Schizofreni Den vanligaste psykiska sjukdomen
Schizofreni - fakta
En psykisk störning som ca 1 % av Sveriges befolkning har. Schizofreni - fakta
En psykisk störning som ca 1 % av Sveriges befolkning har. Många insjuknar i ungdomen, män tidigare än kvinnor. Schizofreni - fakta
En psykisk störning som ca 1 % av Sveriges befolkning har. Många insjuknar i ungdomen, män tidigare än kvinnor. Störningen får i regel ett kroniskt förlopp. Schizofreni - fakta
En psykisk störning som ca 1 % av Sveriges befolkning har. Många insjuknar i ungdomen, män tidigare än kvinnor. Störningen får i regel ett kroniskt förlopp. Diagnosen schizofreni ställs först sedan typiska symtom har funnits i minst sex månader. Schizofreni - fakta
Schizofreni - symptom
Symptom för schizofreni delas in i 2 grupper: Schizofreni - symptom
Symptom för schizofreni delas in i 2 grupper: 1. Kärnsymptom Schizofreni - symptom
Symptom för schizofreni delas in i 2 grupper: 1. Kärnsymptom symptom som är specifika för schizofreni. Schizofreni - symptom
Symptom för schizofreni delas in i 2 grupper: 1. Kärnsymptom symptom som är specifika för schizofreni. 2. Sekundära symptom Schizofreni - symptom
Symptom för schizofreni delas in i 2 grupper: 1. Kärnsymptom symptom som är specifika för schizofreni. 2. Sekundära symptom symptom som ofta förekommer vid schizofreni, men också är symptom för andra psykossjukdomar. Schizofreni - symptom
Kärnsymptom (Fyra A:n)
Autism innebär att patienten är försjunken i sig själv och tycks leva i sin egen värld. Kärnsymptom (Fyra A:n)
Autism innebär att patienten är försjunken i sig själv och tycks leva i sin egen värld. Ambivalens motstridiga känslor för ett objekt, eller person, samt förlamande beslutsångest i vardagssituationer. Kärnsymptom (Fyra A:n)
Autism innebär att patienten är försjunken i sig själv och tycks leva i sin egen värld. Ambivalens motstridiga känslor för ett objekt, eller person, samt förlamande beslutsångest i vardagssituationer. Affektiv rubbning naturliga känsloyttringar uppträder inte, eller stämmer inte med det förväntade (t.ex. skratt vid sorgebesked). Kärnsymptom (Fyra A:n)
Autism innebär att patienten är försjunken i sig själv och tycks leva i sin egen värld. Ambivalens motstridiga känslor för ett objekt, eller person, samt förlamande beslutsångest i vardagssituationer. Affektiv rubbning naturliga känsloyttringar uppträder inte, eller stämmer inte med det förväntade (t.ex. skratt vid sorgebesked). Associationsstörningar visar sig som plötsliga spärrningar av talet och obegripliga associationer. Kärnsymptom (Fyra A:n)
Hallucinationer hörsel, lukt och smakhallucinationer är vanliga, däremot inte synhallucinationer. Sekundära symptom
Hallucinationer hörsel, lukt och smakhallucinationer är vanliga, däremot inte synhallucinationer. Tankestörningar upplevelse att tankarna sänds ut på radio, eller att tankar stoppas in i, eller dras ut ur huvudet. Sekundära symptom
Hallucinationer hörsel, lukt och smakhallucinationer är vanliga, däremot inte synhallucinationer. Tankestörningar upplevelse att tankarna sänds ut på radio, eller att tankar stoppas in i, eller dras ut ur huvudet. Paranoida idéer och vanföreställningar som handlar om att stå under någon främmande makts kontroll förekommer nästan alltid. Sekundära symptom
Hallucinationer hörsel, lukt och smakhallucinationer är vanliga, däremot inte synhallucinationer. Tankestörningar upplevelse att tankarna sänds ut på radio, eller att tankar stoppas in i, eller dras ut ur huvudet. Paranoida idéer och vanföreställningar som handlar om att stå under någon främmande makts kontroll förekommer nästan alltid. (Hemliga amerikanska agenter, eller laserstrålar kan kontrollera, eller vara ute efter patienten.) Sekundära symptom
Alltså:
Alltså: Kärnsymptomen är de typiska symptomen för schizofreni.
Alltså: Kärnsymptomen är de typiska symptomen för schizofreni. Sekundära symptom förekommer nästan alltid vid schizofreni, men också vid andra psykoser.
Dessutom:
Dessutom: En person som drabbas behöver inte ha alla symtom för att få diagnosen schizofreni.
Dessutom: En person som drabbas behöver inte ha alla symtom för att få diagnosen schizofreni. Sjukdomsinsikt saknas i regel.
Orsaker till schizofreni
Oftast finner man ingen tydlig orsak till schizofreni. Orsaker till schizofreni
Oftast finner man ingen tydlig orsak till schizofreni. Sjukdomen är till viss del ärftlig. Orsaker till schizofreni
Oftast finner man ingen tydlig orsak till schizofreni. Sjukdomen är till viss del ärftlig. Men av schizofrena enäggstvillingar är inte båda drabbade i mer än 40 % av fallen. Orsaker till schizofreni
Oftast finner man ingen tydlig orsak till schizofreni. Sjukdomen är till viss del ärftlig. Men av schizofrena enäggstvillingar är inte båda drabbade i mer än 40 % av fallen. Det finns alltså andra faktorer än genetiska som gör att sjukdomen uppstår. Orsaker till schizofreni
Oftast finner man ingen tydlig orsak till schizofreni. Sjukdomen är till viss del ärftlig. Men av schizofrena enäggstvillingar är inte båda drabbade i mer än 40 % av fallen. Det finns alltså andra faktorer än genetiska som gör att sjukdomen uppstår. Disharmonisk uppväxtmiljö är en bidragande faktor. Orsaker till schizofreni
Neuroleptika (antipsykotiska läkemedel) är grunden i schizofrenibehandlingen och en förutsättning för psykoterapi och rehabilitering. Behandling av schizofreni
Neuroleptika (antipsykotiska läkemedel) är grunden i schizofrenibehandlingen och en förutsättning för psykoterapi och rehabilitering. Familjeterapi kan förebygga återfall genom att förbättra känsloklimatet i hemmet. Behandling av schizofreni
Neuroleptika (antipsykotiska läkemedel) är grunden i schizofrenibehandlingen och en förutsättning för psykoterapi och rehabilitering. Familjeterapi kan förebygga återfall genom att förbättra känsloklimatet i hemmet. Psykosociala åtgärder. De negativa symtomen kan förvärras av en enformig, stimulansfattig miljö och motverkas av arbetsterapi & normaliserade levnadsförhållanden. Behandling av schizofreni
Prognos
Viss grad av självläkning finns: I 20 30 % av fallen är förloppet snabbt övergående och efterlämnar inga restsymtom. Prognos
Viss grad av självläkning finns: I 20 30 % av fallen är förloppet snabbt övergående och efterlämnar inga restsymtom. Majoriteten visar en gradvis försämring de första åren, eller ett episodiskt sjukdomsförlopp. Prognos
Viss grad av självläkning finns: I 20 30 % av fallen är förloppet snabbt övergående och efterlämnar inga restsymtom. Majoriteten visar en gradvis försämring de första åren, eller ett episodiskt sjukdomsförlopp. Trots framsteg på behandlingsområdet har andelen helt återställda ökat endast obetydligt. Prognos
Viss grad av självläkning finns: I 20 30 % av fallen är förloppet snabbt övergående och efterlämnar inga restsymtom. Majoriteten visar en gradvis försämring de första åren, eller ett episodiskt sjukdomsförlopp. Trots framsteg på behandlingsområdet har andelen helt återställda ökat endast obetydligt. Avdelningar för långtidsvård av patienter med kronisk schizofreni ersätts efter hand med små behandlingshem som ger skydd, gemenskap och omvårdnad. Prognos