FRITID FÖR ALLA - HANDLINGSPLAN. Mål fritid för barn och ungdomar med funktionsnedsättning



Relevanta dokument
Ansvar för utbildning och särskilda stödinsatser i skola och barnomsorg vid placeringar i annan kommun m.m. Ersätter: 1997:202 Bilagor:

För brukarna i tiden

Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem

Fritidshemmens arbetsplan Förutsättningar för verksamheten

Information skolpliktsbevakning

KVALITETSREDOVISNING

Landstingsstyrelsens förslag till beslut

Kvalitetsredovisning 2010/2011 för Eklunda förskola Skolnämnd sydost

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Kvalitetsredovisning

Verksamhetsberättelse

Bakgrund och förutsättningar

Riksföreningen Autisms synpunkter på Gymnasieutrednings betänkande Framtidsvägen en reformerad gymnasieskola. (SOU 2008:27)

Verksamhetsplan Utbildningsnämnd

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Ödenäs fritidshem Västergården ALINGSÅS

Verksamhetsplan Malmgårdsskolan f-1 Hagenskolan

Samverkansdokument mellan skola samt den specialiserade barn- och ungdomspsykiatrin i Kalmar län

Barn- och elevhälsoplan

RAPPORT. Översyn av anhörigstödet i Nacka Annika Lindstrand

Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se

Lättläst om LSS Lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade

Verksamhetsplan Bäckebro korttidshem

Stockholms stads budgetförslag för 2016

Projekt Psykiatrisamordning mellan Heby, Älvkarleby, Tierp och Östhammar och Landstiget i Uppsala län Handlingsplan

Information Områdesenheter

BUDGET tillgänglighet

Föräldrastöd till barn med funktionshinder Finansierat av Folkhälsoinstitut

Mål- och styrdokument för Västerviks kommuns arbete med barn och ungdomar

Kvalitetsredovisning 2010

Programområde Vägledande idé och tanke Perspektiv Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

PROGRAM FÖR GEMENSAMMA INSATSER

Lärande. Värdegrund. Mitt namn: Min födelsedag: Reflektion. Min familj: Mina intressen: Mina kamrater: Övrigt: Vad tycker jag om fritids?

SKRIVELSE 1(3) LS Motion 2010:12 av Anna Kettner (S) om stöd och behandling för barn och vuxna

4 AUGUSTI Verksamhetsplan för Örsundsbroskolan. förskoleklass, grundskola, fritidshem

Överenskommelse angående hjälpmedel i pedagogisk verksamhet för barn och ungdomar

Nämndmål. Verksamhetsplan och budget 2011 för Barn- och utbildningsnämnden De effektmål som är understrukna har kommunfullmäktige valt att följa

fokus på anhöriga nr 20 dec 2011

Omsorgsplan

Verksamhetsuppföljning Inom vård och omsorg. Simrishamns kommun

Utökad kunskap om arbetslivet inom kommun och näringsliv samt att konkret arbeta med att stärka sin självkänsla.

Insatser till barn i behov av särskilt stöd

Våld i nära relationer

Gefle Montessoriskola F-9. Kvalitetsredovisning 2008/2009. Ledningsgrupp: Elisabet Enmark, Monica Hylén, Karin Lindqvist, Sofie Söderlund

Riktlinje för anhörigstöd

GUIDE. för barn och ungdomar med funktionsnedsättning. Vart vänder jag mig om jag vill ha hjälp? VARD- OCH OMSORGSFÖRVALTNINGEN

Verksamhetsplan 2015

Revisionsrapport. Elevhälsans arbete. Skellefteå kommun. Linda Marklund Robert Bergman

Beslut för vuxenutbildningen

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

BARN- OCH UTBILDNINGSNÄMNDENS UPPDRAG FÖR ÅR 2013 TILL KULTURSKOLAN

BEGÄRAN AV: INDIVIDUELL PLAN

Likabehandlingsplan. Flurkmarks fritidshems plan mot diskriminering och kränkande behandling. Läsåret 2012/13

Verksamhetsplan. Förskolorna område Öst

Social och ekonomisk information

Utvecklingsprogram för vård- och omsorgsnämndens verksamheter

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Februari september 2011

Medborgarförslag om bättre stöd till barn med tidiga tecken på psykisk ohälsa

Uppdragsgivare: Sollentuna kommun Sida 1 av 7 Projektledare: Åsa Tegsten. Slutrapport för

LULEÅ KOMMUN. Beredningen. Arbetsutskottet Socialnämnden

KULTURSKOLAN VT Glädje & gemenskap. Kunskap & kreativitet. Upplevelse & livslångt lärande. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Arbetsplan för Ödenäs fritidshem Läsåret 2015/2016

2014; ca elever är inskrivna i verksamheten 2012; 83% av eleverna i åldersgruppen 6-9 år och 17% i åldern år 2012; 20,1 elev/

Pressmeddelande inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde

Kultur av barn och unga är uttryck som ingen vuxen styr över. T.ex. spontana lekar, ramsor, gåtor, rollspel, communities och graffiti.

SID 1 (10) UTBILDNINGSNÄMNDEN. Handläggare: Nina Jonsson ARBETSPLAN 2012

Omsorgskontoret, Riskvarnen, Kalmar. Närvarande Steve Sjögren (s) Ordförande. Christina Magnusson (s) Socialnämnden

Barn- och elevhälsoplan Knivsta kommun

Att samarbeta med barn och ungdomar som har det svårt i skolan

Hjälpredan. Ansvarsfördelning kring barn och ungdomar med funktionsnedsättning

Foto: Ing-Marie Fransson. Kulturgaranti för barn och ungdom. bild dans musik litteratur film teater

Skapande skola, Kulturrådet Handlingsplan 2009 Gävle Kommun

Beslut för gymnasiesärskola

Mål- och verksamhetsplan för fritidshem i Finspångs kommun. Hästhagens fritidshem

Projektplan Gruppverksamhet för barn till föräldrar med psykisk ohälsa år 1 och 2

Yttrande över remiss från Utbildningsdepartementet, Se, tolka och agera - allas rätt till en likvärdig utbildning (SOU 2010:95)

Verksamhetsuppföljning Korttidsvistelse, korttidstillsyn Januari 2015

Utsäljeskolan. Enkät- och kunskapsresultat 2014

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

PROTOKOLL Handikappråd

Förälder i Uddevalla. Användbar kontaktinformation

Samhälle, samverkan & övergång

VERKSAMHETSBERÄTTELSE med kvalitetsredovisning Barn- och fritidsprogrammet Handels- och administrationsprogrammet

Revisionsrapport Sigtuna kommun Kommunens demensvård ur ett anhörigperspektiv

Kapitel 1. Ökad medvetenhet

Verksamhetsplan för Nordmalings elevhälsa 2014/2015

Semestervistelse för personer med funktionsnedsättning

Vårt mål är att skapa ett aktivare boende för äldre med inriktning konst och hantverk. Vi fokuserar på vad som är meningsfullt för våra boende ur ett

Överenskommelse mellan kommunerna i Örebro län och Örebro läns landsting för samordnad individuell planering (SIP)

Socialdemokraterna i Mora

Strategi för jämställdhetsintegrering Länsstyrelsen Skåne

Habiliteringscentrum Enheten för utvecklingsstörning Lena Klippberg, kurator Maria Thomé, kurator. Några vanliga frågor inför vuxenlivet

Verksamhetsrapport 2012/2013

Skapande skola , Strömsunds kommun Strategi/Handlingsplan

Ditt barns fritid är viktig INFORMATION OM FRITIDSHEMMETS VERKSAMHET

Handlingsplan Skapande skola Borås Stad

Arbetsplan läsåret 09/10 Stentägtskolan Centrala området

Aktivitetsersättningen - utvecklingen över tid

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg?

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Transkript:

SÖDERMALMS STADSDELSFÖRVALTNING STÖD OCH SERVICE TIL L PERSONER MED FUNKT IONSNEDSÄTTNING SID 1 (5) 2009-03-01 FRITID FÖR ALLA - HANDLINGSPLAN Bakgrund Staden gjorde 2005 en utredning om var samordnings- och utvecklingsansvaret för fritidsverksamhet ska ligga för barn och ungdomar med funktionsnedsättning samt hur verksamheten ska bedrivas på bästa sätt. Rapporten Spindel i fritidsnätet en central uppgift visade att det krävs samordning för att barn och ungdomar med funktionsnedsättning ska ha möjlighet till en aktiv och meningsfull fritid. Utifrån rapporten beslutade kommunfullmäktige i november 2007 att inrätta en samordnarfunktion på idrottsförvaltningen. Idrottsförvaltningen har anställt en fritidssamordnare i projektform under perioden mars 2008 till och med februari 2010. Av projektplanen framgår följande effektmål: Alla barn och ungdomar med funktionsnedsättning har möjlighet till en aktiv och meningsskapande fritid. Fritids- idrotts- och kulturverksamheter välkomnar barn och ungdomar med funktionsnedsättning i största möjliga mån. Mål fritid för barn och ungdomar med funktionsnedsättning I verksamhetsplan 2009 för Södermalms stadsdelsnämnd angavs målen att Alla ska ha tillgång till kultur oavsett ålder Verksamheten på fritidsgårdarna är kunskapsbaserad Barn och unga som besöker parkleken upplever att den är rolig och utmanande Genom fritidsaktiviteter kan de barn och ungdomar som av olika skäl har svårigheter i skolan få möjlighet att utvecklas och nå framgång inom områden som de inte premieras för på annat håll ur Södermalms stadsdelsnämnds Verksamhetsplan 2009. Stockholms parklekar är en unik verksamhet som spelar en viktig roll för många barn och unga. Parklekarna i Södermalms stadsdelsområde erbjuder besökarna ett varierat utbud av fysiska och skapande verksamheter, som är anpassade efter besökarnas behov och önskemål. Verksamheten utformas tillsammans med besökarna. Parkleken ger utrymme för både flickors och pojkars intressen ur Södermalms stadsdelsnämnds Verksamhetsplan 2009. Göta Ark 200, 118 72 Stockholm. Medborgarplatsen 25 Telefon 08-508 12 000. Fax 08-508 12 066 info@soder.stockholm.se www.stockholm.se/soder

SID 2 (5) Inventering av målgrupp Antal barn och ungdomar med LSS - insats från stadsdelsförvaltningen I februari 2009 finns totalt cirka 150 barn och ungdomar, i ålder 0 18 år, med LSS eller SoL insats från stadsdelsförvaltningen. Det har skett en tydlig ökning av barn och ungdomar med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar som Aspergers syndrom, ADHD etcetera, sannolikt beroende på att fler utreds och får diagnosen fastställd. Inom målgruppen för Fritid för alla finns cirka 105 barn och ungdomar i ålder 7 18 år med beslut om insats enligt LSS och ett fåtal med bistånd enligt SoL. Det är huvudsakligen barn och ungdomar med Downs syndrom, Aspergers syndrom samt rörelsehindrade. Uppfattning av vad de gör på fritiden När den enskilde fått rätt till ledsagning med ett visst antal timmar per månad bestämmer den enskilde själv hur hon/han disponerar hjälpen för att kunna delta i kultur- och fritidsaktiviteter. För ungdomar med Aspergers syndrom köper stadsdelsförvaltningen även fritidsverksamhet en eftermiddag per vecka, i form av korttidsvistelse enligt LSS 9 6, från Stöd och resursgruppen i Solna. Antal särskolor i stadsdelen samt antal elever som går på skolorna Det finns fyra särskolor på Södermalm: Eriksdalsskolans särskola, Ringvägen 58-66 Den obligatoriska särskolan består av nio årskurser och är indelad i grundsärskola och träningsskola. I grundsärskolan går barn med lindrig utvecklingsstörning. Särskolan har samma läroplan som övriga grundskolan men har egna kursplaner anpassade efter skolformen och de enskilda behoven hos eleverna. I träningsskolan går elever som har en begåvningsnedsättning som gör att de inte kan tillgodogöra sig undervisningen i grundsärskolan. Träningsskolan har en egen kursplan med ämnesindelning som skiljer sig från särskolan och grundskolan. Klasserna i särskolan är mindre och har fler vuxna än grundskolans klasser i motsvarande åldersgrupper. I Eriksdalsskolans särskola går elever från förskoleklass- skolår 10. Antalet elever i särskolan uppgår i mars 2009 till 10. Margitaskolans särskola, Barnängsgatan 28-30 Margitaskolan består av verksamhetschef, lärare, behandlare, specialpedagoger, psykoterapeut, konsulter: handledare/psykolog, barnpsykiater. En liten mycket engagerad grupp som verkligen skapar förändring. Vi arbetar med skola och

SID 3 (5) behandling integrerat. För barn med neuropsykiatriska funktionshinder som ADHD, autism, Aspergers syndrom och barn med utvecklingsstörning. Skolan tar emot barn från förskoleklass t.o.m. årskurs 6 i både grundskola och särskola. För närvarande har skolan två grupper. Den ena gruppen består av elever med utvecklingsstörning inklusive de med kombinationen neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och de är 11 till antalet i ålder 4 till 8 år. Den andra gruppen består av elever med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar och de är 8 till antalet. Sjöstadsskolans särskola, Hammarby allé 74-76 Sjöstadsskolan har 400 elever. Från grundskolans förskoleklass till och med skolår 8, skolbarnomsorg och särskola upp till skolår 10. Från läsåret 2009/2010 kommer grundskolan att utökas till skolår 9. Skolan är byggd för att ta emot 670 elever. Sjöstadsskolan arbetar för att skolan ska vara till för alla. Skolans mål är att verksamheterna löper in i och interagerar med varandra. Det finns en förskola i samma lokaler som grundskolan, och tillsammans med särskolan innebär det att det finns barn mellan 1 och 17 år i lokalerna. Antalet elever i särskolan är 13 i mars 2009. En av de 13 har sitt förskoleår på förskolan. Södermalmsskolans särskola, Timmermansgatan 21 Särskolan omfattar förskole-, skol-, fritidshems- mellanstadieverksamhet (MSV) och korttidstillsyn (KTT) för barn från 6 till 16 år (år F-10). Det finns 3 klasser i träningsskolan och 3 klasser i grundsärskolan. Skolan tar emot elever med lindrig/måttlig utvecklingsstörning från hela Stockholms stad. Särskolan har funnits på Södermalmsskolan sedan höstterminen 1997 och är Stockholms innerstads största särskola. Antalet elever i särskolan uppgår i mars 2009 till 47. Behov Det som barn och ungdomar efterfrågar när de möter biståndshandläggare är någonstans att träffas för att fika, kanske spela pingis eller biljard etc. Biståndshandläggarna ser att barnen och ungdomarna har behov av att röra på sig i någon idrott. Många föräldrar efterfrågar även sådana fritidsaktiviteter för sina barn och ungdomar. Beställarenheten, inom avdelningen Stöd och service till personer med funktionsnedsättningar, har gjort en förteckning - för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar - över olika aktiviteter inom hela staden samt i kranskommuner med hänvisningar till mer information. Listan lämnas till föräldrarna.

SID 4 (5) Öppen fritidsverksamhet för målgruppen inom stadsdelen Det finns ingen specifik öppen fritidsverksamhet inom stadsdelsområdet för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar. Däremot finns ett antal olika öppna fritidsverksamheter för barn och ungdomar, där även ungdomar med funktionsnedsättningar skulle kunna delta. Se bilaga Inventering av fritidsverksamheter för barn och ungdomar inom stadsdelsområdet Flera föreningar får bidrag från stadsdelsnämnden för sina verksamheter för barn och ungdomar. För de verksamheter som får bidrag från stadsdelsnämnden bör nämnden kunna ställa krav om att verksamheterna även ska tillgodose funktionshindrade ungdomars behov av fritidsverksamhet. Vad kan vi börja med? Den så kallade Innerstadsfamiljen 1 bör arbeta för att ha olika typer av fritidsverksamheter för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar och då utgå från det befintliga utbudet av verksamheter för barn och ungdomar. Eftersom det redan finns ett antal fritidsverksamheter för barn och ungdomar bör fokus vara att göra dessa tillgängliga även för barn och ungdomar med funktionsnedsättningar. En tydlig koppling bör finnas mellan bidrag till verksamhet från stadsdelsnämnden och att fritidsverksamheten omfattar alla barns fritid. För att även få barn och ungdomar med funktionsnedsättningar att söka sig till de fritidsverksamheter som redan finns i stadsdelsområdet behövs dels information, dels motivation. Stadsdelsförvaltningen kan fortsätta informera föräldrar och anhöriga till barn och ungdomar med funktionshinder samt deras anhöriga dels om utbudet av fritidsaktiviteter som presenteras på hemsidan Fritid för alla, dels om vad som finns inom innerstaden (Kungsholmen, Norrmalm, Södermalm och Östermalm). Förvaltningen kan informera de föreningar som har verksamhet för barn och ungdomar om möjligheten att söka bidrag från Idrottsnämnden för personalutökning, när behov finns för barn och ungdomar med funktionsnedsättning, som deltar i verksamheten. 1 Kungsholmens, Norrmalms, Södermalms - och Östermalms stadsdelsförvaltningar

SID 5 (5) Hur fortsätter vi sedan? Södermalms stadsdelsförvaltning kan exempelvis arbeta för att få fram riktade verksamheter kring rörelse mot bakgrund av att det inom stadsdelsområdet bland annat finns två simhallar med gruppträning i olika former exempelvis konditionsklasser, styrkeklasser, dansklasser och vattenklasser. På Kungsholmen har Kulturskolan ett Resurscenter för barn och unga med olika funktionshinder och särskilda behov. Barn och unga ges på Resurscentret möjlighet att utifrån egna förutsättningar musicera, spela teater, dansa och arbeta med bild och form. Övriga frågor Nätverk för samarbete kring barn i behov av särskilt stöd Södermalm samarbetar med andra förvaltningar i staden och landstinget i den så kallade BUS gruppen 2. I BUS-gruppen Södermalm ingår representanter för Förskoleavdelningens Stödenhet och avdelningen Social omsorgs Preventionsenhet, rektorer vid skolor i stadsdelsområdet, chefen för Barn- och Ungdomspsykiatrin (BUP), barnläkare från landstinget samt chefen för Habiliteringen. I BUS-gruppen förs dialog och ges information om respektive verksamhet för att säkerställa barns rättigheter till stöd och förhindra att barn inte får det stöd de har rätt till. Inför barns övergång från förskola till särskola finns en samarbetsgrupp bestående av chefen för Stödenheten, innerstadsrektorer för särskola, samordnare från Östermalm, Norrmalm och Kungsholmen samt representant från utbildningsförvaltningen. Syftet med samarbetsgruppen är att säkerställa att barn med funktionsnedsättningar får placering i den särskola som är bäst för barnet. Det finns även interna nätverk där fältassistenter, preventionssamordnare, fritidsgårdsföreståndare och stadsdelsförvaltningens enhet för Barn- och ungdom träffas. Externt finns flera nätverk där skolor, BRÅ, polis och medarbetare från stadsdelsförvaltningen på Södermalm träffas. Det går bra att kontakta de biträdande enhetscheferna inom Barn och ungdom om man vill ha kontakt med BUS-gruppen. Stadsdelsförvaltningen samverkar med de övriga stadsdelsförvaltningarna runt barn- och ungdomsfrågor. De som driver fritidsgårdarna samverkar över hela staden. ---------- 2 BUS = Barn och Ungdomar som behöver Särskilt stöd