Takk. Det er godt å være her sammen med dere



Relevanta dokument
Bou 231/2013. Riktlinjer för Örebro kommuns utbildning av nyanlända och flerspråkiga barn och elever

Rutiner. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Mottagning och utbildning av flerspråkiga barn och elever

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER I STENUNGSUNDS KOMMUN

Kvalitetsredovisning. Björkhagaskolan

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Ulvsundaskolan i Stockholm hösten Antal svar: 10

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Sälens skola i Malung-Sälen hösten Antal svar: 34

Utvecklingsplan. För förskola, grundskola och fritidshem samt grundsärskola tillkommer Värdegrund Språkutveckling/läsutveckling Matematik

Riktlinjer för nyanlända och flerspråkiga elever

Enkätresultat för vårdnadshavare till elever i Futuraskolan Bergtorp i Futuraskolan AB hösten Antal svar: 51

ATT NÅ FRAMGÅNG GENOM SPRÅKET

Programområde Vägledande idé och tanke Perspektiv Elevens perspektiv.. 5. Föräldrarnas perspektiv... 5

Bygga broar mellan fo rskola och skola i Sundby

Visioner. Mål. Arbetsorganisation. Hjälmstaskolan 2011/2012. Arbetsplan

Utbildningsinspektion i Matteusskolan, förskoleklass, grundskola årskurs 1 9 och obligatorisk särskola årskurs 6 10

Kommittédirektiv. Bättre möjligheter till fjärrundervisning och undervisning på entreprenad. Dir. 2015:112

Handlingsplan. för elevhälsan på Mössebergsskolan. Läsåret 13/14

Munkfors kommun Skolplan

RIKTLINJER för mottagning av nyanlända barn och elever i Bollebygds kommun

Policy för arbetet med nationella minoriteter i Upplands Väsby kommun

Strategi och åtgärdsprogram för att eleverna ska nå målen i Haninge kommuns skolor

Några viktiga paragrafer i skollagen 2011(2010:800) med komplettering från 1 juli 2014 lag (2014:458).

Beslut för grundsärskola

Lokal arbetsplan för Vallaskolan Läsåret 09/10

Utbildningsinspektion i Soldalaskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 6

Barn- och elevhälsoplan

Välkommen! Till förskoleklassen, grundskolan och fritidshemmet. orebro.se

Den här broschyren är en sammanfattning av redovisningen för kalenderåret 2006.

Klöxhultsskolan Läsåret 15-16

1En engagerad förälder är positivt. 1 Skriftliga omdömen. 2 En framåtsyftande planering

Sätra skola arbetsplan

RIKTLINJER FÖR MOTTAGANDE OCH INTRODUKTION AV NYANLÄNDA BARN OCH ELEVER

Nulägesanalys. Nolhagaskolan grundskola 13/14. Ämnesfortbildningar i språkutvecklande arbetssätt och matematik

Lokal målplan Svenska Skolan i Wien

Guide till stödinsatser för barn och elever med hörselnedsättning

Handlingsplan för mottagande i grundsärskola och gymnasiesärskola

Norrsätraskolans kvalitetsredovisning

Beslut efter riktad tillsyn

Åtgärder med anledning av tillsyn av Digerbergets skola (Dnr )

HANDLINGSPLAN FÖR ÖKAD MÅLUPPFYLLELSE I GRUNDSKOLAN

Stämmer Stämmer delvis Stämmer inte x

1. skolan även i övrigt svarar mot de allmänna mål och den värdegrund som gäller för utbildning inom det offentliga skolväsendet,

Nyanlända elever i fokus

Vilken rätt till stöd i förskola och skola har barn/elever med funktionsnedsättningar?

Beslut för förskoleklass och grundskola

Utbildningsinspektion i Bromölla kommun

Utbildningsinspektion i Herrgårdsskolan, grundskola F 6

Motion till riksdagen 2015/16:2739 av Camilla Waltersson Grönvall m.fl. (M) Bättre undervisning i Svenska som andraspråk

Utbildningsinspektion i Backens skola och Strömsbruks skola, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Handlingsplan. för mottagande av nyanlända barn och elever i Luleå kommun

Handlingsplan för mottagandet av nyanlända elever med annat modersmål än svenska

Övergripande Barn- och elevhälsoplan för förskola, grundskola, gymnasieskola

Presskonferens inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde

Svar till Skolinspektionen från Fjärdhundraskolan. Dnr: :5179. Rektor Mats Holm Telefon

Leksands kommuns förskoleklass, grundskolor, fritidshem och grundsärskola i siffror fram till 2013

Beslut för gymnasieskola

Individuella utvecklingsplaner IUP

Arbetar ämneslärare språkutvecklande?

Mycket goda studieresultat

Utbildningsinspektion i Klinteskolan, förskoleklass och grundskola årskurs 1 9

Kvalitetsrapport 2015 Tanumskolan åk 7-9

Plan för systematiskt kvalitetsarbete

Behöriga förskollärare och lärare i skola och vuxenutbildning läsåret 2014/15

Plan för elevhälsoarbetet på Emanuelskolan 2015

Individuella utvecklingsplaner

Nämndmål. Verksamhetsplan och budget 2011 för Barn- och utbildningsnämnden De effektmål som är understrukna har kommunfullmäktige valt att följa

Pressmeddelande inför barn- och ungdomsnämndens sammanträde

Information skolpliktsbevakning

Krashens monitormodell

Beslut för gymnasiesärskola

Systematiskt kvalitetsarbete Sektor barn och utbildning i Munkedals kommun

Rapport om läget i Stockholms skolor

Rutiner för utredning och beslut om mottagande i särskolan i Ängelholms kommun

Vi klarar alla elever om vi arbetar på rätt sätt

Varför kultur i Falkenbergs skolor och barnomsorg?

Stockholms stads rutiner för mottagande och utbildning av nyanlända elever i kommunala grundskolor

Beslut för gymnasieskola med yrkesprogram

Systematiskt kvalitetsarbete

2015/2016. Så här går vi framåt! Linköpings kommun linkoping.se

E-strategi för Södertälje kommuns skolor

Handlingsplan för nyanlända elever i Vindelns kommun

Beslut för grundskola

Svar till Skolinspektionen utifrån föreläggande; Dnr :7911

Beslut för grundsärskola

Hjorteds förskola; Kattbjörnen

Beslut för vuxenutbildning

LOKAL ARBETSPLAN SKA 2015/2016 Vätö

Guide för arbete med extra anpassningar och särskilt stöd

Språkplan. Skolområde Vivalla Lundby

Gnosjö kommuns Kvalitetsredovisning 2005

Inkluderande arbetssätt. Varför då?

Hällefors kommun. Styrning och ledning Bildningsnämnden Granskningsrapport

Kvalitetsredovisning Kyrkskolan Möklinta

Handlingsplan för ökat elevinflytande i

Utbildningsavdelningens riktlinjer för mottagande av nyanlända elever

Begäran om medel för insatser i samband med mottagande av flyktingbarn, anhöriginvandring samt övrig invandring

Barn och elever i behov av särskilt stöd 2014/2015

Reviderad Riktlinjer för fritidshemsverksamhet i Bjuvs kommun

Tre förslag för stärkt grundskola

Gånghesters föräldraförening

Transkript:

Takk Det er godt å være her sammen med dere

Lust til å laere-muligheter til å lykkes Språklig og kulturelt mangfald i barnehage og skole 13 november 2012 Moss/Norge

Borås Stad Folkmängd 2012 104000 personer,varav 64% bor i tätorten Borås Utrikes bakgrund: 26100 ca: 25% 97 förskolor 41 grundskolor

Ökad måluppfyllelse!

Språkriktlinjer Mars 2010 Förskola TRAS/Övergångar Grundskola

VISION Lust att lära - möjlighet att lyckas Varje barn och elev ska fortlöpande stärka sin förmåga att göra positiva val i livet för att bli mer självständig kunna formulera sin egna mål ta makten över sitt liv Alla elever ska lämna skolan med en god självkännedom och tro på sin egen förmåga

MÅL Att alla pedagoger känner ansvar för barns och elevers språkutveckling så att alla barn och elever utvecklas optimalt i alla ämnen. Att varje barn och elev ges starkt, nyanserat och väl fungerande språk för att möjliggöra de positiva valen i livet.

Långsiktighet och uthållighet Förbättringsarbetets faser Delaktighet och inflytande SPRÅKUTVECKLANDE MÖTEN Mål Resultat 2007/2008 2008/2009 2009/2010 Delaktighet och inflytande Deltagande i studiedagar Identifiera utvecklingsbehov Diskussioner i tvärgrupper Samtal genom samtalsledare Handledning av samtalsledare Inlämning av examensarbete Uppföljning av rektorer APT/Utvecklingssamtal. Verksamhetsplan/Kvalitetsredovisning 2010/2011 Mål / Resultat Högre Måluppfyllelse Språkriktlinjer 0-16 år Vi gör skillnad!

Uppdrag Att utreda flerspråkiga elevers möjligheter att lyckas i Borås Modersmålsundervisning Studiehandledning Sva-undervisning

Bakgrund Utbildningsinspektion 2006 Obehöriga elever till gymnasieskolan Lågt meritvärde Lågt deltagande i modersmålsundervisning Forskningsresultat - språkutveckling, modersmålsundervisning, studiehandledning, SVAsvenska som andraspråksundervisning, språkstöd

Utbildningsinspektionen 2006 Kommunen måste medverka till att barn med annat modersmål än svenska får möjlighet att utveckla sitt modersmål i förskolan Kommunen bör verka för att flera elever deltar i undervisning i modersmål och svenska som andraspråk Kommunen bör se till att grund- och gymnasieskolor i högre utsträckning utreder elevers behov av studiehandledning på modersmålet

Metod Utredare Gülsen Özdenkos Omvärldsperspektiv - EU/andra kommuner Litteraturstudier - forskning Kartläggningar/resultat/nuläge Borås Stad Referensgrupper Utvärderingar av OPUS-studenter Föreslå Ledningsgrupp utvecklingsenhet/ks

Externa resurser/referensgrupper Utvecklingsenheten i Borås Verksamhetschefer skola/barnomsorg Rektorer, pedagoger Ekonomer Introduktionscentrum Migrationsverket Skolverket Utbildningsdepartementet Göteborgs Universitet Högskolan i Borås OPUS-Studenter Mälardalens Högskola

Syfte Att effektivisera resurserna för en ökad måluppfyllelse och likvärdighet i Borås Stads förskolor, grundskolor och gymnasieskolor.

Mål Att föreslå en förändrad organisation kring mottagning av nyanlända elever, språkträning i förskolan, modersmålsundervisning, studiehandledning, SVA undervisning, språkstöd i grundskolan och gymnasieskolan.

Ökad likvärdighet!

Flerspråkighet Ca: 193 länder 5000 språk Vart fjärde barn som växer upp i Sverige har sina rötter någon annanstans i världen 15% av eleverna i den svenska skolan har ett annat modersmål än svenska

Modersmål Benämningen hemspråk byttes ut till modersmål i förordningar från den 1 juli 1997.

Nyanländ Med nyanlända elever anses elever som inte har svenska som modersmål och inte heller behärskar det svenska språket och som anländer nära skolstarten eller under sin skoltid i grundskola, gymnasieskola eller motsvarande skolformer. (Skolverket) SKL har antagit skolverkets definition på nyanlända med tillägget att personen ska ha kommit till Sverige inom de senaste fyra år.

Minoritetsspråk De språk som erkänts som minoritetsspråk i Sverige är: Samiska Finska Meänkieli Romani Chib Jiddisch.

Modersmålsundervisning Om en elev har grundläggande kunskaper i ett annat språk än svenska och språket utgör dagligt umgängesspråk hemma, ska eleven om han eller hon önskar få undervisning i detta språk, under förutsättning att det finns en lämplig lärare och att minst fem elever i kommunen önskar få sådan undervisning. (grundskoleförordningen1994:1194).

Inom grundskolan kan modersmåls- undervisning anordnas: Som språkval. Som elevens val. Inom ramen för skolans val. Utanför timplanebunden tid.

Svenska som andraspråk Undervisning i svenska som andraspråk skall om det behövs anordnas för: Elever som har ett annat språk än svenska som modersmål. Elever som har svenska som modersmål och som har tagits in från skolor i utlandet. Invandrarelever som har svenska som huvudsakligt umgängesspråk med en eller båda vårdnadshavarna.

Studiehandledning på modersmålet En elev skall få studiehandledning på sitt modersmål, om eleven behöver det. Behovet säkerställs med hjälp av åtgärdsprogram.

Thomas & Collier (Rapport 2001:1) 1997 en longitudinell studie av tvåspråkiga elevers skolframgång i USA 42 317 elever med annat modersmål än engelska från förskolan till skolår 12 i olika undervisningsprogram.

Fig. 2 Mönster för andraspråkselevers långsiktiga skolframgång i USA (Thomas & Collier) ÅRSKURS (Uppsala universitet, Organisation, lärande och elevsamarbete i skolor med språklig och kulturell mångfald sid.16. )

Hur lång tid tar det att komma ifatt? Ju solidare en elevs kognitiva och ämnesmässiga utveckling är på språk 1(modersmålet), desto snabbare kommer hon att göra framsteg i språk 2 (andra språket). Möjligheten till ett starkt utvecklat förstaspråk genom formell undervisning ser Thomas & Collier som den absolut viktigaste bakgrundsfaktorn för skolframgång i de distrikt som studerats.

Tid som krävs att nå infödd nivå i skolans läsämnen. Ankomstålder 5-7 år Genomsnittlig tidsåtgång 3-8 år 8-11 år 2-5 år 12-15 år 6-8 år

Hög kognitiv svårighetsgrad Situationsberoende Hög kognitiv svårighetsgrad Situations-oberoende Den kognitiva nivån successivt kan höjas samtidigt som förståelsen garanteras genom ett konkret och kontextualiserat innehåll och ett interaktivt arbetssätt. Jämföra, kontrastera, sammanfatta, planera, söka lösningar på problem, rekapitulation Låg kognitiv svårighetsnivå Situationsberoende Skolspråk Inlärningstid 10 år Argumentera för sin sak Identifiera kriterier Försvara åsikter, bedömningar Tolka belägg och göra slutledningar Förutsäga resultat Analysera Låg kognitiv svårighetsnivå Situationsberoende Vardagsspråk Inlärningstid 2 år Identifiera, tillämpa kända rutiner, namnge, kopplaihop, återge, ordna, berätta, beskriva iakttagelser Härma, säga efter Cummins, modell för andraspråkselevernas språk och kunskapsutveckling

Resultat Generell uppfattning: att flerspråkiga elever saknar tillräckligt goda kunskaper i svenska att eleverna inte är redo för övergång till klassens undervisning.

I diskussionerna förbises tid i landet språk och kulturavstånd ålder tidigare skolgång pedagogernas utbildning det pedagogiska arbetssättet som dominerar

Centrala kända faktorer för skolframgång skolans organisation förstaspråkets användning och status i förskolan och skolan utformningen av undervisningen i och på andraspråket utformningen av bedömning föräldrasamverkan barnets tankeutveckling, kunskaps- och identitetsutveckling

Problematisering Vem ska läsa svenska som andraspråk? Hur länge ska eleverna bära identiteten invandrare, nyanländ? När ska de inkluderas i skolans verksamhet där behoven möts utifrån individens förutsättningar?

Slutsatser forskning att bara mera andraspråk -SVA- inte alltid är en fördel. eleverna måste ges tillgång till innehållet i alla ämnen genom sitt andraspråk och genom språkligt anpassad ämnesundervisning. alla lärare som arbetar med flerspråkiga elever behöver ha kunskap om andraspråksinlärningsprocessen så att både språk och ämne utvecklas.

Slutsatser forskning Elever som under sina ca. 5-6 första skolår haft möjlighet till en stark utveckling av tänkande och lärande på sitt förstaspråk parallellt med andraspråket kommer i nivå med enspråkiga både språkligt och ämnesmässigt när de når de sista skolåren.

CFL Centrum för flerspråkigt lärande Idag är det ca 70 anställda som arbetar på CFL för tillfället. Inom organisationen arbetar specialpedagog, SVA lärare, modersmålslärare och studiehandledare.

Årets flerspråkiga skola 2011-2012

FJÄRDINGSKOLAN Engagemang Kompetens Resurser

Samarbete CFL Modersmålsundervisning/nyanländ Höga förväntningar Förvaltning Ledning Pedagog

BARN OCH UNGDOMSPERSPEKTIV I ÖSTER Skola IFO Förskola Kost/ Lokal Kultur Fritid VÄRDEGRUND SDF ÖSTER Vi har alltid ett gott bemötande Vi vet vilka vi är till för Vi arbetar tillsammans

Vi i ÖSTER ska skapa en stadsdel där barn/ungdomar och personal tror på sin egen förmåga, hyser gott hopp om framtiden och kan ta makten över sina egna liv. Vi ska ge våra barn/ungdomar och personal förutsättningar att nå sin optimala potential.

I F O F Ö R S K O L A S K O L A F R I T I D K U L T U R Snacka går ju- SNACKA SÅ DET GÅR! Ett arbete som organiseras i gränsöverskridande strukturer, baserade på nya styr- och uppföljningsmekanismer PROCESSLEDNING BARN OCH UNGDOMSPERSPEKTIV K O S T & L O K A L

TIDIGA INSATSER DEFINITION Analysera behoven oavsett ålder och arbeta med rätt verktyg.

Göra skillnad!

Takk for oppmerksomheten