyanlända upplevde en hög grad av bemötande och tillgänglighet i kommunen. Minskningen kan bero på ökade flyktingströmmar vilket bland annat medför en större konkurrens om bostäder och arbete. I undersökningen som Integrationsavdelningen gjort avseende trivsel och trygghet, uttrycks oro och hopplöshet bland svaranden. Emellertid visar enkätresultatet att 91,4 % av brukarna är nöjda med personalens bemötande. 5

För att förstärka elevernas upplevelse av bemötande samt delaktighet och inflytande har följande insatser genomförts vid Alströmergymnasiet: Stärkt mentorsroll Elevskyddsombudsutbildning Formativt förhållningssätt vid bedömning och kunskapsutveckling. Trots insatser har elevernas upplevelser av delaktighet och inflytande minskat från 71 % 2014 till 68 % år 2015. Eleverna har dock ökat sin upplevelse av att lärarna tar mer hänsyn till deras åsikter men inte gällande vad man skall arbeta med och hur. Positivt är att upplevelsen av gott bemötande ökat från 83 % år 2014 till 85 % år 2015. Sammanfattningsvis är inte åtagandet klart vid Alströmergymnasiet. Fler insatser krävs i form av kompetensutveckling och medvetandegöra elever och personal om vad som gäller i relation till delaktighet och inflytande. Vid vuxnas lärande visar mätningarna att eleverna är mycket nöjda med det stöd lärarna ger dem för att de ska kunna nå sina mål. Detta går att betrakta som en form av inflytande då möjligheten att undervisningen individualiseras och är flexibel utifrån elevernas egna mål. Däremot uppvisar mätningarna ett lägre resultat kring frågor som handlar om direkt inflytande på t.ex. undervisningen i grupp. En orsak kan vara att vuxenutbildningen ofta planerat sitt kursupplägg vid kursstart. Detta begränsar möjligheten till direkt inflytande. Några andra konkreta exempel på elevinflytande är de regelbundet förekommande studeranderåden inom Vård- och omsorgsutbildningarna och SFI. Som ett resultat av dessa möten har t.ex. ytterligare ett elevkök iordningsställt. Sammanfattningsvis är åtagandet pågående vid Vuxenutbildningen. Fortsatt arbete behövs framöver för att eleverna ska uppleva att det, i större utsträckning än idag, tas hänsyn till deras tidigare kunskaper i planering och genomförande av undervisningen. 6

Mål 8: I Alingsås ger utbildning kunskaper för en dynamisk framtid. KS indikator: Andelen gymnasielever med fullständiga avgångsbetyg skall öka. Utbildningsnämnden åtar sig att varje elev och studerande får möjligheter till studier som utgår från individens behov och förutsättningar och som stimulerar till största möjliga lärande och kunskapsutveckling. Nyckeltal: (1) lärsträckan per kurs på svenska för invandrare (SFI) ska minska genom en mer flexibel utbildningsleverans, (2) andelen elever/studerande som fullföljer påbörjad utbildning ska öka, (2) andelen elever/studerande som upplever att de stimuleras till kunskap och lärande skall öka, (3) minskat antal ungdomar inom lagen om kommunalt aktivitetsansvar (KAA), (4) antal elever på Introduktionsprogrammen som efter ett års studier går vidare till ett nationellt program, fortsatta studier, arbete eller annan sysselsättning skall öka. Vuxenutbildningen Vid vuxenutbildningen har utvecklingen av kurser i lärplattformen Vklass haft framgång under året då denna används aktivt av den gymnasiala vuxenutbildningen inom vårdkurserna, SFI samt grundläggande vuxenutbildningskurser. Elevenkäten visar att eleverna är nöjda med Vklass. Det statsbidragsfinansierade projektet studiehandledning på modersmålet har varit igång under 2015 och är nu avslutat och utvärderat. Resultatet har medfört att en heltidstjänst för studiehandledning på modersmål har permanentats. Det språk som erbjuds anpassas efter aktuell målgrupp. Arbetet med framtagande av rutiner för att kunna kartlägga orsaker till avbrott har pågått under hösten 2015 och fortgår. I betygsstatistiken kan man inte avläsa förbättringar gällande matematikresultaten utifrån de insatser som gjordes under våren 2015. Det är problematiskt att utföra en djupare orsaksanalys och dra slutsatser då statistikunderlaget är alltför litet samt att lärarbyte har skett. Resultaten är alltför låga och ett aktivt arbete pågår för att utveckla kurserna som nu mera finns inom egen regi vilket innebär att verksamheten beslutar kring insatserna. Exempel på åtgärder är införande av nivåtester innan kursstart och erbjudande till eleverna om en extra orienteringskurs inom ämnet matematik. Lärsträckan på SFI har under ett par år haft en positiv utveckling där eleverna allt snabbare har kunnat avsluta sin kurs i högre takt. Trenden har under året planat ut vilket troligen beror på den ökade flyktingströmmen. Många av de nyanlända har lägre förkunskaper och en kortare studiebakgrund. Ett fortsatt utvecklingsarbete vad gäller studiehallen och etablering av studiehandledning på modersmål pågår. Utöver detta finns studie- och yrkesvägledningen med vid upprättandet av den individuella studieplanen. Kunskap och lärande innebär för eleverna vid vuxenutbildningen att lärarna har förmåga att stimulera undervisningen och att eleverna tydligt förstår vad som förväntas av dem för att uppnå sina studiemål. Vid elevundersökning infrias detta och eleverna upplever att skolan ger dem det stöd de behöver för att de ska klara sina studier. Ett ständigt 7

pågående arbete bedrivs för att ytterligare förbättra och utveckla studieformer och undervisning vid vuxenutbildningen. Alströmergymnasiet För att andelen elever vid Alströmergymnasiet skall fullfölja sin utbildning har ett arbete med tolkning och implementering av extra anpassningar och särskilt stöd, genomförts. All undervisande personal har ett uppdrag att motivera eleverna att delta i skoldagens aktiviteter. För att minska elevernas frånvaro har rutiner upprättats och där elevhälsoteamet blir inkopplat i ett tidigt skede då de bland annat kallar elever med viss frånvaro till samtal. Riktade resurser till de gymnasiegemensamma ämnena på yrkesprogrammen har skett och innebär att nya strukturer tagits fram. Bland annat en schemaläggning som har fokus på en samlad skoldag för eleven och där arbetet mot examensmålen tillsammans med yrkeslärare och lärare i gemensamma ämnen, möjliggörs. Positiva resultat av detta förhållningssätt visar sig i nuvarande årskurs 2. Under hösten har antalet nyanlända, särskilt ensamkommande barn, ökat och extraordinära insatser har gjorts för att kunna möta dessa ungdomar på ett kvalitativt sätt. Förutom språkundervisning har eleverna haft lektioner i estetiska ämnen och idrott. Många individuella lösningar görs efter kartläggning av varje elevs behov. Sammanfattningsvis för att möta volymökningen har förvaltningen utökat antal lärare inom området svenska som andraspråk (SvA) och modersmålslärare. Detta har bland annat kunnat ske genom god samverkan med grundskolan. Matematik är och har varit ett prioriterat område där resultaten måste förbättras. Nämnden uppdrog åt förvaltningen att under året rapportera kring de insatser som skett och vilka effekter de haft. Tre förstelärare i matematik har tillsammans fått i uppdrag att utveckla lärandemiljöer och lärstrategier för att eleverna skall öka sin måluppfyllelse inom ämnet matematik. Majoriten av matematiklärarna vid Alströmergymnasiet har deltagit i den nationella kompetensutvecklingen matematiklyftet. En förstärkt timplan för de elever som riskerar att inte nå lägsta målet har aktiverats, liksom dubblering av lärarresurser i vissa kurser samt att mattesupporten utökats med flera timmar. De elever som önskar höja sina betyg har haft inspirerande och motiverande matematikundervisning tillsammans med studenter från Chalmers. Ytterligare en aktivitet har varit mattecoacher vilket innebär att elever hjälper andra elever. Genomströmning elever enligt Gy2011 Alla nationella gymnasieprogram är treåriga och omfattar 2500 poäng. Det innebär att en elev ska kunna få ett avgångsbetyg efter tre år. För att få examen krävs att eleven uppnått godkänt i minst 2250 poäng och ha godkända betyg i svenska, engelska och matematik samt i gymnasiearbetet. Uppfyller inte eleven kraven för examen efter tre års studier utfärdas ett studiebevis. 8

Av tabellen nedan framgår resultat i enlighet med den reformerade gymnasieskolan som infördes läsåret 2011/12. Kraven för att uppnå en examen är högre än tidigare. Därför kan elever som fått studiebevis om 2500 poäng inkluderas vid jämförelse över tid. Resultaten av de elever som uppnått examen innebär numera ett snävare mått på genomströmning. Det finns därför anledning att vara försiktig med jämförelser av resultatet över tid. Med den reformerade gymnasieskolan har andelen elever som påbörjat sin utbildning på ett introduktionsprogram ökat, jämfört med den tidigare motsvarigheten individuella program. Statistiken som presenteras totalt för gymnasieskolan inkluderar elever vid IM. Nedan framhävs och särredovisas genomströmningen på nationella program för att ge en tydligare lägesbild. En sammanfattande analys är att andelen elever vid Alströmergymnasiet som tar examen från de nationella programmen på tre år har ökat från 71,4 % till 73 % i år. De nationella programmen i gymnasieskolan är uppdelade i yrkesprogram och högskoleförberedande program. Andelen elever vid yrkesprogrammen som tog examen inom tre år ökade vid Alströmergymnasiet från 55,4 % år 2014 till 60 % under 2015. För att motverka en låg genomströmning har en analys av vilka program som kräver extra insatser gjorts för att en fortsatt positiv utveckling av resultaten skall ske. Nya arbetssätt och strukturer för dessa program har implementerats och positiva resultat förväntas på sikt. Motsvarande positiva ökning för de högskoleförberedande programmen med examen inom tre år var från 76,8 % till 78,7 %. Ser man till skolans totala genomströmning 2015, vilket även inkluderar Introduktionsprogrammen, befinner sig Alströmergymnasiet på samma nivå som riket med en andel om 65,2 % av eleverna som tar examen inom tre år. Vid en jämförelse med riket är genomströmningen något högre på de högskoleförberedande programmen men lägre på yrkesprogrammen för vilka tidigare beskrivna åtgärder har iscensatts. 9

Elever med examen inom tre och fyra år vid Alströmergymnasiet och i hemkommunen Alströmergymnasiet andel elever (%) med examen från gymnasieskolan inom 3 år Läsåret Startår 2012 Examensår 2015 Startår 2011 Examensår 2014 Totalt antal Totalt antal Därav andel (%) med examen Därav andel (%) med examen Jmf riket examensår 2015 (%) Gymnasieskolan totalt (inkl. IM) 296 65,2 347 67,7 65,2 Nationella program varav: 263 73,0 329 71,4 73,7 Yrkesprogram 80 60 83 55,4 69,9 Högskoleförberedande program 183 78,7 246 76,8 75,5 Alströmergymnasiet andel elever (%) med examen från gymnasieskolan inom 4 år Examensår 2015 (Startår 2011/12) Totalt antal Därav andel (%) med examen Jmf riket 2015 (%) Gymnasieskolan totalt (inkl. IM) 347 70,9 69,3 Hemkommunen andel elever bosatta i Alingsås (%) med examen från gymnasieskolan inom 3 år Läsåret Startår 2012/13 Examensår 2015 Startår 2011/12 Examensår 2014 Andel (%) Därav andel (%) med examen Jmf riket examensår 2015 (%) Examen inom tre år 67,3 66,0 65,2 * uppgift om examen inom fyra år saknas för elever bosatta i hemkommunen och presenteras i av SKL under 2016. Elever med examen eller studiebevis inom tre och fyra år vid Alströmergymnasiet Alströmergymnasiet andel elever (%) med examen eller studiebevis inom 3 år Läsåret Startår 2012/13 Slutår 2015 Startår 2011/12 Slutår 2014 Totalt antal Därav andel (%) Totalt antal Därav andel (%) Jmf riket 2015 (%) Gymnasieskolan totalt (inkl. IM) 296 73,0 347 77,2 * 71,7 Nationella program varav: 263 81,7 329 81,4 80,7 Yrkesprogram 80 73,8 83 78,3 77,8 Högskoleförberedande program 183 85,3 246 82,5 82,1 * jmf. examensår 2013/2014 då 74,4% av eleverna vid Alströmergymnasiet fullföljt gymnasieutbildning med fullständiga slutbetyg inom tre år exkl. IM (slutbetyg kan jämföras med examen eller studiebevis ). 10

Alströmergymnasiet andel elever (%) med examen eller studiebevis inom 4 år Examensår 2015 (Startår 2011/12) Totalt antal Därav andel (%) Jmf riket 2015 (%) Gymnasieskolan totalt (Inkl. IM) 347 81,3 * 78,0 Nationella program varav: 329 84,8 86,0 Yrkesprogram 83 83,1 82,3 Högskoleförberedande program 246 85,4 87,9 *j mf. examensår 2014 då 79,4% av eleverna vid Alströmergymnasiet fullföljt gymnasieutbildning med fullständiga slutbetyg inom fyra år enligt Lpf94 (kan jämföras med examen eller studiebevis ). Jmf med riket år 2014 som var 78,3% enligt Lpf94. Startår 2011/2012 påbörjade 347 elever utbildning (examensår 2014). Startår 2012/2013 påbörjade 296 elever utbildning (examensår 2015). (Källa: Siris/Kolada) Introduktionsprogrammen och KAA I samverkan har utbildningsförvaltningen, socialförvaltningen och kultur- och fritidsförvaltningen arbetat fram ett underlag för de ungdomar som inte finns inom ett nationellt gymnasieprogram eller är i arbete. I linje med det lagstadgade kommunala aktivitetsansvaret (KAA) har en verksamhet startat upp och utvecklats för dessa unga under våren 2015. Verksamheten är en del i det strategiska planeringsarbetet för att minska ungdomsarbetslösheten. Vid starten 2015 var det fem ungdomar inskrivna på dinväg och som mest under året har det varit 22 till antalet. Aktiviteter under året har varit yrkesrelaterade insatser av olika slag, teoretiska och praktiska hälsoaktiviteter, enskilda samtal individuellt och med vårdnadshavare. Per den 31 december uppgick antalet ungdomar till 18. Introduktionsprogrammen I januari 2015 uppgick elevantalet till 24 vid språkintroduktion och vid årets slut var denna siffra 74. Denna ökning kan härröras till de ökade flyktingströmmarna. Vid övriga introduktionsprogram fanns 27 elever inskrivna under året. Gymnasiesärskolan På gymnasiesärskolan fanns under 2014/2015, 40 elever. Sju av dessa elever tog studenten från gymnasiesärskolans nationella program vårterminen 2015. Samtliga elevers studieresultat var goda, i relation till deras förutsättningar. Inom ramen för Gymnasieskolans samverkansavtal i Göteborgsregionens kommunalförbund (GR) följer kommunen upp var gymnasiesärskoleeleverna befinner sig ett år efter avslutad gymnasiesärskoleutbildning. Vårterminen 2014 tog 14 elever studenten från gymnasiesärskolan. Vid uppföljning under våren 2015 visade det sig att tre av dessa elever fick anställning med bidrag i samband 11

med arbetsplatsförlagd utbildning (APL). Sex av dem gick ut i daglig verksamhet, två elever gick vidare till folkhögskola, en elev gick till särvux och en elev gick ut med okänd sysselsättning. En förstelärare har i uppdrag att implementera GYS13 samt utveckla APL, vilket har inneburit en allmän kvalitetshöjning på de nationella programmen. Indikatorer för den systematiska uppföljningen av elevernas kunskaper har tagits fram och kommer att utvecklas vidare. Sammanfattningsvis är åtagandet att varje elev och studerande får möjlighet till studier som utgår från individens behov och förutsättningar och som stimulerar till största möjliga lärande och kunskapsutveckling, påbörjat. En positiv utveckling gällande elevernas studieresultat kan påvisas och härröras till de insatser som gjorts samt fortgår. Uppdrag till nämnden I Flerårstrategi 2015-2017 för Alingsås kommun gavs inga riktade uppdrag till Utbildningsnämnden. Internkontrollplan Utbildningsnämndens internkontrollplan omfattar 12 kontrollpunkter inom områdena ekonomi, verksamhet, medarbetare och medborgare, bilaga 1. Momenten i internkontrollplanen följs upp på olika sätt. Några av punkterna i internkontrollen rapporteras till nämnden via tjänsteskrivelser eller annan rapporering. Kontroller och stickprov har skett enligt följande med utgångspunkt från internkontrollplan 2015 (bilaga 1). Uppföljning har skett i såväl vår- som delårsbokslut 2015. Nedan redovisas hur nämndens arbete med internkontroll har fortlöpt under året och hur nämnden har säkerställt att identifierade risker och kontrollmoment är undanröjda. Ekonomi Elevprognoser (risk 12) Förstärkt med controllerfunktion under 2015. Nya rutiner i GR med fakturering två gånger per termin har underlättat möjligheten till säker prognostisering tidigare under året. Kontroller har visat att ytterligare åtgärder och upprättande av rutiner krävs för att säkerställa prognoserna. Kontrollmomentet kvarstår under 2016 (se nedan under omedelbar åtgärd ). 12

Verksamhet Strategisk kompetensförsörjning (risk 9) Strategisk kompetensförsörjning har integrerats i det systematiska kvalitetsarbetet (SKA). Granskning av beslut och protokoll har gjorts vid uppföljningar till huvudmannen och vid delårsbokslut och i förarbetet till flerårsstrategi 2016-2019. Området innebär flera processer för att säkerställa rätt kompetens i organisationen. Arbetet är inte slutfört varför kontrollmomentet kvarstår under 2016. Kris och säkerhet (risk 8) Utbildning, information och krisövningar har skett inom olika områden under året för såväl personal som till elev vid Alströmergymnasiet. Stickprov har skett i samband med delårsrapport 2015. Fortsatt arbete krävs med att uppdatera och tillgängliggöra förvaltningens och verksamheternas krisplaner för medarbetare och i viss mån till brukare. En ny övergripande krisledningsplan kommer att utarbetas under 2016. Kontrollmomentet kvarstår 2016. Dokumenthantering Dokumenthanteringsplanen efterlevs i all väsentlighet och granskning har skett genom stickprov i dokumenthanterings- och ärenderegistreringssystem. Utbildning av medarbetare i dokumenthantering bör ske för att försäkra om en fortsatt hög tillförlitlighet. Delegationsordning Utbildning har skett för nyanställda rektorer. Enligt de stickprov som genomförts kvartalsvis har beslut tagits i enlighet med delegationsordningen. Delegationsordningen ska revideras under 2016. Statistik elevantal Stickkontroll som genomförts december 2015 påvisar att statistiken ej är tillförlitlig. Orsaken kommer att utredas under 2016. Kontrollmomentet kvarstår. Klagomålshantering Har skett enligt plan. Stickprov har gjorts i samband med uppföljning i nämnden varje kvartal. Medarbetare Systematiskt arbetsmiljöarbete Ett systematiskt arbetsmiljöarbete pågår som utgår från medarbetarenkät och samverkansavtal som implementerats under året. Utbildning har skett. Kontrollmomentet är pågående. 13

Medborgare Kommunalt aktivitetsansvar, KAA (risk 12) Ett avtal inom BUS-samverkan har gjorts. Kontrollmomentet har övergått i ordinarie verksamhet. Studiehanledning modersmål Stickprov har skett i samband med delårsrapport 2015. Studiehandledare tillika modersmålslärare har anställts under året. Kontrollmoment kvarstår ej. Likabehandlingsplan Stickprov har skett genom ärende till nämnden kvartalsvis. Kontrollmoment kvarstår ej. Frånvarouppföljning Alströmergymnasiet Rutiner och metoder för frånvarorapportering har tagits fram vilket har resulterat i snabbare åtgärder vid elevers frånvaro. Kontrollmomentet kvarstår ej. Omedelbar åtgärd Följande tre områden har Utbildningsnämnden identifierat för omedelbar åtgärd 2015. Kommunala aktivitetsansvaret (KAA) Åtgärd: Anställa en socionom. Uppföljning: Anställning har skett. Risk kvarstår ej. Ökade flyktingströmmar Åtgärd: Anställa en flyktingsekreterare Uppföljning: Ett antal flyktingsekreterare har anställts. Under 2016 kommer en översyn av organisation att ske för att säkerställa och samordna kompetenser samt utveckla arbetssätt och metoder för att stödja nyanlända elever och säkerställa god kvalité i mottagandet. Risk kvarstår med riskpoäng 16 då flyktingströmmar och prognoser är fortsatt osäkra. Elevprognoser Åtgärd: Upprätta metoder för uppföljning. Uppföljning: I Göteborgsregionen (GR) har det utarbetats en ny struktur för elevräkning med prognoser två gånger per år för att minska osäkerheten. Den 1 september 2015 anställdes en ny controller för att säkerställa kopplingen ekonomi och elevental. Under 2016 ska rutiner och kalkylmallar utvecklas som skall säkerställa beräkningar kring elevprognoser. Metoder är ännu ej färdigställda, varför risk kvarstår med riskpoäng 12. 14

Redovisning av uppdragsföretag Från och med höstterminen 2015 är avtalet med utbildningsleverantören Jensen Education avslutat. Vid direktupphandling finns avtal med Hermods. Ekonomi Drift Belopp i tkr Budget 2015 Bokslut 2015 Avvikelse prognos/budget 2015 Bokslut 2014 Verksamhetens intäkter 30 958 42 293 11 335 58 581 Personalkostnader -100 897-100 940-43 -98 062 Lokalhyror -28 899-27 174 1 725-26 993 Köp av tjänster -71 689-71 865-176 -86 610 Övriga kostnader -19 780-25 783-6 003-27 504 Verksamhetens kostnader -221 265-225 762-4 497-239 169 Avskrivningar -1 128-1 086 42-1 045 Verksamhetens nettokostnader -191 435-184 555 6 880-181 633 Kommunbidrag 191 162 191 164 2 189 575 Finansnetto 273 518 245 541 Årets resultat 0 7 127 7 127 8 483 Utbildningsnämnden redovisar för 2015 ett överskott på 7 127 tkr. Det motsvarar en avvikelse mot budget med 3,7 %. Intäkterna visar en positiv avvikelse mot budget, det kan förklaras med att nämnden mottagit mer bidrag än budgeterat. Överskottet består till stor del av de interkommunala kostnaderna som blivit lägre än budgetterat. Detta grundar sig i att en större andel elever än tidigare väljer att studera på Alströmergymnasiet. I vårbokslutet (tom 30 april) rapporterade nämnden om ett resultat i balans och i delårsbokslutet (tom 31 augusti) ett överskott på 3 750 tkr. Anledningen till att överskottet blivit högre än tidigare prognostiserat är att ett större antal elever valt att förlägga sin utbildning på Alströmergymnasiet samt att nämnden mottagit större andel bidrag än 15

budgeterat. Vid den preliminära antagningen under våren 2015 var det 266 elever som sökte i första hand och 51 elever som sökte i andra hand. När terminen startade höstterminen 2015 var det 394 elever som påbörjade sin utbildning i årskurs 1 på gymnasiet. Den preliminära antagningen skiljde sig alltså mot den slutliga antagningen med 77 elever. Ytterligare en orsak till överskottet är besparingskravet om 3 mnkr som under 2015 var aktuellt för Utbildningsnämnden. I oktober tog kommunfullmäktige ett beslut om att förslaget ej skulle verkställas, vilket försvårade en fördelning av resurser. Vid en jämförelse av Utbildningsnämndens ekonomiska utfall kan det utläsas att både 2014 års och 2015 års resultat är överskott. För budgetår 2015 är överskottet 1 356 tkr lägre än 2014. Gemensamt för åren är att intäkterna avvikit positivt mot budget samt att de interkommunala kostnaderna blivit lägre än budgeterat. Överskottet är fördelat enligt följande: Utbildningsnämnden redovisar för 2015 ett underskott på 78 tkr. Förklaringen är att det är första året med ny nämnd och därför har personalkostnaderna blivit högre än beräknat. Staben redovisar ett överskott på raden för personalkostnader, det beror på att det under året förflyttats personal till gymnasiet men utan att budget justerats utifrån detta. Utöver överskottet på personalkostnader avviker utfallet marginellt mot budget. Alströmergymnasiets år präglades av en god elevtillströmning. Intäkterna är högre än budgeterat, anledningen till detta är att verksamheten mottagit eftersökta projektmedel. Utöver det har bidrag från Skolverket blivit högre än budgeterat. De ökade elevantalet på skolan har lett till nyanställningar vilket resulterar i ett underskott på raden för personalkostnader. Köp av tjänster redovisar ett underskott, det förklaras av den goda elevtillströmningen vilken i sin tur genererar ökade kostnader i form av bland annat datorer, skolmat och läromedel. För att förstärka trivsel och trygghet ytterligare på skolan har en satsning på den inre miljön skett i from av textilier, möbler och sociala ytor. Gymnasiesärskolan redovisar 2015 ett underskott på 273 tkr vilket beror på minskade interkommunala intäkter och ökade interkommunala kostnader. Interkommunala kostnader Belopp i tkr Budget 2015 Bokslut 2015 Avvikelse Verksamhetens intäkter 12 100 13 619 1 519 Köp av tjänster -52 400-51 531 869 Övriga kostnader -700-739 -39 Verksamhetens kostnader -53 100-52 270 830 Verksamhetens nettokostnad -41 000-38 651 2 349 16

De interkommunala kostnaderna redovisar ett överskott på 2 349 tkr vilket beror på ökade intäkter då skolan har fler inresande elever och minskade kostnader då färre elever väljer att resa ifrån kommunen gentemot budget. Vuxenutbildningen redovisar för 2015 ett överskott på 318 tkr gentemot budget. Verksamhetens intäkter avviker positivt mot budget med 393 tkr. Det beror på att verksamheten mottagit bidrag för SFI-undervisning och lärlingsbidrag som det ej budgeterats för. En negativ avvikelse rapporteras för personalkostnader, det kan förklaras med att verksamheten under året sagt upp och avslutat avtalet med Jensen Education vilket gjort att ny personal blivit anställd. Vidare har verksamheten påverkats av de ökade strömmarna nyanlända som kommit till kommunen, ny personal har anställts för att minska lärsträckan på SFI. Som ett resultat av det uppsagda avtalet med Jensen Education redovisas ett överskott för köp av tjänster. Utöver detta redovisar verksamheten upp mindre avvikelser gentemot budget. Integrationsavdelningen redovisar för 2015 ett resultat i enighet med budget. I samband med ökningen av nyanlända har intäkterna och de övriga kostnaderna ökat, intäkterna i form av bidrag från Migrationsverket och kostnaderna beror på ökade kringkostnader i mottagandet. Integrationsavdelningen visar för personalkostnader upp en avvikelse på 1 880 tkr. Anledningen till det är att personal ej anställts i den takt som det prognostiserats för året. Prognossäkerhet Månad Prognos Avvikelse från bokslut Oktober 6070-1057 September 6042-1085 Delårsbokslut 3750-3377 Maj 0-7127 Vårbokslut 0-7127 Bokslut 2015 7127 17

Nämnden har under året informerats om att överskottet som visade sig de första fem månaderna successivt skulle sjunka men vid delårsbokslutet visade det sig att så var inte fallet. Anledningen är att verksamheterna prognostiserat för högre kostnader under andra halvåret och att överskottet från första halvåret därmed skulle minska. Prognosen som lades i oktober avviker mot utfallet med motsvarande ca 0,5 % av budgeten. Investeringar Tkr Budget 2015 Bokslut 2015 Avvikelse helår Boksl ut 2014 Expansionsinvestering 0 Investering X 0 -varav exploatering 0 Exploatering X 0 Imageinvestering 0 Investering X 0 Reinvestering 0 Investeringar 1 400 1 430-30 1 227 Anpassningsinvestering 0 Investering X 0 Totalt utgifter 1 400 1 430-30 1 227 Utbildningsnämndens investeringsbudget för 2015 var 1 400 tkr, budgeten har nyttjats till fullo och övertrasserat budget med 30 tkr. En mindre planerad investering var tvungen att genomföras under senare delen av året. 18

Personalredovisning Personal och kompetensförsörjning Antal anställningar 1 i november 2015 Anställningstyp Redovisningen innefattar tillsvidareanställda i enlighet med Allmänna Bestämmelser (AB) Årsarbetarna är beräknade på tillsvidareanställningar, genom att sysselsättningsgraden summeras till heltidstjänster. Antalet anställda har ökat från 186 till 197 och därmed antal årsarbetare som nu är 187,3 mot förra året 178,4. En ökning som kan härröras till volymökningar inom verksamheterna. Vid Integrationsavdelningen har beslut kring omorganisation fattats och tjänster har tillsatts på grund av ökade flyktingströmmar. Under 2015 har verksamheten utökats med en flyktingsekreterare och en allmän visstidsanställning avseende flyktingpedagog. Regeringen har beslutat om en lagändring som träder i kraft den 1 mars 2016. Det innebär att personalplaneringen måste revideras ytterligare utöver den planering som finns för 2016. Fördelning arbetad tid 2015 Antal Personer Antal anställningar Antal årsarbetare Medelålder Tillsvidare Sysselsättningsgrad (snitt) Totalt 197 197 187,3 49,7 95% Administration 27 27 26,8 46,4 99% Kultur Turism och fritidsarbete 2 2 1,8 60,0 88% Skol- och barnomsorgsarbete 151 151 142,7 50,5 95% Socialt och kurativt arbete 7 7 7,0 40,0 100% Teknikarbete 7 7 6,8 50,3 96% Vård- och omsorgsarbete 3 3 2,3 51,3 77% Vid Utbildningsförvaltningen är anställningsformen mestadels tillsvidareanställd med månadslön. Pensionsavgångarna visar på en jämn fördelning fram till 2019 då det sker en ökning till 11 personer. För att möta både kortsiktiga och långsiktiga behov av rekryteringar och kompetens fortsätter arbetet med att identifiera och analysera kompetensbehovet genom det systematiska kvalitetsarbetet. 1 Redovisningen ingår tillsvidareanställningar i enlighet med Allmänna Bestämmelser (AB). Anställda enligt beredskapsavtalet (BEA), PAN-avtalet, förtroendevalda, uppdragstagare m fl samt tidsbegränsad, inkl timavlönad, personal ingår inte. Årsarbetarna är beräknade på tillsvidareanställningar, genom att sysselsättningsgraderna summeras till heltidstjänster. Även de som var tjänstlediga är medräknade. 19

Pensionsavgångar 2016 2017 2018 2019 2020 2021 2022 Alla kön 6 7 6 11 7 6 7 Kvinna 3 4 3 7 6 3 5 Man 3 3 3 4 1 3 2 Kompetensutveckling har skett vid Vuxenutbildningen i syfte att nå en högre måluppfyllse Detta har gjorts bland annat genom Skolverkets webbutbildning i betyg och bedömning. Denna utbildning har bidragit till förändrade arbetssätt i bedömning av kunskaper. För att ytterligare ta ett steg till att erbjuda eleverna flexibla lärmiljöer, har utbildning i lärplattformen Vklass genomförts. Detta kan vara en bidragande faktor till att lärsträckan minskat för SFI-elever. Vidare har lärare på SFI, vård och omsorg samt fristående kurser genomfört lärande besök hos varandra. Gemensamma APT och pedagogiska forum har dessutom lett till ökad förståelse för varandras verksamheter. Under året har även rektorn på vuxenutbildningen slutfört sin rektorsutbildning. Vid Alströmergymnasiet deltog merparten av lärarna i matematiklyftet vilket syftar till att öka elevernas studiemotivation och delaktighet i sitt eget lärande och därmed bidra till en högre måluppfyllelse. Lärande besök genom ALP har genomförts vid Byggprogrammet och Gymnasiesärskolan. För att möta omvärldens förändringar och ny lagstiftning har personal deltagit vid konferenser, särskilda utbildningar och dialoger för att få ökad kunskap om nyanländas skolstart. Vid de fall där lärarlegitimation saknas har utbildning initierats. Vid Integrationsavdelningen har det identifierats ett behov av utbildning i förtryck i ett hedersperspektiv samt i ett släkt- och klantänkande i patriarkala samhällsstrukturer, varför utbildning sker fortlöpande för all personal. För att ständigt hålla sig à jour med nya lagstiftningar och direktiv från Migrationsverket och Regeringskansliet samt stor tillströmning av nyanlända och nya folkgrupper, krävs en ständig omvärldsanalys. Denna fås genom föreläsningar och informationskonferenser som anordnas av Länsstyrelsen, Göteborgsregionens kommunalförbund och av Sveriges kommuner och landsting. 20

Löner Medianlön Kön 2014 2015 Kvinna 32 414 33 464 Man 32 554 33 700 Inga osakliga löneskillnader mellan kvinnliga och manliga grupper har uppmärksammats utifrån 2015 års lönekartläggning. Männen har fortfarande något högre medianlön än kvinnorna. Arbetsmiljö Med de prioriterade områdena motivation och styrning i fokus har enkätresultaten visat på ett ökat NMI värde på 3,8 i jämförelse från 2013 med 3,5. Den förväntade effekten av minskad arbetsbelastning utifrån området ledarskap var en förbättrad dialog mellan chefmedarbetare som har ökat från 36 % 2013 till 52 % 2015 på frågan min närmsta chef stödjer mig i prioriteringar av arbetsuppgifter. NMI värdets ökning är som högst på området jämställdhet och mångfald där man ser positivt på olikheter. De planerade åtgärderna för att öka NMI visar sig ha fått effekt utifrån 2015 års resultat. Gällande uppföljning av det systematiska arbetsmiljöarbetet finns det rutiner som efterföljs i samtliga verksamheter bland annat genom regelbundna uppföljningsmöten med skyddsombud, arbetsmiljörond enligt fastlagda rutiner och samverkansavtal. Arbetsmiljö finns som en stående punkt på arbetsplatsträffar. Medarbetarenkäten redovisas och diskuteras och handlingsplaner upprättas i samråd vid samtliga verksamheter. Vid Integrationsavdelningen har man sett över säkerheten och installerat ett nytt larmsystem. 21

Sjukfrånvaro 2 Den totala sjukfrånvaron har ökat från förra årets 3,78 % till årets 3,97 %. Det finns en skillnad i sjukfrånvaro avseende kön och ålder. Det visar sig att skillnaden mellan könen ser ut på följande sätt, 5,51 % för kvinnor och 1,11 % för män. Gällande ålder är det en ökning inom åldersspannet 30-49 från föregående år, 4,61 % till 5,87 % år 2015. För att sänka sjuktalen behövs en djupare analys av orsaker och arbetet fortsätter inom ramen för den förvaltningsövergripande samverkansgruppen (FSG). Där även begreppet sjuknärvaro diskuteras och hur detta kan förebyggas. Arbetsskador och tillbud Arbetsskadorna har ökat från fem 2014 till åtta 2015. Sju av dessa är nollskador utan sjukfrånvaro och en skada med frånvaro. Utifrån inrapporterad statistik finns inga tydliga samband mellan skadorna eller tidpunkterna förutom att två av dem är fallolyckor. Rapportering av skador och tillbud har rutiner som uppmärksammats inom samtliga verksamheter. Lägesrapporter kring dessa redovisas kontinuerligt vid FGS:s sammanträden. Förvaltningen misstänker ett mörkertal vad gäller arbetsskador och tillbud i LISA, vilket utgör ett kontrollmoment i nämndens internkontrollplan 2016. 2 Redovisningen omfattar månadsavlönad personal. 22

Sammanfattande analys för året Utbildningsnämnden har under 2015 fortsatt utveckla och kvalitetssäkra verksamheternas uppdrag och innehåll i linje med de styrdokument som föreligger. De prioriteringar som har genomförts under året har haft fokus på att skapa en organisation och utbildningsinnehåll för den enskilde individens behov och förutsättningar samt att bibehålla en god kvalitet för mottagning och introduktion för nyanlända. Det ökade antalet ungdomar som väljer Alströmergymnasiet har påverkat bokslutet positivt på många olika sätt. De interkommunala ersättningarna har minskat och ett ökat antal inresande elever medför ett överskott mot budget. Denna ökning medför också utmaningar i att nyrekrytera lärare. En handlingsplan för att nyrekrytera och fylla vakanser för att möta volymökningen har gjorts och kommer att ge full effekt under 2016. Det är också av största vikt att fortsätta arbetsmiljöarbetet och den strategiska kompetensförsörjningen för att behålla den personal som idag finns vid Utbildningsförvaltningen. En ökad flyktingström har medfört en ökad arbetsbelastning på Integrationsavdelningen och som avhjälpts med utökning av personal för att säkerställa och upprätthålla en god nivå på mottagandet. Denna verksamhet påverkas av omvärldsfaktorer vilket gör den svår att planera. Även verksamheten Vuxnas lärande har haft en volymökning av till exempel SFI-elever och intensifierat sitt arbete med att inventera och anordna utbildningar utifrån omvärldens efterfrågan. Samtliga verksamheter inom Utbildningsförvaltningen har under året uppvisat en stor flexibilitet och framförhållning utifrån ovanstående påverkansfaktorer, vilket kommer ge än mer effekt under 2016. 23