Folkbiblioteken är både en stabil institution grundad i början av 1900-talet och

Bibliotek, sociala medier och digital delaktighet Bibliotek, sociala medier och digital delaktighet LARS HÖGLUND Folkbiblioteken är både en stabil institution grundad i början av 1900-talet och en verksamhet som präglas av förändringar till följd av informationsteknologins utveckling. Möjligheten för medborgarna att få tillgång till böcker utan kostnad var från början centralt för folkbibliotekens verksamhet och fortfarande associerar många bibliotek med boksamling. Idag diskuteras hur den traditionella verksamheten kan utvecklas i multimedial konkurrens och vilka kompletterande roller biblioteken har och skulle kunna ha i framtiden. I datoriseringens tidiga skede gällde detta till exempel centraliserade tjänster för lånekort och nya databaser. Under introduktionen av internet var en central fråga att bistå de som inledningsvis ännu inte hade tillgång till dator och internet. Nu handlar det bland annat om insatser för att minska den digitala klyftan med stöd och undervisning för äldre och andra grupper. Internet har blivit den vanliga vägen för att få information, för kontakt med företag och myndigheter och numera, genom sociala medier, också för många mänskliga kontakter, föreningar och nätverk. Samtidigt dominerar fortfarande litteratur och andra medier bibliotekens verksamhet. Biblioteken fyller således idag flera funktioner. Förutom närmare 70 miljoner utlån av böcker och andra medier anordnade svenska folkbibliotek 2011 omkring 0.000 olika publika aktiviteter såsom bokprat, utställningar, författarbesök, teater och mycket annat enligt en ny typ av statistik (se tabell 2). Detta är en ökning från ca 85.000 aktiviteter år 2008 (Kulturrådet 20). Boken kompletteras med musik, video, databaser och spel via internet och alltfler böcker sprids nu i digital form som e-böcker, vilka kan nås på avstånd från biblioteket. Totalt sett fanns 20 närmare 2,8 miljoner registrerade låntagare som gjort minst en transaktion hos biblioteket. Nivån är 2011 i stort sett oförändrad jämfört med 20 (Kungliga biblioteket 2011). Biblioteksbesök mellan bokläsning och nätvanor Såväl biblioteks- som läsvanor förändras inte så snabbt, men mycket tyder på att 2000-talets första decennium innehåller förändringar som kan tolkas som ett resultat av såväl ökad konkurrens mellan olika media och spridningsformer för information som förändrade informations- och mediavanor. Det är dessa förändringsmönster vi följer genom de årliga SOM-undersökningarna. Andelen biblioteksbesökare i befolkningen har successivt minskat under senare år och ligger nu väsentligt under nivån Höglund, L (2012) Bibliotek, sociala medier och digital delaktighet i Lennart Weibull, Henrik Oscarsson & Annika Bergström (red) I framtidens skugga. Göteborgs universitet: SOM-institutet. 321

Lars Höglund i början av 2000-talet. Årets siffra innebär dock ingen stor förändring jämfört med 20, men är ändå de lägsta besökstal vi uppmätt i SOM-undersökningen hittills. Bibliotek kan knappast diskuteras utan att man också berör läsandet. Förmågan att läsa olika typer av texter är fundamental för möjligheterna till personlig utveckling, utbildning och i de flesta verksamheter. Att stimulera barnens läslust är en viktig uppgift inte bara för skolan och barnens föräldrar utan också för biblioteken, där utlånen av barnböcker ligger högt och stabilt. Barns och ungdomars läsförmåga är viktig också för samhället i stort. Sveriges sjunkande resultat i internationella jämförande mätningar aktualiserar frågor om hur läsförmågan kan stärkas (SOU 2012:). Denna artikel söker belysa några av bibliotekens kärnuppgifter och attityder till biblioteken med hjälp av den senaste SOM-undersökningen, men diskuterar också alternativa vägar till information och nya digitala tjänster som sociala medier och e-böcker. Figur 1 visar översiktligt de senaste 17 årens utveckling när det gäller frågorna om biblioteksbesök, bokläsning och internetanvändning. Figur 1 0 90 80 Biblioteksbesök år och kvartal eller oftare samt bokläsning och internetanvändning någon gång per år eller oftare 1995-20 (procent) Läst bok år el. oftare 88 83 70 60 50 64 66 65 65 66 69 71 60 62 62 60 57 42 43 41 41 42 44 44 36 37 40 36 37 33 36 33 Bibliotek år el oftare 53 55 50 46 44 40 30 20 0 Internet år el oftare Bibliotek kvartal el. oftare 28 26 Kommentar: Undersökningen har utökats över tid. Trenderna bygger på frågor i medieformuläret i första hand. Internetanvändning år 2011 bygger på 3 parallella urval, n=4500, frågan om läst bok på data från R1 och R2 n=3020 och frågan om bibliotek på data från R2, n= 1525. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 1995-2011. 322

Bibliotek, sociala medier och digital delaktighet Trenden att biblioteksbesöken har minskat är tydlig under det senaste decenniet. Andelen som uppger bokläsning visar här en marginell minskning, men mer ingående analyser visar att läsningen av skön- och facklitteratur bland unga och unga vuxna minskat senare år (Höglund 2012). Samtidigt har spridningen av internet nått en allt större majoritet och den totala andelen internetanvändare överstiger nu till och med bokläsningen. Tabell 1 Biblioteksbesök, bokläsning och internetanvändning någon gång per år eller oftare 2008-2011 (procent) Biblioteksbesök Läst bok Använt internet senaste året senaste året senaste året År 2008 2009 20 2011 2008 2009 20 2011 2008 2009 20 2011 Ålder 15-29 69 66 56 56 89 89 82 87 98 99 99 0 30-49 57 51 52 46 87 87 87 86 98 98 99 99 50-64 49 44 39 39 86 85 83 82 86 88 92 92 65-85 47 45 42 41 80 80 75 78 47 52 53 61 Kön Män 50 42 40 36 76 78 75 75 84 87 86 87 Kvinnor 59 58 52 51 92 91 89 91 83 82 85 89 Utbildning Låg 32 31 25 30 69 65 62 68 55 52 57 60 Medellåg 51 49 41 38 83 82 79 83 90 90 90 93 Medelhög 67 56 54 49 92 94 93 86 91 93 95 94 Hög 73 64 66 59 96 98 96 94 96 96 98 98 Nuv.familjetyp Arbetarhem 49 46 38 37 77 77 74 76 77 80 82 87 Jordbrukarhem*) 33 40 26 32 82 70 57 78 77 59 69 78 Tjänsteman 60 57 57 51 91 93 92 91 87 91 92 94 Högre tjänstem. 69 54 53 62 96 96 96 92 96 93 94 97 Företagare 55 50 54 41 88 86 90 87 77 82 83 79 Antal svar 1602 1597 1563 1520 3348 3154 3166 3020 1608 2908 3166 4500 *) Mycket få svarspersoner i gruppen, vilket medför osäkra skattningar. Kommentar: Frågan lyder: Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande? (flera aktiviteter listas och kan besvaras med en 7gradig skala. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2011 323

Lars Höglund Om man ser till skillnader mellan olika grupper visar det sig att biblioteksbesökens minskning under senare år drabbat flertalet grupper, men det senaste året främst medelålders och äldre. Skillnaden mellan män och kvinnor, där kvinnor både besöker bibliotek och läser böcker mer än män är betydande och verkar inte minska. För olika utbildningsgrupper är också skillnaderna i biblioteksbesök stora och systematiska (tabell 1). På liknande sätt som för olika utbildningskategorier varierar användningen av bibliotek efter typ av familj, där högre tjänstemannahem ligger i topp. Skillnaden efter familjetyp är stor både när det gäller biblioteksbesök och läsning, medan internetanvändning uppvisar mycket mindre skillnader efter kön, utbildning och familjetyp. Den stora klyftan när det gäller internet är främst att de äldre ligger långt efter i användning. Det finns dock stora skillnader i hur olika grupper använder internet. Till exempel använder unga kvinnor sociala medier och bloggar flitigare än unga män, vilka i stället betydligt oftare använder nätet för dataspel (Findahl 2011; jfr även Bergström & Wadbring i denna volym). Varför besöker man biblioteket? Det finns flera möjliga orsaker till biblioteksbesökens utveckling. Internet spelar en viktig roll både när det gäller minskat behov av böcker, särskilt fackböcker, men också som en alternativ väg både till information i allmänhet, och till biblioteken. Frågan om biblioteksanvändning i den nationella SOM-undersökningen har haft samma lydelse sedan långt innan internet och avser besök. Därför ingår inte till exempel frågor till bibliotekarie via nätet eller andra bibliotekstjänster via nätet, vilket 17 procent av samtliga uppger att de hade gjort någon gång per halvår eller oftare. Det senare kan dock inte mer än till en del förklara den minskade andelen biblioteksbesökare. Viss roll spelar troligen ökade möjligheter till egna bokköp via fler inköpsställen och ökad utgivning början av 2000-talet. Efter 2007 har dock utgivningen av nya titlar i pocketformat minskat samtidigt som e-böcker i stället blivit vanligare. En mer generell faktor som torde ha betydelse är dessutom den fortgående utvecklingen av medieutbudet med ökande konkurrens om människors tid. Andra förändringar som skett över tid är att antalet biblioteksfilialer minskat och tidigare stödformer för arbetsplatsbibliotek försvunnit. Vi skall nedan också se närmare på betydelsen av avstånd till biblioteket som ytterligare en möjlig förklaring till minskade besök. Skälen till biblioteksbesök är många. Biblioteksbesökarnas aktiviteter på bibliotek framgår även av biblioteksstatistiken som visar att en stor mängd arrangemang utöver reguljära utlån och informationstjänster genomförts (tabell 2). Här framgår att nära två tredjedelar av de publika arrangemangen primärt riktar sig till barn och unga, men också att data och internetkurser med fokus på äldre är mycket vanligt. 324

Bibliotek, sociala medier och digital delaktighet Figur 2 Publika arrangemang vid folkbiblioteken 2011 (Antal) Varav tilfällen primärt för barn/unga... Bokprat - boksamtal Berättar-/sagostund Annan programaktivitet Biblioteksinformation/ visning Data/-Internetkurs Utställning Läscirkel - sluten sammankomst Föresläsning och debatt Målning och hantverkskurs Sångstund Teaterföreställning I samarbete med BVC Författarbesök Läscirkel- öppen sammankomst Musikunderhållning Filmvisning Skrivarkurs 20 288 12 046 11 621 11 292 7 335 6 245 5 363 4 186 3 144 3 068 2 827 2 602 2 476 2 426 2 125 1 903 699 64 213 Totalt antal övr arrangemang 2011: 99 646 (prel data) Källa: Kungl. biblioteket, Folkbibliotek 2011. - 000 20 000 30 000 40 000 50 000 60 000 70 000 Vi har i SOM-undersökningen 2011 också frågat om hur ofta man gör olika aktiviteter på biblioteket. Man får då sammantaget en bild av hur biblioteksbesökare använder biblioteket (figur 3). Trots de nära 0 000 publika arrangemangen av olika slag är det fortfarande boklån som motiverar de flesta biblioteksbesöken. Den tendens till minskade biblioteksbesök vi nämnt ovan har sin motsvarighet i biblioteksstatistiken, främst vad gäller utlåning av skön- och facklitteratur för vuxna, som minskat över tid men fortfarande är de vanligaste aktiviteterna. Utlåningen av barnböcker står ganska stabilt sedan länge och är numera den mest utlånade typen av medier, även om detta av naturliga skäl begränsas till barn/ungdom och barnföräldrar. Bland samtliga besökares aktiviteter på biblioteket hamnar lån av barnböcker dock på sjätte plats. Så kallade nya medier, som olika former av ljudböcker och numera också e- böcker ökar, men från så låg nivå att totalbilden (ännu) inte ändrats väsentligt, eftersom utlåningen av tryckta böcker fortfarande står för så stora volymer. Idag förutspår dock många en snabb, fortsatt expansion när det gäller utlåningen av e-böcker under de närmaste åren. Intressant att notera i figur 3 är också att aktiviteten `fråga bibliotekarie är en så högrankad aktivitet så att den kommer redan på andra plats och har klättrat i rangordningen av aktiviteter över tid de sista två åren. Frågan om hur ofta man gör olika aktiviteter på biblioteket visar således också att en stor andel utnyttjar andra tjänster och möjligheter utöver traditionella boklån. 325

Lars Höglund Att använda biblioteket för studier på plats, att fråga bibliotekarier om råd, att ta del av olika kulturaktiviteter eller träffa andra personer är bara några olika möjligheter. Figur 3 Aktiviteter vid biblioteksbesök efter kön. Andel som gör respektive aktivitet någon gång per halvår eller oftare (procent) Lånat skönlitteratur Frågat bibliotekarie om hjälp Lånat facklitteratur Läst tidningar/tidskrifter Läst böcker Lånat barnböcker Träffat vänner/bekanta Tagit del av kulturarrangemang Sökt information/fakta Lånat ljudböcker Lånat musik/film Lånat/läst på annat språk Använt studie-/arbetsplats Använt Internet 12 14 11 14 9 13 11 9 12 11 7 19 18 30 17 28 24 25 22 17 21 39 20 17 Kvinnor 17 Män 0 20 30 40 50 Kommentar: Frågan lyder: Hur ofta har du under de senaste 12 månaderna gjort följande på ditt kommunbibliotek? Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2011. Om man ser närmare på hur dessa aktiviteter fördelas på olika åldersgrupper framträder något av ett livscykelmönster för vissa aktiviteter, medan andra är jämnare fördelade på olika åldersgrupper. Flertalet biblioteksaktiviteter är vanligare bland kvinnor än bland män. Bara enstaka aktiviteter såsom läsning av tidningar och tidskrifter samt användning av internet är lika vanligt bland män som bland kvinnor. Tillgång till bibliotek i närmiljön? Antalet filialbibliotek har successivt minskat. Det är oklart i vad mån detta påverkat biblioteksbesök och utlåning. Medan antalet huvudbibliotek är ganska konstant har antalet filialer minskat med en fjärdedel sedan 1995. Samtidigt har fler bibliotek integrerats med skolbibliotek under perioden (figur 4). 326

Bibliotek, sociala medier och digital delaktighet Figur 4 Antal folkbibliotek och filialer 1995-20 1400 1251 1200 Antal filialbibliotek 00 929 800 600 400 200 480 288 Bibliotek integrerade med skolbibliotek Antal huvudbibliotek 523 295 0 199519961997 1998 1999 20002001 2002 2003 2004 2005 2006 20072008 200920 Källa: Kungl. biblioteket, Biblioteksstatistik 2011. En indikation på betydelsen av bibliotek i närmiljön får vi genom att den senaste SOM-undersökningen också innehåller en fråga om avstånd till biblioteket. Hur detta samvarierar med biblioteksbesöken framgår av figur 5. Sambandet mellan avstånd och biblioteksbesök är här påtagligt. Detta tyder på att en del av de minskade besöks- och utlåningstalen kan hänga samman med strukturella förändringar i biblioteksutbudet med många nedlagda biblioteksenheter, i vissa fall som en följd av avfolkning i glesbygdskommuner, men i andra fall som en följd av kommunala besparingar. Sambandet mellan avstånd och andelen biblioteksbesökare är således tydligt. Andelen som besökt bibliotek det senaste året sjunker med ca 17 procentenheter om man går från upp till 5 km till mer än km. En mindre avvikelse från en linjär trend finns för avstånd mer än 20 km, vilket kan hänga samman med transporter och pendling. 327

Lars Höglund Figur 5 Biblioteksbesök efter avstånd till biblioteket (procent) 60 50 40 30 31 51 25 45 32 28 Biblioteksbesök kvartal el oftare Biblioteksbesök år el oftare 31 27 20 17 14 19 13 0 Upptill 2 km 2-5 km 5- km -20 km > 20 km Vet ej Avstånd till närmaste kommunbibliotek: Anmärkning: Frågan är formulerad: Ungefär hur långt, i kilometer, har du från din bostad till närmaste kommunbibliotek? Svarsalternativ som i figur 6 Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2011 Servicebedömningar och förtroende fortfarande i topp Hos majoriteten av svenskarna finns en mycket positiv inställning till biblioteken. I en rad undersökningar under de senaste decennierna har vi funnit att förtroendet för biblioteken och bedömningen av bibliotekens service ligger mycket högt eller till och med allra högst i jämförelse med en rad andra institutioner och typer av samhällsservice. Detta har tidigare varit ganska stabilt över tid, men med en minskande andel besökare under senare år har man kunnat förutse att andelen i befolkningen som anser servicen är god också skulle minska eftersom det finns ett samband mellan biblioteksbesök och bedömningen av bibliotekens service. Utvecklingen över tid när det gäller åsikt om bibliotekens service i den egna kommunen framgår av figur 6. Här framgår att andelen bland samtliga som anser servicen vara bra samvarierar med kurvan för biblioteksbesök. Däremot syns också i figur 6 att andelen som anser biblioteksservicen dålig inte alls ökat, utan tvärtom ligger på en (knapp) procentenhet. Servicebetyget från någorlunda regelbundna användare av biblioteken har således inte försämrats, utan problemet ligger helt på att antalet användare minskat och att icke-användare har en lägre serviceskattning till följd av att fler bland dem väljer att svara ingen uppfattning. Att andelen kvinnor som är anser servicen bra är högre än för män följer också av skillnaden i biblioteksanvändning mellan män och kvinnor. 328

Bibliotek, sociala medier och digital delaktighet Figur 6 Åsikt om bibliotekens service i den egna kommunen 1998-2011 samt biblioteksbesök (procent) 0 90 80 70 68 70 71 "Braservice": Kvinnor 60 50 59 "Bra service : Män 60 60 56 61 60 56 53 53 --Totalt 40 30 Biblioteksbesök kvartal el oftare 20 0 1998 1999 2000 2001 2002 2003 2004 2005 2006 2009 20 2011 Kommentar: Frågan lyder: Hur tycker du på det hela taget att bibliotekens service fungerar i den kommun där du bor? Frågan ej ställd 2007, 2008. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2011 Ett liknande samband som mellan service och biblioteksbesök finns också när det gäller förtroendet för biblioteken (Höglund och Wahlström 2008). Vad som är anmärkningsvärt och viktigt att betona är dock att nästan inga svarar att biblioteksservicen i den egna kommunen är dålig eller att förtroendet är litet. Endast med avrundning uppåt kan vi för senare år redovisa 1 procentenhet. Däremot växer andelen som väljer svarsalternativet ingen uppfattning med minskande biblioteksbesök, varför andelen positiva svar sjunker då man vanligen räknar på samtliga. Oavsett om man använder så kallade balansmått, där andelen positiva svar minskas med andelen negativa, eller om man ser till andelen positiva svar ligger dock biblioteken i den absoluta toppen när vi jämför med en rad olika typer av samhällsinstitutioner och andra former av kommunal service (se Sören Holmbergs och Lennart Weibulls kapitel om institutionsförtroende i denna bok). Bland biblioteksanvändarna uppger 90 procent att de anser servicen vara bra och samma gäller förtroendet för biblioteken där 93 procent har stort förtroende och endast någon enstaka procent har motsatt uppfattning. Detta framgår när service och förtroende studeras för biblioteksanvändare (här varje kvartal eller oftare) respektive dem som mer sällan eller aldrig besöker biblioteket tabell 2). Skillnaderna mellan 329

Lars Höglund dessa grupper är stora, men även bland icke-användarna är det bara kring en procent som anser servicen dålig eller har lågt förtroende för biblioteken. Förtroendet för biblioteken är dock mer stabilt vid sjunkande biblioteksanvändning än bedömningen av service där fler av icke-användarna väljer att svara ingen uppfattning. Detta är också i linje med tidigare resultat att betydligt fler än de regelbundna användarna anser biblioteken vara viktiga för samhället (85 procent av samtliga uppgav 20 att de ansåg biblioteken viktiga för ett modernt samhälle). Tabell 2 Förtroende för biblioteken och service efter biblioteksbesök och kön 2011 (procent) Besöker bibliotek någon gång per kvartal el. oftare: Nej Ja Kön: Man Kvinna Man Kvinna Totalt Service: Bra 37 43 89 91 53 Varken bra el. dålig 13 14 5 4 6 Dålig 0 1 0 1 1 Ingen uppfattning 49 42 6 4 40 Antal svar 580 533 123 255 1491 Förtroende: Stort 58 63 92 93 69 Varken stort el. litet 3 2 7 3 19 Litet 2 1 0 0 2 Ingen uppfattning 34 14 1 6 Antal svar 577 522 124 258 1481 Kommentar: Frågan om förtroende ingår i ett tillägg med sju olika institutioner: Ange också hur stort förtroende du har för följande institutioner/ organisationer. Svarsalternativen är här sex varav det sjätte är ingen uppfattning. Övriga institutioner har en femgradig skala. För frågan om service, se anmärkning i figur 6. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2011 Frågan om förtroende är inte helt jämförbar med samtliga andra institutioner då många saknar alternativet ingen uppfattning. Man kan dock notera att biblioteken avviker från samtliga övriga institutioner genom att extremt få uppger att de har litet förtroende. Att även icke-användare har jämförelsevis stort förtroende för biblioteken är också tydligt och den övergripande attityden till biblioteken framstår därför som starkt positiv. 330

Bibliotek, sociala medier och digital delaktighet Nya medier och nya utmaningar På senare tid har nyhetsmedier ofta kommentarer om sociala medier eller använder dem som källor. Bloggar, Facebook, Twitter m fl kommunikationstjänster på nätet har nått en stor del av befolkningen. De sociala medierna har blivit ett vanligt inslag i mångas vardag och är numera också en betydande industri. Ett flertal offentliga tjänster, myndigheter, företag och naturligtvis även biblioteken är synliga på Facebook, men exakt hur dessa medier används och vilka som använder eller inte använder dem har vi vetat mindre om. I den nationella SOM-undersökningen 2011 frågade vi bland annat hur ofta man under en genomsnittlig vecka läser eller lägger ut material i sociala medier som till exempel Facebook eller Twitter. Bland ungdom och unga vuxna är en kvalificerad majoritet användare och bland samtliga svarande uppger drygt hälften (55 procent) att de läser eller följer vad andra skriver i sociala medier varje vecka. Skillnaden mellan olika åldersgrupper är dock stor. Särskilt de äldsta deltar mer sällan i dessa medier och är över huvud taget underrepresenterade när det gäller användning av digitala tjänster (se Bergström & Wadbring i denna bok). Figur 7 Andel som läser/följer respektive lägger ut material på sociala medier efter kön och ålder 2011 (procent) 0 90 80 70 60 50 40 30 20 0 50 36 59 47 84 76 60 45 36 22 28 90 83 73 59 Läsa/följa varje vecka Skriva, Komm./ Lägga ut varje vecka total total 16-29 30-49 50-64 65-85 16-29 30-49 50-64 65-85 Män Kvinnor Män/ åldergrupp: Kvinnor/åldersgrupp: 45 33 26 14 Kommentar: Frågan lyder: Ungefär hur ofta en genomsnittlig vecka brukar du göra följande i sociala medier (ex. Facebook, Twitter) En något annorlunda fråga om användning av sociala medier ingår i Annika Bergströms kapitel i denna bok. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2011 331

Lars Höglund Andelen kvinnor som använder sociala medier är högre än män i alla åldergrupper utom den äldsta både när det gäller att läsa/följa sociala medier och när det gäller att skriva, kommentera och lägga ut material. Betydligt större skillnader finns mellan olika åldersgrupper. Vanligast är användning av sociala medier bland de yngre. I gruppen 16-29 år använder 84 procent av männen och hela 90 procent av kvinnorna sociala medier, jämfört med endast 26 respektive 28 procent i gruppen 65-85 år (Figur 7). Om man ser närmare på hur ofta sociala medier används märks en ganska stor grupp främst bland yngre som använder sociala medier mycket ofta, till och med många gånger/ dag. Bland kvinnor i gruppen 16-29 år är det till exempel 41 procent som kollar sociala medier mer än fyra gånger per dag och hela 19 procent som gör detta mer än gånger per dag. Den mer frekventa användningen, flera gånger per dag, är vanligare bland kvinnor än bland män (tabell 3). Tabell 3 Hur ofta man läser/ följer material på sociala medier 2011 (procent) Män/ åldersgrupp: Kvinnor/åldersgrupp: Män Kvinnor 16-29 30-49 50-64 65-85 16-29 30-49 50-64 65-85 Ingen gång 50 41 16 40 64 72 27 55 74 Varje vecka 17 14 9 21 15 20 7 16 16 16 Flera ggr/vecka 11 13 18 12 11 6 14 17 13 5 1-3 ggr/dag 11 17 26 13 7 1 30 23 5 4- ggr/dag 7 9 19 3 0 22 11 4 0 > ggr/dag 4 6 13 4 1 0 19 6 2 0 Antal svar 657 727 3 228 181 145 135 244 201 147 Kommentar: Frågans formulering är densamma som i figur 6. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2011 När det gäller internet och inte minst sociala medier inkluderar användningen idag allt oftare också bilder, filmsnuttar och musik. Detta är i sin tur än mer ojämnt fördelat över åldersgrupperna med en tydlig dominans för yngre. Här skapar användarna mediet med att lägga ut material och möjligen också, genom den ojämna åldersfördelningen, en ung världsbild (figur 8). Biblioteksbesök varje kvartal eller oftare i olika generationer ligger i diagrammet som en jämförelse. Skillnaderna mellan generationer i andel biblioteksbesökare är som framgår måttliga i jämförelse med de sociala medierna. Sambandet mellan användning av sociala medier och biblioteksbesök är svagt, men positivt. Detta innebär att flitig användning av sociala medier inte tycks hämma biblioteksbesöken, men heller inte främja dem i någon större utsträckning. 332

Bibliotek, sociala medier och digital delaktighet Figur 8 Andel som lagt ut musik, bild och filmklipp på sociala medier efter generation 2011 (procent) 70 60 50 40 30 20 0 60 Musik Bilder 44 Filmklipp Bibl kvartal 29 29 20 15 12 19 18 7 7 5 8 2 3 4 5 5 0 0 1 2 2 20-talist 30-talist 40-talist 50-talist 60-talist 70-talist 80-talist 90-talist Kommentar: Andel som lagt ut material någon gång i månaden eller någon gång i veckan de senaste 12 månaderna. Antal svarspersoner=1369. Frågan lyder: Hur ofta har du själv under de senaste 12 månaderna lagt ut material i sociala medier.. Källa: Den nationella SOM-undersökningen 2011. Mot en ny bok- och bibliotekskultur? Som inledningsvis framhölls har biblioteken flera funktioner och förändras successivt. Minskningen i biblioteksbesök visar jämfört med året innan en tendens att avstanna. Hur detta står sig över tid är dock osäkert. Utnyttjandet av bibliotekens olika aktiviteter och tjänster har belysts med såväl data från den nationella SOM-undersökningen som ny biblioteksstatistik. Många tecken på pågående och begynnande förändringar pekar på en bredare och mer komplex roll för biblioteken framöver, något som också framkommer i biblioteksdebatt och forskning, där bibliotekens samhällsroll och funktioner som mötesplats, offentlig arena och som stöd för kreativitet och utveckling betonas (Hvenegaard Rasmussen, Jochumsen & Hansen, 2011) Det visar sig här också att attityderna till biblioteken fortsatt är mycket positiva i jämförelse med andra institutioner och typer av samhällsservice trots en minskad utlåning av tryckta böcker. Mätningen av synen på bibliotekens service visar att ytterst få, bara 1-2 procent, är negativa. Bland biblioteksbesökare uppger 90 procent att de anser att kommunens biblioteksservice är mycket bra eller ganska bra. När det gäller förtroende är motsvarande siffra drygt 90 procent. För dem som sällan eller inte alls använder bibliotek är motsvarande siffror 40 respektive 61 procent. Förtroendet är 333

Lars Höglund således mer stabilt och högre än servicebedömningen bland dem som inte använder bibliotek regelbundet. Detta är ett bra utgångsläge inför kommande utmaningar. Under senare år har medieanvändningen förändrats påtagligt och traditionella, tryckta medier minskar över hela linjen i dagens medielandskap. Idag syns också början av ytterligare en förändring genom en begynnande e-boksexpansion. I kombination med sociala medier och ökande kunskaper om användning av digitala tjänster kan väsentliga förändringar skönjas både när det gäller produktion och konsumtion av information. I biblioteken märks hur antalet e-boksnedladdningar ökar kraftigt och man kan notera att Sverige, som i övrigt är ledande i många avseenden när det gäller användning av internet, ligger långt efter till exempel USA när det gäller användning av e-böcker. Detta har bland annat att göra med det svenska språkområdets litenhet som för många specialområden innebär en alltför begränsad marknad för att bära bokutgivning. För bibliotekens del är också lösningarna när det gäller ekonomisk ersättning väsentligt för den kommande utvecklingen när det gäller e-böcker. Flera viktiga aktörer planerar uppenbarligen för en fortsatt expansion, vilket på sikt kan förändra förutsättningarna för såväl skrivande som produktion, spridningsvägar och användning av litteratur. Fortsättningen blir spännande att följa. Referenser Höglund, L (2012): Bokläsning i skiftet mellan traditionella och digitala media. I: Läsarnas marknad, marknadens läsare en forskningsantologi, Red Ulla Carlsson och Jenny Johannisson (SOU 2012:). Kulturdepartementet: Litteraturutredningen (Ku 2011:04), pp 45-93. Höglund, Lars och Wahlström, Eva (2008): Biblioteken kontinuitet eller nya trender? I: Holmberg, Sören och Weibull, Lennart (red.): Skilda världar. Trettioåtta kapitel om politik, medier och samhälle (pp. 269-284). Göteborg: Göteborgs universitet, SOM-institutet. Göteborgs universitet. Digidel 2013: En kampanj för digital delaktighet i Sverige. www.digidel.se Findahl, Olle (2011): Svenskarna och Internet 2011. Stiftelsen.se, Stiftelsen för Internetinfrastrukur. Stockholm. Hvenegaard Rasmussen, Casper, Jochumsen, Henrik och Skot-Hansen, Dorte (2011): Biblioteket i byudviklingen, Oplevelse, kreativitet og innovation. Danmarks biblioteksforening. Kulturrådet (20): Bibliotek 2009. Kulturen i siffror 20:14. www.kulturradet.se Kungl biblioteket (2012): Biblioteksstatistik, Folkbiblioteken 2011, preliminär publicering.www.kb.se SOU 2012:: Läsarnas marknad, marknadens läsare en forskningsantologi, Red. Carlsson, Ulla och Johannisson, Jenny (SOU 2012:). Kulturdepartementet: Litteraturutredningen (Ku 2011:04). 334