Arbetet utvidgas lägesrapport om revideringen av SOSFS 2008:17 skonferens 5 februari 2013 Pernilla Ek Frida Nobel Ida Mogensen Uppdraget hittills Indelning och målbeskrivning Generella bestämmelserna Tredjelandsordning Nytt Övertagande anslagsfinansierade SK-kurser Utvecklingsarbete Regeringsuppdrag om läkemedel Förändrad tidplan Vad vet vi hittills? Uppföljning av regelverket regler för handledning och dokumentation relationen mellan produktion/ samt styrdokument målbeskrivningarna, särskilt mål 13-21 Översyn av läkarnas specialitetsindelning - gemensam kunskapsbas - fler specialiteter som tilläggsspecialiteter - nya specialiteter Hur samlar vi mer underlag? Gemensam kunskapsbas hearingar + experter Öron 18/9 Kirurgi 5/10 Folkhälsa 9/10 Internmedicin 16/10 Radiolog och fysiologi 22/10 Specialitetsspecifika möten Allergologi 25/9 Barnkirurgi 7/11 Handkirurgi 12/11 Akutsjukvård 14/11 Hur samlar vi mer underlag? Övriga möten - Smittskyddsinstitutet 19/10 - Försäkringskassan 26/10 - Helsedirektoratet 12/10 - SKL 14/11 - Grundsutredningen 2/10 Resultatet? Generell föreskrift Målbeskrivningar Vägledning Förfrågan om synpunkter till specialitetsföreningar/sektioner Förfrågan om synpunkter till er 1
Vilka? Experter gemensam kunskapsbas Internmedicin: Tora Almqvist,, böl njurmedicin Kirurgi: Helena Taflin,, spec kirurgi Radiologi: Mattias Bjarnegård, -chef, -läkare BFM Folkhälsa: Christina Halford,,öl socialmedicin, Vilka? Experter målbeskrivningar Palliativ medicin Carl-Magnus Edenbrandt, Per Fürst Äldrepsykiatri Karin Sparring Björkstén, Anette Ekström Arbetsmedicin Kristina Jakobsson, Jan Rosén Skolhälsovård Josef Milerad, Mats Swenson Vårdhygien Ann Tammelin, Ingemar Qvarfordt Akutsjukvård Lisa Kurland, Nicolas Aujalay, Cornelia Härtel, Anders Eriksson, Katrine Hruska i teori och praktik Handledning, dokumentation, sfunktion Tillfrågade: -läkare genom enkät, er, verksamhetschefer genom fokusgrupper Representanter för vårdgivarna genom telefonintervjuer Problemområden Obalansen mellan vårdproduktion och Handledning, i synnerhet bedömning Dokumentation - Diskussion kring ns roll Bland -läkarna har 41% deltagit i mindre än ¾ av planerad. 29% har inte fått någon tid till hindret till god kvalitet i handledningen. i relation till en. -läkarna ses som heltidsresurs, i synnerhet lyfts omfattande jourarbete lyfts som problematiskt. 2
Bland -läkarna har 41% deltagit i mindre än ¾ av planerad. 29% har inte fått någon tid till hindret till god kvalitet i -tjänstgöringen. i relation till en. -läkarna ses som heltidsresurs, i synnerhet lyfts omfattande jourarbete lyfts som problematiskt. Bland -läkarna har 41% deltagit i mindre än ¾ av planerad. 29% har inte fått någon tid till hindret till god kvalitet i -tjänstgöringen. i relation till en. -läkarna ses som heltidsresurs trots stjänst, i synnerhet lyfts omfattande jourarbete som problematiskt. Socialstyrelsens uppdrag Intyga specialist Definiera specialist Reglera specialiseringstjänstgöringen på sådant sätt att ett tillräckligt underlag för att utfärda specialistbevis erhålls Målsättning med förändringar Bättre på de platser den ej fungerar. Utbildning bättre integrerad i produktionen. Mer ändamålsenlig och kontinuerlig fortbildning av. Säkrare bedömning av -läkarna. Mer ändamålsenliga dokumentationskrav. Tydligare -organisation. Handledning 95% har haft handledning med huvud senaste året, majoriteten av dessa 1-10ggr Brister avseende bedömning - Över hälften av -läkarna har inte blivit formellt bedömda senaste året. -Handledarna upplever bedömningsmomentet som problematiskt. Starka önskemål om schemalagd handledning från -läkare och fokusgrupper Syfte med handledningen Utbildande -vägledning, stöd, återkoppling -formativ bedömning -verksamhetsnära Kontinuerlig summativ bedömning. Ligger till grund för intygande om specialist 3
Hur göra föreskriften mer ändamålsenlig? Dokumentation Schemalagd handledning 1-4 gånger per månad Handledarträffar Specialistläkarkollegier Handledar med större fokus på praktiska färdigheter så som bedömning Vad säger föreskriften idag? -läkaren ska dokumentera samt bör dokumentera handledningsoch utvecklingssamtal. och verksamhetschef bör dokumentera handledning respektive utvecklingssamtal. Dokumentation, resultat Otydligt vad som ska dokumenteras Oklart syfte 41% av -läkarna dokumenterar regelbundet Ungefär hälften av -läkarna har ganska litet eller inget stöd av sin i dokumentationen Fokusgrupperna uttrycker oklarhet kring vad som ska dokumenteras Vad är grunden till dokumentationskraven? Säkerhet för -läkaren att ha dokumenterad. Stöd i splanering och vid bedömning Krav på dokumentation av handledning för att säkerställa att handledningen genomförs regelbundet och kontinuerligt. Hur göra kraven mer ändamålsenliga? tillsammans med n. Övriga dokumentationskrav tas bort Handledningskrav specificeras tydligare i föreskriften. n central i organisationen Bör tillse att handledarna har rätt Bör ta fram introduktionsprogram Bör vara med vid upprättande av 4
Överblick över -frågor Tydligare uppdragsbeskrivning kan stärka ns befogenheter där - ej integrerats väl i verksamheten introduktions- program -läkare introduktionsprogram introduktionsprogram -läkare -läkare Spec.kollegier handledarträffar s uppdrag (?) Ansvar för att organisera intern t stöd Vara med och ta fram individuella samt stöd vid dessa. Specialistläkarkollegier Handledarfortbildning Slutsats Handledning fortsatt central i föreskriften -högre krav på kontinuerlig bedömning -tydligare krav kring frekvens Tydligare dokumentationskrav Tydligare definierat ansvar för erna att organisera sfrågor, upprätthålla handledar och säkra att bedömning av -läkare görs. 5