Processbeskrivning Systemutveckling



Relevanta dokument
Processbeskrivning Systemutveckling

Processbeskrivning Avveckling

Processbeskrivning Telefoni

Processbeskrivning Configuration Management

Processbeskrivning Test

Processbeskrivning Avrop

Processbeskrivning Projektstyrning

Beskrivning IT- avdelningens processkarta

Processbeskrivning - Incident Management

Processbeskrivning Problem Management

Processbeskrivning - Incident Management

Processbeskrivning Uppdragshantering

Processbeskrivning Rekrytering

Processbeskrivning Systemförvaltning baserad på pm 3

Roller och samverkansstruktur Kvalitetsstyrningsprocessen

Processbeskrivning ITIL Change Management

Mittuniversitetets riktlinjer för systemförvaltning

Processbeskrivning Kvalitetsstyrning

RUTIN FÖR PROCESSKARTLÄGGNING

Processbeskrivning - Informationssäkerhet

Ändringsprocess för driftsättning Länsteknik

Kravplan Projekt Datum Version. Författare KRAVPLAN. KravXperts i samarbete med Kunskapsresan Sida 1 av (7)

Förnyad förvaltning. Presentation

ÄNDRINGSPROCESS LÄNSTEKNIK

Processledningsmodell för Kungälvs kommun

Systemförvaltnings Modell Ystads Kommun(v.0.8)

Bilaga 4d. Resursförstärkning. Upphandling av IT-stöd för hantering av frånvaro och när varo inom Skolplattform Stockholm UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Förnyad förvaltning. Presentation vid Ladok SWAMI dagarna

RUTIN FÖR DRIFTSÄTTNING

Så gör Vägledningen 24-timmarswebben dig till en bättre beställare. Funda Denizhan, Statskontoret Kommits 17 november, 2005

Processpecifikation för Process Utveckla process

Moment 3: Att kartlägga och klassificera information

The Rational IT Model EN ENKLARE VÄG TILL IT SERVICE MANAGEMENT

Riktlinjer för stadens arbetssätt,

Handläggningsordning för förvaltning av IT-system vid Högskolan Dalarna

Bilaga 4d Resursförstärkning Dnr: /

PMM (Process Maturity Metrics) Allmänt. Mätetal för framgångsfaktorer. 1. CM konfigurationsstyrning

Ramverk för Skellefteå kommuns arbete med processer

Processbeskrivning Övervakning inom Operation Center

Projektkaos. Chaos-rapporten. 34% av projekten avslutades i tid och enligt budget % misslyckades!

Användbarhet i sitt sammanhang

Köp användbarhetskompetens på nya ramavtalet IT-konsulttjänster Michaela Kanti, Verva Stockholm

System- och objektförvaltning - roller

Beställa och ställa krav på ett användarcentrerat sätt. Nätverksträff för 24-timmarswebben Norra Latin 12 december 2007

Universitetsgemensam förvaltningsmodell IT-avdelningen, Stockholms universitet

effekt nu Kunskapsinitiativet

enligt ISO 9001:2008 och ISO 14001:2004 Ett sammandrag

Instruktion Stöd för processkartläggning i ett processorienterat arbetssätt för Region Skåne. Syfte

Kravfångst Bra kravarbete handlar om att ställa rätt frågor och att ge rätt svar i rätt form

Så säkerställer du affärsnyttan för dina produkter

Skapa kreativa och innovativa testorganisationer. Staffan Iverstam, QualityMinds

Bilaga 4c. Utveckling. Upphandling av IT-stöd för barn- och elevregister inom Skolplattform Stockholm UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN. Förfrågningsunderlag

Version Datum Kommentar Utfärdare. 1.0a Första utkastet Joakim Jenhagen. 1.0b Andra utkastet Thomas Norlin Joakim Jenhagen

Förvaltningsåtagande. Provisum

Förvaltningsplan NyA 2016

Dokumentation och presentation av ert arbete

Systemförvaltningshandbok

Nationell Informationsstruktur 2015:1. Bilaga 7: Arkitektur och metodbeskrivning

Förvaltningsmodell e- tjänsteplattform

Utforma säkerhetsprocesser

A solution that lifts

Revisionsrapport Borgholms kommun Caroline Liljebjörn 1 juni 2016

Systemförvaltningsmodell för LiU

CREATING VALUE BY SHARING KNOWLEDGE

Byta system bli klar i tid och undvik onödiga kostnader

Projekt- och kvalitetsstyrning på Frontec

Exempel på verklig projektplan

Sänk kostnaderna genom a/ ställa rä/ krav och testa effektivt

KVALITETSLEDNINGSSYSTEM MORA DATORER AB

Process för terminologiarbete

FCAB KVALITETSSYSTEM. Projektledning och kvalitetssäkring

Processorientering och Processledning

RUP - Rational Unified Process

Martin Völcker, SLL & Suit

REFERENSMODELL FÖR IT SERVICE MANAGEMENT

Chaos om IT-projekt..

Rutinbeskrivning Mallar för test

Chaos om datorprojekt..

Årsplan för verksamhetsstyrning vid Karolinska Institutet Dnr 882/ Fastställd av konsistoriet

Ansvar och roller för ägande och förvaltande av informationssystem

Användarcentrerad Systemutveckling

Er partner inom IT service management. Utbildningar e-learning Workshops Material Coachning

RUP Rational Unified Process. 17 november 2004

Symptom på problemen vid programvaruutveckling

Projekt KA KA-system v1.0. Projekt KA Siw Bengtsson

Riktlinjer. Informationssäkerhetsklassning

Projektprocessen. Projektprocess

Ladok3 på GU. Rollbeskrivning i projektorganisationen

Digitalisering av boknings- och bidragsprocesser (DBoB) Direktiv Version 1.1

Trafikkontorets krav

Vägledning för innovativ applikations- och tjänsteutveckling

Processpecifikation för Hantera mallar och blanketter

Service Level Agreement mall för kommunalt IT-stöd

MANUAL KVALITET OCH MILJÖ

Förnya e-förvaltningsplan. Uppsala Universitet

FÖRVALTNINGSGUIDE FGUIDE FÖR STOCKHOLMS STAD

Systemering med användarfokus

Ramverk för projekt och uppdrag

Ekonomiprojektet Översyn av ekonomimodell och förberedelse inför val av ekonomiadministrativa system

Kravspecifikation. Crowdfunding Halland

Transkript:

ProcIT-P-015 Processbeskrivning Systemutveckling Lednings- och kvalitetssystem Fastställd av Sven Arvidson 2011-09-12

Innehållsförteckning 1 Inledning 3 1.1 Symboler i processbeskrivningarna 3 2 Systemutvecklingsprocessen 4 2.1 Aktiviteter i Systemutvecklingsprocessen 5 3 Koppling mellan uppdragsprocessen, projektstyrningsprocessen och systemutvecklingsprocessen 7 4 Kopplingen mellan systemutvecklingsprocessen och förvaltningsprocessen 8 5 Kopplingen mellan systemutvecklingsprocessen och Införande processen 9 6 Intressenter 9 7 Roller 10 7.1 Generellt ansvar för alla roller i ett utvecklingsprojekt 10 8 Mallar/Checklistor/Verktyg 10 9 Ordlistor och definitioner 11 9.1 Ordlista för processbegrepp 11 9.2 Ordlista för Systemutveckling 12 10 Förvaltning av processen 13 11 Referenser 13 Systemutvecklingsprocessen.doc 2(13)

1 Inledning Detta dokument beskriver den systemutvecklingsprocess som används vid avdelningen för IT och inköp. Processen skall ses som ett stöd vid systemutveckling. Rutiner och mallar för systemutveckling dokumenteras separat. För ordlistor och definitioner, se avsnitt 9. Syfte med processdokumentet Dokumentets syfte är att beskriva systemutvecklingsprocessen. Målgrupper för processdokumentet Dokumentets målgrupper är de personer som arbetar med systemutveckling. Omfattning för processdokumentet Dokumentet gäller för avdelningen IT och inköp. 1.1 Symboler i processbeskrivningarna Nedanstående symboler används i processbeskrivningarna. Systemutvecklingsprocessen.doc 3(13)

2 Systemutvecklingsprocessen Arbetet i systemutvecklingsprocessen görs iterativt och inkrementellt. I en iterativ utvecklingsprocess går man igenom serien av aktiviteter flera gånger, till skillnad mot en vattenfallsmodell där varje steg utförs en gång. Varje serie av aktiviteter kallas för en iteration och har separata mål. I varje iteration tas en delmängd av lösningen fram och testas. Applikationen växer fram successivt genom att resultatet från en iteration tillförs resultatet från den föregående. Inkrementell utveckling innebär att lösningen levereras i mindre delar som var för sig är användbara. På detta sätt levereras verksamhetsnytta tidigt innan hela lösningen är färdig. Detta cykliska arbetssätt illustreras inte i processens utformning. Inom processen ryms en rad aktiviteter. En viss variation av aktiviteternas inbördes ordning kan förkomma från projekt till projekt. Ofta är aktiviteterna inte sekventiella utan utförs parallellt. Syfte Processens syfte är att möjliggöra framtagande av verksamhetsnyttiga och användbara system till god kvalitet som uppfyller kundens behov. Mål Processens mål är utveckling av beställt system på rätt tid och till rätt kostnad. Omfattning Systemutvecklingsprocessen används oavsett om det är nyutveckling eller förvaltningsåtaganden. Processen börjar med en föranalys och slutar med godkännande av leveransen. Starthändelse Den starthändelse som sätter igång processen är beslut om föranalys. Resultat Processen resulterar i: Inflöden Godkänt system Dokumentation o o o Drift- System- Användarmanual Grova kravbeskrivningar Tekniska förutsättningar Utflöden Återanvändbara produkter Infrastrukturkomponenter Förvaltningsobjekt Systemutvecklingsprocessen.doc 4(13)

2.1 Aktiviteter i Systemutvecklingsprocessen Systemutvecklingsprocessen består av följande aktiviteter: Systemutvecklingsprocessen.doc 5(13)

Processbeskrivning Systemutveckling Processbeskrivning ProcIT-P-013 X.X Genomför föranalys Aktiviteten innebär att kraven i grova drag definieras. Beställarens önskemål på en övergripande nivå fångas upp. Ett enklare lösningsförslag tas fram. Ansvarig: Kravanalytiker Medverkande: Beställaren, Systemarkitekt Detaljerar kravspecifikation Utifrån de övergripande kraven så förfinas de till mer konkreta funktioner. Funktionerna kan åskådliggöras med prototyper, användningsfall eller motsvarande. Ansvarig: Kravanalytiker Medverkande: Beställaren, Programmerare, Systemarkitekt Detaljerar lösningsförslag Val av tekniskplattform och ramvek. Med valet som bas skapas en grundläggande arkitektur i mjukvaran. Analys av informationsdomän som resulterar i en beskrivning av de ingående informationsobjekten och deras relationer. Arbetet med testfall och användardokumentation påbörjas. Ansvarig: Systemarkitekt Medverkande: Programmerare, Informationsarkitekt, Utvecklingsmiljöansvarig Realiserar lösning Skapar fungerande funktioner enligt kravbilden. Har kontinuerlig dialog med beställare om prioritering, otydligheter och kravförändringar. Test av egenutvecklad kod samt granskning av samtlig kod. Ansvarig: Programmerare Medverkande: Beställaren, Kravanalytiker, Systemarkitekt Godkänner Omfattar allt från godkännande för driftsättning, godkännande för överlämning till mottagande organisation och förvaltning Ansvarig: Beställaren Medverkande: Kravanalytiker, Systemarkitekt Förtydligande av inflödet Systemarkitektur mall Dokumenten är styrande för arbetet och ska hållas uppdaterade och versionshanteras. Systemutvecklingsprocessen.doc 6(13)

Fastställt av Processansvarig Fastställt Referensnummer 3 Koppling mellan uppdragsprocessen, projektstyrningsprocessen och systemutvecklingsprocessen När en förfrågan inkommer från kund in i uppdragsprocessen kan detta generera arbete som utförs i systemutvecklingsprocessen. Detta är ett arbete som det är svårt att få betalt för. Beställningen är ett resultat av uppdragsprocessen. Beställningen kommer att styra projektets omfattning och inriktning. Råder det stor osäkerhet om uppdragets omfattning och inriktning kan det vara idé att i första steget avgränsa uppdraget till en föranalys. Det är i projektstyrningsprocessen det säkerställs att det finns en mottagande organisation till det utvecklade systemet Systemutvecklingsprocessen.doc 7(13)

Fastställt av Processansvarig Fastställt Referensnummer 4 Kopplingen mellan systemutvecklingsprocessen och förvaltningsprocessen Förvaltningsärenden kommer in förvaltningsprocessen där man tar emot och bearbetar ärendet. Förändringen genomförs i systemutvecklingsprocessen och går tillbaka i förvaltningsprocessen. Förvaltningsprocessen säkerställer gentemot Change Management-processen (förändringshanteringsprocessen) att förändringen godkänns. Ärendet dokumenteras, återrapporteras och avslutas. Systemutvecklingsprocessen.doc 8(13)

5 Kopplingen mellan systemutvecklingsprocessen och Införande processen Vid införande av ett system eller delsystem kommer resultatet att skapa nya krav som påverkar systemutvecklingen. Ofta drivs införandet också som ett projekt, där olika aktiviteter kommer att påverka systemutvecklingen. 6 Intressenter För definition av intressent, se ordlista för processbegrepp under avsnitt 9, Ordlistor och definitioner. Beställaren, den som betalar och godkänner resultatet Central driftansvarig, de som vidmakthåller tillgängligheten till systemet. Lokalt driftansvarig, den som vidmakthåller tillgängligheten till systemet på lokal nivå Systemägaren, den som äger och tar emot resultatet Systemförvaltaren, den som tar emot resultatet (ombud för systemägaren) IT-stöd, leverantör av resurser Slutanvändaren, använder resultatet Verksamhetsföreträdare, kan vara studenter, forskare, anställda och extern personal inom högskolevärlden. Processansvariga för angränsande processer Angränsande processer Systemförvaltning Uppdragshantering Change Management (förändringshantering) Configuration Management (konfigurationshantering) Projektstyrning Införande Systemutvecklingsprocessen.doc 9(13)

7 Roller För definition av roll, se ordlista för processbegrepp under avsnitt 9, Ordlistor och definitioner. För rollbeskrivningar, se 1 Processansvarig för systemutveckling Kravanalytiker Informationsarkitekt Interaktionsdesigner/användbarhetsdesigner Gränssnittsdesigner/grafisk formgivare Systemarkitekt Databasdesigner Programmerare Testledare Testare (omfattar alla typer av test) CM-ansvarig (konfigurationsansvarig/releaseansvarig) Utvecklingsmiljöansvarig (ersätter verktygsansvarig) Teknisk koordinator Driftinförandeansvarig 7.1 Generellt ansvar för alla roller i ett utvecklingsprojekt Vid problem signalera i tid Informera om hur mycket tid man har för att genomföra uppgiften Respektera den utsatta tiden Respektera överenskommet arbetssätt och gällande riktlinjer inom projektet Informera mig om vad som gäller inom projektet Respektera och acceptera gällande beslut 8 Mallar/Checklistor/Verktyg Befintligt stöd Regelbeskrivning: Regler för systemutveckling 1 Rollbeskrivningar inom IT och inköp Systemutvecklingsprocessen.doc 10(13)

9 Ordlistor och definitioner 9.1 Ordlista för processbegrepp Begrepp Aktivitet Delprocess Huvudprocess Intressent Kärnprocess Process Processparameter Processansvarig Roll Rollbeskrivning Starthändelse Styr- och stödprocess Definition Lägsta nivån i processhierarkin. En serie logiskt sammanhängande handlingar som en person eller roll utför, utförs på ett sätt. 2 En delprocess är en logiskt avgränsad del av en huvudprocess, kan finnas på flera nivåer. 2 Huvudprocesser är den högsta nivån av processer i en verksamhet. Kan vara både internt och externt värdeskapande. 2 Någon som tar emot något från processen eller levererar något till processen. 2 Externt värdeskapande process. Kärnprocesser uppfyller verksamhetens övergripande syfte att tillfredsställa kundernas verkliga behov - varför verksamheten existerar. 2 En process är ett flöde av sammanhängande aktiviteter som skapar ett förutbestämt resultat. Processen har alltid kunder - interna eller externa. 2 Processparameter är det mått som används för att mäta och styra processen. 2 En person utsedd av ledningen för att ansvara för att processen som helhet både är effektiv och ändamålsenlig. 2 En roll är knuten till en process. Varje roll har ansvar att leverera ett resultat i processen. En person kan inneha flera roller och samma roll kan innehas av flera personer. 2 En beskrivning av de roller som är knutna till processen. I rollbeskrivningen ingår att beskriva rollens ansvar och befogenhet. 2 Med starthändelser avses händelser som får processen att reagera på ett förutbestämt sätt. Det finns tre typer av starthändelser vilka är. Tidsstyrd starthändelse, händelsestyrd starthändelse och värde styrd starthändelse. Internt värdeskapande processer. Har till syfte att styra och stödja kärnprocesserna. 2 Värdeskapande, värdeadderande Aktiviteten tillför värde till slutkunden. 2 2 PVU (processorienterad verksamhetsutveckling) Systemutvecklingsprocessen.doc 11(13)

9.2 Ordlista för Systemutveckling Begrepp Användbarhetstest Belastningstest Beställaren Central driftansvarig Delleverans Inkrementell utveckling Iterativ utveckling Lokalt driftansvarig Plugin Prestandatest Definition Systemet går att använda till det som avses. Systemet uppfyller användarnas krav. Testar att systemet fungerar även under hög belastning. Är den som betalar och godkänner resultatet. Är de som vidmakthåller tillgängligheten till systemet. Modul av det färdiga systemet eller hela det färdiga systemet med begränsad funktionalitet. Det innebär att lösningen levereras i mindre delar som var för sig är användbara. På detta sätt levereras verksamhetsnytta tidigt innan hela lösningen är färdig. I en iterativ utvecklingsprocess går man igenom serien av aktiviteter flera gånger, till skillnad mot en vattenfallsmodell där varje steg utförs en gång. Varje serie av aktiviteter kallas för en iteration och har separata mål. I varje iteration tas en delmängd av lösningen fram och testas. Applikationen växer fram successivt genom att resultatet från en iteration tillförs resultatet från den föregående. Är den som vidmakthåller tillgängligheten till systemet på lokal nivå. Tilläggsfunktionalitet som direkt kan användas utan vidare konfigurering. Testar att systemet klara av att utföra sina funktioner tillräckligt snabbt. Prototyp Skiss av en lösning. Regressionstest Slutanvändaren Systemförvaltaren Systemägaren Tjänstemodell Verksamhetsföreträdare Test att systemet fortfarande fungerar efter en förändring som genomförts i annan del av systemet. Säkerställa att inga oönskade sidoeffekter uppstått. Använder resultatet. Tar emot resultatet (ombud för systemägaren). Är den som äger och tar emot resultatet. Visar relationen mellan tjänsterna inom det egna systemet och kopplingar till andra system. Kan vara studenter, forskare, anställda och extern personal inom högskolevärlden. Systemutvecklingsprocessen.doc 12(13)

10 Förvaltning av processen För förvaltning och förbättring av processen och dess dokument se vidare 3. 11 Referenser IT och inköps lednings- och kvalitetssystem, Rollbeskrivningar inom IT och inköp PVU(processorienterad verksamhetsutveckling) IT och inköps lednings- och kvalitetssystem, Processbeskrivning - Kvalitetsstyrning 3 Processbeskrivning - Kvalitetsstyrning Systemutvecklingsprocessen.doc 13(13)