TVÅ DELSTUDIER Delstudie 1: Att skolas till förälder Intervjuer med 17 föräldrastödsledare och fem observationer från föräldraprogrammen: Family-Lab, Familjeverkstan, Aktivt föräldraskap och Copeprogrammet. 1 Delstudie 2: Riktat föräldrastöd till utlandsfödda? Ledare för föräldrastödsprogram och utlandsfödda ger sin syn på målsättningar, behov och information.
DELSTUDIE 1 ATT SKOLAS TILL FÖRÄLDER Syftet att undersöka om det fanns skillnader mellan verksamma utbildningsledare inom olika föräldrastödsprogram i Umeåregionen ifråga om intention och målsättning för föräldrastöd och vilka resultat man trodde sig uppnå. 2
ATT SKOLAS TILL FÖRÄLDER Delsyfte Ett mer pragmatiskt delsyfte; hur trogen är man till manual eller övrigt material i utformandet av föräldraträffarna? 3
FRÅGESTÄLLNINGAR Hur argumenterar olika företrädare för det innehåll som man har i sina program riktat till föräldrar och vilka är intentionerna? Vad menar man är skillnaden mellan olika föräldrastödsprogram? 4 Vilka föräldragrupper har och har inte deltagit i utbildningarna?
FRÅGESTÄLLNINGAR Hur arbetar man som föräldrastödsledare och vad har resultatet blivit? Vilka är de viktigaste erfarenheterna man gjort som ledare och vilka är de upplevda behoven av föräldrastödsprogram? 5
METOD 1. Semistrukturerade intervjuer med kursledare 20 intervjufrågor med syfte att bl.a. kartlägga hur föräldrastödsträffarna startades, vilka man vände sig till, de erfarenheter man gjort som ledare, för- och nackdelar med sitt arbetssätt. 6
METOD 2. Observationer från olika kurstillfällen fokus låg på ledarnas sätt att agera och kommunicera under träffarna, men också manualinnehållets inverkan på träffarna försökte lokaliseras. 7
URVAL Förfrågan skickades ut till alla aktiva ledare och 17 svarade att de var villiga att ställa upp. Förfrågan om observation ställdes samtidigt, men endast fem ledare svarade jakande (två Copegrupper, en från Family-lab, Familjeverkstan och Aktivt föräldraskap). 8
COPE-PROGRAMMET 1. Kanadensiskt ursprung (Cunningham). 2. Ett manualbaserat program. 3. Riktar sig till alla föräldrar. 4. Huvudsyftet är att stärka föräldraskapet och visa på alternativ. 5. Idealt upplägg: 8-10 träffar. 20-30 föräldrar. Manualstyrt. Smågrupper med gruppledare. 6. Filmsekvenser visas på varje träff, rollspel, hemuppgifter, gruppövningar. 9
AKTIVT FÖRÄLDRASKAP. 10 1. Det första programmet som lanserades i Sverige. 2. Syftet är att stärka föräldrars självförtroende. 3. Eftersträvar en aktiv föräldrastil ett mellanting mellan den undfallande och den auktoritäre föräldern (Popkin). 4. Manualbaserat. Materialet kompletteras med filmsekvenser, rollspel, gruppövningar etc. (Se Cope). 5. Man har 6 träffar och målgruppen är föräldrar till barn i åldern 0-18 år.
FAMILJEVERKSTAN. 1. Ett svenskt program. 2. Syftet är att stärka föräldrarollen och söka alternativ i föräldraskapet. 3. Ingen bestämd manual men filmsekvenser visas med exempel på hur föräldrar kan göra i sitt föräldraskap. 4. Man är inriktade på föräldrar med barn i åldern tre till tolv år. 11
FAMILY-LAB. 1. Danskt ursprung (Juul). 2. Man frånsäger sig alla former av manualer. 3. Målgruppen är konstruktivt osäkra föräldrar. 4. Föräldrar skall lära känna sina egna gränser. 5. Man har 6 föräldraträffar 6. Man tar betalt med en liten engångssumma för den litteratur som man tillhandahåller (ofta Jesper Juul) 12
SAMMANFATTNING 4 PROGRAM. Samtliga fyra föräldrastödsprogram har relativt gemensamma mål för sin verksamhet. vill bejaka föräldrars inneboende kapacitet. vill hitta alternativa lösningar i föräldrarollen; uppmuntra barnet, välja sina strider, uppmärksamma det positiva etc. 13
SAMMANFATTNING 4 PROGRAM. Copeprogrammet och Aktivt föräldraskap är manualbaserade. Familjeverkstan har ett mer löst hållet innehåll. Family-Lab frånsäger sig alla former av metoder som man menar bara används i ett manipulativt syfte. 14
INNEHÅLL OCH LEDARSTRATEGIER PÅ FÖRÄLDRATRÄFFARNA 15 Manual/kursmaterial viktigt för oerfarna ledare. Ledarna betonade ofta olika delar av innehållet. Ledarna tog ofta hänsyn till föräldragruppens önskemål. Man undvek att agera expert.
PROGRAMTROHET De intervjuade ledarna arbetade kvar i det program som man utbildat sej inom. såg ändå nödvändigheten med att det fanns flera program. 16
NÅGRA SAMMANFATTANDE RESULTAT Ledarna menade att man följer manualen/kursmaterialet men gör ändå egna konstruktioner utifrån praktiken (rollspel, gruppstorlek, antal träffar etc) 17 De trodde inte att det var några större skillnader mellan de olika utbildningarna ( huvudsaken är att föräldrarna kommer och träffas! )
NÅGRA SAMMANFATTANDE RESULTAT Man upplevde det som ett motiverande sätt att arbeta på (..att få arbeta förebyggande är helt fantastiskt ) 18 Målsättningen med arbetet var att stärka föräldrarna så att dessa skulle känna sej trygga i sin föräldraroll. ( Om föräldern mår bra mår barnet bra )
UTIFRÅN OBSERVATIONER KONSTATERADES att träffarna följer ungefär samma struktur på upplägg; hemläxa, diskussioner, filmvisning/bilder, diskussioner och ny uppgift/hemläxa. att den variation, i upplägg, som fanns berodde delvis på antalet deltagande föräldrar. att ledarna betonade innehållet i manualen/kursmaterialet på olika sätt men att detta ändå utgjorde strukturen på föräldraträffarna. 19
SLUTLIGA KONSTATERANDEN ledarna hävdade ofta sitt programs särart. man menade samtidigt att det kanske inte spelade någon roll vilket program man gick. att det viktigaste var att föräldrar träffades och började prata föräldraskap. 20
SLUTLIGA KONSTATERANDEN uppläggen på träffarna följde ungefär samma struktur. man försökte hålla en balans mellan kursmaterial och föräldrars önskemål. 21 det var nästan enbart kvinnor som deltog i föräldrastödsprogrammen.
RIKTAT FÖRÄLDRASTÖD TILL UTLANDSFÖDDA? LEDARE FÖR FÖRÄLDRASTÖDSPROGRAM OCH UTLANDSFÖDDA GER SIN SYN Syfte att beskriva den egna målsättningen med arbetet hos ledarna för föräldrastödsprogram riktat till utlandsfödda. 22 att belysa hur målgruppen utlandsfödda reflekterar över föräldrarollen, eventuella behov och erfarenheter av föräldrautbildning.
RIKTAT FÖRÄLDRASTÖD TILL UTLANDS- FÖDDA? Frågeställningar 23 Vilken målsättning har föräldrastödsledare i sitt arbete mot föräldrar med utländsk bakgrund? Vilka eventuella svårigheter och möjligheter man har funnit i arbetet med målgruppen utlandsfödda? Hur reflekterar målgruppen, utlandsfödda, över föräldrarollen?
RIKTAT FÖRÄLDRASTÖD TILL UTLANDS- FÖDDA? Frågeställningar 24 Vilka eventuella erfarenheter och behov av föräldrastödsutbildning har man som utlandsfödd? Vilka föreställningar har gruppen utlandsfödda om föräldraskap i Sverige?
RIKTAT FÖRÄLDRASTÖD TILL UTLANDS- FÖDDA? Barnen i våra hjärtan Ett samarbete mellan Studiefrämjandet, Rädda barnen och Sfi. Syftet är att stärka föräldrars roll i det mångkulturella Sverige. Men även att överbrygga kulturskillnader och öka förståelsen, hos dessa grupper, för svenska förhållandena. 25 Olika teman som kan tas upp; förändrade familjestrukturer i det nya hemlandet, barns rättigheter och behov, barnuppfostran och agalagen, demokrati, jämställdhet mm.
RIKTAT FÖRÄLDRASTÖD TILL UTLANDS- FÖDDA? Metod och urval Studien bygger på intervjuer med 4 olika grupper av informanter: 26 1. Tematiskt strukturerade intervjuer med fem kursledare inom programmet Barnen i våra hjärtan. Teman med fokus på fr.a. innehåll, erfarenheter och potentiella svårigheter/möjligheter, lärdomar. Bekvämlighetsurval. Urvalet gjordes via kontakter med Studiefrämjandet.
RIKTAT FÖRÄLDRASTÖD TILL UTLANDS- FÖDDA? Metod och urval 2. Fyra fokusgruppintervjuer, sammanlagt 30, som deltog i programmet Barnen i våra hjärtan och som genomgick Sfi-utbildning. 27 Bekvämlighetsurval. Urvalet gjordes via kontakter med Studiefrämjandet.
RIKTAT FÖRÄLDRASTÖD TILL UTLANDS- FÖDDA? Metod och urval 3. Tematiskt strukturerade intervjuer med fem kvinnor från Somalia, som vistats i Sverige mellan 13-20 år och som deltog i Familjeverkstans program. Även intervju med föräldrastödsledaren för denna grupp. 28 Bekvämlighetsurval. Urvalet gjordes genom kontakt med aktiva inom Familjepeppen.
RIKTAT FÖRÄLDRASTÖD TILL UTLANDS- FÖDDA? Metod och urval 4. Tematiskt strukturerade intervjuer med sex människor med utländsk bakgrund som levt i Sverige under varierad tid, 10 till 26 år. Dessa hade inte deltagit i något föräldrastödsprogram. 29 Bekvämlighetsurval. Urvalet gjordes via kursledare samt ansvariga för aktiviteter riktade till invandrare.
RIKTAT FÖRÄLDRASTÖD TILL UTLANDS- FÖDDA? Teman fokuserade fr.a. föräldraskap, fostran, invandrarskap och behovet av föräldrastöd. 30
RESULTAT Intervjuer med ledare för Barnen i våra hjärtan 31 1. Viktigt med att förbereda deltagarna inför vistelsen i Sverige. 2. Det främsta syftet var att uppnå integration genom att lära sig svenska lagar och regler. 3. Fördelarna med programmet var att innehållet var designat för gruppen. 4. Svårigheter med kulturskillnader och språket.
RESULTAT Fokusgruppsintervjuer med deltagare i Barnen i våra hjärtan 32 1. Främsta målet var att få ett arbete och på så sätt integreras. 2. Integreringen gick snabbare för deras barn. 3. Man visste inte hur svenska föräldrar gjorde gällande barnuppfostran. 4. Det fanns en rädsla att socialtjänsten skulle ta deras barn ifrån dem.
RESULTAT Intervjuer med fem kvinnor från Somalia som deltog i Familjeverkstans föräldraprogram 33 1. Man har haft nytta av programmet. 2. Kulturkrocken det svåraste med föräldraskapet i Sverige. 3. Föräldraskapet upplevdes som mer isolerat och stressigt i Sverige. 4. Men föräldraskapet var också en spännande utmaning. 5. Man efterlyste mötesplatser för föräldrar.
RESULTAT Intervjuer med invandrarföräldrar som inte kommit i kontakt med något föräldrastödsprogram 34 1. det viktigaste med föräldraskap var att ge trygghet. 2. betonade språkets betydelse för förståelsen av det svenska samhället. 3. föräldraskapet i Sverige är sammanknippat med prestation och höga krav. 4. några efterlyste mötesplatser för samtal om föräldraskap. 5. man hade ingen kännedom om vilka föräldrastödsprogram som fanns att tillgå och behovet av sådana varierade.
RIKTAT FÖRÄLDRASTÖD TILL UTLANDS- FÖDDA? Avslut ( Barnen i våra hjärtan ) 35 1. Kulturkrocken sågs som ett problem (både hos ledare och deltagare). 2. Barnen i våra hjärtan fyllde en viktig funktion för föräldrarna. 3. Man ville snabbt ha ett arbete för att bli integrerade.
RIKTAT FÖRÄLDRASTÖD TILL UTLANDS- FÖDDA? Avslut (övriga föräldrar) 1. Kulturkrocken sågs som ett problem (och möjlighet). 36 1. Integrering: de flesta av de intervjuade saknade kontakt med svenskar på fritiden trots att man hade arbetat länge i Sverige.
RIKTAT FÖRÄLDRASTÖD TILL UTLANDS- FÖDDA? Fördelar och nackdelar med riktade program; 1. Fördelar: att man kan få stöd från andra föräldrar utifrån gemensamma livssituationer. 37 2. Nackdelar: att riktade föräldrastödssatsningar kan bidra till att deltagarna blir inlåsta i en problemkategori.