Etisk policy. i Landstinget Västernorrland



Relevanta dokument
ÖREBRO LÄNS LANDSTING. Karlskoga lasarett. Etik i praktik vid Karlskoga lasarett. målformuleringar och värdegrund

Om hur man kan behöva tänka etiskt inför framtiden

ETIK. i medicinsk utvärdering

Vad är etik? Etikens grunder. Betydelseförskjutning. Ursprunglig betydelse. Övergripande etiska frågor. Etiska frågor i dagens samhälle

Landstinget Västmanlands policy och program för delaktighet för personer med funktionsnedsättning

Etik Värdegrund Samvete introduktion till vårdetik. Anna Söderberg

Kan etiska ombud bidra till mer jämlik vård?

Hjälpmedelsnämnden i Värmland Styrdokument för förskrivning av hjälpmedel

Information till legitimerade tandhygienister. Etiska regler & kommentarer

SOCIALTJÄNSTPLAN EMMABODA KOMMUN

Äldrepolicy med fokusområden. Stenungsunds kommun

Allas delaktighet i samhället. Funktionshinderspolitiskt program för åren Region Skåne

Björnligans förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Etikpolicy. för. Svenska Vårds medlemmar

Trygghet 9 Empati 6 Hänsyn 3 Bemötande 2 Tolerans 2 Förhållningssätt 2 Omsorg 2 Respekt 2 Kamrat 1 Ärlighet 1 Omtanke 1 Skyldighet 1 Rättighet 1

Etikpolicy för Svenska Vårds medlemmar

Ringens förskola. Verksamhetsplan


LIKABEHANDLINGSPLAN och PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖREBYGGANDE ARBETE, RISKANALYS, PLANERADE ÅTGÄRDER OCH DOKUMENTATION

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Kvalitetspolicy för äldre- och handikappomsorgen i Nyköpings kommun.

Kompetensområden och kompetensnivåer. vid miljöförvaltningen

Bakgrund och förutsättningar

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

Björkhagens förskolas plan mot diskriminering och kränkande behandling

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Granskning för utveckling vi säkrar Sverige som kunskapssamhälle EN STRATEGI FÖR UNIVERSITETSKANSLERSÄMBETET

HANDIKAPPOLITISKT PROGRAM FÖR LEKEBERGS KOMMUN

Vad säger etiken att hälsan får kosta? Lars Sandman Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Högskolan i Borås Västra Götalandsregionen

Likabehandlingsplan 2015/2016

Bildmanus till powerpoint-presentation om barnrätts- och ungdomsperspektivet

Etisk verktygslåda för vård- och hälsomonitorering

Varför goda medmänniskor för oss själva. Jag ska tala om: Så enkelt och så svårt är det att vara en medmänniska

Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Lokal arbetsplan för förskolan Växthuset 2013/14

STRATEGI FÖR JÄMSTÄLLDHETSARBETE

Kvalitetsrapport för Grangärde/ Säfsen skolområde läsåret

Förskolan Vallmon. Plan mot diskriminering och kränkande behandling

Plan för Hökåsens förskolor

Likabehandlingsplan Förskolan Bergshöjdens plan mot diskriminering och kränkande behandling

Vi jobbar tillsammans. Ledar- och medarbetarpolicy

Dialog Respekt för privatliv och personlig integritet

LIKABEHANDLINGSPLAN BJÖRNUNGENS FÖRSKOLA OKTOBER 2011

Jämställt bemötande i Mölndals stad

Socialnämndens verksamhetsplan med styrkort Ordförande: Rita Poromaa (s) Ledamöter: 9 st + ersättare Förvaltningschef: Marika Rissanen-Korpi

Yttrande över motion av Vivianne Gunnarsson m.fl. (MP) om att öka användningen av hälsoekonomiska analyser som beslutsunderlag

Individuella utvecklingsplaner IUP

Arbetsplan för ÖSTERGÅRDEN Läsåret 2015/2016

Korvettens förskola

Kvalitetsredovisning Läsåret Laxå kommuns Förskoleverksamhet

Ökad hälsa. för unga kvinnor år i Tibro och Karlsborg. Projektbeskrivning

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Normer & värden. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Förskolan Mårbacka Barn- och utbildningsförvaltningen

Funktionshinderspolitisk policy inklusive handlingsplan

Reviderad Handlingsplan för värdegrundsarbete. Bara förskolor. Vi har alla ett gemensamt ansvar för framtiden, och framtiden är våra barn

LIKABEHANDLINGSPLAN & PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING FÖRSKOLAN SÅGVÄGEN

BJÖRKLÖVETS FÖRSKOLA. Likabehandlingsplan

Kyrkåsens kvalitetsredovisning

Plan mot diskriminering och kränkande behandling 2012/2013

Plan mot diskriminering & kränkande behandling

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Likabehandlingsplan samt plan mot kränkande behandling Bullerbyns Förskola

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, GRUPPCHEF ÄLDRES HÄLSA OCH PERSONCENTRERAD VÅRD

Likabehandlingspolicy och likabehandlingsplan

Folkhälsopolitisk plan För en god och jämlik hälsa

Gideälvens skolområde Oktober Likabehandlingsplan. Hemlingskolan. Förskolan Skalman - Hemling. Förskolan Skogtrollet - Långviksmon

JÄMSTÄLLDHET I EKSJÖ KOMMUN

Demensriktlinje. Socialförvaltningen Vård och Omsorg

Likabehandlingsplan för Pixbo förskola

Vårdetisk modell i relation till kognitivt stöd. Lars Sandman Högskolan i Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

TRYGGHETSPLAN Plan mot diskriminering och kränkande behandling Förskolor Tallboda Förskolan Ankaret, Gränsliden 8

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING

Barn- och utbildningsförvaltningen LIKABEHANDLINGSPLAN FÖR BOLLEBYGDS FÖRSKOLEVERKSAMHET

Plan för arbete mot diskriminering och kränkande behandling gällande Frösundas särskolor Ikasus samt Äventyrsskolan

Dödsstraff. Överensstämmande med de mänskliga rättigheterna? Sara Bjurestam Darin Shnino Jannike Tjällman

All vård och omsorg innebär ständiga etiska ställningstaganden.

Hälso- och sjukvårdsberedningeredning

Trimsarvets förskola

Resultat- och. utvecklingssamtal

Introduktion till etik i omvårdnaden GERD AHLSTRÖM, PROFESSOR I OMVÅRDNAD, CHEF FÖR VÅRDALINSTITUTET

Förskolan Kornknarren. - om arbetssätt, förhållningssätt och Törebodas värdegrund och vision

Förarbete, planering och förankring

LOKAL ARBETSPLAN LÄSÅRET 2010/2011. Ödenäs fritidshem Västergården ALINGSÅS

Riktlinjer för specialiserad sjukvård i hemmet SSIH

Arbetsplan för Västra Bodarna fritidshem

Korvettens förskola

Forskningsetik en introduktion. Exempel på oetisk forskning. Vad är forskningsetik?

ETIK. (Paul Ricoeur 1995)

Bedömningsformulär AssCE* för den verksamhetsförlagda delen av utbildningen i sjuksköterskeprogrammet

Måldokument Avdelningen för LSS-verksamhet

Likabehandlingsplan Kalvhagens förskola 2009

Med kränkande särbehandling

Värdegrund för äldreomsorgen

PLAN MOT KRÄNKANDE BEHANDLING & LIKABEHANDLINGSPLAN

Förändringar i styrtal - Karsudden.

Code of Conduct. Arbetsvillkor

Arbetsplan för Sollebrunns förskola Läsåret 2015/2016

Miljöpolicy Policy. Hälsa Sjukvård Tandvård

Hur ska vi prioritera assisterad befruktning? Lars Sandman Högskolan I Borås Prioriteringscentrum, Linköpings universitet Västra Götalandsregionen

Transkript:

Etisk policy i Landstinget Västernorrland Fastställt av landstingsfullmäktige 25 juni 2008

Etisk policy Bakgrund Den etiska policyn ska kunna vara till stöd i det dagliga arbetet för samtliga anställda och förtroendevalda inom Landstinget Västernorrland. Dialog kring etik och värderingar är alltid viktigt inte minst i tider med stora förändringar. Det etiska program som landstingsfullmäktige beslutade 1998 har nu reviderats. Grunden för den etiska policyn är den av riksdagen fastställda etiska plattformen som ska gälla vid prioriteringar inom hälso- och sjukvården. Dessa etiska principer har anpassats så att de är tillämpliga inom landstingets samtliga verksamheter. Förutom nedan beskrivna grund läggan de etiska principer, finns det även yrkesspecifika etiska deklarationer. Etik och moral Ofta förväxlas begreppen etik och moral. Enligt vedertaget språkbruk avser ordet moral människans praktiska handlande. Det är alltså den handlande personen eller personens konkreta handling som är moralisk eller omoralisk. Etik står för den teoretiska reflektionen eller eftertanken över mänskliga värderingar och handlingar och motiven för dessa. Man kan därför säga att etik är moralens teori medan moral handlar om hur etiken tillämpas i praktiken. Ett konkret exempel på skillnaden mellan etik och moral: På vår arbets plats ska vi leva upp till människovärdesprincipen vilket för oss bl.a. innebär att vi bemöter alla människor på ett respektfullt, vänligt sätt och respekterar deras synpunkter (etik). I praktiken innebär det att vi som anställda behandlar alla människor vänligt och lyssnar på deras synpunkter (moral). 1

Att mötas. När vi möter en patient, en närstående, en medarbetare, vårdgranne, student eller medborgare så ställs vi också inför etiska frågor. Etik handlar således om att vara människa och utgår från vår människosyn. Det handlar om hur vi i vardagen bemöter andra, hur vi talar till varandra och ger och får information av varand ra. Vi gör ständigt etiska överväganden även om vi inte alltid tänker på att det är etik. Det handlar om att följa regler, normer, värderingar och lagar men det handlar minst lika mycket om att utveckla ett personligt, professionellt förhållningssätt. Etiska principer ger oss vägledning. Etiken är viktig vid konflikthantering, den ger oss ett instrument att lösa etiska konflikter med hjälp av dialog. De etiska principerna skall gälla i våra relationer till varandra inom organisationen, både i de personliga mötena och i möten mellan olika avdelningar eller verksamheter samt i vår roll som förebild för andra. Etikens fem verktyg När vi samtalar om etiska frågor kan vi använda oss av etikens fem verktyg. Med hjälp av dessa verktyg kan vi göra analyser, bedömningar och fatta beslut. Ett beslut som är genomtänkt är lättare att försvara och argumentera för än ett ogenomtänkt beslut. Verktygen är: Känslan Den direkta känslan är betydelsefull, särskilt om man skall fatta ett beslut under tidspress och med otillräcklig kunskap. Samvetet Empatin Förnuftet Fakta och värderingar Vad är rätt och vad är fel. Olika personers samvete ger olika bedömningar. Förmågan att leva sig in i en annan människas liv och ändå stanna kvar i sitt eget. Med förnuftet bedömer vi fakta och erfarenheter och sorterar dem till kunskap. Fakta kan avse kännedom om vad olika insatser kan resultera i eller hur mycket något kostar. Fakta behöver kompletteras med grundläggande värderingar som exempelvis människosyn, självbestämmande och rättvisa. 2

De tre första punkerna kan vi säga hör ihop med hjärtat och intuitionen, en direkt kontakt med den egna livserfarenheten. Men om man blint litar till sin intuition riskerar man att undvika en nödvändig analys. De två sista punkterna hänger samman med hjärnan och argumentationen. Grundläggande etiska principer I riksdagens beslut om prioriteringar inom hälso- och sjukvården (Socialutskottets betänkande 1996/97:SoU14) anges tre grundläggande etiska principer. Dessa etiska principer skall gälla för samtliga verksamheter i Landstinget Västernorrland. De tre principerna är: 1. Människovärdesprincipen Alla människor har lika värde och samma rätt oberoende av personliga egenskaper och funktioner i samhället. Tanken att alla människor har ett egenvärde, just för att de är människor och inte för vad de har eller gör, är fundamental för vårt samhälle och tänkande kring etik och moral. Människovärdet utgör grunden för och innebörden i deklarationer om mänskliga rättigheter och finns beskriven i portalparagrafen i 1976 års rege ringsform och i FN-deklarationen om de mänskliga rättigheterna från 1948, artikel 1. 2. Behovssolidaritetsprincipen Resurserna bör satsas på områden (verksamheter, individer) där behoven är störst. Solidaritet innebär att särskilt beakta behoven hos grupper med nedsatt autonomi. 3

3. Kostnadseffektivtetsprincipen Vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder bör en rimlig relation mellan kostnad och effekt, mätt i hälsa och livskvalitet eftersträvas vid val mellan olika verksamheter eller åtgärder. I alla verksamheter är prioriteringar nödvändiga. Principerna är rangordnade, vilket innebär att människovärdesprincipen är överordnad behovssolidaritetsprincipen, som i sin tur är överordnad kostnadseffektivitetsprincipen. I alla verksamheter är prioriteringar nödvändiga. Människovärdet och den personliga integriteten kan upprätthållas med hjälp av ytterligare etiska principer. De är inte specifika och tydliga handlingslinjer, utan anger mer generellt färdriktningen för våra val av handling. De mest kända och allmänt vedertagna principerna är: Godhetsprincipen att göra gott, att maximera hälsa, livskvalitet och människovärde Icke skada-principen att inte skada, att minimera skada, lidande och kränkning Rättviseprincipen att vara rättvis, exempelvis att ge vård på lika villkor Autonomiprincipen att respektera självbestämmandet, att värna om självbestämmande, integritet och respekt. De ska vara vägledande för all personal och ge ett stöd i det dagliga arbetet.

Vad innebär dessa principer i Landstinget Västernorrland? Alla personer som är anställda eller förtroendevalda inom Landstinget Väs ter norrland har ett ansvar att följa och leva upp till de etiska principer vars innebörd skall genomsyra hela organisationen. Vi arbetar alla med och för människor. Etiken är en viktig aspekt och grund i kvalitetsarbete. Allt förbättringsarbete har som mål att skapa ett ökat värde för dem landstingets verksamhet är till för, nämligen medborgarna. De människor som kommer i kontakt med landstinget som institution, befinner sig många gånger i beroendeställning i förhållande till oss anställda. Det är viktigt att vi, som anställda och politiker, är medvetna om detta och hanterar det på ett etiskt och moraliskt lämpligt sätt. Det är ledningens ansvar att hålla etiken i fokus. Den etiska policyn ger grund och ramar för det etiska tänkandet. Varje verksamhet har att utgå från dessa och fortlöpande diskutera vad de innebär i den egna verksamheten. Den etiska diskussionen måste ständigt hållas levande vid t.ex. arbetsplatsträffar, etisk rond och handledning. Etik och moral måste ständigt återerövras, och det är allas ansvar anställda som såväl förtroendevalda.

Anställda och förtroendevalda ska känna till och arbeta utifrån Landstinget Västernorrlands etiska policy. De balanserade styrkorten ska utgå från de etiska principerna. Kvalitets- och patientsäkerhetsarbetet ska utgå från de etiska principerna. De grundläggande etiska principerna ska gälla vid samtliga personliga möten i vår verksamhet till exempel mellan personal-patient, chef-medarbetare, kollega-kollega. Det är ledningens ansvar att ge personalen förutsättningar att arbeta efter goda etiska principer och att följa upp att så sker inom samtliga verksamheter. Vid förändrade förutsättningar för verksamheten, till exempel teknik, metoder, läkemedel ska de etiska konsekvenserna belysas. Policyn ska utvärderas varje mandatperiod.

Etisk policy kan beställas från: Patientnämnden-Etiska nämnden Landstingets kansli 871 85 HÄRNÖSAND Tfn 0611-800 00. Fax 0611-802 00 www.lvn.se