Miljöredovisning 1997

Miljöredovisning 1997

Innehåll Miljöredovisning 1997 1 VD Bengt Pettersson Bakgrund 2 Vidgat perspektiv på miljöfrågorna Sammanfattning 4 MoDo och miljön 1997 Omvärlden 6 Omvärldsanalys 8 MoDos miljöpåverkan Miljöpolicy och miljömål 10 Miljöpolicy 11 Miljömål Affärsområdenas miljöarbete 12 MoDo Paper 16 Holmen Paper 18 Iggesund Paperboard 20 MoDo Merchants 21 Iggesund Timber 22 MoDo Skog Övrigt miljöarbete 24 Transporter 26 Kemikalier och avfall 26 Energi Organisation och kontroll 28 Miljöorganisation 29 Krav på leverantörer 30 Kontroll av miljöarbetet 31 Miljörevision Miljöfakta 32 MoDo-koncernen 33 Bruk för bruk 38 Ordlista MoDo Miljöredovisning omfattar hela koncernen. Den bygger i sin faktadel på ett urval av den stora mängd uppgifter som rapporteras till miljömyndigheterna. För de svenska enheterna finns denna rapportering i sin helhet tillgänglig hos såväl myndigheterna som hos MoDo. För enheterna utanför Sverige finns ytterligare miljöfakta tillgängliga hos MoDo. Så är miljöredovisningen disponerad Miljöarbetet under 1997 presenteras i sammanfattad form under rubriken MoDo och miljön samt under respektive affärsområde. För att ge referensramar till de många uppgifterna i miljöredovisningen finns en jämförelse med andra skogsindustriella anläggningar i Sverige, Finland, Kanada och USA. Vi redovisar också uppgifter över de totala utsläppen av vissa ämnen i Sverige samt skogsindustrins och MoDos andelar av dessa utsläpp. Utgångspunkten för denna redovisning är den lista över de viktigaste miljöhoten som Naturvårdsverket i Sverige sammanställt. I slutet av miljöredovisningen finns en faktadel med detaljerad information för varje bruk om råvaror, produktion, energianvändning, utsläpp och avfall för åren 1996 och 1997. Faktasammanställningen utgår från den lista som vi utarbetat tillsammans med övriga svenska företag i branschen med syfte att göra redovisningen av miljöfakta mer enhetlig. I avsnittet Affärsområdenas miljöarbete finns för varje bruk diagram som visar produktion, miljövillkor och utsläpp till vatten och luft samt avfallsmängder. De uppgifter som redovisas i detta avsnitt är de som i stor utsträckning dimensionerar miljöåtgärderna och som oftast tjänar som underlag för en bedömning av miljösituationen. Samma färgkoder För att underlätta läsningen har samma färgkoder genomgående använts i alla uppställningar: Råvaruförbrukning Energiförbrukning Produktion Utsläpp till luft Utsläpp till vatten Avfall Ytterligare information Uppgifter om var ytterligare information kan fås finns i slutet av miljöredovisningen. Företaget 40 Detta är MoDo Ekonomisk sammanfattning Adresser Omslaget: Strömmande vatten, fotograferat av den svenske naturfotografen Jan Töve/N.

Bengt Pettersson, VD och koncernchef Miljöarbete på bred front Vår miljöredovisning har en bred målgrupp. I första hand vänder den sig till aktieägare och anställda men också till en rad andra grupper som har intresse av att veta var MoDo står i miljöhänseende. Miljöredovisningen kan ses både som en faktabok och som en lärobok. För att uppfylla högt ställda krav på saklighet innehåller den många fakta. Dessa behövs för att den fackkunnige skall kunna göra riktiga bedömningar av vårt miljöarbete. Lika viktigt är att till en större publik förmedla bilden av hur vi arbetar med miljöfrågorna. Därför strävar vi efter att göra presentationen av de ofta komplicerade miljösambanden så pedagogisk som möjligt. Ett led i dessa strävanden är ett pågående samarbetsprojekt med andra svenska skogsindustrier om redovisning av miljöfakta. Syftet är att göra de olika uppgifterna jämförbara och lättare att förstå. Endast lönsamma företag kan driva ett effektivt miljöarbete. Av det följer att miljöinsatser inte kan ses isolerade från den övriga verksamheten. De måste också leda till effektivare tillverkningsmetoder och bidra till att produkterna efterfrågas och betalas bättre på marknaden. Under senare år har det i ökad grad efterlysts redovisning av de ekonomiska effekterna av miljöåtgärder. Vad gäller kostnader för miljöinsatser är dessa relativt lätta att fastställa. Däremot är intäkter av miljöåtgärder fortfarande svåra att definiera, trots ambitiösa försök. Det är också viktigt att kunna slå fast vilken miljöpåverkan som är acceptabel för naturen. Detta kräver fortsatt arbete för att utveckla metoder som gör det möjligt att precisera vad vår påverkan faktiskt betyder. Efter 30 års intensivt miljöarbete är nivån på många av våra utsläpp nu sannolikt i närheten av vad som är acceptabelt för naturen. Genom att värdera miljöeffekter av miljöåtgärder har vi börjat se att det också finns en optimal nivå för insatserna. Ytterligare åtgärder kan i helhetsperspektiv göra att miljöbelastningen ökar istället för att minska. Det är också viktigt att notera att MoDos utsläpp nu befinner sig på så låga nivåer att förväntningarna om ytterligare stora reduceringar måste as ned. Möjligheterna att påtagligt minska MoDos miljöpåverkan ligger i att vid investeringar installera mer effektiv miljöteknik. I övrigt arbetar vi med miljöfrågorna på mycket bred front och värderar miljöaspekter i så gott som all verksamhet. Idenna vår sjätte miljöredovisning har vi tagit fasta på önskemålen om tydligare referensramar till de uppgifter vi lämnar. Vi visar därför en sammanställning över vissa utsläpp från olika skogsindustrier i fyra länder. Sådana jämförelser är i grunden vanskliga eftersom alla bruk har olika förutsättningar och egentligen bara kan jämföras med sig själva. Dock anser vi att denna sammanställning har ett värde eftersom den ger en bild av var den svenska skogsindustrin står internationellt. Vi sätter också in vår miljöpåverkan i samhällsperspektiv genom att presentera siffror för totala utsläpp i Sverige tillsammans med den samlade skogsindustrins och MoDos värden. Senast under 1999 planeras alla enheter i MoDo bli certifierade enligt miljöledningssystemet ISO 14001 och samma år vårt skogsbruk enligt skogsbruksstandarden FSC. Detta kommer att ge ytterligare struktur i vårt miljöarbete och bidra till att förbättra och förtydliga miljökommunikationen. 1

Bakgrund Vidgat perspektiv på miljöfrågorna Arbetet med att minska skogsindustrins miljöpåverkan har successivt utvecklats. När miljöarbetet påbörjades för snart 30 år sedan handlade det enbart om att minska brukens utsläpp. Idag omfattar miljöarbetet ett stort antal områden där tillverkningen är en av flera delar. 1969 Skogsindustrins investeringar är kapitalkrävande. Miljardbelopp är inte ovanliga ens för enskilda delar av ett massa- eller pappersbruk. Livslängden på utrustningen är lång, normalt 20 till 30 år eller ännu längre. Detta minskar möjligheterna att snabbt förändra dess inbyggda miljöprestanda. Genom att trimma tillverknings- och reningsutrustning kan anläggningarnas miljöpåverkan i viss mån minskas. Men det är bara vid investeringar i ny processutrustning som de stora miljöstegen kan tas. Detta är en av anledningarna till den stegvisa minskningen av MoDos miljöpåverkan. Inte heller uppstod miljökunskaper eller den utrustning som krävs för att minska utsläppen i ett slag. Utvecklingen har gått successivt. Detta avspeglar sig i att begreppet miljö under åren vidgats vartefter problem efter problem börjat lösas. För många framstår marknadskrafterna som den viktigaste faktorn för att skogsindustrins utsläpp pressats ned till bara en tiondel av vad de en gång var. Men genom att studera utvecklingen noggrannare framgår att det mesta hände redan innan marknaden blev en faktor att räkna med. Den största anledningen till de goda resultaten ligger i miljöskyddslagen och den tekniska utveckling som den initierade. Steg för steg allt mindre utsläpp Miljöskyddslagen 1969 Startpunkten för miljöarbetet i Sverige. Ökad återvinning Avloppsvatten och fiberslam tas i ökad omfattning om hand, återvinns och renas. Forskning och utveckling MoDo har bidragit till utvecklingen på miljöområdet genom nya metoder som syrgasblekning och mer slutna blekerier. Båda metoderna är viktiga steg mot mindre miljöpåverkan. Extern rening börjar installeras Till en början var det relativt enkelt att välja och genomföra miljöåtgärder. Till rimliga kostnader gick det att nå stora förbättringar. Miljön beaktas vid investeringar Investeringar i ny processutrustning innebär lägre miljöpåverkan. Den nya utrustningen har bättre miljöprestanda än den som byts ut. Optimal miljövård är målet Utsläppen från MoDos massabruk ligger idag på cirka tio procent av tidigare nivåer. De ger nu bara svag påverkan på miljön runt anläggningarna. Nya miljöåtgärder måste därför bedömas på ett annat sätt än tidigare. I helhetsperspektiv kan nämligen ytterligare åtgärder ge ökad miljöpåverkan på grund av att de förbrukar resurser som kemikalier, energi, metaller, transporter etc. Miljöpåverkan av åtgärderna kan alltså bli större än den påverkan de är avsedda att minska. Miljöpåverkan Låg rening Hög rening Ju mer reningsutrustning - desto mindre miljöpåverkan. Miljöpåverkan Låg rening Miljöpåverkan av reningsåtgärder Hög rening Ju mer miljöåtgärder - desto mer miljöpåverkan genom åtgärderna själva. Miljöpåverkan Låg rening Total påverkan Hög rening Summan av kurvorna har ett lägsta värde vid den optimala punkten. Drivs miljöåtgärderna för långt ökar den totala miljöpåverkan istället för att minska. Miljöpåverkan Total påverkan Vad naturen tål 0 Reningsgrad i procent 100 Genom forsknings- och utvecklingsarbete är det MoDos strävan att flytta den optimala punkten till en miljömässigt godtagbar nivå. 2

Miljö en del av jobbet Helhetsperspektiv Livscykelanalys. Genom att studera alla moment i den långa kedjan skogsbruktillverkning-användning-återvinning kan den totala miljöpåverkan värderas. Med livscykelanalys ökar möjligheterna att göra prioriteringar som bidrar till att minska våra produkters sammanlagda miljöpåverkan. Skogsbruk. Det är idag lika viktigt att bevara artmångfalden i skogarna som att producera mycket virke. MoDos skogsskötselprogram föreskriver miljöhänsyn vid alla de moment som ingår i skogsbruket. Skogarna brukas med urskogens strukturer och dynamik som förebild. MoDos skogsbruk skall certifieras enligt ISO 14001 och FSC under 1999. Transporter. Under senare år har transporterna blivit allt mer uppmärksammade från miljösynpunkt på grund av att de förbrukar resurser och påverkar miljön negativt genom olika utsläpp. MoDo har genomfört en transportstudie som ger underlag för åtgärder som kan minska miljöpåverkan från transporter av råvaror och produkter. Resursanvändning. För att tillverka papper, karg och trävaror behövs resurser i form av ved, energi och kemikalier. MoDo har en stark strävan att minska den specifika resursanvändningen. Därför är en stor del av forskningsinsatserna inriktade på detta område. Tunnare papper och karg med bibehållen funktion, energisnålare tillverkningsmetoder och transportoptimeringar är exempel på minskad resursanvändning. Kjell Magnusson, skördarförare i Hudiksvall Miljöfrågorna är alltid väldigt nära. Att lämna döda träd, göra högstubbar och ta annan hänsyn sitter i ryggmärgen. I maskinen använder vi bara biologisk hydraulolja. Det var en fantastisk upplevelse att en morgon se en havsörn hämta kvistar till sitt bo från mitt hygge. Återvinning. I MoDos fabriker återvinns energi genom att ta vara på spillvärme. Även kemikalier återvinns och återanvänds. Papper och karg kan återvinnas antingen som fibrer för tillverkning av nytt papper eller som bränsle för energiframställning. Vilket alternativ som är bäst ur miljösynpunkt avgörs från fall till fall. Avfall och restprodukter. MoDo strävar efter att minska mängden avfall. Källsortering tillämpas allt mer. Strävan är att återvinna allt som kan återvinnas och ta vara på så mycket som möjligt av energiinnehållet i avfallet. Farligt avfall tas om hand av auktoriserade företag. Mängden avfall till deponi skall minimeras. Kemikalier. För att tillverka massa och papper krävs kemikalier av olika slag. MoDo arbetar för att ha en så bra bild som möjligt av de kemikalier som används. Innan en kemikalie får användas måste den godkännas av de kemikalieråd som finns vid alla svenska bruk. Strävan är att använda så lite kemikalier som möjligt för en viss funktion. Kurvan varierar med produktionen Vid dagens låga utsläppsnivåer varierar utsläppen med produktionens storlek. 1997 De stora stegens tid är förbi Ju mindre mängd föroreningar det finns i avlopp och rökgaser desto svårare är det att komma åt dem. Dessutom stiger kostnaden per mängd avskiljd förorening. I praktiken är det bara vid större investeringar och moderniseringar som utsläppen kan minskas påtagligt. Filippa Hellgren, blekerioperatör i Husum I mitt arbete ingår att kontrollera skrubbrarna där rökgaserna tvättas. Om de inte fungerar ordentligt, ja då märks det i hela samhället. Vi som kan påverka miljön i våra jobb gör verkligen vad vi kan för att det skall bli så bra som möjligt. 3

Sammanfattning MoDo och miljön 1997 På detta uppslag sammanfattas miljöåret 1997 i MoDo. Större miljöinvesteringar I Husum uppfördes en ny anläggning för lutindunstning som andra etappen i den pågående moderniseringen av bruket. Den miljöhänsyn som byggts in i den nya processutrustningen medför bland annat att utsläppen av svavel till atmosfären och av organiska ämnen till vatten minskas. Även energiförbrukningen minskar kraftigt eftersom den nya anläggningen är mycket energieffektiv. Därutöver innebär moderniseringen en lång rad andra positiva miljöeffekter. kostar investeringen 700 Mkr varav miljödelen uppgår till 140 Mkr. Se också sid 15. I Hallsta byggdes reningsanläggningen för avloppsvatten om och gavs större kapacitet. Det gör att utsläppsvillkoren nu klaras med god marginal. Investeringen kostar cirka 30 Mkr. I Pont Sainte Maxence projekterades en anläggning för biologisk rening av avloppsvatten. Anslag för att bygga anläggningen beviljades. Kostnaden beräknas till cirka 15 Mkr. Den nya reningen innebär att bruket kommer att klara utsläppsvillkoren. Miljöärenden Husum lämnade under 1997 in en ansökan till Koncessionsnämnden för miljöskydd om utökad verksamhet. I ansökan redovisas tekniska lösningar, utsläpp till luft och vatten samt övrig miljöpåverkan. Vid utprovningen av den föreslagna metoden för biologisk rening framkom oväntade resultat. Försöken visade att biologisk rening kan medföra negativa miljöeffekter. Detta principiellt viktiga resultat påverkar inte bara MoDos miljöärenden utan är av allmänt intresse för hela branschen och kräver ytterligare utredning. Wargön sökte tillstånd om ökad produktion av papper och slipmassa. Samtliga miljövillkor kommer att prövas. Överskridanden Vid Pont Sainte Maxence var utsläppen av syreförbrukande ämnen tidvis för höga. Vid Hallsta överskreds villkoren för suspenderade ämnen. Åtgärder vidtogs för att rätta till problemen. Se också sid. 13 och 16. Ansvar för avslutade verksamheter Vid Ströms Bruk har avfall från en nedlagd sulfitfabrik och en nedlagd klorfabrik deponerats. I resterna finns kvicksilver och arsenik. En dialog med länsstyrelsen pågår. Under 1998 kommer en utredning att genomföras där bland annat grundvattnet skall analyseras. Den nedlagda impregneringsplatsen för trä i Robertsfors undersöktes under 1997 i avsikt att fastställa utbredningen av ett arsenikförorenat område. Resultaten skall presenteras för länsstyrelsen under 1998. Kvicksilverhaltigt slam från den nedlagda klorfabriken i Domsjö lagras inom fabriksområdet. MoDos strävan är att finna en lösning som innebär att slammet slutligen kan tas om hand och avlägsnas från fabriksområdet. Försäkringar MoDo samordnar försäkringsskyddet för de producerande enheterna. Det gäller såväl skydd för egendom och avbrottsrisker som för skadeståndskrav som kan framställas mot MoDo avseende allmänt ansvar och produktansvar. Skydd för plötslig och oförutsedd miljöskada finns inbyggd i den globala ansvarsförsäkringen. Skydd mot långsiktig påverkan på miljön har tecknats i en miljöansvarsförsäkring för de svenska bruken samt för Alizay. Utvärdering av försäkringsvillkor för Pont Sainte Maxence och Working pågår. Forskning och utveckling I alla utvecklingsprojekt ingår miljö som en naturlig del. Viktigt är att kunna minska resursförbrukning och olika typer av utsläpp samt att bedöma användningen av kemikalier. MoDo deltar aktivt i branschens gemensamma miljöprojekt. Under 1997 genomfördes projekt inom områdena avfall, kemikalier, närsalter samt miljöeffekter av utsläpp till vatten. I ett gemensamt projekt fastställer Naturvårdsverket och skogsindustrin att dagens miljösituation är betydligt bättre än tidigare. Riktlinjer för att bedöma miljörisker vid låga påverkansnivåer har lagts fast vilket är av stor betydelse för det fortsatta miljöarbetet. Den totala kostnaden för forskning och utveckling i MoDo uppgår till cirka 200 Mkr per år av vilka cirka 60 Mkr bedöms vara miljörelaterade. Avfall I branschen och inom MoDo pågår arbete för att minska mängden avfall till deponi. Idag begränsas detta arbete av att regler saknas för hur askor kan användas som fyllmaterial i vägbankar eller som gödningsmedel på skogs- och jordbruksmark. MoDos uppfattning är att metoder för att minska mängden avfall till deponi och ta tillvara restprodukter bör utvecklas. Metoder för att sprida aska finns, men om kostnaderna står i rimlig proportion till miljönyttan är ännu inte tillräckligt utvärderat. Avfallsskatt Ett förslag till skatt på avfall i Sverige lades fram under 1996. Skatten föreslås börja gälla 1999. Enligt förslaget skall avfallet beskattas med 250 kr per vått avfall till deponi. För MoDos del påverkar förslaget främst slam från brukens reningsanläggningar samt askor från biobränslen. 4

Miljö en del av jobbet Skattens konstruktion innebär att även det vatten som ingår i avfallet beskattas. I många avfallstyper utgör vatten cirka hälften av vikten. För att minska skatteutgifter kommer det att bli lönsamt att, där det är möjligt, elda avfallet i befintliga pannor med olja som stödbränsle. Kostnaden för att driva av ett vatten beräknas till cirka 100 kr. Det finns därmed en risk att den föreslagna avfallsskatten kommer att medföra ökad oljeförbrukning och åtföljande större miljöbelastning. För MoDos del kommer den föreslagna skatten beräknad på 1997 års avfallsmängder att uppgå till cirka 60 Mkr per år. Miljöledning I MoDo finns sedan länge ett eget och väl fungerande miljöledningssystem. Officiella miljöledningssystem har nu börjat införas. Vid början av 1997 certifierades Husum enligt ISO 14001. Senare under året certifierades också MoDo Merchants dotterbolag Svenskt Papper. Alla produktionsenheter samt skogsbruket beräknas vara certifierade enligt ISO 14001 senast under 1999. Skogsbruksstandard MoDo Skog skall certifieras enligt den internationella skogsbruksstandarden FSC senast under 1999. Debatt Debatten om blekning av pappersmassa väcktes åter till liv. Naturskyddsföreningen i Sverige framförde krav om att all massa skall vara TCF (totally chlorine free). Den vanligaste massan idag är ECF (elementary chlorine free) och är blekt med klordioxid istället för klor. MoDo tillverkar såväl TCF- som ECF-massa och anser att dessa massor med dagens teknik är likvärdiga ur miljösynvinkel. Denna uppfattning delas även av ledande forskare inom området skogsindustriell miljöforskning (Naturvårdsverkets rapport 4785). Naturskyddsföreningen presenterade en rapport som beskriver svenska skogsföretags verksamhet i Ryssland. I rapporten konstateras bland annat följande: Miljöstandarden på avverkningar utförda av svenska företag i Ryssland är hög jämfört med ryska avverkningar men lägre än samma företags avverkningar i Sverige De svenska företagen har liten kunskap om vilka naturvärden som är skyddsvärda i de ryska skogarna. Trots dessa brister konstaterar rapporten att det är positivt med de svenska företagens närvaro i Ryssland. Speciellt gäller det de företag som inte bara köper virke utan också har egen verksamhet. De bidrar till sysselsättning, betalar anständiga löner och ger personalen utrustning av svensk standard. På så sätt blir de ett synligt och i flera avseenden positivt inslag i det ryska samhället. Kostnader för miljövård Sedan flera år anger MoDo investeringar och kostnader för miljövård. En del av uppgifterna avser sådana investeringar och kostnader som helt kan definieras som miljöbetingade; reningsanläggningar, miljöärenden samt miljöskatter och miljöavgifter. För de miljöåtgärder som är integrerade i produktionsprocessen måste bedömningar göras om miljöandelens storlek. I sammanställningen nedan anges miljöinvesteringar i två delar: Dels den totala investeringssumman och dels den bedömda delen av denna summa. Miljöinvesteringar utgjorde cirka 10 procent av MoDos totala investeringar under 1997 MoDo Investeringar och kostnader för miljövård Mkr 1997 1996 Miljöinvesteringar 238 205 varav bedömda 160 133 Miljökostnader Driftkostnader 198 229 Kapitalkostnader 215 171 Miljöskatter, -avgifter 77 50 Miljöskuld 10* 6 Övrigt 53 110 553 566 * Pont Sainte Maxence. Reservering av kostnader för bortforsling av läderavfall från tipp för tidigare verksamhet på platsen. Åsa Möller, miljökommunikatör MoDo Paper Örnsköldsvik För mig är det viktigt att se på helheten när det gäller miljöpåverkan. Resurserna måste sättas in där de gör mest nytta. Personligen har jag arbetat mycket med slutningen av blekerierna. Där har MoDo gjort stora framsteg och det tycker jag känns väldigt bra. ANDERS BERGLUND, laboratoriechef Domsjö fabriker Det är stimulerande att alla våra ansträngningar för miljön ger resultat. Närmiljön utanför bruket förbättras stadigt. Fisken trivs i Örnsköldsviksfjärden igen. Det roligaste är nog ändå det miljöengagemang som alla i vår fabrik visar. Det miljöpris som Domsjö fick sporrar till ännu större miljöansträngningar. På bilden sätter Anders ut laxyngel i ett vattendrag uppströms Domsjö. 5

Omvärlden Omvärldsanalys Vi sammanfattar här några av de förändringar i omvärlden som påverkar eller kommer att påverka MoDos verksamhet. Här finns också uppgifter om utsläpp från skogsindustrier i olika länder som ger ett perspektiv på miljöprestanda vid MoDos bruk. Ny lagstiftning i Sverige Miljöbalk förbereds I Sverige pågår arbetet med att samla all miljölagstiftning i en lag miljöbalken. Vissa ändringar jämfört med nuvarande miljölagar har aviserats: Regionala miljödomstolar etableras istället för som hittills, en nationell koncessionsnämnd. Rätten stärks för miljöorganisationer att påverka miljöärenden. Kretsloppsprincipen liksom energi- och resursförbrukning beas. Miljökvalitetsnormer införs. Avfallsfrågorna kommer att drivas hårdare än hittills. Skärpta regler för deponier Kraven för deponier kommer att skärpas avsevärt jämfört med nuvarande praxis. Återvinningskrav på förpackningar EUs förpackningsdirektiv fokuserar på förpackningsavfall och gynnar ensidigt materialåtervinning framför energiåtervinning. Det medför att förpackningars resurs- och miljöbesparande egenskaper hittills inte beaktats. MoDo anser att miljöeffekterna måste bedömas ur helhetsperspektiv och att frågan om materialeller energiåtervinning skall avgöras från fall till fall. EU-krav Krav om tekniknivå för miljöutrustning Ett nytt direktiv anger regler för miljöprövning. I anslutning till direktivet utvecklas normer för tekniska miljökrav. En försiktig bedömning är att de svenska kraven på skogsindustrin redan idag är hårdare än kommande EU-krav. Reglerna för biobränslen kan skärpas Bark och trärester betraktas inom EU som avfall istället för som ett värdefullt bränsle. Att bränna bark likställs därmed med att bränna avfall. EUs regler för avfallsbränning är extremt hårda. Detta kan komma att påverka den svenska satsningen på biobränslen på ett ogynnsamt sätt. Marknadskrav I ökande omfattning ställer kunderna miljökrav på MoDo. Tidigare handlade det om enstaka miljöaspekter. Idag kräver man redovisning av företagets hela miljöstatus. Följande frågor dominerar: Skogsskötsel Resursförbrukning Miljöcertifiering av skogsbruket Livscykelanalyser Utsläpp från tillverkningen Miljömärkning MoDo strävar efter att ge en så allsidig information som möjligt om företagets miljöarbete. MoDo Miljöredovisning är ett exempel på denna strävan. Jämförelse mellan skogsindustrier i olika länder De siffror som beskriver miljöpåverkan från skogsindustriella anläggningar är inte lättolkade. Sedan länge har det därför efterlysts nyckeltal som skulle göra det lättare att jämföra olika bruks miljöstatus med varandra. Sådana jämförelser är dock vanskliga att göra eftersom varje anläggning är unik och i strikt mening bara kan jämföras med sig själv och över tiden. Bedömningar utifrån varje bruks speciella förutsättningar kommer därför även i framtiden att vara den metod som ger den mest rättvisande bilden av ett bruks miljöstatus. För att i någon mån tillfredsställa behovet av ett perspektiv på miljöprestanda vid MoDos anläggningar presenterar vi här tillgängliga data för ett antal massabruk i USA, Kanada, Finland och Sverige. AOX Sulfatmassabruk. kg/ Svavel Sulfatmassabruk. kg/ USA Kanada Finland Sverige USA Kanada Finland Sverige COD Sulfatmassabruk. kg/ USA Kanada Finland Sverige 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0 Husum Iggesund Alizay 7 6 5 4 3 2 1 0 Uppgifter saknas Iggesund Husum Alizay 90 80 70 60 50 40 30 20 10 0 Husum Iggesund Alizay 6

Miljö en del av jobbet Miljömärkning och miljöledning Syftet med de nya miljömärkningssystem som utvecklas är att beakta fler kriterier än vad dagens system gör. Av stor betydelse är att ta hänsyn även till den faktiska miljöpåverkan som sker i naturen. För skogsindustrin kan miljömärkning innebära problem på grund av att kriterierna förändras med korta intervall. Den utrustning som utnyttjas har däremot en livstid på oftast flera decennier. Kostnaderna riskerar därmed att öka genom att processutrustning i värsta fall måste skrivas av i förtid och ersättas med ny för att kunna leva upp till skärpta krav. I juni träffades överenskommelse mellan bland andra svenska skogsföretag, miljöorganisationer, kunder, samer och fackföreningar om en svensk standard enligt den internationella skogsbruksstandarden FSC Forest Stewardship Council. MoDo Skog kommer att certifieras enligt FSC senast under 1999. Miljöledningssystemet ISO 14001 ställer krav på att miljöarbetet organiseras och bedrivs enligt fastställda program med mål att uppnå ständiga förbättringar. MoDo Skog och samtliga produktionsenheter skall certifieras senast under 1999. Krav från miljöorganisationer Miljöorganisationerna följer ständigt MoDos verksamhet. Under de senaste åren har frågorna huvudsakligen handlat om skogsbruk och bevarad artmångfald. Internationella riktlinjer Följande organ arbetar med att harmonisera miljökraven för skogsindustrin i Europa: Nordiska ministerrådet Pariskonventionen (PARCOM) Helsingforskonventionen (HELCOM) Confederation of European Paper Industry (CEPI) I tabellen nedan redovisas ett exempel på vad dessa organisationer föreslår ska gälla fr o m år 2000 i befintliga anläggningar. Riktlinjer för högsta tillåtna utsläpp Blekt sulfatmassa, kg/ COD AOX S NOx Nordiska ministerrådet 3,4 1,0 1,5 PARCOM 50-2,0 2,0 HELCOM 3,4 - - CEPIs förslag till EU 50-70 1,0-1,5 1,0-2,5 4-6 Harri Nissinen, smörjare vid Bravikens Pappersbruk Halva min arbetstid letar jag efter oljeläckage. En trasig slang eller tätning bidrar till att olja hamnar direkt i det vanliga avloppet. Ibland inträffar stora läckor. Då meddelar jag folket på vattenreningen så att de är beredda när oljan kommer. Nu skall vi börja källsortera här i Braviken. Det tycker jag är bra. I tabellerna redovisas utsläppsnivåer för olika bruk samt medianvärden för de olika länderna. MoDos bruk är markerade medan övriga redovisas anonymt. För MoDos bruk redovisas värden för 1997. Övriga värden gäller 1995. För Sverige och Finland ingår så gott som alla bruk medan däremot underlaget från USA och Kanada är ofullständigt. Källa: Ekono/Duoplan, Environmental Performance, Regulations and Technologies in the Pulp and Paper Industry. Svavel Mekaniska massabruk. kg/ USA Kanada Finland Sverige USA Kanada Finland Sverige 1,2 1,0 0,8 0,6 0,4 0,2 0 Uppgifter saknas Hallsta Braviken Working NO X Mekaniska massabruk. kg/ 2,5 2,0 1,5 1,0 0,5 0 Working Hallsta Braviken MoDos bruk Andra bruk Medianvärde för landet Lena Elserth, kontrollant vid miljölaboratoriet, Iggesunds Bruk Bland mina arbetsuppgifter ingår att ta regelbundna prover på vattnet i den biologiska reningsdammen. Hit förs avloppsvattnet från bruket. Det renas med hjälp av mikroorganismer som bryter ned bland annat vedämnen som följer med avloppen. Idag ligger våra utsläpp klart under de tillåtna värdena. 7

Omvärlden MoDos miljöpåverkan På detta uppslag sammanfattar vi vilka olika typer av miljöpåverkan som MoDos svenska enheter ger upphov till. Vi försöker också ge en dimension på denna påverkan genom att sätta in den i branschoch samhällsperspektiv. MoDo använder både förnybara och ändliga råvaror. Ved från skogen är basen men fossila bränslen och kemikalier används vid tillverkningen och vid de transporter som krävs. Både de förnybara och de ändliga resurserna påverkar miljön när de används. De olika typer av miljöpåverkan som redovisas i sammanställningen härinvid utgår från Sveriges Naturvårdsverks aktionsprogram Ett miljöanpassat samhälle från 1993. Dessa typer av miljöpåverkan är relevanta även för övriga delar av Europa. Data är huvudsakligen hämtade från en branschrapport publicerad 1996 och visar värden från 1994. För MoDo redovisas 1997 års värden för de svenska enheterna inklusive transporter i Sverige. Vår bedömning är att det inte skett så stora förändringar mellan dessa år att det förändrar proportionerna i diagrammen. Metallutsläppen är uppskattade värden för 1995. Läs sammanställningen så här: Luftpåverkan Vattenpåverkan Markpåverkan Den svenska skogsindustrins utsläpp. Sverige De totala utsläppen i Sverige av det aktuella ämnet. Skogsindustrin Kort beskrivning av vad som orsakar miljöpåverkan och vad den innebär. Utsläppen från MoDos svenska enheter inklusive transporter i Sverige. MoDo Belastning Det totala belastningen i haven utanför Sverige redovisas i de fall uppgifter finns tillgängliga. I dessa siffror inkluderas utsläpp från andra länder som sprids med vindar och havsströmmar. Luftpåverkan Samhällets och MoDos utsläpp MoDos åtgärder Klimat Den ökande mängden koldioxid och andra växthusgaser i atmosfären är ett hot mot jordens klimat. Koldioxid bildas vid förbränning och nedbrytning av organiskt material. Fossila bränslen tillför atmosfären nya mängder koldioxid. Biobränslen frigör koldioxid som redan ingår i kolatomens kretslopp. Fossil koldioxid Miljoner Sverige 64 Skogsindustrin 3,5 MoDo 0,64 Den koldioxid som årligen tas upp av den växande skogen är större än den totala mängd koldioxid som släpps ut av den svenska skogsindustrin inklusive transporter. MoDo strävar efter att effektivisera energianvändningen och utnyttja biobränslen i så stor utsträckning som möjligt. Uttunnat ozonskikt Freoner och liknande ämnen som kommit fria bidrar till att tunna ut det skyddande ozonskiktet runt jorden. Freoner (CFC) finns fortfarande kvar som köldmedium i vissa anläggningar. Avvecklingen av ämnen som bryter ned ozon har gått snabbt i Sverige och regleras av internationella åtaganden och av svenska lagar. Ingen ny utrustning med freoner installeras. Avveckling pågår enligt uppgjorda planer. Haloner har redan avvecklats. Marknära ozon Marknära ozon skadar bland annat växter. Det bildas genom reaktioner mellan flyktiga organiska ämnen, kväveoxider och solljus. Flyktiga organiska ämnen uppstår vid dålig förbränning i pannor och motorer. De avges också naturligt i skogarna. Flyktiga organiska ämnen 1 000- Sverige 495 Skogsindustrin 56* MoDo Uppgift saknas Naturligt läckage från svenska skogar uppgår till cirka 3800 per år och ingår ej i diagrammet. *Beräknat värde Så effektiv förbränning som möjligt i pannor och motorer. Det går inte att förhindra att flyktiga organiska ämnen läcker från skogsmarken eller från ved som hanteras. 8

Vattenpåverkan Samhällets och MoDos utsläpp MoDos åtgärder Övergödning Sjöar och vattendrag blir allt mer näringsrika vilket skapar obalans i naturen. De viktigaste orsakerna är läckage från jordbruks- och skogsmark samt näringshaltiga avlopp från samhällen och industrier. Också kväveoxider från förbränning bidrar. Kväve 1 000- Skogsindustrin 15,2* MoDo 0,6** Sverige 132 *Inkl. läckage från skogsbruk Fosfor 1 000- Skogsindustrin 0,55* MoDo 0,07** Sverige 4,3 Belastning på Östersjön 1 410 Belastning på Östersjön 52,3 **Exkl läckage från skogsbruk MoDos skogsbruk anpassas för att orsaka så litet näringsläckage som möjligt genom snabb återbeskogning, skonsam markberedning och skyddszoner mot vattendrag. Industriernas reningsanläggningar görs effektivare. Transporter optimeras för att minska utsläppen av kväveoxider. Syretäring Organiska ämnen som läcker från mark eller som släpps ut från samhälle och industrier förbrukar syre vid nedbrytning. Låg syrehalt i vattnet påverkar djur och växter negativt. COD 1 000- Skogsindustrin 350 MoDo 51,6 Sverige 4 100 Interna åtgärder i processerna och effektiva reningsmetoder. Organiska miljögifter De miljögifter som kopplats samman med skogsindustrin har varit högklorerat organiskt material. Kan orsaka svåra skador på djur och människor. Högklorerat organiskt material bildas inte i dagens moderna massaprocesser. MoDo upphörde med klorgasblekning 1993. Ny blekteknik som medger ökad slutning av avloppsvattnet har införts. Avlutar bränns vid hög temperatur. Metallutsläpp Skogsindustrin bidrar till metallutsläpp genom de metaller som naturligt finns i veden och som frigörs i processen. Tungmetaller riskerar att anrikas i näringskedjorna med negativa effekter som följd. Bly Ton Skogsindustrin 4,0* MoDo Uppgift saknas Sverige 44,6 Kadmium Ton Skogsindustrin 0,6* MoDo Uppgift saknas Sverige 2,6 Omfattande studier visar att utsläppen av metaller till vattenområdena utanför bruken inte förväntas ge några negativa effekter på miljön. Kemikalieslam deponeras på godkänt sätt eller behandlas av SAKAB. Belastning på hav runtom Sverige 2 900 Belastning på hav runtom Sverige 135 *Bedömt värde Markpåverkan Samhällets och MoDos utsläpp MoDos åtgärder Försurning av mark och vatten Vid förbränning i pannor och motorer bildas kväveoxider och svaveldioxid. Dessa ämnen försurar mark och vatten vilket bidrar till bland annat artutarmning och urlakning av metaller. Kväveoxider 1 000- Sverige 393 Skogsindustrin 28,6 MoDo 4,1 Svaveldioxid 1 000- Sverige 97 Skogsindustrin 15,7 MoDo 3,0 MoDo strävar efter att använda så stor andel biobränslen som möjligt. Endast fossila bränslen med låg svavelhalt används i processen. Rökgasreningen har effektiviserats.transporterna optimeras för att minska det totala transportarbetet. Avfall och miljöfarliga restprodukter Avfall som inte kan återanvändas eller utnyttjas för energiframställning måste deponeras. Från skogsindustrin handlar det om till exempel aska och kemikalieslam. Farligt avfall består huvudsakligen av spilloljor. Jämförande statistik finns inte tillgänglig. Källsortering och återvinning tillämpas i stor utsträckning vid alla MoDos anläggningar. Försök med att återföra aska till skogsmark pågår. I alla skogsmaskiner som används av MoDo och i viss fabriksutrustning används biologiskt nedbrytbara hydrauloljor. Användning av mark och vatten Det moderna samhället påverkar mark och vatten genom städer, vägar, järnvägar, industrier samt jord- och skogsbruk. Naturen omvandlas för att passa samhällets behov. MoDo äger cirka fyra procent av den produktiva skogsmarksarealen i Sverige. För att täcka MoDos behov av virke påverkas cirka tio procent av Sveriges produktiva skogsmarksareal. MoDos skogsskötselprogram uppfyller FSCs krav och har som mål att skapa förutsättningar för alla arter att fortleva långsiktigt i skogslandskapet. Cirka tio procent av den produktiva skogsmarksarealen undantas skogsbruk. 9

Miljöpolicy Miljöpolicy Miljöfrågorna griper över hela koncernen. För MoDos fortsatta utveckling är det nödvändigt att ta stor hänsyn till de krav som miljön ställer. Miljövårdsarbete MoDos skogar och skogsbruk skall skötas med sikte på hög och uthållig virkesproduktion under iakttagande av största möjliga miljöhänsyn. Skogsbruket skall bedrivas så att viktiga ekologiska processer vidmakthålls. De metoder som används skall säkerställa biologisk mångfald. Produkter MoDos verksamhet skall bedrivas så att miljön skyddas, råvaror och energi används på ett effektivt sätt och så att en hållbar utveckling främjas. Våra insatser skall styras av en sammanvägning av vad som är tekniskt möjligt, ekonomiskt rimligt och ekologiskt motiverat. Detta innebär att vårt miljöarbete skall präglas av helhetssyn och bedrivas med mål att uppnå ständiga förbättringar. För att säkerställa en god miljöstandard görs miljörevision av MoDos verksamheter. För att skapa handlingsfrihet skall det vara vår strävan att klara de av myndigheterna fastställda kraven med god marginal. Miljöåtgärder medför kostnader. För god miljövård krävs god lönsamhet. Detta förutsätter tillverkning av produkter som kan konkurrera på världsmarknaden. Ansvar Koncernledningen och affärsområdescheferna har jämte koncernstyrelsen ett övergripande ansvar för miljöfrågorna. Huvudansvaret för det löpande miljövårdsarbetet ligger hos platscheferna för industrienheterna och hos motsvarande chefer för övriga verksamheter. Inför större beslut i miljöfrågor som berör MoDos verksamhet skall platschef eller motsvarande chef samråda med koncernens miljöchef. Ansvarsfördelningen för MoDos olika verksamheter skall vara klart definierad och skriftligt fastställd. Vår personal skall visa ett personligt ansvar för miljön i det dagliga arbetet och följa givna instruktioner och rutiner. Risker för störningar och haverier som kan påverka miljön skall rapporteras så att förebyggande åtgärder kan vidtagas. Vid allvarliga störningar eller haverier som kan skada miljön skall miljön prioriteras före produktionen. Skogsbruk Våra produkter skall vara ofarliga för människor och miljö. Krav på funktion och miljö skall beaktas i ett helhetsperspektiv. MoDo skall låta marknadens behov styra utvecklingen av nya produkter. Marknadsföring Marknadsföring med miljöargument skall grundas på fakta och helhetssyn. Utveckling MoDo skall ha en långsiktig miljöplanering och följa utvecklingen av miljöfrågorna inom sina verksamhetsområden. Vid investeringar i samband med nyanläggning, modernisering och ombyggnad skall möjligheterna att kombinera effektiv produktion med effektiv miljövård tas tillvara. Metoder, processer och produkter, som innebär en mindre belastning på miljön, skall prioriteras framför i övrigt likvärdiga alternativ. Nya rön från forskning och utveckling skall beaktas så att miljöskyddande åtgärder vidtas med största möjliga effektivitet. MoDo skall äga goda kunskaper om effekterna i miljön av koncernens verksamhet och om åtgärder för att minska icke önskad miljöpåverkan. MoDo skall fortsätta att genom eget arbete och medverkan i samarbetsprojekt bidra till utvecklingen på miljöområdet. Inköp och krav på leverantörer Miljöaspekterna skall beaktas vid inköp av varor och tjänster. MoDos miljökrav skall uppfyllas. Information Vår attityd skall kännetecknas av öppenhet och saklighet. Vår personal, kunder och övriga intressenter skall allsidigt informeras om miljöfrågor. Bengt Pettersson VD och koncernchef 10

Miljömål Övergripande miljömål i MoDo Naturligt förekommande växter och djur skall ges förutsättningar att fortleva långsiktigt i skogslandskapet. Tillverkningens miljöpåverkan skall vara så låg som möjligt. Vid investeringar och ombyggnader skall strävan vara att installera teknik som innebär lägre total miljöpåverkan. Den specifika resursanvändningen skall minskas genom att tillvarata nya forskningsrön och genom att vara så effektiv som möjligt. Mängden avfall skall minskas genom källsortering samt återvinning och återanvändning. Transporternas miljöpåverkan skall minskas genom samarbete som minskar det totala transportarbetet och genom att ställa miljökrav vid inköp av transporttjänster. Miljöledningssystemet ISO 14001 skall införas på samtliga MoDos enheter senast under 1999. MoDo Skog skall certifieras enligt skogsbruksstandarden FSC senast under 1999. Flera av de miljömål vi anger är medvetet allmänt formulerade. De uttrycker koncernens viljeinriktning kring vilken miljöarbetet praktiskt skall bedrivas. Att göra dem mer konkreta är svårt. Miljömyndigheternas specifika miljövillkor som gäller för alla våra industrienheter anger mycket låga utsläppsnivåer. Marginalerna mellan vad miljövillkoren kräver och vad tekniken kan prestera är därför oftast så snäva att det inte finns utrymme för utfästelser om ännu lägre nivåer. Miljöarbete med tydlig färdriktning Miljöpolicyn är basen för miljöarbetet i MoDo. Med hjälp av övergripande miljömål och miljöledningssystem drivs miljöarbetet i riktning mot hållbar utveckling. FN-konferensen i Rio uttalade att de behov som dagens människor har skall tillgodoses utan att riskera kommande generationers förmåga att klara sina behov. Den svenska regeringen uttalade 1991 i en proposition: Skogsindustrins utsläpp skall till början av 2000-talet minskas till en sådan nivå att miljön inte märkbart påverkas. Hållbar utveckling Miljöledningssystem Övergripande miljömål Miljöpolicy Begreppet hållbar utveckling har använts flitigt i internationella sammanhang sedan slutet av 80-talet. Hållbar utveckling är en vision. Liksom alla visioner har den sitt stora värde genom att ange kursen för miljöarbetet och samhällsutvecklingen. 11

Affärsområdenas miljöarbete MoDo Paper Alla fabriker inom MoDo Paper skall certifieras enligt ISO 14001 före halvårsskiftet 1999. Husum Moderniseringen av bruket fortsatte. En ny indunstningsanläggning togs i drift och den nya vedhanteringen trimmades. En utförligare beskrivning av miljöåtgärder i samband med ombyggnaden av bruket finns på sidan 15. Ansökan om tillstånd för att höja Husums kapacitet till 8000 massa per år inlämnades till Koncessionsnämnden för miljöskydd. Beslut i frågan väntas under senare delen av 1998. För att kunna beskriva miljökonsekvenserna av den planerade utbyggnaden genomfördes omfattande miljöundersökningar. Bland annat kontrollerades vattenkvaliteten i havet utanför fabriken. Av undersökningen framgår att hälsan hos abborre, mätt som leverstatus och könsmognad inte avviker mellan fisk som fångats utanför bruket och i referensområden på andra platser längs kusten. Även bottensediment och vegetation studerades. En svag påverkan av brukets utsläpp konstaterades. I områden som tidigare påverkats under lång tid håller förhållandena på att återgå till ett naturligt tillstånd. Mängden farligt avfall ökade pga borttransport av spillolja som uppsamlats i flera år. Gunnar Modig, Husum, gör underhåll på den mätutrustning som kontrollerar rökgaserna från en av brukets pannor. Domsjö Under 1996 kompletterades den biologiska avloppsreningen med ett aktivslamsteg och en slutsedimentering. Erfarenheterna av ett års drift är mycket positiva. Nedbrytningen av biologiskt material mätt som BOD7 är nu 99,7 procent. Utsläppen av suspenderade ämnen har minskat med ca 90 procent. Ombyggnader i kokeriet bidrog till att de totala utsläppen av syreförbrukande ämnen från fabriken, mätt som BOD7, minskade med cirka 20 procent jämfört med året innan. Vid utgången av 1997 inlämnades utredningar till Koncessionsnämnden för miljöskydd. De goda resultaten av de miljöåtgärder som genomförts gör att bolaget kan föreslå en skärpning av utsläppsvillkoren jämfört med tidigare. En metod utvecklades som gör det möjligt att upparbeta bioslam och barkaska till jordförbättringsmedel. Minskade mängder fast avfall och förbättrad källsortering är prioriterade områden i det fortsatta miljöarbetet vid bruket. Domsjö sulfitfabrik tilldelades Örnsköldsviks miljöpris 1997 för de miljöinsatser som gjorts under senare år. Silverdalen Förbättrad utrustning för rening av smethaltigt avloppsvatten medförde att de redan tidigare låga utsläppen av suspenderat material minskade ytterligare. Övriga utsläpp till vatten ligger långt under de nivåer som anges i miljötillstånden. Tillsammans med ett externt företag inleddes arbetet med att optimera driften av fastbränslepannan och därmed minska utsläppen till luft. Brukets kylanläggningar började byggas om för att göra det möjligt att använda miljöanpassat köldmedium. Mängden farligt avfall ökade pga rengöring av oljecistern som inte längre används. Alizay Stora ansträngningar görs för att minska utsläppen av luktande ämnen. Sedan länge finns en anläggning för att ta hand om koncentrerade luktande gaser. Systemet förbättras kontinuerligt bland annat genom att allt fler diffusa luktkällor ansluts. Under de senaste tre åren har antalet uppsamlingspunkter fördubblats. Nya lösningar testas också för de delar av bruket som inte är möjliga att ansluta till luktdestruktionssystemet. Alizays utsläpp till vatten är låga tack vare en effektiv reningsanläggning. 12

Bland annat provas olika typer av kemikalier för att redan vid källan kunna minska mängden luktande ämnen. Brukets utsläpp till vatten är mycket låga jämfört med liknande anläggningar. Detta beror på den effektiva processen som naturligt ger låga utsläpp och på hög verkningsgrad i reningsanläggningen. I ett brett upplagt projekt som omfattar alla anställda ingår att minska energioch vattenförbrukningen samt mängden avfall. Projektet har gett positiva resultat inom flera områden. Bland annat har mängden fibrer i avloppen från massatvätt och blekeri minskat. Vattensystemen har slutits ytterligare. Bark har i ökad omfattning tagits tillvara som bränsle och ersatt naturgas. Därutöver har även elproduktionen blivit effektivare. Pont Sainte Maxence Ett projekt påbörjades för att minska brukets utsläpp av syreförbrukande ämnen. Den nuvarande vattenreningen kompletteras med biologisk rening. Detta kommer att minska utsläppen av syreförbrukande ämnen med 90 procent, mätt som BOD, och med 65 procent, mätt som COD. Den nya avloppsreningen beräknas kunna tas i drift i början av 1999. Två alternativ studeras för att ersätta den högsvavliga oljan med naturgas i brukets ångpannor. Arbetet fortsatte med att avlägsna det läderavfall som deponerats av ett tidigare företag i anslutning till fabriksområdet. Avfallet innebär ingen akut miljörisk. Olika alternativ, bland annat bränning, studeras i samråd med lokala miljömyndigheter. Slam från avloppsvattenreningen har sedan länge använts som gödningsmedel av jordbrukare i området. Eftersom den ombyggda reningsanläggningen kommer att förändra slammets sammansättning förbereds ansökan till myndigheterna om tillstånd att använda det nya slammet. Överskridanden Pont Sainte Maxence: Utsläppen av syreförbrukande ämnen, mätt som BOD översteg miljövillkoren. Husum Råvara: Barr- och lövved Process: Sulfatmassa- och papperstillverkning Produkter: Finpapper för kontor och trycksaker. Förpackningspapper. Massa för avsalu Varumärken: DataCopy, MoDo Liner, MoDo Laser, MoDo Birch, MoDo Kraft Produktion, 1 000-tal Miljöinvesteringar Papper Avsalumassa och -kostnader, Mkr: Investeringar 143 (94) 485 456 401 varav bedömda 118 (74) Drift, kapital, övrigt 245 (305) Utsläpp till luft Svavel /dygn 3 3 2,2 Avfall Vått, deponerat, /dygn 400 1 327 216 Kväveoxider /dygn Utsläpp till vatten COD /dygn AOX kg/ 125 215 202 217 100 1,8 1,5 Tillstånd 105 68 68 Örnsköldsvik Gideälven Miljörevision: Genomförd Planeras Mättes ej 2,2 Anläggningen är belägen på en halvö i Bottenhavet. Vattenomsättningen i recipienten är god. Utförda undersökningar visar på en fortgående förbättring av tillståndet för djurlivet på bottnarna runt fabriken. Fiskeundersökningar visar att fiskbeståndens sammansättning numera liknar den naturliga. 169 3 kg Husum Bottenhavet Farligt, /dygn 0,63 2,8 0,3 0,005 1996 97 2000 0,2 3,0 Tillstånd 1,56 0,10 Domsjö Råvara: Barrved Process: Sulfitmassatillverkning Produkter: Sulfitmassa för avsalu som pappersmassa och dissolvingmassa Varumärken: MoDo Crown Produktion, 1 000-tal Avsalumassa (inkl. dissolving) Miljöinvesteringar och -kostnader, Mkr: Investeringar 0,4 (3) varav bedömda 0 (8) Drift, kapital, övrigt 21 (30) Miljörevision: Genomförd Planeras Utsläpp till vatten BOD 7 /dygn AOX kg/ 125 261 12,5 1997 2000 Örnsköldsviksfjärden har låg vattenomsättning. Utsläppen av suspenderade och syreförbrukande ämnen har minskat med 90 procent sedan 1972. Syremättnaden är idag cirka 90 procent. Vid ogynnsamma förhållanden kan den gå ner till 60 70 procent i delar av fjärden. Bottnar som tidigare saknade bottenfauna har delvis återkoloniserats. Havsöring och lax vandrar åter upp i Moälven. Avfall Vått, deponerat, /dygn 400 1 99 194 Utsläpp till luft Svavel /dygn 0,9 166 3 3 0,6 68 Kväveoxider /dygn 2,0 1,3 Moälven 0,8 Tillstånd 9,5 4,6 77 3,5 Domsjö 3 kg Örnsköldsvik 2,4 Bottenhavet Farligt, /dygn 1,1 0,0005 0,0005 0,0005 13

Affärsområdenas miljöarbete Silverdalen Råvara: Sulfatmassa, finpapper Process: Papperstillverkning, bestrykning av papper Produkter: Bestruket finpapper Varumärken: Silverblade Produktion, 1 000-tal Papper 126 Miljöinvesteringar och -kostnader, Mkr: Investeringar 3 (0,1) varav bedömda 0 (0) Drift, kapital, övrigt Miljörevision: Genomförd Planeras 3 (2,5) 1997 2000 Utsläpp till luft Svavel /dygn Kväveoxider /dygn 3 3 0,003 85 Utsläpp till vatten BOD 7 /dygn AOX kg/ 25 109 0,002 0,007 Tillstånd 0,3 0,28 0,04 0,03 Silverdalen Silverån Hultsfred Mättes ej Ingen blekning 0,07 Valdemarsvik Oskarshamn 0,10 Silverån har sommartid ett mycket lågt flöde och är därmed känslig för vattenföroreningar. Jämfört med liknande anläggningar är Silverdalens miljösituation mycket bra. Vattenkvaliteten i Silverån utvecklas positivt. Alizay Råvara: Lövved, sulfatmassa Process: Sulfatmassa- och finpapperstillverkning Produkter: Finpapper för kontor och trycksaker. Massa för avsalu Varumärken: DataCopy, MoDo Laser, MoDo Form Produktion, 1 000-tal Papper Avsalumassa Papper tillverkades ej år 1990 Utsläpp till luft Svavel /dygn Kväveoxider /dygn 3 3 Utsläpp till vatten COD /dygn AOX kg/ 25 201 2,0 14,1 216 107 0,8 1,0 Tillstånd 20 13,7 142 233 15,5 Alizay Evreux Miljöinvesteringar och -kostnader, Mkr: Investeringar 5,1 (7) varav bedömda 4,2 (2,5) Drift, kapital, övrigt 44 (34) Miljörevision: Genomförd Planeras 2,4 0,7 kg 0,53 1,4 1,8 0,11 0,11 Alizay Till Paris Seine 1995 1999 FRANKRIKE Avloppsvattnet leds till floden Seine, som passerar ett antal stora städer och industriområden vilka påverkar den. Under senare år har vattenkvaliteten förbättrats väsentligt på grund av minskade utsläpp från samhällen och industrier, bland annat från Alizay. Pont Sainte Maxence Råvara: Sulfatmassa Process: Papperstillverkning Produkter: Finpapper för kontor. Specialpapper Varumärken: DataCopy Colour, Senlis, Nordic Produktion, 1 000-tal Miljöinvesteringar Papper och -kostnader, Mkr: Investeringar 0 (0,2) varav bedömda 0 (0,2) 122 107 118 Drift, kapital, övrigt 15 (7) Utsläpp till luft Svavel /dygn 3 3 2,6 2,7 2,5 Kväveoxider /dygn Mättes ej Utsläpp till vatten COD /dygn AOX kg/ 25 1,4 Tillstånd 2,3 2,4 2,5 Beauvais Pont Sainte Maxence Paris Miljörevision: Genomförd Planeras 0,53 Ingen blekning 0,55 1990 1995 1996 Oise Compiegne Seine 1995 1999 FRANKRIKE Avloppsvattnet från pappersbruket leds till floden Oise. Floden påverkas av utsläpp från samhällen, jordbruk och industrier i de områden den flyter igenom. Vattnets innehåll av gödningsämnen är förhållandevis högt. Brukets avloppsvatten motsvarar 0,1 procent av flodens normala flöde. Avfall Vått, deponerat, /dygn 60 1 Farligt, /dygn Avfall Vått, deponerat, /dygn 60 55 Farligt, /dygn Avfall Vått, deponerat, /dygn 60 Farligt, /dygn 0,61 16 12,6 11,6 0,02 0,03 23 10 0,03 18 0 0 0 14

Ombyggnad minskar Husums miljöpåverkan I Husum pågår sedan ett par år en omfattande modernisering och upprustning av bruket. Projektet är ett bra exempel på att investeringar i ny utrustning samtidigt innebär bättre miljöprestanda. Ombyggnaden av Husum inleddes 1995. Året därpå togs en ny vedhantering i drift och under 1997 startades en ny anläggning för indunstning. Det finns planer på att också bygga ett nytt kokeri. Syftet med ombyggnaderna är att stärka brukets internationella konkurrenskraft. Integrerade miljöåtgärder Vid alla de nyinvesteringar och ombyggnader som görs i MoDos anläggningar ingår miljöfrågorna som en naturlig del av projekten. Genom att på detta sätt integrera miljöaspekterna redan då anläggningarna projekteras lägger man en bra grund för goda miljöprestanda. Därtill har ny teknisk utrustning bättre miljöprestanda än gammal utrustning tack vare den snabba utvecklingen inom området miljöteknik. Det nya Husum kommer att bli en av marknadens största och mest effektiva anläggningar. Också ur miljösynpunkt kommer bruket att bli avsevärt bättre genom de många miljöförbättrande åtgärder som ingår. De effekter som redovisas nedan är bara ett urval av alla de positiva miljökonsekvenser som ombyggnaden av bruket medför. Positiva miljöeffekter av ombyggnaden: Minskade utsläpp till luft Minskad oljeanvändning och lägre utsläpp från mesaugnen minskar utsläppen av svavel, stoft och fossil koldioxid kraftigt. Minskad vattenförbrukning Förbrukningen av vatten för spolning av ved har halverats. Huvuddelen av vattnet går i ett slutet system. Kraftigt minskad oljeförbrukning Ökad energieffektivitet och mer bark samt returlutar med högre bränslevärde gör att oljeförbrukningen för ångtillverkning minskar med 75 procent eller 200 m 3 per år. Mindre utsläpp av organiskt material Renare kondensat och minskade utsläpp från bland annat sileriet minskar utsläppen av organiskt material (COD) med 4 6 kg per massa. Minskade svavelutsläpp Den ökade torrhalten hos returlutarna minskar utsläppen av svavel från sodapannorna till mycket låga nivåer. Ökat bränslevärde Högre torrhalt hos de returlutar som bränns ger dem högre bränslevärde. Minskad risk för spill Uppsamlingssystem för spill minskar riskerna för tillfälliga utsläpp vid driftstörningar. Mer biobränsle Bättre barkning ger mer biobränsle. Foto: Per Ågren 15

Affärsområdenas miljöarbete Holmen Paper Miljöledningssystemet ISO 14001 skall införas vid Holmen Papers bruk senast under 1999. Braviken Avloppsvattenreningen byggdes om till ny teknik i samband med utbyggnaden av bruket 1996. Utsläppen underskred villkoren med god marginal och ligger nu på samma nivåer som före utbyggnaden trots att produktionen har ökat med 50 procent. Villkoret för utsläpp av kväveoxider sänktes med 20 procent till jämförelsevis mycket låg nivå. Det nya villkoret klarades med hjälp av olika åtgärder. Oljeförbrukningen vid bruket ökade men tack vare den effektiva reningsutrustningen minskade utsläppet av svaveldioxid avsevärt jämfört med året innan. Braviken har tillstånd att elda externt anskaffat träbränsle i barkpannan. Därför har även återvinningsflis från bland annat rivningsvirke eldats. I november meddelade dock tillsynsmyndigheten att tillståndet enligt deras tolkning inte omfattar sådant bränsle. Fortsatt eldning av återvinningsflis är möjlig först efter förnyad prövning av Koncessionsnämnden för miljöskydd. Studier och försök påbörjades med syfte att kunna återanvända askan från barkpannan för till exempel vägbyggnad och därmed minska avfallsvolymen. Några miljömål 1998 Förbrukningen av kemikalier vid vattenreningen skall minskas med 10 procent. Alla anställda skall utbildas i miljöfrågor. Hallsta Beslut fattades under våren om att bygga ut den biologiska delen av avloppsvattenreningen till en kostnad av cirka 30 Mkr. Efter mycket kort byggtid togs en ny luftningsbassäng i drift i slutet av november. Luftningsbassängernas volym ökade därmed från 15 000 m 3 till 400 m 3, vilket förbättrade reningseffekten betydligt. Tidigare under året medförde driftstörningar samt höga temperaturer i avloppsvattnen under sommaren att det var svårt att hålla utsläppen inom tillåtna ramar. Trots intensivt arbete för att rätta till problemen överskred utsläppet av suspenderade ämnen villkoret för helåret. Koncessionsnämnden för miljöskydd meddelade under året nya villkor för ångpannornas utsläpp av bland annat kväveoxider. Några av villkoren i beslutet har av formella och tekniska skäl överklagats till regeringen. I april genomfördes intern miljörevision. Den visade att miljöfrågorna i huvudsak hanteras på ett bra sätt men att det finns möjligheter till förbättringar. Några miljömål 1998 Utsläppen till vatten skall minskas till minst 10 procent under villkorsvärdena. Stoftutsläppen från barkpannan skall minskas med minst 50 procent. Wargön Utsläppen till vatten minskade avsevärt främst beroende på bättre och stabilare rening. Pappersmaskinen utrustades med en s k skopress som bland annat minskar ångförbrukningen per papper. För att minska utsläppet av svaveldioxid då reningsslam eldas började bikarbonat doseras i pannan. Detta minskar i viss mån också utsläppen av kväveoxider. I april inlämnades ansökan till Koncessionsnämnden för miljöskydd om att öka pappersproduktionen från 115 000 till 1500 per år och slipmassaproduktionen från 35 000 till 45 000 per år. Beslut väntas under första halvåret 1998. Intern miljörevision genomfördes i oktober. Resultatet var i stort positivt även om en del brister påpekades. Hallstas nya luftningsbassäng höjer reningseffekten betydligt. Avloppsvattnen syresätts via rör i bassängens botten vilket sätter igång nedbrytningen av organiskt material. Kaj Åhsberg var projektansvarig för bassängbygget. Foto: Gerhard Andersson Några miljömål 1998 Den kemiska fällningen skall fungera utan driftstörningar. ISO 14001 skall införas. Överskridanden Hallsta: Utsläppen av suspenderade ämnen överskred tillåtet värde med drygt 10 procent. 16

Braviken Råvara: Granved, returpapper Process: Tillverkning av TMP- och DIP-massa samt papper Produkter: Tidningspapper, telefonkatalogpapper Varumärken: Holmen News, Holmen News Pink, Holmen Directory White, Holmen Directory Yellow Produktion, 1 000-tal Papper 412 637 Utsläpp till luft Svavel /dygn 0,5 1 Kväveoxider /dygn Utsläpp till vatten COD /dygn AOX kg/ 40 0,17 531 Tillstånd 0,11 0,10 Tillstånd 0,07 0,05 Tillstånd 6,5 2,2 3,6 2,6 Miljöinvesteringar och -kostnader, Mkr: Investeringar 5 (69) varav bedömda 2,7 (41) Drift, kapital, övrigt 48 (42) Miljörevision: Genomförd Planeras 1996 1999 0,44 0,38 0,42 Ingen blekning med klorkemikalier Hallsta Råvara: Granved, returpapper Process: Tillverkning av TMP-, slip- och DIP-massa samt papper. Produkter: Tidnings-, MF-journal-, SC-journalpapper. Varumärken: Holmen News, Holmen SuperNews, Holmen Ultra Bright, Holmen Lux, SCANMAG, ECO m fl. Produktion, 1 000-tal Papper 504 602 Utsläpp till luft Svavel /dygn 0,5 1 0,44 0,39 0,63 0,22 Kväveoxider /dygn Utsläpp till vatten COD /dygn AOX kg/ 40 14,1 587 Tillstånd 12 11,8 12,1 Miljöinvesteringar och -kostnader, Mkr: Investeringar 41 (10) varav bedömda 3,8 (2) Drift, kapital, övrigt 65 (61) Miljörevision: Genomförd Planeras 0,48 1997 2000 0,56 Ingen blekning med klorkemikalier Wargön Råvara: Granved, otryckt returpapper Process: Tillverkning av sulfit-, slip- och returpappersmassa samt papper Produkter: Bestruket journalpapper, sulfitmassa Varumärken: SCANGLOSS, SCANMATT, SCANPLUS Produktion, 1 000-tal Papper Avsalumassa Utsläpp till luft Svavel /dygn 0,5 1 0,46 0,41 0,39 Kväveoxider /dygn 0,26 0,28 0,23 Utsläpp till vatten COD /dygn AOX kg/ 40 9 33 100 6 104 3,5 Tillstånd 33 20,5 110 16,4 Miljöinvesteringar och -kostnader, Mkr: Investeringar 0,8 (4) varav bedömda 0,3 (3) Drift, kapital, övrigt 38 (23) Miljörevision: Genomförd Planeras 1997 2000 Ingen blekning med klorkemikalier Bråviken Edeboviken Vänersborg Vänern Norrköping Bravikens Pappersbruk Hallsta Pappersbruk Väddö Trollhättan Göta älv Wargöns Bruk Vattenkvaliteten i inre Bråviken bestäms främst av Motala Ström. Braviken svarar för bara några procent av belastningen av syreförbrukande ämnen samt fosfor och kväve. Syremättnaden har förbättrats avsevärt sedan 1970 och är nu oftast över 90 procent. Fosforhalten är cirka 0,04 mg per liter och kvävehalten cirka 0,7 mg per liter. Bottenfaunan är artfattig. Brukets avlopp är det huvudsakliga tillflödet till Edeboviken under stora delar av året. Syremättnaden är 88 procent, vilket är nära den naturliga nivån. Halten fosfor i ytvattnet har sedan 1970 minskat från 0,06 till 0,02 mg per liter. Kvävehalten har minskat från 0,7 till 0,4 mg per liter. Bottnarna har en nästan naturlig fauna. Vattenkvaliteten i Göta älv bestäms av främst Vänern. Brukets utsläpp av syreförbrukande ämnen och fosfor utgör bara några procent av belastningen. För kväve ännu mindre. Halten syreförbrukande ämnen i älven har minskat till nivån vid 1900-talets början. Fosforhalten har minskat till cirka 0,02 mg per liter. Kvävehalten är cirka 0,9 mg per liter, vilket är högt. Avfall Vått, deponerat, /dygn 200 2 165 135 44 Farligt, /dygn 0,32 0,44 0,69 Avfall Vått, deponerat, /dygn 200 2 79 85 70 Farligt, /dygn 1,07 0,42 0,29 Avfall Vått, deponerat, /dygn 200 205 55 60 Farligt, /dygn 2 0,2,19 0,07 17

Affärsområdenas miljöarbete Iggesund Paperboard Miljöledningssystemet ISO 14001 skall införas på samtliga bruk inom Iggesund Paperboard senast under 1999. Övergripande miljömål har fastställts och kommer att integreras i verksamheten när miljöledningssystemet införs. Iggesunds Bruk Utsläppen till luft och vatten låg kvar på samma nivåer som året innan. Samtliga villkor klarades med god marginal. Miljöutbildning genomfördes för arbetsledare inom produktion och underhåll. Ett system med färgkodade uppsamlingsbehållare för sortering av olika sorters avfall infördes. Syftet är att genom bättre källsortering och ökad materialoch energiåtervinning ytterligare minska mängden grovsopor till deponi. Fabriken delades in i nio områden, vart och ett med särskilt områdesansvariga. Målet är att minska mängden grovsopor till deponi med 50 procent fram till 1999. Under 1997 inlämnades ansökan om förnyat tillstånd för industrideponin till Koncessionsnämnden för miljöskydd. I den omfattande ansökan har bland annat lokalisering, avfallsslag och lakvatten bedömts. Koncessionsnämndens beslut väntas under 1998. Working Ett projekt pågår med syfte att minska användningen av vatten med 10 procent om året under 1997 och 1998. På grund av ökat behov av kylvatten till delar av bruket nåddes inte det uppsatta målet under 1997. Sedimenteringen av suspenderade ämnen påverkades negativt av den förbättrade återvinningen av fibrer från avloppsvatten och förändrad bestrykning. En långsiktig lösning förbereds, för att lösa problemet. Utsläppen av syreförbrukande ämnen (COD) minskade genom effektivare kemikalieanvändning i processen. Det nya lager som byggts fick positiva miljöeffekter genom längre produktionsserier med färre omställningar vilket Vid Iggesunds Bruk är målet att minska mängden grovsopor till deponi med 50 procent fram till 1999. Björn Hallén vid några av de färgkodade sopbehållare som används för källsortering av sopor. Sötvattensdammen Siddick Pond som ligger invid fabriken har ett mycket rikt fågelliv. bidrog till minskade utsläpp av bestrykningsmedel. Den specifika vedförbrukningen minskade genom förbättrad flisning och fiberåtervinning. Den nya, kombinerade värme- och elkraftsanläggningen som byggts på området togs i drift under våren. Den drivs med naturgas och medförde att svavelutsläppen minskade avsevärt. Även utsläppen av kväveoxider minskade. För 1998, då anläggningens goda miljöprestanda får genomslag under hela året förutses ytterligare minskningar. Möjligheterna att sälja fiberrester till jordbruket upphörde. Alternativa lösningar studeras. Tills vidare deponeras fiberresterna. I anslutning till anläggningen i Working ligger sötvattendammen Siddick Pond som har ett rikt fågelliv. Den har status av SSSI, Site of Special Scientific Interest. Under 1997 gjordes två grundliga studier av dammen som båda visade att den ekologiska balansen är intakt. Den största påverkan bestod av gödningsämnen från jordbruket som följer med det vattendrag som rinner genom dammen. Brukets påverkan bedöms minimal trots att en del av dagvattenavloppen från fabriksområdet mynnar i dammen. För att undvika negativ påverkan i händelse av ett haveri vid bruket kompletterades uppsamlingssystemet för dagvatten. Det är nu möjligt att vid behov helt stänga av flödet av dagvatten från bruket till Siddick Pond. 18