Smakprov för bloggen lärare karin i januari 2016 Inledningen och kapitel 1 4. Gun Hägerfelth, Språkarbete i alla ämnen En kort- kort studiehandledning för lärare på Östra Real Karin Rehman, december 2015 (version 1, ej korrläst, hittar du fel så meddela mig gärna) Det var Margareta Lindqvist, lärare på Östra Reals Gymnasium, som gjorde mig uppmärksam på den här boken (Tack, Margareta!) som vänder sig till lärare på högstadiet och gymnasiet i motsats till mycket annan litteratur som siktar in sig på yngre elever. Boken kom 2011, när jag inte längre studerade och mötte ny litteratur. Det visar hur viktigt det utvidgade kollegiet är, där man delar med sig till varandra. Hur följer du utvecklingen i ditt ämne, både innehållsmässigt och didaktiskt? Inledning Inledningen kan man läsa på egen hand. Jag vill bara kommentera några saker, och gör det genom att börja med ett citat, ange sidan det är hämtat från och sedan skriva min kommentar. Det sättet kallas ibland för läslogg, och kan användas som underlag för samtal: var och en i en liten grupp läser upp, högt, sina citat och reflektioner, en i taget. På så sätt hörs alla i gruppen. Sedan kan man välja en logg som utgångspunkt för diskussion, eller ta flera Avslutningsvis kan var och en skriva en reflektion efter samtalet. Om jag får in det materialet som lärare kan jag se vad gruppen tagit upp (och inte tagit upp), och återkoppla till det vid kommande lektioner. Såg du att jag bytte typsnitt och la till ett indrag på det här stycket? Om du tittar på formatmallarna så ser du att formatet heter metodförslag. Så här tänkte jag: de metoder jag föreslår att ni använder för er läsning går kanske också att använda med eleverna i undervisningen en form av koppling till klassrummet. Citat 1: Språk i vid mening fyller våra behov av att ställa frågor, att söka och ge svar på frågor, att erbjuda andra information om det vi kan och vet, och att ta emot eller förkasta erbjudanden från andra på olika sätt. I denna kommunikation fyller språket olika funktioner: vi undrar, berättar, beskriver, förklarar, analyserar, tolkar och refererar. (s. 5) 1 1. Det här citatet fick mig att spetsa öronen: Är det faktiskt utifrån i den systemisk funktionella grammatiken/lingvistiken som boken tar sin teoretiska utgångspunkt? I så fall blir jag glad eftersom jag tycker den teorin är så användbar! Och då kanske den också kan användas av de som vill lära sig mer om teorin, men tycker den är svår att greppa utan exempel. Alltså lägger jag in referenser till Grammatik med betydelse (GMB) av Per Holmberg och Anna- Malin Karlsson (Hallgren och Fallgren 2006). 1
Min kommentar: Att påstå, fråga, erbjuda och uppmana kallas i den systemisk funktionella grammatiken (SFG) för språkhandlingar. De är lika viktiga som innehållet i det vi säger, och i SFG talar man om det som en interpersonell metafunktion som språket har. Frågor och påståenden gäller information, det är oftast inte så svårt att hantera. Men erbjudanden och uppmaningar gäller varor och tjänster (stäng fönstret! Vill du ha en till potatis?) kan vara känsligare: jag vill ju att någon ska göra något, inte bara prata. Alla fyra talhandlingarna utom erbjudanden har en egen grammatik (imperativ för uppmaning, frågeord eller verb först i fråga, verbet på andra plats i ett påstående) men ibland blir imperativ för hårt, då kanske vi frågar trots att vi vill uppmana (kan du stänga fönstret, tack?). (Se fotnot 1: jag hänvisar alltså nu till GMB kapitel 3, framför allt s. 33 34) Citat 2: Utgångspunkten i denna bok är att elever ska förmås att växa både personligt och språkligt under skoltiden, och att de just därför behöver möta andra världar i skolan, textvärldar som kräver ett annat språkbruk. I den processen är det viktigt av pedagogiska skäl att alla elever utmanas både språkligt och kognitivt för att lära sig nytt och utveckla sitt språk. Men för att lyckas med detta behöver eleverna stöd och hjälp av lärare och av andra elever. (s. 6) Min kommentar: Att förmås att växa; att utvecklas både språkligt och kognitivt; att ge stöd och hjälp: det är detsamma som att ha höga förväntningar på eleverna och att lärare ska ge den stöttning som behövs, dvs. vi ska inte sänka förväntningarna (förenkla texter, begränsa den kognitiva utmaningen etc). Det här är en central tanke i forskningen kring andraspråksundervisning. Vill du göra några läsloggar att dela med andra? Kapitel 1 Hur gör elever när de får uppgifter som kräver muntligt samarbete? Vilka sätt att tala kan vara konstuktiva och produktiva (där vi har höga förväntningar och utmanar kognitivt) och i slutändan, hur kan vi formulera uppgifter som stöttar detta? Det är vad kapitlet handlar om. Det är på drygt sju sidor och innehåller tre viktiga dialoger. Jag tycker ni ska läsa så här: Dela in er så att ni är 8 personer i varje läsgrupp. Person 1 börjar med att läsa högt (ja!), alla lyssnar och följer med i texten. Läs s. 11 och 2 första raderna på 12. Stanna sedan. Nu går ni alla tillbaka till de två första styckena: vilka nyckelord vill ni välja där? Gå varvet runt tills ni fångat de orden, ha dem i åtanke när ni går vidare. Person 1 läser inledningen till exempel 2. Person 2 och 3 tar nu rollerna av Joakim och Nils och läser/spelar upp dialogen. De behåller Joakims och Nils fokus genom den fortsatta läsningen, de ska liksom bevaka deras intressen i diskussionen. Diskutera dialogen utifrån nyckelorden ni valde ut. Fortsätt på samma sätt med exempel 2 (Tina, Astrid, Raija, Maria) och 3 (Frida, Suzan). Efter de tre exemplen, diskutera benämningarna på samtalen (vattenlöpare, vadare, vävare). 2
Läs sedan vidare. Det finns fem långa stycken, dela så att alla 8 läser varsin del högt. Under läsningen: markera en mening du vill anknyta till i ett samtal: något du gillar, ogillar, undrar över, tänker vidare utifrån. Efter läsningen: lyssna på allas meningar. Välj sedan en (eller flera) att diskutera. Eller dela er i smågrupper, eller gör på något annat sätt. Som avslutning/till nästa gång: välj en muntlig uppgift från din undervisning, försök observera hur ett eller flera elevpar/grupper talar (förklara syftet att du vill utveckla din undervisning be att få spela in samtalet i en ljudfil, enkelt med en mobiltelefon eller surfplatta). Ta med både uppgiften som du gav eleverna och dina reflektioner av hur några elever talade. Kommentarer till kapitlet: Språk som skapar mening står det sist i andra stycket på s. 11. Det är en direktöversättning från engelskans meaning- making som ofta används inom SFG: att skapa betydelse är språkets funktion. SFG tittar på hur det görs och ger oss ett metaspråk för det. Fokus är inte enbart form (ta ut satsdelarna, t.ex.). Man ska inte bara [ ] lösa en förlagd uppgift utan visa att man också kan spela det sociala spelet [ ] (s. 15) Här vill jag också anknyta till SFG: betydelsen, menings- skapandet sker i ett sammanhang, en situationskontext, och går att dela upp i tre delar: Uppgiften är en, alltså innehållet (ekologi, skillnader och likheter mellan hav och sjö, olika typer av energi). SFG kallar det för fältet (field på engelska). Det sociala spelet är nästa, kallat relation (tenor). Den tredje delen är kommunikationssätt (mode) på engelska. I de tre exemplen finns elever som är aktiva talare, passiva lyssnare, som interagerar eller talar förbi varandra, som använder vardagliga och mer skolspråkliga uttryck. (GMB kapitel 2, framför allt s. 19) Kapitel 2 Förbered: kopiera, förstorat, de tre texterna i rutan på s. 24, ett ex/läsare. Om du har läst något av Pauline Gibbons så har du säkert mött begreppen vardagsspråk och skolspråk tidigare, och tanken att vi måste börja i vardagsspråket och ta med eleverna till skolspråket. Jag gör detsamma här, skriver ganska vardagsspråkligt, talspråksaktigt, för att ta med dig/er in i t.ex. SFG- begrepp. Läs s. 19 20, diskutera begreppen kulturellt och språkligt kapital: hur skulle en definition av dem kunna låta? Vilken betydelse har de för din undervisning? Vad betyder det för olika elevers relationer med varandra? (jfr. kapitel 1) Högläs från Vägen till skolspråket s. 20 till mitten s. 23. Det här är centralt! Gå tillbaka till bilder på s. 21. Jag är van att kalla skalan för ett register som vi åker på eller spelar med. På engelska, i SFG- sammanhang, säger man ofta register continuum. Om ni vill ha lite redundans, se t.ex. https://www.youtube.com/watch?v=rvmxqfln9hg. Där återkommer begreppen från kapitel 1: field, tenor, mode. De motsvarar alltså vad, vem, hur i figuren på s. 21. 2 2. I GMB förekommer inte begreppet register. Jag tror det beror på att användningen som hos Hägerfeldt bygger på tillämpning av SFL, formulerad av t.ex. Jim Martin och David Rose, och inte på Halliday själv. 3
Titta t.ex. på de tre dialogerna i kapitel 1: var skulle ni placera in dem på de tre områdena (vad, vem, hur) i figuren? Gör samma sak med de tre texterna i rutan på s. 24. Läs sedan sista avsnittet, från rubriken Ett textexempel (då har ni redan för- förståelsen för de tre texterna på s. 24). Högläs eller läs tyst, vad passar er nu? Stanna mitt på s. 25, före Några språkliga jömförelser kan anföras. Ta fram kopiorna på de tre texterna från s. 24. Hjälp varandra att hitta alla verb som bär tid (alltså finita verb: nutid = presens: t.ex. är, trivs, ska, har (men inte beskriva som står i infinitiv, tillsammans med ska) och dåtid = preteritum: t.ex. var, trivdes, skulle, hade (men in de tre texterna, som syftar till att beskriva ett fenomen, finns bara presens. Det hade varit konstigt med dåtid där ) Fortsätt sedan läsa på s. 25. Efter läsningen: språk- rörlighet är ett nyckelord. Hur språkrörliga är ni? Kan i pröva spela Tina och Astrid? Hur skulle de återge innehållet i text B, i tal? Vilket innehåll skulle då finnas med, som inte finns i text A? Kommentarer till kapitlet: I kapitel 1 såg vi hur Joakim och Nils löpte genom en text och svarade på frågor. Ekologi betyder samspel i naturen var de snabba att svara. Men förstår de, på djupet, innebörden av orden? Min bild av genrepedagogiken, och tanken om kognitivt utmanande uppgifter, höga förväntningar, hög stöttning är att elever behöver formulera sig själva för att få den djupa förståelse som eftersträvas. Därför, tror jag, poängteras skrivande med olika syften (beskriv, förklara, argumentera etc) så starkt. Hur tänker du om att utveckla kunskap/färdighet och om examinationsformer utifrån den tanken? Vad är önskvärt/nödvändigt? Om du tänker formativ/summativ bedömning? Samverkan mellan ämnen? Förberedelser för gymnasiearbetet/fortsatta studier? Kapitel 3 Förbered: ta fram kursplaner i dina ämnen och kurser och ett aktuellt läromedel som du använder (och analysen du gjorde på studiedagen i augusti?). Ta fram skissen till vilka skrivuppgifter (genrer) i olika ämnen olika år som vi påbörjat på studiedagen i januari. Det här kapitlet kopplar ihop styrdokuments krav på språkliga förmågor (att hantera texter med olika syften), några elevers uppfattningar om språket i undervisningen och synen på språket i läromedel. Läs kapitlet, stanna och jämför med dina styrdokument resp. läromedel. Använd skissen till vilka skrivuppgifter vilka ämnen och år (KAN DEN FÅ ETT NAMN?) och skriv in/revidera/diskutera lämpliga uppgifter i ämnet, kopplat till andra. Kapitel 4 Kapitlet handlar om tre grundläggande perspektiv på lärande och hur det påverkar lärares uppfattning och språk och undervisningspraktik. Det tredje, sociokulturella perspektiv, finns med som en grundläggande teori i genrepedagogik tillsammans med SFG. 4
Läs kapitlet och fundera under tiden på situationer i din undervisning som anknyter till var och en av perspektiven. Det ska vara väldigt konkreta situationer, kan vara en del av en lektion eller så. Även om vi vill bekänna oss till ett perspektiv tror jag att vi alla använder metoder från alla tre, utifrån behov och ibland vana. Försök hitta en situation för varje perspektiv, där du tyckte det fungerade bra. Försök också hitta en situation som var problematisk och belys den utifrån de tre perspektiven: Vilket perspektiv var aktuellt? Skulle situationen kunna omformas genom perspektivbyte? Vad skulle resultatet kunna bli på kort resp. lång sikt i så fall? När ni ska redovisa/diskutera frågan, pröva redovisning 1:1. Om ni är en läsgrupp med 8 personer så talar ni med varandra, ett par i taget. Kanske att alla inte talar med alla, utan med tre andra? Det betyder att du upprepar din redovisning några gånger, men får höra flera andra. Jag har börjat göra gruppredovisningar på det här sättet: 18 elever jobbar i 6 grupper, 3 elever/grupp. När de är klara ska var och en av de tre i en grupp redovisa för 5 andra elever, en från varje grupp. Det betyder 5 repetitioner, och i en form som inbjuder till frågor från den som lyssnar, så att de verkligen förstår. Mina elever på Språkintroduktion uppskattar både att få repetera och att få lyssna och ställa frågor. I det här sammanhanget kan det kanske passa att ta upp en annan fråga, den om elever som flyr klassrummet med digital hjälp? Förr satt man kanske och kikade ut genom fönstret, nu kikar man på sin skärm. När inträffar det? Vem störs av det? Hur kan man bemöta/hantera det på ett sätt som utvecklar elevernas hantering av sin digitala vardag? (Jag tänker mig att det handlar om utveckling av självkontroll, viktigt för såväl barn, ungdomar och vuxna.) Kan man se på fenomenet på olika sätt, utifrån de tre perspektiven? 5