Ölands vattenråds enkät till våra politikers syn på ölands vatten Den 15 maj skickade Ölands Vattenråd ut fem frågor via e-post till de politiska partierna i Borgholm och Mörbylånga. Frågorna rör olika sidor av och kring det öländska vattnet och ger partierna utrymme att visa hur de vill arbeta för Ölands vatten. Av 18 tillfrågade har 14 svar kommit in. De som inte svarat är Vänsterpartiet och Ölandspartiet i Mörbylånga och Socialdemokraterna och Folkpartiet i Borgholm. Vattenrådet finner att svaren varierar i både längd, sakkunskap och ambitionsnivå men glädjande nog finns det partier som visar bra handlingsvilja, särskilt när det gäller de enskilda avloppen, däribland och Kristdemokraterna i Borgholm och Mörbylånga. Det finns också de som förespråkar en mer försiktig, eller till och med passiv hållning (man följer, är nöjda, det är reglerat ) som Centern och Folkpartiet i Mörbylånga, Vänsterpartiet i Borgholm och Moderaterna i Borgholm och Mörbylånga. Vattenrådet ställde i ju för sig inte direkt frågan, men inget av partierna anger särskilt tydligt någon finansiering av de åtgärder de talar om, till exempel principen om att förorenaren betalar, att påverka hur statliga medel prioriteras och fördelas, eller att fördela kommunala medel. De som ger mest kompetenta och sakliga svar är och Kristdemokraterna Mörbylånga och Centern och Kristdemokraterna i Borgholm. Småpartier, t ex Ölandspartiet och Sverigedemokraterna, verkar ha svårt att uppvisa såväl god kompetens som visioner. Vattenrådet skulle dock gärna se en mer praktisk och nära dialog mellan väljare och partierna om vad utmaningarna och dess lösningar består i att ta debatt och diskussion med väljarna, alltså inte bara ge sin syn i sammanträden och möten. På så sätt kan också kunskap spridas. Generellt verkar inte aspekter som har att göra med hänsyn till eller gynnande av biologisk mångfald eller naturvård i vattenmiljöer stå särskilt högt i kurs, även om undantag finns. Flera svar verkar mena att det mest handlar om vårt vatten ut och in i ledningarna. Flertalet svar verkar uttrycka att övergödning inte primärt är en kommunalpolitisk fråga, vilket måste ses som något ansvarslöst, förutom att det är mest på den nivån som ekonomiska resurser finns.
Att nå ut med budskapet att dricksvatten är ett livsmedel och att tillgången på grundvatten på Öland är begränsad av nederbörd och användning ser Vattenrådet som en mycket viktig fråga. Kopplingen mellan utdikning och grundvattenbildning likaså och de livsmiljöer som vattendrag och våtmarker erbjuder. Vattenrådet vill med frågan se hur angelägna partierna är att föra ut information om Ölands vatten och hur de skulle vilja göra det. Fråga: Hur tänker ni arbeta för att invånarna ska få bättre kunskap om vattnets betydelse på Öland? Vi tar upp det i olika sammanhang då det kommunalpolitiska arbetet berör vattenfrågor. Vi har också tagit upp frågorna genom motioner. I samspråk med och vid möten med allmänheten belyser vi de många olika vattenfrågorna. Vid senaste Narturforum under Ölands Skördefest 2011 hade vi tema vatten. Många av oss jobbar med miljöfrågor i yrkeslivet och privat, så där agerar vi mycket för att folk ska få förståelse för vattnets betydelse. Anne Wilks Vi pratar mycket om va-frågorna i kommunen och jag tror de flesta invånarna är införstådda med hur viktigt det är med tillgången på vatten. Vi har även uppmärksammat Gripen Gas ansökan om provborrningar och vad det kan innebära för grundvattnet genom tidningsartiklar och insändare. Hans Sabelström Vi tror de flesta på Öland idag har en god kunskap om vattnets betydelse. Däremot behöver Mörbylånga kommun upplysa bättre om hur vi använder vårt vatten. Trots dagens moderna och upplysta samhälle är det många som än idag slösar med vattnet på Öland, som stundtals är en bristvara. Utöver sedvanlig information kan ett återkommande upplysningsblad till alla hushåll och sommarbostäder, om hur man sänker sin vattenförbrukning, kunna vara ett alternativ. Nina Åkesson-Nylander Vänsterpartiet i Mörbylånga har inte lämnat något svar. Vi moderater driver på kommunens tjänstemän att aktivt marknadsföra de satsningar vi gör i kommunen för att få en bättre vattenkvalité och större förståelse för de stora satsningar som måste till för att säkra upp avloppssituationen i Mörbylånga kommun. Vi kommer också satsa på att säkra upp de vattentäkter som fortfarande inte har tillräckligt skydd. Günter Ruchatz Bra vatten i kranarna överallt på Öland är ett självklart mål vilket alla ölänningar vet är ett problem. Vi kommer att engagerat följa den forskning och utveckling som kan förklara förstörelsen av havsmiljön runt vår ö, om nya fakta framkommer skall självklart detta spridas i media och kommunal information. Vi kommer att stödja de initiativ som tas för att söka restaurera våtmarker och vattendrag men vi tar även hänsyn till enskilda markägares intressen. Ölandspartiet i Mörbylånga har inte lämnat något svar. Övergripande svar Både Folkpartiet Liberalerna och Socialdemokraterna har valt att svara övergripande på samtliga frågor. Deras svar redovisas här Folkpartiet Liberalerna i Mörbylånga är införstådda med det regelverk som kommunen via miljönämnden har att rätta sig efter. Mig veterligen fungerar kontroller av färskvattentäkter. Partiet följer det arbete som sker i förvaltningen och är nöjda med det arbetet. Frågor av karaktären övergödning är också reglerad med. Enskilda avlopp och enskilda vattenbrunnar anser vi skall kontrolleras och detta arbete har just startat upp via miljökontoret. Mer kan säkert göras några konkreta förslag har dock inte arbetats fram. Här är er ordförande May-Britt Landin vår expert i dessa frågor. Berne Klysing Folkpartiet Liberalerna Vattenfrågan finns med i vårt valmanifest med högt prioriterade frågor. Vi planerar ett öppet möte för allmänheten och våra medlemmar om vatten i september. Vi är inte alls nöjda med det läge vi har med vårt kommunala vatten och är djupt oroade för att den borgerliga ledningen inte anslagit tillräckliga medel för att klara av det alarmerande läget. Vad gäller frågorna 4-5 ingår de i vår prioritering om vi får majoritet efter valet. Margaretha Lööf-Johansson Socialdemokraterna 2
Att nå ut med budskapet att dricksvatten är ett livsmedel och att tillgången på grundvatten på Öland är begränsad av nederbörd och användning ser Vattenrådet som en mycket viktig fråga. Kopplingen mellan utdikning och grundvattenbildning likaså och de livsmiljöer som vattendrag och våtmarker erbjuder. Vattenrådet vill med frågan se hur angelägna partierna är att föra ut information om Ölands vatten och hur de skulle vilja göra det. Fråga: Hur tänker ni arbeta för att invånarna ska få bättre kunskap om vattnets betydelse på Öland? Vi tror att de flesta idag har en god kunskap om vattnets betydelse, däremot behöver vi upplysa bättre om hur vi använder det. Trots dagens moderna och upplysta samhälle är det många som än idag slösar med denna på Öland stundals bristvara, ett återkommande upplysningsblad till alla hushåll och sommarbostäder om hur man sänker sin vattenförbrukning skulle kunna vara ett alternativ. Jonny Erlandsson Sofie JakobssonArne Sjögren Marcus Bergenhiem Den största faran för vårt vatten på Öland ligger nog i de planerade provborrningarna i den öländska berggrunden som allvarligt kan skada vårt grundvatten. Det öländska engagemanget mot provborrningar för fossilgasutvinning är naturligtvis oerhört viktigt. När det gäller att öka invånarnas kunskap beträffande vattnets betydelse så anser vi att detta i första hand faktiskt är ett ansvar för just Ölands Vattenråd, en stor och viktig uppgift, där vi förväntar oss att Vattenrådet sprider den information som behövs. Per Lublin Nya Ölandspartiet I är vi oerhört medvetna om vattnets betydelse för boende, besökare och företagsamhet. Vi har genom en motion till kommunfullmäktige fått kommunens helhjärtade stöd för arbetet mot borrning efter fossilgas på Öland, vilket skulle innebära en allvarlig risk för vattnet. Riskbilden har sannolikt i sig inneburit en ökad medvetenhet om vattnets betydelse för invånarna. De senaste åren har vi genom politiska beslut medverkat till avsevärd utbyggnad av det kommunala vatten och avloppsnätet, dels för att säkerställa vattentäkter och del för att minska läckage från enskilda avlopp till Östersjön. De pågående återskapandet av våtmarker ser vi också som oerhört angeläget att fortsätta med i samråd med markägarna. Information och dialog med invånare, besökare och företag är en ständigt pågående process men den kan förstärkas. Lisbeth Lennartsson Bra vatten i kranarna överallt på Öland är ett självklart mål vilket alla ölänningar vet är ett problem. Vi kommer att engagerat följa den forskning och utveckling som kan förklara förstörelsen av havsmiljön runt vår ö, om nya fakta framkommer skall självklart detta spridas i media och kommunal information. Vi kommer att stödja de initiativ som tas för att söka restaurera våtmarker och vattendrag men vi tar även hänsyn till enskilda markägares intressen. I vår information trycker vi särskilt på: Samla bebyggelsen inom befintliga byar och samhällen Värdesätt böndernas insats för att hålla landskapet öppet 300 m strandskydd Strandnära bebyggelse i endast redan befintliga hamnar Bevara Ölandskänsliga natur och stränder. Den unika öländska naturen måste exploateras försiktigt. Folkpartiet Liberalerna i Borgholm har inte lämnat något svar. Ulf Lafvenskans Vänsterpartiet Vi vill att kommunen genom BEAB informerar hushåll och företag om metoder för hushållning med vatten. Kommunen behöver generellt arbeta för en betydligt bättre förvaltning av våra vattentillgångar/miljöer, med information och dialog som ett av flera redskap. Bertil Lundgren Främst genom den fullmäktigeberedning som efter årets val ersätter Agenda 21 gruppen. Socialdemokraterna i Borgholm har inte lämnat något svar. 3 Eddie Forsman
På Öland har vi det dricksvatten som finns på ön, varken mer eller mindre, och tillgång på rent vatten är en mänsklig rättighet. Tillgång och kvalité är bland annat kopplad till skydd och markanvändning (vägar, jordbruk, bostäder, m.m.). Idag är vatten- och avloppsnätet olika utbyggt i kommunerna och utbyggnad och underhåll kan innebära stora investeringar och driftskostnader. Vattenrådet vill veta med vilka frågor partierna tänker arbeta för att säkra vattenkvalité och försörjning till alla kommuninvånare och verksamheter. Fråga: Vilka frågor tänker ni driva under nästa mandatperiod för att säkerställa att hela Öland har god tillgång till sötvatten av hög kvalitet? Utbyggnad av va-nätet och att det finns rimliga skyddsområden kring vattentäkterna. Hans Sabelström Vi kommer att driva på utbyggnaden av vattenledningarna runt den södra udden. Vi vill också att man påbörjar vattenupptagningen från fler källor för att minska trycket på de källor som i dag används. Günter Ruchatz Kommunfullmäktige i Mörbylånga kommun godkände 140225 utförandet av implemteringen och tidsplan för VAplan. VA-planen innebär att kommunen får en bra samlad bild av nuläget av befintliga avloppsreningsanläggningar, vattenverk och ledningsstrategi samt inom vilka områden framtida utbyggnad av VA-ledningsnät skall Utbyggnaden av det kommunala vatten- och avloppsnätet har startat och har en tydlig planerad tidsplan. För att göra VA-planen till ett levande dokument och för att ständigt flytta de detaljerade planerna framåt i tiden skall VA-planen revideras varje mandatperiod. Nina Åkesson-Nylander Ölandspartiet i Mörbylånga har inte lämnat något svar. Båda kommunerna driver aktivt ett förbättringsarbete av vattenförsörjningen. Politik är att prioritera och vi kan inte säga att vattenfrågan är den absolut viktigaste kommunala frågan. Skola, vård och omsorg är första prioritet men vattenfrågan bör aldrig glömmas då bra vatten är en förutsättning för vår välfärd. Vänsterpartiet i Mörbylånga har inte lämnat något svar. Vi kommer inte göra något särskilt bara för att det är val eller ny mandatperiod för vi tycker att det är viktigt att hålla en kontinuitet i vattenfrågorna så att de alltid är levande. Med den nya VA-planen och dess verkställande bevakar vi extra vad som händer. Vi har en slogan: Skit inte i dricksvattnet! Vi håller oss informerade om ny teknik när det gäller vatten och avlopp. Vi har bl a pläderat för att använda dagvatten för spolning i toaletter. Vid kommunstyrelsen i juni 2011 ville vi att Mörbylånga kommun skulle ha en kraftfull erinran mot att Gripen Gas ville söka tillstånd att leta efter gas i det öländska kalkstensberget, vilket skulle utgöra en mycket allvarlig risk att förstöra vårt grundvatten. Vår röst klingade ohörd, men efter fortsatta påtryckningar lyckades vi till slut få flera politiker att förstå faran AMFÖ bildades (Aktionsgruppen Mot Fossilgasutvinning på Öland). Vi kommer att fortsätta driva på arbetet inom AMFÖ. Vi försökte stoppa byggandet av Tveta fritidsby eftersom kärrmarkerna där då skulle dikas ut, vilket generellt var olämpligt, men också med hänsyn till att de är tillrinningsområden till en av kommunens största vattentäkter. Vi blev näst intill utskrattade och området dränerades ut och bebyggdes. Idag skulle dock aldrig ha kunnat ske Ett stort hot mot vattnet är alla gamla tippar. Den saken påpekade vi nogsamt i vårt yttrande när det gäller VA-planen nyligen. Redan när den kommunala tippen i Kastlösa startades i kommunal regi protesterade vi högljutt om hur fel det var. Men vår stämma klingade ohörd. Vi tror att vi nu vunnit gehör för vattenfrågorna genom att vi drivit de frågorna under så många år. Anne Wilks 4
På Öland har vi det dricksvatten som finns på ön, varken mer eller mindre, och tillgång på rent vatten är en mänsklig rättighet. Tillgång och kvalité är bland annat kopplad till skydd och markanvändning (vägar, jordbruk, bostäder, m.m.). Idag är vatten- och avloppsnätet olika utbyggt i kommunerna och utbyggnad och underhåll kan innebära stora investeringar och driftskostnader. Vattenrådet vill veta med vilka frågor partierna tänker arbeta för att säkra vattenkvalité och försörjning till alla kommuninvånare och verksamheter. Fråga: Vilka frågor tänker ni driva under nästa mandatperiod för att säkerställa att hela Öland har god tillgång till sötvatten av hög kvalitet? Skydda vattentäkterna bl.a genom utbyggnad av kommunalt avlopp, utreda Rullbackatäktens möjlighet som ny vattentäkt. Fortsatt samarbete över kommungränsen i vatten och avloppsfrågor. (Sedan länge finns vatten till Mörbylånga kommun från Rällatäkten och avloppet från Halltorp och söderut till Färjestaden. ) Ett absolut NEJ till borrning efter fossilgas på Öland. Lisbeth Lennartsson Båda kommunerna driver aktivt ett förbättringsarbete av vattenförsörjningen. Politik är att prioritera och vi kan inte säga att vattenfrågan är den absolut viktigaste kommunala frågan. Skola, vård och omsorg är första prioritet men vattenfrågan bör aldrig glömmas då bra vatten är en förutsättning för vår välfärd. En av punkterna i vårt partiprogram är att vi ska verka för att kommunen värnar om Ölands natur- och kulturvärden vid all planering. Gott drickbart vatten är naturligtvis ett av dessa naturvärden som måste prioriteras i samband med all slags kommunal planering. Likaså dom öländska naturvärden som finns i våra närmast unika sjömarker och i mossarna i Mittlandsskogen, i Hörninge m m. Vi kan dock inte påverka vad som händer eller inte händer i Mörbylånga kommun, eftersom vi är ett LOKALT parti som ENBART är verksamma inom Borgholms kommun. Per Lublin Nya Ölandspartiet En fortsatt utbyggnad av det kommunala vatten och avloppsnätet. Jonny Erlandsson Sofie JakobssonArne Sjögren Marcus Bergenhiem Fortsätta arbetet med att skydda våra vattenförekomster, främst de som används eller kan komma att användas som täkter för det kommunala ren vattnet. Eddie Forsman Sammantaget innebär dessa strävanden ovan indirekt ett effektivt skydd för dricksvattenkvalitén. Ulf Lafvenskans Vänsterpartiet Säkerställa enskilda brunnars leverans av bra vatten genom information och tydliga krav på förorenande verksamheter. Det är också av stor vikt att de kommunala vattentäkterna försörjs med ett bättre vatten så att de inte förorenas. Rening förenat med dialog och krav på verksamhetsutövare inom skyddsområdena lär behövas. Bertil Lundgren Folkpartiet Liberalerna i Borgholm har inte lämnat något svar. Socialdemokraterna i Borgholm har inte lämnat något svar. 5
Enskilda och kommunala avlopp bidrar till övergödningen av Östersjön och påverkar kustområdena. Genom kommunernas arbete med VA-översikt och plan har den kommunala avloppslösningarna kartlagts. Ålder och effektivitet i reningsverken skiftar och bräddningar förekommer från reningsverken till havet och vattendrag. Vattenrådet vill veta om partierna ser något behov av förbättring av kommunala reningsverk och om och hur de skulle vilja förbättra dem. Fråga: Är ert parti nöjda med reningen av fosfor och kväve i enskilda och kommunala avloppsanläggningar? Om inte, vad vill ni göra under nästa mandatperiod för att minska utsläppen? Vi vill ha inventeringen av enskilda avlopp genomför senast första halvan av mandatperioden. Vi vill att kommunen fasar ut sina biodammar och att reningsverken har tillräcklig kapacitet så dom inte bräddar. Fler dammar som tar hand om dagvattnet. Hans Sabelström Vi tror inte att kväve och fosforutsläppen från våra reningsverk är alltför stora. Bräddning av avloppsvatten är där det största problemet. Bräddning bör ej få ske direkt till havet. Vi är i dagsläget mer allvarligt oroade över de medicinrester och andra kemikalier som obehindrat passerar de reningsverk vi har idag och anser i grunden att dessa inhiberas effektivare om de infiltreras i marken. Färjestadens reningsverk får för lite avlopp vintertid för att rätt kultur ska byggas upp för rening. Reningsverket byggdes för att räcka till att ta emot Procordias avloppsmängder, men när de stängde fabriken blev det för lite avlopp. Detta kommer nu att avhjälpas genom att överföra avlopp från östra sidan. Den överföringen kommer dessutom att göra att de högst undermåliga, bräddande avloppsdammarna i Gårdby och N:a Möckleby kan stängas. Vi har hela vägen förordat dessa åtgärder. Åtgärderna kommer föregås av en inventering av enskilda avlopp, så att de ansluts eller om anslutning inte är möjlig blir åtgärdade om de läcker. Även på södra och sydöstra Öland kommer en översyn och åtgärdslista att upprättas. Vänsterpartiet i Mörbylånga har inte lämnat något svar. Anne Wilks Vi kan inte vara nöjda så länge onödiga utsläpp av fosfor och kväve sker. Den antagna VA-planen i Mörbylånga kommun innehåller uppgradering av våra reningsverk och skall se över de enskilda avloppen inom Mörbylånga kommun, som många är gamla och av undermålig kvalitet. Nina Åkesson-Nylander Ölandspartiet i Mörbylånga har inte lämnat något svar. Moderaterna har varit pådrivande för att påbörja en avloppsöverföringsledning till östra sidan från Färjestadens reningsverk. På så sätt kan kommunen ta bort flera av de biodammar som i dag inte ger tillräcklig rening gällande fosfor och kväve. Vi vill också att kommunen ska vara aktiv med att skapa kontaktytor och forum mellan marknaden och invånarna gällande enskilda och gemensamma avloppslösningar för att vi tillsammans ska få den bästa möjliga avloppsreningen i hela kommunen. Günter Ruchatz 6
Enskilda och kommunala avlopp bidrar till övergödningen av Östersjön och påverkar kustområdena. Genom kommunernas arbete med VA-översikt och plan har den kommunala avloppslösningarna kartlagts. Ålder och effektivitet i reningsverken skiftar och bräddningar förekommer från reningsverken till havet och vattendrag. Vattenrådet vill veta om partierna ser något behov av förbättring av kommunala reningsverk och om och hur de skulle vilja förbättra dem. Fråga: Är ert parti nöjda med reningen av fosfor och kväve i enskilda och kommunala avloppsanläggningar? Om inte, vad vill ni göra under nästa mandatperiod för att minska utsläppen? Det är en fråga som naturligtvis borde diskuteras mer. Och visst borde kommunen kunna föregå med gott exempel när det gäller avloppsrening. Per Lublin Nya Ölandspartiet Det finns fortfarande för många äldre enskilda avlopp. Det behövs en fortsatt utbyggnad av kommunalt avlopp och det behövs dessutom åtgärder/rening som är bättre än nuvarande biodammar för kommunalt avlopp. Möjligen kan fler biodammar förbättras genom våtmarker innan vattnet går ut i Östersjön. Helst skulle fler reningsverk vara byggda som det i Böda och avloppsvattnet därmed helt kunna användas till åkerbevattning överallt. Lisbeth Lennartsson Nej, vi vill att näringsämnen tas till vara och återförs till odlingsmarkerna genom lämplig teknik. Också med tanke på att näringsämnen utgör en begränsad och livsavgörande resurs. Vi tror inte att kväve och fosforutsläppen från våra reningsverk är alltför stora. Bräddning av avloppsvatten är där det största problemet. Bräddning bör ej få ske direkt till havet. Vi är i dagsläget mer allvarligt oroade över de medicinrester och andra kemikalier som obehindrat passerar de reningsverk vi har idag och anser i grunden att dessa inhiberas effektivare om de infiltreras i marken. Vi kan inte vara nöjda så länge onödiga utsläpp av fosfor och kväve sker, därför måste vi se till att alltid uppgradera våra reningsverk och se över de enskilda avloppen inom kommunen, många av de senare är gamla och av undermålig kvalitet. Jonny Erlandsson Sofie JakobssonArne Sjögren Marcus Bergenhiem Vi hade i höstas ett seminarium tillsammans med Naturskyddsföreningen och har haft kontakt med universitetet i Kalmar i just denna inte helt lättlösta fråga. Folkpartiet i Borgholm har inte lämnat något svar. Ulf Lafvenskans Vänsterpartiet Vi är aldrig nöjda så länge våra reningsverk bidrar till Kalmarsunds och Östersjöns övergödning. Genom att följa olika organisationer och nätverks forskning och erfarenheter om effektivare reningsmetoder som kan tillämpas hos oss. Eddie Forsman Bertil Lundgren Socialdemokraterna i Borgholm har inte lämnat något svar. 7
Östersjön är ett innanhav som delas av flera länder som arbetar med att minska övergödningen genom Helsingforskommissionen, HELCOM, och genom nationella initiativ som till exempel lagstiftning och bidrag. Vattenrådet vill veta om partierna anser att kommunerna kan och ska ta ansvar för att minska påverkan på det egna kustområdet och hur de i så fall vill att arbetet utformas. Fråga: Anser ert parti att övergödning av Ölands stränder och kustvatten är en kommunalpolitisk fråga och vad vill ni i så fall göra lokalt under nästa mandatperiod för att minska problemen? Självklart är övergödningen av Ölands stränder och kustvattnet även en kommunpolitisk fråga. Förutom att vi själva inom kommunen kan påverka genom eget arbete, så måste vi även arbeta för att påverka andra kommuner och länder runtomkring Östersjön och dess tillflöden. Själva kan vi inte stoppa övergödningen, men vi kan föregå med gott exempel. Nina Åkesson-Nylander Den tillsyn som åligger kommunen ska skötas på ett riktigt sätt, reningsverk/enskilda avlopp, se ovan. Övrig miljötillstånd är länsstyrelsens ansvar. Hans Sabelström Ölandspartiet i Mörbylånga har inte lämnat något svar. Frågan är om lokala insatser är effektivast? Kan ej svara då detta faktiskt delvis är en internationell fråga. Den största nedsmutsningen av Östersjön kommer troligen från öst. Vi är medvetna om att många åkrar på Öland sluttar ut mot havet och att närsalter rinner onedbrutet rakt ut i havet från dessa. Vattnet måste bromsas och passera mark och vassruggar för att minska belastningen på havet. När det gäller de kommunala avloppen, så är det givetvis en kommunalpolitisk fråga. Se svar på föregående fråga. När det gäller lantbruket har strängare regler kommit till när det gäller spridning av slam, där det finns bestämda tider (ej på tjälad mark, ska brukas ner inom ett dygn) för när man får sprida. För fler åtgärder måste en kommunikation hela tiden ske mellan politiker och lantbrukarna och det måste ske på lokal, regional och riksnivå eftersom det finns olika nivåer där besluten måste fattas. Lantbruket och kommunala reningsverk är långt ifrån ensamma källor till övergödningen. Vad som kommer till reningsverken är bl a en fråga om vad enskilda hushåll häller i sina avlopp, vilket vi så ofta vi kan belyser för högre medvetenhet. Biltrafik och felaktig vedeldning är exempel på andra källor som vi belyser både bland invånare och i vårt kommunala arbete. Anne Wilks Vänsterpartiet i Mörbylånga har inte lämnat något svar. Kommunen är självklart en part i arbetet med övergödningsproblemen som finns runt om oss. Vi ska vara pådrivande och engagerade i de regionala miljö och vattensatsningarna som sker. Lokalt kommer vi, som vi skrivit ovan, att jobba för att invånarna ska få en möjlighet att ta del av de olika marknadslösningar som finns genom att initiera informationskampanjer och informationsdagar om VA lösningar. Günter Ruchatz 8
Östersjön är ett innanhav som delas av flera länder som arbetar med att minska övergödningen genom Helsingforskommissionen, HELCOM, och genom nationella initiativ som till exempel lagstiftning och bidrag. Vattenrådet vill veta om partierna anser att kommunerna kan och ska ta ansvar för att minska påverkan på det egna kustområdet och hur de i så fall vill att arbetet utformas. Fråga: Anser ert parti att övergödning av Ölands stränder och kustvatten är en kommunalpolitisk fråga och vad vill ni i så fall göra lokalt under nästa mandatperiod för att minska problemen? Svaret från oss är JA! Övergödningen av hav och sjöar är en ansvarsfråga för ALLA, även för kommunerna! Kom gärna med förslag till åtgärder, så ska vi ta ställning till dem! Det är ni som har bästa sakkunskap i dessa frågor. Självklart är övergödningen av Ölands stränder och kustvattnet en kommunpolitisk fråga, det är ju vi som bor och verkar här. Förutom det vi inom kommunen själva kan påverka genom eget arbete, måste vi även arbeta för att påverka andra kommuner och länder runtomkring Östersjön och dess tillflöden. Själva kan vi inte stoppa övergödningen, men vi kan föregå med gott exempel. Jonny Erlandsson Sofie JakobssonArne Sjögren Marcus Bergenhiem Frågan är om lokala insatser är effektivast? Kan ej svara då detta faktiskt delvis är en internationell fråga. Den största nedsmutsningen av Östersjön kommer troligen från öst. Vi är medvetna om att många åkrar på Öland sluttar ut mot havet och att närsalter rinner onedbrutet rakt ut i havet från dessa. Vattnet måste bromsas och passera mark och vassruggar för att minska belastningen på havet. Per Lublin Nya Ölandspartiet Naturligtvis så är Östersjöns rening inte i första hand en kommunal fråga, men eftersom Öland har ett intensivt jordbruks- och boskapsskötsel så vill vi föreslå ett lokalt kommunalt försöksprojekt för återvinning av ffa fosfor och kväve ur reningsverk Ulf Lafvenskans Vänsterpartiet Självklart är Östersjön en politisk fråga på alla nivåer EU, riks, region och kommunalt. Fortsatt utbyggnad av kommunalt avlopp. Förstärkt samarbete med företag och markägare utmed vattendrag för att informera om och minimera risken för läckage. Fortsatt utbyggnad/återskapande av kustnära våtmarker. Lisbeth Lennartsson Ja, vi vill fortsätta med restaurering av våtmarker i stor skala för att rena vattenflödena från näringsämnen. I samverkan med lantbrukarna och länsstyrelsen vill vi stärka rådgivning rörande gödsling och dikesrensningar. Vi vill också utreda vad som kan göras för att kvarhålla mer vatten på ön genom reglerad dränering. Bertil Lundgren Övergödningen är allas fråga. Kommunen måste göra det som kommunen kan så väl som alla andra. Kommunen ska fortsätta arbetet med att bygga ut det kommunala spillvattennätet och arbetet med att i samverkan med andra skapa våtmarker som minskar kväve och fosforutsläppen. Eddie Forsman Socialdemokraterna i Borgholm har inte lämnat något svar. Folkpartiet i Borgholm har inte lämnat något svar. 9
I jakten på mer odlingsbar mark dikades under 1800- och 1900-talen de flesta våtmarker på Öland ut och diken rätades och fördjupades. De vattenlevande organismernas livsmiljöer krympte till ett minimum. Att restaurera våtmarker och vattendrag därmed förbättra förutsättningarna för dessa djur och växter är kostsamt och vattenrådet vill veta om partierna vill arbeta med frågan och hur de i så fall ser att arbetet bäst kan genomföras. Fråga: Under torrläggnings- och kanaliseringseran för drygt 100 år sedan försvann nästan alla naturliga vattendrag och grunda sjöar på Öland. Därmed ödelades också fina lekmiljöer för gäddor och havsöringar tillsammans med livsmiljöer för mängder med andra vattenlevande växter och djur. Vill ert parti vara med och arbeta för att återskapa de öppna vattensamlingarna och de slingrande bäckarnas myllrande mångfald på ön och i så fall hur? Dämmen och vattensamlingar är bra uppsamlare av kväve och fosfor. Att förändra vattendragen kräver stor omtanke och försiktighet. Moderaterna i Mörbylånga vill på ett långsiktigt sätt återskapa delar av de naturliga kväve och fosforfällor som vattendrag och stillvatten kan vara. Vi har gärna en dialog med de föreningar och intressegrupper som lokalt driver dessa frågor. Günter Ruchatz Till stor del har ni rätt i påståendet. Allt kan troligtvis ej restaureras men vi vill bidra till att skapa ett gott samarbete med markägare och andra intressenter. Då kan troligen en hel del uppnås utan allt för stora kostnader. I början av 80-talet arbetade vi inom VPK i kommunen. VattenPlaneringsKommittén. Långt skridna planer på att göra små fördämningar på lämpliga platser grusades dock av kostnaden för vattendom på det, som kommunen då inte ansåg sig ha råd med. Enskilda lantbrukare har dock byggt uppsamlingsdammar där man tar vara på vatten från kanaler. Dammarna byggdes ursprungligen eftersom man inte fick odlingskontrakt på gurkor om man inte kunde vattna dem. Nu vattnar man vallar och spannmål, men en del dammar används inte så, utan är bara kvar som bra dämmen. Flera lantbrukare har byggt fördämningar som är i stil med den vi i VPK hade tänkt oss. Anläggningarna är inte för bevattning utan är bara rena fördämningar som gör att vattnet från vårfloden eller vid stora regn inte forsar direkt ut i Östersjön. Sådana företag vill vi välkomna och i de fall det är möjligt vill vi att kommunen ger hjälp och stöd för dämmen. Vi har gett vårt stöd till företag såsom bygget av dämmena i Färjestaden och restaureringen av Triberga mosse. Vi har också spritt kunskap och kännedom om Fiske- & Trollingklubbens mycket fina arbete med restaurering av lekplatser för t ex öring i några öländska kanaler. Anne Wilks Vi stödjer arbetet med att återskapa våtmarker, detta är oftast tyvärr förenat med stora kostnader för de enskilda markägarna, därför arbetar vi för att höja bidragen för detta arbete. Nina Åkesson-Nylander Ska våtmarker återskapas ska det göras i samarbete med berörda markägare och att de får rimlig ersättning för marken. Hans Sabelström Vänsterpartiet i Mörbylånga har inte lämnat något svar. Ölandspartiet i Mörbylånga har inte lämnat något svar. 10
I jakten på mer odlingsbar mark dikades under 1800- och 1900-talen de flesta våtmarker på Öland ut och diken rätades och fördjupades. De vattenlevande organismernas livsmiljöer krympte till ett minimum. Att restaurera våtmarker och vattendrag därmed förbättra förutsättningarna för dessa djur och växter är kostsamt och vattenrådet vill veta om partierna vill arbeta med frågan och hur de i så fall ser att arbetet bäst kan genomföras. Fråga: Under torrläggnings- och kanaliseringseran för drygt 100 år sedan försvann nästan alla naturliga vattendrag och grunda sjöar på Öland. Därmed ödelades också fina lekmiljöer för gäddor och havsöringar tillsammans med livsmiljöer för mängder med andra vattenlevande växter och djur. Vill ert parti vara med och arbeta för att återskapa de öppna vattensamlingarna och de slingrande bäckarnas myllrande mångfald på ön och i så fall hur? Den frågan tål att tas på allvar och även här emotser vi bra förslag från Ölands Vattenråd. De flesta som ställer upp för vårt parti nya Ölandspartiet är nya i detta sammanhang och bidrar med vitt skilda kompetenser och har i rådande läge inför valet lagt huvudvikten i vårt budskap vid vår kommuns största utmaning befolkningsutvecklingen och sådant som hör samman med den. Vi hoppas dock kunna fortsätta partiets engagemang i miljöfrågorna på ett långsiktigt ansvarsfullt sätt så att ni ska kunna vara nöjda med oss! Utan god miljö och tillgång till vårt viktigaste livsmedel vatten av acceptabel kvalitet kan det vara svårt att få till stånd den befolkningsutveckling som vi eftersträvar! Per Lublin Nya Ölandspartiet Vi stödjer arbetet med att återskapa våtmarker. Detta är tyvärr oftast förenat med stora kostnader för de enskilda markägarna, därför arbetar vi för att höja bidragen för detta arbete. Jonny Erlandsson Sofie JakobssonArne Sjögren Marcus Bergenhiem Socialdemokraterna i Borgholm har inte lämnat något svar. Folkpartiet i Borgholm har inte lämnat något svar. Till stor del har ni rätt i påståendet. Allt kan troligtvis ej restaureras men vi vill bidra till att skapa ett gott samarbete med markägare och andra intressenter. Då kan troligen en hel del uppnås utan allt för stora kostnader. Detta bör göras parallellt med reningen. Ett återställande är den bästa investering som kan göras för att göra Öland till ett ledande turistlandskap. Ulf Lafvenskans Vänsterpartiet Ja, vi vill återskapa naturliga vattenmiljöer eftersom de behövs i ett levande och attraktivt landskap. Se fråga 4 om satsningar. Bertil Lundgren Ja, överallt där markägare är beredda att vara med och skapa förutsättningar. Det är då också viktigt att skötsel och öppenhet långsiktigt följs upp med en modell som fungerar från början. Nuvarande kanalföretag/kanalföreningar som har tillsyn via Länsstyrelsen fungerar mindre bra på flera platser. Lisbeth Lennartsson Naturligtvis vill vi vara med och arbeta för att återskapa öppna vattensamlingar och de slingrande bäckarnas myllrande mångfald. Vi vill fortsätta det pågående arbetet att i samarbete med berörda intressenter återskapa eller skapa nya våtmarker som minskar kväve och fosforutsläppen och bli lekplats för många olika fiskarter. Eddie Forsman 11