Kvalitetsrapport för förskolan Lönngården

Kvalitetsrapport för förskolan Lönngården Läsåret 2014-2015 1

GRUNDFAKTA... 3 FÖRUTSÄTTNINGAR... 4 Arbetsmiljö... 4 Systematiskt kvalitetsarbete... 5 Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris), Bornholm... 5 Inriktning... 6 NORMER OCH VÄRDEN... 7 Utvärdering av Likabehandlingsplan... 7 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 9 UTVECKLING OCH LÄRANDE... 9 Matris för enhetens måluppfyllelse... 9 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 10 Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål... 11 Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten.... 11 BARNS INFLYTANDE... 12 Modell för att utvärdera barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel 12.1. i FNs konvention om barnets rättigheter... 12 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 13 FÖRSKOLA OCH HEM... 13 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 13 Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål... 14 Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät 2013... 14 SAMVERKAN MED FÖRSKOLEKLASSEN, SKOLAN OCH FRITIDSHEMMET... 15 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 15 UPPFÖLJNING, UTVÄRDERING OCH UTVECKLING... 15 Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål... 15 2

Grundfakta Antal barn 15 mars 17 barn Grundbemanning 15 mars 2,75 Utöver grundbemanning finns centralt budgeterade medel för barn med stora stödbehov, så kallat tilläggsbelopp. Medlen fördelas efter behov terminsvis. 3

Förutsättningar Arbetsmiljö Under läsåret 2014/15 har såväl barn- som personalsituationen varit tämligen stabil, med undantag från mars månad då en ordinarie personal bytte tjänst till annan kommun. Situationen löstes med en vikarie terminen ut. Samarbete med fritidshemmet har skett såväl gällande öppning som stängning. Under läsåret har regelbundna schemalagda avdelningsplaneringar kommit till stånd. Vid dessa har, vid de flesta tillfällen, personal från kommunens kvälls- och nattomsorg vikarierat i barngruppen. Under avdelningsplaneringarna har vid några tillfällen specialpedagog deltagit, vid något tillfälle har kvalitetspedagog deltagit för handledning gällande struktur och dokumentation. Datautrustning och teknik fungerar tillfredsställande. Inköp av ytterligare en lärplatta har underlättat dokumentationen. Lönngården har för närvarande två lärplattor, en bärbar dator och stationära datorer i personalens arbetsrum. Personalen delar personalutrymme med skolans och fritidshemmets personal. Detta dels i form av ett arbetsrum, dels i form av ett konferens- och personalrum. Under höstterminen nyttjades dock det sistnämna som musiksal för skolans elever, så åtkomsten var under den tiden begränsad. Det finns ett väl inarbetat system kring det systematiska brandskyddsarbetet med regelbundna kontrollrundor. Det finns även en Brand- och säkerhetspärm, som gås igenom vid höstens första APT. Gemensamma APT med skola och fritidshem har hållits under året, då främst den gemensamma arbetsmiljön diskuterats. Skyddsombud för förskolan har under året delats med annan förskola. Under läsåret ändrades organisationen för samverkansgrupp, från att tidigare ha varit gemensam med skola/fritidshem och andra förskolor, till att endast vara för tre förskolor. Under läsåret ändrades även matsituationen, så att alla måltider serveras av måltidspersonal i skolmatsalen. Ett nytt uteförråd, gemensamt med skola och fritidshem har under läsåret färdigställts. Gällande utemiljön har nya gungor samt påfyllning av sand skett. Den psykosociala arbetsmiljön har under året påverkats negativt utifrån brist på vikarier vid ordinarie personals frånvaro, samt då det varit många vikarier med liten erfarenhet av arbete i barngrupp. Utbildning kring brandsäkerhet och HLR har under läsåret genomförts vid flera tillfällen för all personal inom skola och förskola, där tanken är att all personal ska få en sådan vart fjärde år. Utbildning i ergonomi ska ske av kommunens hälsopedagog vart tredje/fjärde år, vilket inte varit aktuellt detta läsår. Nytt för detta läsår är att golvet för grundbemanning på enavdelningsförskola har ändrats till 2,75, vilket tillsammans med samarbetet med fritidshemmet samt lösningen av matsituationen underlättat arbetet. Det är dock sårbart vid ordinarie personals frånvaro, då det är svårt att få vikarier till Rockhammar. 4

En viktig del av arbetsmiljön för pedagogerna är att de erbjuds fortbildning. Arbetet med implementering av det systematiska kvalitetsarbetet fortsätter med hjälp av specialpedagog, kvalitetspedagog, IKT-pedagog och förskolechef. Även arbetet med ICDP och språk/flerspråkighet kommer att fortgå på våra pedagogiska träffar. Systematiskt kvalitetsarbete Under 2014/15 har arbetet varit inriktat på att fördjupa förståelsen av förskolans rutin för det systematiska kvalitetsarbetet t.ex. kunskap om analys. En revidering av rutinen har gjorts under året. Språkmatrisen, som är en del av kommunens språkplan för förskoleklass t.o.m. åk 3, är inlagd i rutinen. Språkmatrisen är också utgångspunkt för barn- och utbildningsnämndens mål för förskolan. Nyanställda introduceras kontinuerligt i kvalitetsarbetet. Under året har ett arbete pågått i olika forum för att utveckla en röd tråd mellan förskola och skola och i början av 2015 kommer en ny överlämnandeplan att vara klar. Personalen hanterar nu materialet i det systematiska kvalitetsarbetet på ett säkrare sätt, men processen och arbetet med dokumentationen och användandet av lärplattor behöver fortgå under fortsatt stöd. Diskussion kring det fortsatta arbetet har förts dels i förskolechefsgruppen, dels i de olika utvecklingsgrupper som finns gemensamt för hela förskolan. Under läsåret har reflektions- och analysdelen utvecklats. Vårt arbete med pedagogiska träffar är en framgångsfaktor. Fortsatt processtöd behövs och planeras med hjälp av kvalitetspedagog, IKT-pedagog, specialpedagog och förskolechef. Vi fortsätter med att ge ny personal introduktion i det systematiska kvalitetsarbetet. I kvalitetsgruppen fortgår arbetet med pedagogisk dokumentation och verksamhetsdokumentation, vilket på sikt kommer att leda till att barnens portfolio avvecklas, samt att verksamhetsdokumentationen utvecklas. Det pågår även ett arbete med vidareutveckling av utvecklingssamtal; dess form och innehåll. Vägledande samspel, Språkplan (inklusive språkmatris), Bornholm Under läsåret har ny personal i kommunen vid fem tillfällen deltagit i ICDP-utbildning samt utbildning i Bornholm. En pärm med Bornholmsmaterial har tagits fram för att därigenom underlätta arbetet för pedagogerna. Vid ett tillfälle/termin har all personal haft uppföljning med specialpedagog gällande ICDP och språkplanen inklusive språkmatrisen. Detta vid pedagogiska träffar. Matematikgruppen har under läsårets träffar börjat diskutera och planera kring utbildning i matematiklyftet; ett utbildningsmaterial från Skolverket. Språkgruppen har under läsåret varit på en gemensam föreläsning gällande flerspråkighet, men arbetet i gruppen har tyvärr haltat p.g.a. sjukdom. 5

All personal i kommunen har under läsåret varit på föreläsning kring utvecklingssamtal, där tanken är en kommungemensam strategi kring detta. All personal har vid två tillfällen varit på föreläsning kring barn och stress. Lönngårdens personal har under vårterminen deltagit i en utbildning vid fem tillfällen gällande entreprenöriellt lärande, EL. Vi har även pedagoger som deltagit i KOMTEK-utbildning, för att därigenom öka måluppfyllelse inom teknik. Personalen uttrycker vikten av att regelbundet följa upp utbildningssatsningar för att därigenom befästa och fördjupa kunskapen. Systematiken kring uppföljning av ICDP, språkplanen och kvalitetsarbetet med ett tillfälle/termin och område fungerar bra. Fortsatt uppföljning kring ovan redovisade utbildningar. Förskolechef, specialpedagog och kvalitetspedagog lägger upp innehållet i de pedagogiska träffarna och visar på sambandet och helheten mellan de olika utbildningssatsningarna. Fortsatt utbildning kring föräldrasamverkan med fördjupning kring utvecklingssamtal fortgår och en föreläsning kring att hålla samtal är inplanerat under höstens sista studiedag. Inriktning Pedagogiska träffar sker vid tre tillfällen/termin och arbetslag och är ett viktigt instrument för att befästa och fördjupa kunskap gällande ICDP, kvalitetsarbete och språk. Gällande språk har inriktningen under läsåret legat på flerspråkighet vid de pedagogiska träffarna. Personalen på Lönngården har under vårterminen deltagit i en utbildning gällande entreprenöriellt lärande, El, vilket utmynnade i ett projektarbete med barnen kring ett båtbyggande. Lönngårdens pedagoger uttrycker att arbetet med ICDP och EL går hand i hand och ser dessa som viktiga förhållningssätt i sitt möte med barnen. Att hela tiden få återkomma till ICDP, att få diskutera olika frågeställningar inom området med andra arbetslag, ses som värdefullt och berikande samt att få sitt förhållningssätt bekräftat. Även årets arbete gällande kvalitetsarbete och dokumentation ses som givande och intressant, att under träffarna få fördjupa sig i och arbeta praktiskt med dokumenten då hjälp finns att tillgå upplevs som positivt. Pedagogerna upplever det även som positivt att det finns förtryckta dokument/lathudar att tillgå så att man kan gå tillbaka i dessa när man arbetar själv med dokumentationen. Arbetet gällande flerspråkighet upplevdes som intressant, men pedagogerna uttrycker att de inte fick så mycket utbyta av det, då de inte har flerspråkiga barn i sin barngrupp. De vet dock att det finns material att tillgå om behov uppstår. 6

Då diskussioner förs kommungemensamt gällande framtida pedagogisk dokumentation finns en osäkerhet kring vad som komma skall. Arbetet med detta fortgår centralt under kommande läsår. Upplägg med pedagogiska träffar och dess innehåll fortgår även kommande läsår. Normer och värden Utvärdering av Likabehandlingsplan Arbetet har under läsåret skett utifrån planen som reviderats ht-14. Synpunkter om barnens trivsel har tagits upp på utvecklingssamtal samt i den kommungemensamma föräldraenkäten. MÅL: På Lönngårdens förskola strävar personalen i samarbete med föräldrarna efter att skapa en trygg miljö för våra barn, fri från diskriminering och kränkande behandling. Tanken var att föräldrarna på höstens föräldramöte skulle få möjlighet att vara delaktiga i läsårets likabehandlingsplan genom att komma med synpunkter på vad de anser är en trygg miljö för deras barn på förskolan. Det blev tyvärr manfall, så mötet ställdes in, men föräldrarna fick ändå möjlighet att se över de målkriterier som formulerades gemensamt föregående läsår, och enades om att dessa skulle gälla även detta läsår. Barnen känner trygghet när: De känner sig trygga med all personal på förskolan De känner och vet att de kan be om hjälp och söka tröst hos alla vuxna på skolan De visar vilja och glädje att gå till förskolan De är glada och vill leka Små grupper gör att barn syns Personalen tänker på att: Uppmuntra, uppmärksamma och bekräfta det barnen gör Göra barnen delaktiga Ha bra rutiner Hjälpa barnen att få kompisar Presenterar sig för föräldrar och barn Barnen lever sig in i varandras situation och hjälper varandra när: De inte utesluter någon Vårdar språket Inte slåss De hjälper varandra Gällande det främjande arbetet har personalen ett förhållningssätt som innebär att man alltid: Arbetar aktivt för att stärka inflytandet för barnen Organiserar barngruppen så att samspel och samhörighet stimuleras Vuxna deltar aktivt i barnens lek och aktiviteter såväl ute som inne Lyfter fram olikheter och likheter som något positivt Arbetar aktivt med värdegrund utifrån barnens ålder och mognad 7

Integrerar barn med utländsk härkomst i vår barngrupp Regelbundet diskuterar förhållningssätt både mot/med barn och vuxna Undersöker barnets uppfattning av sin trivsel vid utvecklingssamtalen Är goda förebilder för såväl barn som vuxna Arbetar utifrån ICDP Medverkar till att skapa god kontakt med föräldrarna så att de får förtroende för personal/chef/verksamhet och kan tala om när något är fel, eller kommer upp i samtal med barnen hemma som rör förskolan Fortlöpande samtal med föräldrar om barnets trivsel Samarbetar och ser alla barn som allas barn och ansvar Åtgärder för det förebyggande arbetat: Eftersträva att vid personals frånvaro i första hand önska/använda kända vikarier Så gott det går organisera så att det är ordinarie personal på yttertider Vara medvetna vuxna som aktivt deltar i barnens lek och aktiviteter såväl ute som inne Gruppera barnen efter ålder och mognad med bestämda platser vid planerade aktiviteter Vägleda barnen verbalt, genom tecken, bilder och kroppsspråk för att lösa konflikter Kontinuerliga samtal om hur man är mot varandra Informera vikarier om innehållet i likabehandlingsplanen I det dagliga arbetet uppmärksamma om något barn utsätts eller misstänks utsättas för kränkande behandling genom: Observationer och samtal med barn/föräldrar Observera hur leken fungerar. Genom närvarande vuxna i alla situationer finns goda kunskaper om barnen och gruppens behov och på så sätt kan eventuella kränkningar upptäckas snabbt Göra barnen delaktiga; utifrån ålder, mognad och förmåga ge barnen möjlighet att i såväl vardagen som vid planerade intervjutillfällen uttrycka hur de uppfattar sin och andras situation. Detta sker i värdergrundsarbetet såsom Kompisböcker, barnkonventionen och genom Glada-munnar-enkät Att föräldrar är medvetna och har ett gemensamt ansvar fört att uppmärksamma om något barn inte mår bra och föra informationen vidare till personalen Föräldrarna uppger i årets kommungemensamma föräldraenkät att barnen trivs och är trygga på förskolan. Personalen uppger att de arbetat efter planen och ser den som ett bra hjälpmedel i arbetet kring normer och värden. Arbetet med föräldrars delaktighet behöver fortgå och revidering av planen kommer att ske i samarbete med föräldrarna och tas upp vid höstens föräldramöte. Vi behöver bli bättre på att även hänvisa till likabehandlingsplanen, såsom vi gör till andra styrdokument. 8

Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål På förskolan Lönngården utveckla barnen sin förmåga att fungera enskilt och i grupp. Detta sker när de: Lyssnar på varandra Väntar på sin tur i alla situationer Kan hantera konflikter Val av avdelningsmål enligt ovan gjordes efter höstens gruppinventering och utifrån pedagogernas upplevelse att barnen inte lyssnade på varandra i den fria leken. Metoden som användes var ett planerings- och strukturschema över veckan och de granskningsmetoder som använts är barnintervjuer inför utvecklingssamtal, observationer i grupp som dokumenterades med hjälp av lärplatta, lotusdiagram för att skatta läroplansmål samt verksamhetsdokumentation av arbetet med tema Bockarna Bruse. De har under vårterminen även arbetat fram gemensamma regler med barnen kring hur man är en bra kompis. Pedagogerna uppger vid vårterminens utvärdering att målkriterierna enligt ovan är uppfyllda, men arbetet är dock ständigt pågående och aktuellt. Barnen har fler/andra kamratrelationer, vilket resulterat i färre konflikter, bättre förståelse om hur man är mot varandra och turtagning, där de lyssnar på varandra, fungerar bättre. Barnen påminner varandra om de gemensamt satta reglerna och pedagogerna upplever att barnen har fått en förståelse för hur man ska vara och göra. Arbetet med ovan angivna mål är ett ständigt aktuellt och pågående arbete. Utveckling och lärande Matris för enhetens måluppfyllelse Socialt Vi har genomfört aktiviteter för området sporadiskt under terminen. Vi har aktiviteter enligt några rutiner för området som vi försöker att följa. Vi har rutiner och gemensamma arbetssätt som alla arbetar efter. Vi har rutiner, gemensamma arbetsätt och förebyggande arbete för området. Vi följer upp och utvärdrar våra arbetssätt. X 9

Lekmässigt Motoriskt Språkligt Estetiskt X X X X Matematiskt X Naturvetenskapligt och X tekniskt Det som framkommer i pedagogernas egen utvärdering gällande måluppfyllelse på Lönngården är att den ligger högt utifrån att de skapat rutiner och struktur och har gemensamma planeringar. I år är måluppfyllelsen enligt matrisen högre än föregående år inom alla områden utom inom matematik samt naturvetenskap/teknik där det ligger på samma nivå som föregående år. Inom de områden där måluppfyllelsen behöver bli högre finns tankar om att vid samlingar arbeta med appar i lärplattan samt att arbeta mer tematiskt kring matematik och naturvetenskap/teknik. Pedagogerna behöver även följa upp och utvärdera sitt arbetssätt inom dessa områden. Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål På förskolan Lönngården utvecklar barnen språkförståelse och språkmedvetenhet. Detta sker när de: Förstår många ord och begrepp Visar intresse för sång, rim och ramsor Visar intresse för siffror och bokstäver Kan återberätta en lättare saga själva eller med stöd Val av avdelningsmål enligt ovan gjordes efter genomgång av språkmatrisen. Metoden som användes var planerings- och strukturschema över veckan och de granskningsmetoder som 10

använts är språkmatris, barnintervju, observation i grupp som dokumenterades, lotusdiagram för att skatta läroplansmål samt verksamhetsdokumentation av arbetet med tema Bockarna Bruse. Pedagogerna uppger vid vårterminens utvärdering att målkriterierna enligt ovan är uppfyllda. Barnen visar stort intresse för det pedagogerna erbjuder såsom bokstavs/ordjakt, rim och ramsor, sagor och siffror. Fortsatt arbete utifrån språkmatris och gruppinventering kommande läsår. Vid årets genomgång av språkmatris framkom under vårterminen att några barn behöver ljudträning. Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Alla barn i förskolan utvecklar språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten. Utvärdering Förskolan har gett förutsättningar, som lett till att barnen har utvecklat språkförståelse och språklig medvetenhet så att de är förberedda för läs- och skrivinlärning vid skolstarten, genom att 100 % av årets femåringar är på gång med alla kriterier i språkmatrisen utifrån indikatorerna: Barnen visar förmåga: att förstå många ord och begrepp att visa intresse för sång, rim och ramsor att leka med ord, att intressera sig för att skriva sitt namn och delvis eller helt skriva sitt namn att intressera sig för siffror och bokstäver att visa intresse för lekskrivning På förskolan Lönngården har förutsättningar getts i verksamheten så att 100 % av årets femåringar är på gång utifrån målkriterierna enligt ovan och överlämnande har skett till förskoleklasspedagog. I övrigt så har specialpedagog, i slutat av vårterminen, varit ute i alla arbetslag och utifrån språkmatrisen inventerat om det finns nya barn som vi behöver ha koll på gällande språklig utveckling, gått igenom aktuella barn och pedagogiska åtgärder samt bokat uppföljning. Fortsatt processtöd av specialpedagog gällande arbetet med språkmatris och Bornholm. 11

Barns inflytande Modell för att utvärdera barns delaktighet i att fatta beslut i enlighet med artikel 12.1. i FNs konvention om barnets rättigheter Nivåer av delaktighet Öppningar Möjligheter Skyldigheter 5. Barn delar makt och ansvar över beslutsfattande Är du som vuxen beredd att dela inflytande och ansvar med barn? Finns det ett förfarande som möjliggör för barn och vuxna att dela inflytande och ansvar över beslut? Är det ett policykrav att barn och vuxna delar inflytande och ansvar över beslut? 4. Barn involveras i beslutsfattande processer Detta är minigränsen att uppnå ifall man har signerat FNs konvention om barnets rättigheter. Är du beredd att låta barn delta i dina beslutsfattande processer? Finns det ett förfarande som möjliggör för barn att delta i beslutsfattande processer? Är det ett policykrav att barn ska vara involverade i beslutsfattande processer? 3. Barns åsikter och synpunkter beaktas Är du beredd att beakta barns åsikter och synpunkter? Möjliggör den beslutsfattande processen att barns åsikter och synpunkter beaktas? Är det ett policykrav att barns åsikter och synpunkter ska vägas in i beslutsfattande? 2. Barn får stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter Är du beredd att stödja barn att uttrycka sina åsikter och synpunkter? Har du tillgång till olika aktiviteter och metoder som stödjer barn att uttrycka sina åsikter och synpunkter? Är det ett policykrav att barn ska ges stöd i att uttrycka sina åsikter och synpunkter? 12

1. Barn blir lyssnade till Är du beredd att lyssna på barn? Arbetar du på ett sätt som möjliggör att barn blir lyssnade till? Är det ett policykrav att barn ska bli lyssnade till? Börja här Lönngården Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Pedagogerna skattar att de kommit till nivå 5, möjligheter vilket är en höjning mot föregående år då skattning gjordes att vi kommit till nivå 4, möjligheter som är barnkonventionens minigräns. Anledningen till denna höjning är att pedagogerna frågar och lyssnar på barnen, de får vara delaktiga i beslut samt komma med egna idèer i relation till ålder och mognad. Arbetet sker utifrån gällande styrdokument och barnkonventionen för barns inflytande samt utifrån ICDP som förhållningssätt. Detta är ett ständigt aktuellt och pågående arbete. Förskola och hem Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Inget prioriterat mål inom området Förskola och hem detta läsår 13

Utvärdering av Barn- och utbildningsnämndens prioriterade mål Redovisning av föräldrarnas nöjdhetsenkät 2015 Svarsfrekvens: 11 av 17 = 65 % Vad anser föräldrarna om: Sällan eller aldrig % Ofta eller alltid % 1. Mitt barn trivs i förskolan. 9 91 2. Jag uppfattar att det finns arbetsglädje i förskolan. 100 3. Personalen bryr sig om mitt barn. 100 4. Det är god stämning mellan barn och personal på förskolan. 100 5. Jag uppfattar personalen som goda förebilder. 100 6. Jag får information om målen som styr verksamheten. 9 91 7. Mitt barn stimuleras till utveckling och lärande utifrån sina 9 91 förutsättningar och behov. 8. Mitt barns utveckling och lärande dokumenteras och följs upp. 100 9. Jag är nöjd med den information jag får om mitt barns utveckling 9 91 och lärande. 10. Jag är nöjd med övrig information från förskolan. 9 91 11. Jag får ett bra bemötande av förskolans personal. 100 12. Jag har varit på förskolans föräldramöten. 36 55 13. Jag är nöjd med förskolans föräldramöten. 9 91 14. Jag är nöjd med mitt barns förskola. 100 15. Jag kan rekommendera mitt barns förskola. 100 I resultatet ovan kan utläsas att det var hög svarsfrekvens samt att de flesta är nöjda med verksamheten. På fråga 6 och 7 är det samma resultat som förra året. På fråga 8 och 9 är det bättre resultat än föregående år. På fråga 10 är det sämre resultat är förra året. På fråga 12 kan det resultatet bero på att höstens föräldramöte blev inställt p.g.a. sjukdom. I årets enkät är det 11 av 17 som svarat. Då det på förskolan finns syskonpar är en fundering om man ska räkna antal familjer istället för antal barn? I jämförelse med föregående års föräldraenkät ser vi överlag ett bättre resultat i år, bl.a. gällande dokumentation av utveckling och lärande och information om densamma. Ett sämre resultat framkommer dock på övrig information från förskolan. Inför nästa läsår behöver arbetet med att få ökat intresse för föräldramöten ske. Tankar finns om att skicka ut en enkät till föräldrar kring innehåll och form för höstens föräldramöte. Vi behöver även arbeta vidare med hur nå ut med information till föräldrar gällande barnets utveckling och lärande, målen som styr verksamheten samt övrig information. 14

Samverkan med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet Förskolan ska sträva efter att nå ett förtroendefullt samarbete med förskoleklassen, skolan och fritidshemmet för att stödja barnens allsidiga utveckling och lärande i ett långsiktigt perspektiv. Samarbetet ska utgå från de nationella och lokala mål och riktlinjer som gäller för respektive verksamhet. När barnets övergång till de nya verksamheterna närmar sig har förskolan den särskilda uppgiften att finna former för att avrunda och avsluta förskoleperioden. Vid övergången till nya verksamheter ska särskild uppmärksamhet ägnas de barn som behöver särskilt stöd. (Lpfö 98 Reviderad 2010) Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Arbetet har skett utifrån gällande överlämnandeplan. I Rockhammar började överskolningen till förskoleklass tidigt på våren, då barnen under tre tillfällen besökt skolan. Inget överlämnande av barn i behov av särskilt stöd har skett detta läsår, då det inte varit aktuellt. Öppningar- och stängningar sker i samarbete med fritidshemmets personal. Skolgården är gemensam för alla barn, så barnen känner såväl skolans elever som pedagoger. Utifrån det nära samarbete som finns upplever pedagogerna att blivande förskoleklassbarnen känner sig trygga med såväl skolans som fritidshemmets personal. En kommungemensam arbetsgrupp har under läsåret reviderat överlämnandeplanen, som ska sjösättas under kommande läsår och gälla i hela kommunen med lokala variationer. Uppföljning, utvärdering och utveckling Utvärdering av enhetens/avdelningens prioriterade mål Enligt förskolans läroplan kap. 2.6 ska förskolans kvalitet kontinuerligt och systematiskt dokumenteras, följas upp, utvärderas och utvecklas. Syftet med utvärderingen är att få kunskap om hur förskolans organisation, innehåll och genomförande kan utvecklas så att varje barn ges bästa möjliga förutsättningar för utveckling och lärande. All form av utvärdering ska utgå från ett tydligt barnperspektiv. Barn och föräldrar ska vara delaktiga i utvärderingen. 2012 infördes ett gemensamt dokumentationsmaterial inom hela förskolan gällande det systematiska kvalitetsarbetet. Detta var under våren 2014 ute på remiss hos all personal och reviderades därefter. 15

På Lönngården arbetar pedagogerna enligt årcykeln för kvalitetsarbetet, och har hjälp av kvalitetspedagog vid såväl höstens som vårens pedagogiska träff med innehåll kvalitetsarbete. Även specialpedagog har varit behjälplig i form av handledning gällande struktur och dokumentation, främst kring barn i behov av särskilt stöd. Det som framkommer i pedagogernas egen utvärdering gällande måluppfyllelse på Lönngården är att den ligger högt utifrån att de skapat rutiner och struktur och har gemensamma planeringar. I år är måluppfyllelsen enligt matrisen högre än föregående år inom alla områden utom inom matematik samt naturvetenskap/teknik där det ligger på samma nivå som föregående år. Det som framkommer i föräldrarnas nöjdhetsenkät är att de flesta är nöjda med verksamheten, men önskar mer information kring sitt barns utveckling och lärande, målen som styr verksamheten samt mer övrig information. I jämförelse med föregående års föräldraenkät ser vi överlag ett bättre resultat i år, bl.a. just gällande information om barns utveckling och lärande och att detta dokumenteras och följs upp. Fortsatt processtöd gällande dokumentation behövs och planeras med hjälp av specialpedagog, kvalitetspedagog, IKT-pedagog och förskolechef. Inom de områden där måluppfyllelsen behöver bli högre finns tankar om att vid samlingar arbeta med appar i lärplattan samt att arbeta mer tematiskt kring matematik och naturvetenskap/teknik. Pedagogerna behöver även följa upp och utvärdera sitt arbetssätt inom dessa områden. Inför nästa läsår behöver arbetet med att få ökat intresse för föräldramöten ske. Tankar finns om att skicka ut en enkät till föräldrar kring innehåll och form för höstens föräldramöte. Vi behöver även arbeta vidare med hur nå ut med information till föräldrar gällande barnets utveckling och lärande, målen som styr verksamheten samt övrig information. Lönngårdens målområde för läsåret 2015/16 kommer att diskuteras på höstens första APT vid genomgång av kvalitetsrapporten och slutligen fastställas på studiedagen i september utifrån vad gruppinventeringen visar. Datum och underskrift. 20150630 Kristina Öhrn Förskolechef 16