Inspirationsseminarium Eslövs stadskärna Olle Anderberg Katarina Majer Tyrèns AB
Välkomna till inspirationsseminarium och workshop för Eslövs stadskärna Inspirationsseminarium och Workshop för Eslövs stadskärna Tid och datum: Mellan kl. 18.30 20.30, torsdagen den 25 november Presentationer och workshop leds av Olle Anderberg och Katarina Majer, Tyréns AB Programpunkter: Aktuell handelsstatistik för Eslöv och den närliggande regionen presenterasframgångsfaktorer föreläsning som syftar till att engagera aktörerna med hjälp av inspirerande exempel från lyckade stadskärneprojekt både svenska och internationella exempel Workshop samla och engagera medlemmarna genom en workshop där frågor som handlar om Eslövs utvecklingsmöjligheter lyfts fram Sammanfattning; ny tid för uppföljning och förslag till fortsatt arbete
Arbetet med Eslövs stadskärna Inspirationsseminarium 25 november 2010 Bearbetning och analys Uppföljningsmöte Förslag på strategier för Eslövs stadskärna och fortsatt arbete 26 januari 2011 Tid Styrelsearbete och strategiskt arbete
Definitioner och begrepp Detaljhandel Med detaljhandel avses i denna presentation egentlig detaljhandel, d.v.s. exklusive bilföretag, bensinstationer, apotek och systembolag. Detaljhandeln kan delas upp i dagligvaror och sällanköpsvaror. Dagligvaruhandel Dagligvaruförsäljning i varuhus och stormarknader samt total försäljning inom branscherna livsmedel, parfym, tobak, tidningar och blommor. Sällanköpshandel Sällanköpsvaruförsäljning i varuhus och stormarknader samt total försäljning inom branscherna beklädnad, fritidsvaror, hemutrustning och byggvaror. Försäljningsindex Relationen mellan faktisk omsättning och försäljningsunderlaget. Försäljningsunderlaget beräknas som antalet invånare i kommunen/länet multiplicerat med genomsnittlig omsättning per invånare i riket. Om index är över 100 har kommunen/länet ett inflöde av köpkraft och vice versa.
Detaljhandelns utveckling följer i stort sett BNP, men med större fluktuation under 2000 talet har tillväxten för detaljhandeln varit starkare än BNP men väntas avta rejält de kommande åren Procentuell årlig tillväxt Detaljhandelns utveckling (1995 års priser) och BNP (2000 års priser) procentuell förändring jämfört med föregående år 1981-2008, samt prognos till 2010 12,0 10,0 8,0 6,0 Vi konsumerar mera! 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1990 1991 1992 1993 1994 Källa: HUI (konjunkturrapport mars 2009), SCB och Tyréns BNP 1995 1996 1997** Detaljhandeln 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009* 2010* * Prognos enligt HUI, ** Reviderade siffror enligt Nationalräkenskaperna från år 1997 och framåt
Detaljhandeln i Sverige har haft en stark tillväxt under 2000 talet Procentuell årlig tillväxt 12,0 10,0 8,0 6,0 4,0 2,0 0,0-2,0-4,0-6,0 Detaljhandelns utveckling 1956-2008 (1995 års priser) 1957 1959 1961 1963 1965 1967 1969 Källa: SCB och Tyréns Årlig genomsnittlig tillväxt 2,5% 1971 1973 1975 1977 1979 1981 1983 1985 1987 1989 1991 1993 1995 1997 1999 2001 2003 2005 2007 2009 2009 blev ett nytt rekordår trots alla dystra prognoser Bara två branscher tappade försäljning elektronik- och guldsmedshandel Totalt ökade sällanköpshandeln med 2,6% och dagligvaruhandeln med 4,25 2010 väntas detaljhandeln öka med 2%
Trenden inom detaljhandeln går mot allt större och färre handelsplatser En tydlig trend är att detaljhandeln i storstäderna ökar kraftigt samtidigt som mindre kommuner får en minskad handel. Mer än hälften av all sällanköpsvaruhandel under 2008 skedde i 20 av landets kommuner, motsvarande antal för dagligvaruhandel var 35 kommuner. Kranskommuner till större orter med stort utbud har generellt begränsade förutsättningar att utveckla handel. Vanligtvis försörjer den egna kommunen invånarna med dagligvaror medan sällanköpsvaror inhandlas i regionens huvudort. Konsumenter använder bilen i allt högre utsträckning och förväntningarna på ökad tillgänglighet i form av smidig angöring, längre öppettider och bättre tillgång till p platser ökar. God tillgänglighet i form av väl utbyggd kollektivtrafik är viktigt för handelns utveckling i stadskärnorna Lojalitet kräver intressant utbud. Det är viktigt att utbudet är stort för att konsumenterna ska kunna tillgodose sina behov på en plats. Källa: Tyréns, Handeln i Sverige
De senaste tio åren har utvecklingen gått mot att mindre centrum tappar marknadsandelar Regioncentrum Handelsområden Köpcentrum Bostadsområdescentrum Kommuncentrum Storbutikscentrum Citygalleria Stadsdelscentrum Stadskärnan
Förändrade köpmönster hos konsumenterna förändrar strukturen på handeln Orsak Brist på tid Krav på handeln Öppettider Behov av samlat handels och serviceutbud Ökad tillgång till bil/ kollektivtrafik Kostnadsmedvetenhet/ informationstillgång Fördelaktigt kommunikationsläge Tillgång till parkeringsplatser Tillgång till stationer/resecentrum i handelns närhet Låga priser Produktmedvetenhet/ specifika preferenser Brett produktutbud
Ökad konkurrens bland detaljhandelsföretagen leder till kostnadseffektivisering och attraktionsskapande åtgärder Konkurrensmedel Prispress Effekter på handeln Kostnadseffektivisering Effektivare säljytor Effektivare distribution Breddad marknadsexponering Attraktionskraft Attraktionsskapande åtgärder Om /och tillbyggnad Volymökning Breddat handelsutbud Ökad kringservice
Detaljhandeln i Skåne län omsätter ca 69 mdkr Detaljhandeln i Skåne omsatte 2009 ca 69,1 mdkr (2008: 67,8 mdkr). Omsättningsutvecklingen jämfört med föregående år är 5% för dagligvaror och 3% för sällanköpsvaror. Jämfört med riket har omsättningen i Skåne för sällanköpsvaror utvecklats starkare (5% dagligvaror, 2% sällanköpsvaror). De ledande handelskommunerna i Skåne är Malmö (18,7 mdkr), Helsingborg (8,9 mdkr), Lund (6,6 mdkr) och Kristianstad (5mdkr).
De senaste åren har omsättningsutvecklingen för sällanköpsvaror har varit svag i Eslövs kommun Mkr 800 700 Utvecklingen av detaljhandelsomsättningen i Eslövs kommun Total omsättning 1 091 mkr 600 500 400 300 200 Omsättningsutveckling % utv. jämf. föreg. år Eslöv DV SV 5% -1% 100 0 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Källa: Tyréns, Handeln i Sverige Dagligvaror Sällanköpsvaror År Skåne DV SV 5% 3%
Eslövs kommun har ett utflöde av köpkraft men försäljningsindex är i nivå med jämförbara kommuner Index Försäljningsindex för detaljhandel Eslöv kommun 1999-2009 100 90 86 86 94 91 91 88 88 80 70 60 50 40 58 61 53 51 46 43 42 78 47 78 72 73 45 46 45 Försäljningsindex jämförbara kommuner DV SV 79 26 30 20 10 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Källa: Tyréns, Handeln i Sverige Dagligvaror Sällanköpsvaror
I jämförelse med andra kommuner har utvecklingen av dagligvaror varit svag Index 140 Utvecklingen av försäljningsindex för dagligvaror 130 120 110 100 90 80 70 60 50 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 Mkr Källa: Tyréns, Handeln i Sverige Eslöv Lund Kävlinge Skåne
Eslöv har ett lägre försäljningsindex jämfört med andra kommuner Index 200 Utveckling av försäljningsindex för sällanköpsvaror 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2007 2008 2009 År Källa: Tyréns, Handeln i Sverige Eslöv Lund Kävlinge Skåne
Marknadsunderlaget ökar med ca 425 mkr fram till 2015 Scenario 1 Befolkningsprognos Eslöv kommun Marknadsunderlag Marknadsunderlag Tilllväxt 2009, Mkr 2015, Mkr Mkr % Dagligvaror 889 1 039 150 17% Sällanköpsvaror 822 1 097 275 33% Beklädnad 261 334 73 28% Hemutrustning 170 227 58 34% Fritidsvaror 255 351 97 38% Byggvaror 138 185 47 34% S:a detaljhandel 1 712 2 136 425 25% Utvecklingen av marknadsunderlaget påverkas av ökad konsumtion samt hur befolkningen utvecklas över tiden. Befolkningen i Eslövs kommun uppgick till ca 31 300 personer 2009. Kommunens senaste genomförda befolkningsprognos prognostiserar att antalet invånare 2015 är ca 33 300. Kommuners befolkningsprognoser tenderar att vara optimistiska.
Marknadsunderlaget ökar med ca 320 mkr fram till 2015 Scenario 2 Reviderad befolkningsprognos Marknadsunderlag Marknadsunderlag Tilllväxt 2009, Mkr kr 2015, Mkr Mkr % Dagligvaror 889 1 002 113 13% Sällanköpsvaror 822 1 058 236 29% Beklädnad 261 322 61 23% Hemutrustning 170 219 50 29% Fritidsvaror 255 339 84 33% Byggvaror 138 178 40 29% S:a detaljhandel 1 712 2 060 349 20% Utvecklingen av marknadsunderlaget påverkas av ökad konsumtion samt hur befolkningen utvecklas över tiden. Befolkningen i Eslövs kommun uppgick till ca 31 300 personer 2009. Följande bedömning bygger på en reviderad befolkningsutveckling där antalet invånare 2015 är ca 32 200.
Eslöv har en liten andel unga vuxna Procent av total befolkning 3,0% Befolkningens ålder 2009 2,5% 2,0% 1,5% 1,0% 0,5% 0,0% 0 år 10 år 20 år 30 år 40 år 50 år 60 år 70 år 80 år 90 år 100+ Malmö kommun Eslövs kommun Källa: Tyréns, SCB Ålder Lunds kommun Malmö- Lund LA T l
Möjlighet att stärka Eslöv som turistort påverkar handeln positivt Antalet gästnätter per invånare 2009 hotell, vandrarhem, stugbyar (exklusive camping) Eslöv 1 Skåne 3 Riket 3 Pendlingsindex (2008) 89 Inkomstindex (2008) 94
Aktuellt inom stadskärneutvecklingen: Vi har de senaste 10 åren gått från ett fokus på event som viktigaste verktyg till fokus på en helhetsupplevelse där staden alltid är öppen. Centralorter med väl fungerande kommunikationer, kultur, handel, besöksnäring och näringsliv stärker sina positioner i regionen. Samarbete mellan städer att utveckla hela regionen är nästa stora utmaning. Framgången för en stad handlar om hur väl den lokala platsens atmosfär och attraktivitet kan lyftas fram Städer med stark framtidstro med en tydlig gemensam vision är morgondagens vinnare Fler och fler beslutsfattare inom politiken och näringslivet har insett värdet av att ha en attraktiv stadskärna Utmärkelsen Årets Stadskärna får idag stor positiv uppmärksamhet och gynnar kommunen i dess marknadsföring och profilering. Stadskärnan förutsättningar förändras ständigt Precis som andra handelsoch mötesplatser måste en kontinuerlig förnyelse ske med jämna mellanrum Stadskärnehandboken Ett sätt att påbörja utvecklingen av centrumutvecklingsarbetet
Framgångsfaktorer för stadskärnan och centrumhandeln Tolv viktiga punkter att tänka på i utvecklingen av stadskärnan 1. Avgränsa och tydliggör handelsplatsen Tydliga entréer, intressant innehåll, kommersiella dragare, kluster (prylstråk, caféstråk, modestråk), handelsstråk och mötesplatser som kunder och besökare lätt kan ta sig till och röra sig i. 2. Tillgängligheten parkering och kollektivtrafik i nära anslutning till handelsplatsen 3. Kultur och handel gynnar varandra. Skapa gemensamma aktiviteter/evenemang mellan handeln och kulturen 4. Koppla ihop andra turistattraktioner i staden/regionen med stadskärnans attraktioner 5. Skapa handelsplatser i handelsplatsen (en ökad densitet, tätt mellan butiksenheter) fler bra och attraktiva gallerior/butiker/aktiviteter 6. Skapa bra kundflöden inga långa fasadlängder och mellanrum 7. Förstärk huvudstråken och torgen genom utsmyckning, spännande detaljer, möblering mm 8. City/Centrumsamverkan Spindeln i nätet 9. Alla som arbetar med centrum våga tänka kommersiellt, fundera på hur kunden/besökaren uppfattar stadskärnan! 10. Fastighetsägarna har en nyckelroll i stadskärneutvecklingen 11. Ta fram en gemensam Masterplan handlingsplan för stadskärneutvecklingsarbetet 12. "En stad är aldrig bättre än sitt centrum/stadskärna" satsa gärna på andra delar av staden men prioritera alltid stadskärnan
Hur skapa attraktiva mötesplatser? Kommunens roller skapa möjliggöra tillåta Tillgängligt för alla sprida mötesplatser diversifiera mötesplatser bygga på det lokala göra mötesplatserna inbjudande att se förortens möjligheter Kluster och stråk
Citytrender Aktuella trender i fastighetsutvecklingen i 19 av Syd och Västsveriges största stadskärnor Citytrender innehåller: Tio jämförande parametrar som är viktiga för stadskärnans utveckling har betygsatts och en vinnare av de totalt 19 olika städerna utses. Betygen baseras på statistikinhämtning och bearbetning och planerade förändringar, enkätundersökning från samverkansorganisationerna i respektive stad samt platsbesök och intervjuer med representanter från samverkansorganisationerna i respektive stad. Citytrender 2010
EXEMPEL 1: Örnsköldsvik Vinnare, Årets Stadskärna 2008 Arbetet i Världsklass 2015 pågår inom tre miljöer: näringsmiljö, vardagsmiljö och helgmiljö. Dessa miljöer omfattar våra dagliga liv och ska skapa en sammantaget mycket god helhet. Fokus i arbetet i dessa miljöer ska ligga på nytänkande och handlingskraft. Arbetsgrupper kan bildas utifrån de idéer som samlats i början av arbetet eller inom de särskilda satsningsområden som styrelsen i Världsklass 2015 utsett. Satsningsområden Styrelsen har identifierat fem särskilda satsningsområden som är av strategisk betydelse för att Örnsköldsvik år 2015 ska vara ett begrepp - Världsklass. Dessa satsningsområden kan ingå helt eller delvis i de tre olika miljöerna. Bortom oljan - handlar om industrins utveckling i en värld präglad av global konkurrens och ekologiskt hållbar utveckling. Värt att se - en ambition att skapa upplevelser och företag i en av världens snabbast växande branscher; besöksnäringen. Äntligen hemma - fokuserar på likvskvalitet med effektiva kommunikationer och attraktivt boende i Örnsköldsviksregionen. Kompetens för den nya världen - fokuserar på kompetensförsörjning och utveckling av den högre utbildningen. Mera stad - ett projekt som ska utveckla staden Örnsköldsvik genom att skapa och utveckla möten/mötesplatser
EXEMPEL 2: Linköping Vinnare, Årets Stadskärna 2009 Linköping city Långsiktigt och gediget arbete med stadskärnan och centrumhandeln Juryns motivering: Linköping etablerade sig redan på 90- talet i utvecklingsarbetet av stadskärnan. Målmedvetet och ett väl förankrat arbete har lett till många framgångsrika samverkanslösningar mellan kommunen och de privata intressenterna. Resultatet är hög standard i stadsmiljön och god estetik. Med engagemang och prestigelöst förhållningssätt och toppat med att våga ha roligt har organisationen lyckats entusiasmera många goda krafter. Man har lyckats gått från ett sovande till ett bultande stadshjärta. Den inslagna vägen är given, Linköping tillhör elitserien.
EXEMPEL 3: Landskrona Utsedd som Årets raket 2009 av Svensk Handel
Workshop Varje grupp representeras av minst en aktör från handel, fastighetsägare och kommun (Vänligen besvara skriftligt underlag för fortsatt arbete) 1. Hur kan Eslöv utvecklas (utgå från presenterade framgångsfaktorer)? 2. Vilka inspirationer och idéer till Eslövs stadskärna kan hämtas från andra handelsplatser och stadskärnor? 3. Vilka önskemål har er grupp gällande nya handelsetableringar 4. Vilka nyckelaktörer (tillsammans med stadskärneorganisationen) kan bidra till en framgångsrik utveckling av Eslöv som en stark handels och mötesplats? 5. Fortsatt arbete Vilka prioriteringar?
Kontakta oss: Katarina Majer Fastighetsutvecklare och analytiker Direkt: 040-698 16 50, Mobil: 070-992 14 41 katarina.majer@tyrens.se Olle Anderberg Fastighetsutvecklare och analytiker Direkt: 040-698 16 56, Mobil: 070-992 14 37 olle.anderberg@tyrens.se TYRÉNS AB Region Syd 205 19 Malmö Besöksadress: Isbergs gata 15 Tel 040 698 16 00 Fax 040 698 16 02 www.tyrens.se