Landstingsfullmäktige 27 november 2012 Eva Åkesdotter Goedicke Folkhälsostrateg/samordningsansvar barnrättsuppdraget Hälso- och sjukvårdsstaben
FN:s konvention om barnets rättigheter Folkrätt för barn i Landstinget i Värmland FN:s konvention om barnets rättigheter Sveriges åtagande internationellt och nationellt Handlingsplan för Landstinget i Värmland Vad har gjorts och vad pågår inom landstinget Barnets rätt i hälsooch sjukvård Barnets rätt som närstående Vilka utmaningar finns inom vårt landsting
FN:s konvention om barnets rättigheter - folkrätt för barn! Med utgångspunkt i mänskliga rättigheter Internationellt åtagande folkrättsligt bindande dokument. Antogs 20 november 1989 Sverige har ratificerat konventionen. Stat, kommun och landsting ska efterleva. Antogs 1990 Landstinget i Värmland antagit en handlingsplan för införandet av barnkonventionen. Antogs 2009
Ekonomiska, sociala och kulturella rättigheter Rätt till hälsa, sjukvård och rehabilitering (artikel 24 och 39) Rätt till utbildning (artikel 28 och 29) Rätt till lek, vila och fritid (artikel 31) Rätt till skydd mot skadligt barnarbete (artikel 32) Landstinget i Värmland 110525 4
Medborgerliga och politiska rättigheter Rätt till åsikts-, yttrande-, informations-, religions-, föreningsoch mötesfrihet (artikel 12,13,14 och 15) Rätt till registrering vid födseln och att få vetskap om sina föräldrar (artikel 7) Rätt till identitet och medborgarskap (artikel 8) Rätt till skydd mot tortyr, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning (artikel 37) Rätt till skydd mot att olagligt eller godtyckligt berövas sin frihet (artikel 40) Landstinget i Värmland 110525 5
Vad innebär det när ett land ratificerat konventionen om barnets rättigheter? Varje land som antagit konventionen ska också implementera Barnets bästa i främsta rummet en utmaning för politiker, chefer och anställda Till det yttersta av sina resurser artikel 4 Varje land får avlägga rapport
Övervakning och uppföljning Barnrättskommittén i Genève Kontrollorgan för barnets rättigheter Alla länder granskas Oberoende experter Dialog med regeringar Rekommendationer General comments Rapport vart femte år Sverige 2012
Sveriges rapport 2012 till Barnrättskommittén i Genève Sveriges femte periodiska rapport till FN:s kommitté för barnets rättigheter om barnkonventionens genomförande under 2007 2012 Sveriges rapport om förverkligande av barnkonventionen Barnombudsmannen har lämnat sin rapport Samråd med SKL Målet för barnrättspolitiken är att barn och unga ska respekteras och ges möjlighet till trygghet, delaktighet och inflytande Nationell strategi
Nationell strategi och överenskommelse mellan regering och SKL
Vilja väl eller göra rätt? Mänskliga rättigheter för barn i åldern 0-18 år SKYDDA TILLGODOSE BEHOV DELAKTIGHET RESPEKT
Landstinget har ett brett uppdrag i förhållande till länets medborgare Landstinget arbetar för människors hälsa, trygghet, välbefinnande och för länets utveckling. Barn är en viktig grupp medborgare. Barns hälsa och välbefinnande är en central angelägenhet för alla samhällen. Barn är framtiden men barn är också nutiden, med ett oeftergivligt och ständigt närvarande behov av stöd, omhändertagande och vägvisning på alla livets områden. Föräldrarna har det omedelbara ansvaret. Men samhällets struktur och organisation och politik är viktiga för föräldrarnas möjlighet att klara sina uppgifter.
FN:s konvention om barnets rättigheter handlingsplan för Landstinget i Värmland 2010-2013 Ett politiskt beslut som berör drygt 50.000 värmländska barn Landstinget är en samhällsaktör som i hög grad kan vara med och påverkar barns hälsa och livsvillkor
Delmål för att uppnå fastställd handlingsplanen för barnets rättigheter Kunskapen om barnets rättigheter och krav ska öka Beslutsfattare ska säkerställa barnets rättigheter och ett utvecklat barnperspektiv i relevanta beslutsprocesser I verksamheter där man möter barn och deras föräldrar ska det finnas personal som har barnkompetens och utvecklat barnperspektiv Barn och unga ska ges möjlighet till delaktighet Verksamheter inom hälso- och sjukvård, tandvård ska efterleva NOBAB:s standard Systematisk återrapportering och uppföljning ska införas som ordinarie rutin i landstingets verksamhet ex verksamhetsmål utifrån barnkonventionen Utveckla hälsodata för barn och ungdomar
Delmål 1. Kunskapen om barnets rättigheter ska öka i landstingets verksamheter Flertalet utbildningsinsatser riktade till tjänstemän och personal Utbildning och information till politiker Finns idag 40 tal barnrättsombud. Grundutbildning och nätverksträffar. Barnrättsombuden utses av chefen och har ett specifikt uppdrag inom varje enhet Barnets rätt i hälso- och sjukvård Stiftelsen Allmänna barnhuset Informations- och kunskapsöverföring till ledningsgrupper Arbetsgrupp och politiker deltar vid årliga barnrättsdagar eller motsvarande
Delmål 2. Beslutsfattare ska säkerställa barnkonventionens barnperspektiv i alla relevanta beslutsprocesser Användning av barnchecklista har ökat Landstinget i Värmland deltar i SKL:s arbete med att utveckla verktyg för barnkonsekvensanalys Tydligare struktur/organisering av barnrättsuppdraget Uppdragsbeskrivningar för arbetsgrupp och barnrättsombud Barnperspektiv och barnets rättigheter finns med i Landstingsplan och Flerårsplan Barnets rättigheter i Nya Perspektiv och Den sårbara familjen
Barnperspektiv? Hur tänker du då? Jag har ju valt att arbete med vuxna, för jag tror det passar mej bättre Klart vi har barnperspektiv på inom hälso- och sjukvården vi möter ju barn hela dagarna Vi har inga barn som patienter så det här berör inte min verksamhet. Äntligen får vi fokus på de som är viktigast barn och unga En diagnos är man inte ensam om i en familj. Barnkonventionen? Vad är det?... och vi har väl tillräckligt med frågor och uppdrag just nu, jag tror inte vi har tid Landstinget i Värmland 110525
Delmål 3. I verksamhet där man möter barn och unga och deras föräldrar ska det finnas personal som har barnkompetens och arbetar utifrån ett barnperspektiv Kartläggning med enkät kompetens och utbildningsbehov hos personal i verksamheterna, bemötande och delaktighet Informationsmaterial till barn och föräldrar Sagobok med 3 Sandbergs Laban och Labolina Material till verksamheter ex landstingets kortlek att använda på arbetsplatsen Riktlinje utarbetas för hela landstinget HSL barnets rätt till information, råd och stöd. Dokumentation i journalsystem Utbildning planeras - kopplat till ovanstående riktlinje, barn som närstående, bemötande i hälso- och sjukvården Utbildning Viktigast av allt föräldrastöd baserat på barnkonventionen till all personal inom MHV, BHV
Viktigast av allt. Nytt material till föräldrar om barnets rättigheter i familjen Regeringen har gett Barnombudsmannen i uppdrag att ta fram ett föräldrastödsmaterial med utgångspunkt i FN:s konvention om barnets rättigheter Utbildning under våren 2012 till all personal inom landstingens mödra- och barnhälsovård samt till samverkanspartner som familjecentraler. Barnombudsmannen och Landstinget i Värmland Aktivitet: Flera verksamheter har påbörjat utbildning i föräldragrupper, BVC börja fråga om våld i nära relationer, barnperspektiv mer i fokus vem är vi till för, med barnkonventionen som gemensam värdegrund
Information till barn, föräldrar och personal Ett samarbete mellan Landstinget i Värmland och Inger och Lasse Sandberg
Delmål 4. Barn och unga ska få ökad delaktighet och inflytande i frågor som berör dem art 12 Landstinget i Värmland deltar i nationellt projekt Delaktiga barn Handikappförbunden och Arvsfonden BUP, BUH Enkät till barn och unga som möter hälso- och sjukvården. Division allmänmedicin och Folktandvården. Bemötande och delaktighet. Utvecklingsarbete med barnets rättigheter och patientsäkerhet och kvalitet. Bemötande och delaktighet.
Nationell satsning Hur kan barn och unga med funktionsnedsättning öka sitt inflytande över stödet de får?
Vill du vara med och påverka? I enlighet med FN:s konvention om barnets rättigheter - i dagligt tal barnkonventionen, arbetar Landstinget i Värmland för att utveckla barn- och ungas rätt till delaktighet, rätt till god och jämlik hälsa samt rätten till bästa vård. Genom att utveckla ett tydligt barnperspektiv i våra verksamheter ska vi bli bättre på att leva upp till barnkonventionen.
Delmål 5. Verksamheter inom hälso- och sjukvård ska efterleva NOBAB:s standard Vid alla utbildningstillfällen synliggörs NOBAB:s standard Informationsmaterial sprids i landstinget En deltagare i arbetsgruppen har särskild kunskap om NOBAB:s standard och kan bistå verksamheterna
Delmål 6. Systematiska och kontinuerliga återrapporteringar och uppföljningar Arbetsgruppen för barnrättsuppdraget aktivitetsplan med budget för varje år Återrapportering till Folkhälso- och tandvårdsutskott, Landstingsstyrelsens arbetsutskott Landstingets revisorer bevakar för fullmäktiges räkning att barnperspektivet säkerställs i den årliga revisionen Införa rapporteringskrav i landstingets årsredovisning och verksamhetsberättelse
Organisationsstruktur barnrättsuppdraget Landstinget i Värmland
Delmål 7. Utveckla hälsodata för barn och ungdomar Hälsodata ELSA, landstinget Folkhälsa och samhällsmedicin och skolhälsovården i länet har utvecklat en elevhälsoenkät för Värmland. Åk F6, åk 4, åk 7 och 1 åk gymnasiet Barnhälsoindex i landstinget Folkhälsa och samhällsmedicin och BHV. Även koppling till socioekonomi
Barnets rätt till hälsa, utveckling och goda uppväxtvillkor
Barnperspektiv = Färskvara Landstinget i Värmland
Barn och unga i hälso- och sjukvård Hur barn och unga blir bemötta återspeglar ofta hur vi ser på dem i samhället i stort Synsätt förändras rutiner och renlighet, 40-60 tal lite kontakt med familj för barnet blir ledset En föreställning om att barn skulle hållas utanför vuxnas svårigheter skyddas mot information Dödsfall och sjukdom - en vuxenangelägenhet Genom att respektera barnet som anhörig, ge barnet kunskap och stöd stärks barnets möjligheter att själv hantera sin livssituation Genom detta tillförsäkras barnet sina rättigheter med utgångspunkt i barnkonventionen om barnets bästa Men barn är osynliga i regelverk och lagstiftning Statens medicinsk etiska råd 2008
Barns rätt till skydd och få sina behov tillgodosedda. Antiagalag 1979 Sveriges riksdag inför förbud mot aga Efter andra världskriget en ny syn på barn. Våld och kränkande behandling, barns villkor och statens ansvar för barns välfärd.
UNG RÖST 2011 Rädda Barnen De som bestämmer i kommunen borde engagera sig mer i barnen och berätta för dem att de kan påverka och förklara hur 62 % har inte hört talas om barnkonventionen 80% vet inte vad som står i barnkonventionen 71% anser att de har små möjligheter att föra fram sina åsikter i kommunen
VAR FINNS BARNEN? Medborgare Patient Syskon Anställdas barn Elev Konsument Besökare Anhörig Brukare RESURS 0-18 ÅR? Landstinget i Värmland 110525
Barnets ställning i hälso- och sjukvården en ständigt aktuell fråga Vilka är barnen i hälso- och sjukvården? Får barn och unga sina rättigheter tillgodosedda i hälso- och sjukvården? Barn i olika åldrar med varierande mognad Barn som anhörig eller närstående Barn med funktionshinder Barn som är asylsökande eller papperslösa Barn som lever i ekonomisk utsatthet, barnfattigdom
Nationell patientenkät från 2009 Patientenkät för god vård: Alla landsting utifrån grundåtagande SKL tillsammans med Sveriges landsting Nya statistiska underlag Barn och ungdomar tillfrågas samt föräldrar Patientindex från olika indikatorer som avspeglar bland annat tillgänglighet, nöjdhet, delaktighet Resultat från LiV: Bristande tillgänglighet Lång väntetid och svårt att få kontakt Bristande information om vad besöket kommer innehålla Bristande information om biverkningar av läkemedel
Exempel som barnrättsombud lyfter och som visar vikten av barnperspektiv Efter att barnet fått information om hur sövningen skulle gå till vid operation blev barnet rädd och ledsen. Flickan som skulle sövas sa att hon ville inte ha någon mask i ansiktet
Exempel från barnrättsombud forts. Tandhygienisten frågar vet ni vad munhälsa är? Tandhygienist inom Folktandvården Värmland Ja, det är när man hälsar med munnen
HÄLSO- OCH SJUKVÅRDSLAGEN HSL 2 allas lika värde samt med respekt för patientens integritet och självbestämmande Ramlag kompletteras med speciallagar Patient = vuxna och barn HSL = Hälso- och sjukvårdslagen FB = Föräldrabalken BK = FN:s konvention om barnets rättigheter Landstinget i Värmland
Dilemma för enskild personal; Självbestämmande och integritet (HSL, SekrL) OTYDLIGHETER I LAGSTIFTNINGEN Landstinget i Värmland Rätt till skydd och föräldrars skyldighet att tillgodose behov (FB, SoL, SekrL) Utelämnar enskilda personal i ålders- och mognadsbedömningar Liten/ingen barnkompetens eller barnrättskompetens i vård och omsorgsutbildningar
FN:s konvention om barnets rättigheter kan bli en del av svensk lag! Regeringen tillsätter en utredning för att se över hur barns rättigheter kan stärkas i Sverige och som ska kartlägga tillämpningen av barnets rättigheter enligt barnkonventionen. Det finns brister när det gäller barns rättigheter i Sverige. FN:s barnrättskommitté har kritiserat Sverige vid flera tillfällen och rekommenderat att Sverige förstärker sina insatser för att konventionen formellt ska erkännas som svensk lag.
Kunskap Känsla Kvalitet och FN:s konvention om barnets rättigheter Kunskap Kunskap om barnets rättigheter och barnperspektiv finns i alla landstingets verksamheter. Barnperspektivet finns tydligt med i beslutsprocesser och styrdokument. Tjänstemän och politiker har kunskap om barnets rättigheter och konventionens grundläggande principer. Barnets rättigheter har tydligt koppling till kvalitets- och patientsäkerhetsarbete. Känsla I verksamheter som möter barn och unga och deras föräldrar känner sig barn och föräldrar att de trygga, man upplever att det finns ett utvecklat barnperspektiv. Kallelser, information och de miljöer som möter barn och unga är anpassade. Barn och unga upplever att de får bra information och att de är delaktiga. Verksamheter och personal verkar för att barnets rättigheter integreras. Kvalitet Barn och unga och deras föräldrar som möter landstingets verksamheter upplever hög kvalitet, bra bemötande och känner inflytande och delaktighet. Anställda i landstinget upplever att det är hög kvalitet i arbetet riktat till barn och unga. I Landstinget i Värmland integreras barnets rättigheter som en naturlig del. Barnets rättigheter är ledstjärna i alla frågor som rör barn och unga genom att barnperspektiv och barnrättsperspektivet synliggörs.
Vem har ansvaret i Sverige för att barnets rättigheter tagits på allvar? Staten har skyldighet att göra allt vad den kan för att förverkliga barnkonventionen. Men ansvaret sträcker sig vidare till varje människa, både i vår yrkesroll och i vår roll som medborgare och föräldrar.
Svensk implementeringsforskning FN:s konvention om barnets rättigheter vid Stockholms universitet
FRAMTIDA UTMANINGAR FÖR BARNRÄTTSUPPDRAGET I LIV? Revidering av handlingsplan 2013 Barnkonsekvensanalys Barnets rätt till skydd barn som far illa Barnets rätt till information, råd och stöd Barnets rätt till delaktighet och inflytande Barnkonventionen levandegörs och har acceptans i verksamheten fullt ut! Barnkonventionen till svensk lag Barn och patient- och kvalitetssäkerhet Uppföljning av uppdraget politisk efterfrågan jämlikhetsaspekt gällande barns rätt
NATIONELL KONFERENS OM BARNETS RÄTTIGHETER 10-11 SEPTEMBER 2013 I KARLSTAD Barnets rätt på rätt sätt - nu blir vi bäst! Landstinget i Värmland och SKL Sveriges regering och nationell satsning