Kompletterande uppgifter. till ansökan

Kompletterande uppgifter till ansökan

Kompletterande uppgifter till bygglovsansökan för Vindpark Alltorp 1 Vindkraftverkens placering 1.1 Berörda fastigheter Vindkraftverken avses etableras på nedan angivna fastigheter. Verken kommer att uppföras inom en radie av maximalt 125 meter från angivna koorinater. Alltorp 1:30, skifte 1 Verk A1 koordinater X = 6 530 847, Y = 1 291 840 Alltorp 1:37 Verk A2 koordinater X = 6 530 355, Y = 1 291 408 Verk A3 koordinater X = 6 529 852, Y = 1 291 536 Verk A4 koordinater X = 6 530 593, Y = 1 292 570 Verk A5 koordinater X = 6 530 092, Y = 1 292 875 Verk A6 koordinater X = 6 529 511, Y = 1 292 418 1.2 Placering på karta Verkens placering framgår översiktligt på terrängkarta (bilaga 1.1) och detaljerat på fastighetskarta (bilaga 1.2). 2 Ljud- och skuggberäkningar 2.1 Ljud Ljudberäkningar har gjorts för närliggande byggnader. Dessa beräkningar tar hänsyn till varierande topografi (utan vegitation) och visar att de ekvivalenta ljudnivåerna ligger under 40 db(a) för samtliga bostäder och fritidshus. Beräkningarna redovisas i bilaga 1.3. 2.2 Skugga Genomförda skuggberäkningar visar att inga bostäder riskerar att utsättas för en teoretisk maximal skuggtid som överstiger 30 timmar per år. En bostad (Alltorp 1:32) riskerar dock att utsättas för en teoretisk maximal skuggtid som överstiger 30 minuter per dag. Den faktiska skuggtiden kommer dock att bli betydligt lägre, eftersom rotorn ibland står i en riktning som inte kastar någon skugga på

aktuella bostäder. Det uppstår inte heller några skuggor vid mulet väder. Beräkningarna inklusive skuggtabell redovisas i bilaga 1.4. 2.1.1 Skyddsåtgärder Uppkomst av skugga behöver inte längre bli något problem, eftersom vindkraftverken numera kan förses med skuggsensorer om beräkningarna visar på en teoretiskt maximal skuggnivå som riskerar att överstiga riktvärdet. Därmed garanteras att ingen bostad utsätts för en skuggnivå som överskrider det faktiska riktvärdet. För den bostad som enligt beräkningarna får en rörlig skuggbildning överstigande 30 minuter per dag, kan verket eller verken som orsaker dessa skuggor utrustas med skuggsensorer (beskrivning av dessa finns i bilaga1) för att säkerställa att bostaden inte kommer att utsättas för en skuggnivå som överstiger det fastställda riktvärdet. 3 Omgivande natur-, kultur- och friluftsvärden Den föreslagna vindkraftsparken ligger till största delen inom två områden som är av riksintresse för naturvården enligt Miljöbalken 3 kap 6. Det ena riksintresset (Ödskölts moar, i väster) innehåller geovetenskapliga värden såsom isälvsdelta, randmorän och isälvssandur. Som förutsättningar för bevarande anges att området bör undantas från täktverksamhet, och kan riskera att påverkas negativt av vägar, anläggningar, upplag m m. Det andra riksintresset (Lunneboområdet, i öster) är en välutbildad platåmosse som innehåller unika blockvallar tillhörande den mellansvenska israndzonen. Riksvärdena som listas är: Geovetenskap, Myrkomplex, Platåformigt välvd mosse, Rikkärr, Fauna, Flora och Randmorän. Som förutsättningar för bevarande anges att Randbildningarna, främst blockvallarna bevaras. Vegetationen i raviner, längs lodytor m fl kryptogamrika biotoper bibehålls. Bevarandet av våtmarkens värde kräver att områdets hydrologi skyddas mot dränering, vattenreglering, dämning och torvtäkt. Avverkning av sumpskogar, skogar på fastmarksholmar och i kantzoner bör ej utföras. Det förekommer inget naturreservat inom utredningsområdet eller i dess omedelbara närhet. Men ett flertal Natura 2000-områden förekommer utanför det aktuella utredningsområdet. Ett mindre riksintresse för värdefulla ämnen förekommer nordost om utredningsområdet. För en mer ingående beskrivning, hänvisas till bilaga 1, bilaga 1.18 och bilaga 2. Söder om utredningsområdet finns ett riksintresse för kulturmiljövård. Hela utredningsområdet befinner sig dock utanför riksintresset, som därmed inte bedöms att påverkas av etableringen.

Figur 2. Röda konturer visar det planerade utredningsområdet. Skuggad markering visar riksintresse för kulturmiljövård. Källa: Vindlovs kartstöd.

Figur 3. Det finns rikligt med fornlämningar utanför utredningsområdet, men det förekommer inte någon känd lämning inom själva området eller i dess omedelbara närhet. Källa: Fornsök. 4 Teknisk beskrivning 4.1 Tekniska data Den planerade vindparken kommer att bestå av maximalt sex stycken vindkraftverk med en enskild effekt om cirka 2,0 3,5 MW. Vindkraftverkens navhöjd kommer att uppgå till cirka 100 meter och ha en rotordiameter om cirka 100 meter. Totalhöjden (navhöjden plus halva rotordiametern) kommer dock att uppgå till maximalt 150 meter. För en mer detaljerad beskrivning hänvisas till bilaga 3. 4.2 Vindkraftverkens konstruktion Vindkraftverk består av ett nav med rotorblad, maskinhus, torn, fundament och transformator. De vindkraftverk som planeras kommer att ha tre rotorblad. Rotorbladen fångar upp rörelseenergin i vinden och för den vidare till en generator där den omvandlas till elektricitet. Vindkraftverk är normalt i drift vid vindhastigheter mellan cirka 3 till 25 m/s. Vid vindstyrkor omkring 25 m/s stoppas

verket för att undvika att generatorn överbelastas. För ett typiskt verk gäller att generatorn alstrar maximal effekt vid vindhastigheter runt och över 12 m/s. Vindkraftverk kan uppföras i form av ståltorn eller hybridtorn. Ståltorn består av koniska rörsegment som sammanfogas till ett homogent torn. Hybridtornets nedre del består av betong, därefter följer ett mer konventionellt ståltorn. Transformatorn kan antingen integreras inuti tornet eller placeras utanför i en separat byggnad. Definitivt val av fabrikat, typ och storlek är ännu inte fastställt, utan kommer att bestämmas i samband med den slutgiltiga upphandlingen som sker i ett senare av processen. För en utförligare redogörelse av vindkraftverkets konstruktion hänvisas till bilaga 3, vilken innehåller teknisk beskrivning för ett typexempel av vindkraftverk av den storlek som kan bli aktuellt vid etableringen i Alltorp. 4.3 Fundament Beroende på markens beskaffenhet kan vindkraftverken antingen bergsförankras eller uppföras på ett gravitationsfundament. Om fast berggrund saknas används ett så kallat gravitationsfundament av betong, vilket hålls på plats med hjälp av sin egen tyngd. Marknära bevuxet berg förekommer på vissa platser inom området, men en mer ingående geoteknisk undersökning av de aktuella platsernas markförhållande måste dock genomföras innan det går att fastställa vilken typ av förankring som kommer att väljas för varje enskild plats. Figur 4. Principskiss av gravitationsfundament, som består av en betongplatta med 16-20 m i diameter. Fundamentet har en sluttande ovansida, vilket medför att dess tjocklek är ca 1 m vid kanterna och ca 1,5-2 m längre in mot centrum. Hela fundamentet placeras under marknivå och övertäcks med jord.

5 Vindförhållanden och förväntat energiutbyte Området uppvisar goda årsmedelvindar enligt MIUU. En MIUU-vindkartering används för att undersöka om ett område har tillräckliga vindenergiresurser. Karteringen är framtagen med hjälp av en Mesoskalemodell benämnd MIUU, vilken beräknar vindens hastighet/energi utifrån lufttryck, lufttemperatur, luftfuktighet, topografi och markråhet. Figur 5. MIUU-kartering visar årsmedelvindar beräknade för varje kvadratkilometer. Det övre värdet avser nivån 103 m över nollplansförskjutningen, och det nedre värdet avser 71 m över nollplansförskjutningen. Alltorp är en av de platser som uppvisar tillräckligt goda vindförhållanden för att en vindkraftsetablering ska vara ekonomiskt lönsam. Enligt ovanstående figur framgår att de teoretiskt beräknade årsmedelvindarna för utredningsområdet vid Alltorp ligger på omkring 6,3 m/s 71 meter över nollplansförskjutningen och omkring 7,1 m/s 103 meter över nollplansförskjutningen. Med nollplansförskjutning menas att vindarna inte är uträknade för höjden ovan mark, utan för höjden ovan den höjd som upplevs som marknivån för vindens gränsskikt. För att åstadkomma ett mer tillförlitligt värde än vad en teoretiskt beräknad vindkartering visar, kommer mätning av verkliga vindförhållanden att genomföras. Eventuellt kan även sodar komma att användas för att bekräfta vilka vindförhållanden som råder på platsen.

Det förväntade energiutbytet per år från sex vindkraftverk med en installerad effekt på vardera 2,3 Megawatt, ligger på drygt 36 5 00 MWh per år efter 10 % avdrag enligt produktionsberäkning WindPro, bilaga 1.5. 6 Angränsande etableringar Enligt uppgift från Vindbrukskollen framgår att det varken finns några uppförda eller tillståndsgivna vindkraftverk inom en radie av två kilometer från de verk som omfattas av anmälan. Projekterade vindkraftverk som ännu inte har erhållit tillstånd förekommer dock längre bort. De fyra närmaste är Bäcken (5 km åt söder), Ränsliden (4 km åt öster), Skuggetorp (2,5 km åt nordost) och Gunbjörbyn (6 km åt väster). Figur 6. Det aktuella utredningsområdet är markerat med röda konturer. Projekterade vindkraftverk som ännu inte har erhållit tillstånd visas med skuggade markeringar. Källa: Vindbrukskollen.

7 Väganslutning Befintliga skogsbilvägar inom området kommer till största möjliga mån att användas. Vägarna breddas och förstärks i enlighet med de krav som turbinleverantören ställer. I de flesta fall kan dock trafikverkets generella rekommendationer användas. Vid skarpa kurvor kan svängradien behöva tas ut och kuperade vägar kan komma att planas ut. Vid dragning av nya vägar kommer särskilt hänsyn tas till de sjöar, vattendrag och mossar som förekommer inom området. Nyanlagda vägar kommer dras så att minsta möjliga ingrepp behöver göras i känsliga biotoper. Det ligger även i projektörens eget intresse att förlägga vägarna så de inte passerar genom en våtmark, eftersom det är både praktiskt olämpligt och kostsamt att anlägga en väg genom våtmarker. Nya tillfartsvägar som anläggs kommer att vara grusvägar med en bredd som uppgår till ca 5 meter exkl. diken. Vägen uppbyggs av flera olika lager. Bl.a. kan geotextil användas som materialskiljande lager samt flera typer av stenmaterial behöva tillföras för att säkerställa att bärigheten blir tillfredsställande. Den slutgiltiga utformningen av vägkonstruktionen görs av vägentreprenören och turbinleverantören baserat på resultaten av den geotekniska undersökningen. Kartbild med planerad vägdragning framgår av bilaga 1.2. Figur 7. Typexempel på en vägsektion.

8 Elanslutning I dagsläget finns inte tillräcklig med ledig kapacitet för att ansluta den vindkraft som olika projektörer planerar i regionen. Vattenfall är ägare av regionnätet och har en pågående utredning om hur förstärkningen av regionnätet bäst görs. Alltorp ingår som förfrågningsunderlag i Vattenfalls planering av nätförstärkningar. I maj 2011 kommunicerades från Vattenfall att en trolig lösning är en ledning söderut från den nya stamstationen (400/130 kv) som planeras i Loviseholm. Vattenfall kommer efter slutförd utredning att ge en kostnadsindikation för denna ledning, och det kan då eventuellt bli aktuellt för projektörerna att gemensamt finansiera koncessionsansökan. Kostnaden för koncessionsansökan dras sedan från den slutgiltiga anslutningskostnaden för den enskilda projektören. Vattenfall räknade med att kunna ge mer information om olika anslutningslösningar, tidplan och kostnadsindikation hösten 2012. Men har till dags datum ännu inte blivit klara med detta. Inom parken används markförlagd kabel fram till Vattenfalls anslutningspunkt. Ledningarna kommer att förläggas i anslutning till vägar. Kontakter har tagits med Vattenfall, för att få förslag på tänkbara anslutningspunkter. Men Vattenfall kan dock inte lämna något besked, eftersom det ännu inte är fastställt hur utbyggnaden av elnätet kommer att ske. 9 Parkens förhållande till redan uppförda verk De verk som uppförs i Alltorp är en fristående grupp bestående av sex stycken vindkraftverk med en totalhöjd av maximalt 150 meter. Det finns inte några andra redan uppförda vindkraftverk inom det aktuella utredningsområdet. 10 Landskapsanalys Scanergy har tagit fram förslag på 17 fotopunkter, vilka har redovisats för kommunens samhällsbyggnadsenhet. Efter att ha tagit del av Scanergys förslag, meddelade kommunen att dessa fotopunkter bör kompletteras med fotomontage från Ivägssjön. Fotomontage har därefter tagits fram från tre fotopunkter vid Ivägssjön. Fotomontage från samtliga 20 fotopunkter redovisas i bilaga 1.6. 11 Genomförda samråd 11.1 Tidigt samråd Samråd med kommunen genomfördes på medborgarkontoret i Mellerud den 22 februari 2012. Protokoll från detta möte bifogas som bilaga 1.8.

11.2 Allmänt samråd Samråd med allmänheten och övriga berörda parter genomfördes i form av en samrådsutställning på Bäckegården den 3 maj 2012. Personlig inbjudan (bilaga 1.9) skickades med brev till alla berörda (bilaga 1.10) inom 1 km från utredningsområdets yttre gränser. Övriga kallades via annonser i Dalslänningen och Ttela (bilaga 1.11). Deltagarlista med allmänheten bifogas som bilaga 1.12. Inkomna yttranden redovisas i bilaga 1.13. 12 Miljökonsekvensbeskrivning När det gäller en sådan mindre etablering som det är frågan om i detta fall, begär kommunen att en miljökonsekvensbeskrivning eller motsvarande ska tas fram för att utreda om lokaliseringen är lämplig. Enligt Miljöbalken 6 kap 1 framgår att kravet på miljökonsekvensbeskrivning endast gäller för tillståndsärenden. Ett bygglovsärende omfattas således inte av kravet på MKB, och uttrycket eller motsvarande får därför tolkas som att det i detta fall inte krävs en fullständig MKB, utan att det räcker med en enklare form av redogörelse. För att belysa vilka konsekvenser som den planerade etableringen får för miljön, har dock sökanden på eget initiativ valt att ta fram en MKB, vilken bifogas som bilaga 1. 13 Motstående intressen 13.1 Intressen som förekommer inom utredningsområdet Stora delar av det aktuella utredningsområdet för vindparken omfattas av riksintresse för naturvård. En etablering av vindkraftverk behöver dock inte komma i konflikt med riksintresset, eftersom vindbruk kan bedrivas utan att skada riksintresset. Biotopsskydd och naturvårdsavtal förekommer i form av mycket små områden som ligger långt utanför aktuella utredningsområdet. Dessa bedöms inte bli påverkade av den planerade vindkraftsetableringen. 13.2 Intressen som förekommer utanför utredningsområdet Nyckelbiotoper som mer eller mindre tydligt uppvisar höga naturvärden förekommer. Inom dessa biotoper kan man förvänta sig att finna vissa rödlistade arter. Övriga biotoper som innehåller naturvärden förekommer också, dessa värden är dock inte är lika höga som i en nyckelbiotop. Sumpskogar förekommer, dessa inventerades under perioden 1990 1998 med syfte att kartlägga vart det finns sumpskogar och vilka naturvärden och produktionsvärden som de innehåller. Vid utredningsområdets södra kant förekommer ett riksintresse för kulturmiljövård.

Naturreservat förekommer nordväst, sydväst och nordost om utredningsområdet. Avståndet till det närmaste naturreservatet (nordväst om utredningsområdet) uppgår till ca 7 km. Natura 2000 - skyddsområde enligt fågeldirektivet förekommer nordväst och sydväst om utredningsområdet. Natura 2000 - skyddsområde enligt habitatdirektivet förekommer väster, sydväst, nordost och sydost utredningsområdet. Avståndet till det närmaste Natura 2000-område (sydväst om utredningsområdet) uppgår till ca 4,5 km. Med anledning av de långa avstånden, bedöms inget Natura 2000-område bli påverkat av den planerade vindkraftsetableringen. Större områden med kommunalt bevarandeprogram för kulturhistoria förekommer norr och söder om utredningsområdet. Ett mindre område med kommunalt bevarandeprogram finns även vid Ödskölt, ca 1,5 km nordväst om utredningsområdet. Det södra området för kommunalt bevarandeprogram, sammanfaller med riksintresset för kulturmiljövård. Samtliga dessa områden befinner sig utanför själva området, och bedöms inte att bli påverkade av etableringen i någon större utsträckning. Det södra området kan dock komma att påverkas visuellt, genom att vindkraftverken blir synliga. Ett antal kända fornminnen förekommer utanför området, främst norr och väster om utredningsområdet. Avståndet till dessa är dock betydande, och inget känt fornminne förekommer inom själva utredningsområdet eller i dess omedelbara närhet. Inget känt fornminne förekommer inom en radie av ½ km från utredningsområdets yttersta kant. De fornminnen som förekommer utanför utredningsområdet, bedöms därför inte att bli påverkade av den planerade vindkraftsetableringen. För en mer ingående beskrivning av de motstående intressen som förekommer inom och utanför utredningsområdet, hänvisas till bilaga 1. 14 Geotekniska förutsättningar 14.1 Berggrund Utredningsområdets berggrund består av gnejsiga och ställvis skiffriga bergarter i svekonorvegiska orogenen med en ålder av 1 1,7 miljarder år. En större kartbild som visar berggrunden över ett större område med beskrivningar och teckenförklaring finns i bilaga 1.15.

Figur 8. Kartbilden till höger ger en generaliserad bild av berggrundens utbredning. Observationer av bergarter och inbördes ålder har gjorts på hällar. Sammansättningen av den berggrund som är täckt av lösa jordarter har tolkats från observationer på närliggande hällar, geofysiska mätningar och, där sådana finns, från borrkärneanalyser eller grävningar. Under hela utredningsområdet består berggrunden av sura intrusiva bergarter, såsom granit, granodiorit eller monzonit m.m. (orange). 14.2 Jordarter SGU har genomfört en kartläggning av jordarter, vilken huvudsakligen bygger på flygbildstolkning och visar en generaliserad bild av jordarternas utbredning i eller nära jordytan. En större kartbild som visar jordarter med beskrivningar och teckenförklaring finns i bilaga 1.16. Figur 9. I utredningsområdets västra del består jordarten av isälvssediment (mörkgrönt), medan den i om-rådets östra del består av morän (ljusblått) med vissa transversella moränryggar mot isrörelsen (mörkblått). Inslag av tunt eller osammanhängande jordtäcke på berg (rosa) och torv (ljusbrunt) förekommer också. I områdets sydvästra del finns en mindre moränrygg med omväxlande morän och sorterade sediment (ljusgrönt)

14.3 Grundvatten Med utgångspunkt från berggrunds- och jordartskartor som underlag, vilket kompletterats med studier av arkivmaterial, tidigare undersökningar, mätningar av grundvattennivåer, källinventering, borrningar, drivning av grundvattenrör och vattenprovtagning, har en grundvattenkarta tagits fram. Denna visar en generaliserad bild av grundvattnet, dvs. utbredningen av grundvattenmagasin och uttagbara mängder i dessa och i berggrunden. En större kartbild som visar grundvattenkartan med beskrivningar och teckenförklaring finns i bilaga 1.17. Figur 10. Större delen av utredningsområdet består av urberg, med uttagsmöjligheter på 600-2000 liter per timme (ljusgrönt). Vid utredningsområdets västra del förekommer isälvsavlagringar av sand och grus, med en uttagsmöjlighet av 25-125 liter per sekund. (mörkblått). Ett antal sandoch grustäkter förekommer i grundvattenreservoaren (röd triangel). Samt ett avfallsupplag, vilket dock inte längre är i drift (röd femkant inom parantes). 15 Visualisering av hinderbelysning De vindkraftverk som denna bygglovsansökan omfattar, kommer att ha en totalhöjd som uppgår till maximalt 150 meter. Regler för markering av vindkraftverk återfinns i Transportstyrelsens föreskrifter och allmänna råd om markering av föremål som kan utgöra en fara för luftfarten (TSFS 2010:55). Enligt 12 skall vindkraftverk som inklusive rotorn i sitt högsta läge på upp till 150 meter vara försett med medelintensivt rött blinkande ljus under skymning, gryning och mörker. För att minska störningar i omgivningen kommer ljusen om möjligt att synkroniseras med närliggande föremåls blinkande ljus i enlighet med 31. För att illustrera hur parkens hinderbelysning kan komma att framträda under mörker, har en visualisering av belysningen tagits fram, vilken bifogas i digital form.

16 Inverkan på besöksnäringen Vindkraftsexploatering är något som pågår i stor omfattning över hela landet, och ibland uppstår det då konflikter mellan exploatören och de som påverkas av utbyggnadsplanerna. Det kan t.ex. vara exempelvis entreprenörer inom naturturism, som anser att en orörd vildmark är en förutsättning för deras verksamhet. Hur vindkraft påverkar turism är svårt att förutspå. För beskrivning hänvisas till bilaga 1. 17 Vattenförekomsten vid Ödskölts moar Vid Ödskölts moar finns en skyddad dricksvattenförekomst med utmärkta eller ovanligt goda uttagsmöjligheter på 25 125 liter per sekund i den bästa delen av grundvattenmagasinet. Vattenförekomsten består av ett grundvattenmagasin med sand- och grusförekomst, och dess kemiska och kvantitativa status är god. 1 Vattenförekomsten har Göta älv som huvud avrinningsområde, och inloppet till Teåkerssjön som delavrinningsområde. Figur 15. Kartbilden visar grundvattenreservoaren vi Ödskölts moar. Det aktuella utredningsområdet för vindkraftsetablering är markerat med röda konturer. Frågan om vindkraftverkens påverkan på vattenförekomsten vid Ödskölts moar har utretts av en extern konsult, se 1.14. samt i MKB bilaga 1 1 Vatteninformationssystem i Sverige (VISS).

18 Utnyttjande av markresurser Mark definieras som en fysisk enhet och är en ändlig resurs, samtidigt som de naturresurser den är en förutsättning för kan variera över tiden och beroende på under vilka förhållanden och med vilken inriktning den förvaltas. Genom de ökande krav människorna ställer och genom de ekonomiska verksamheterna utsätts markresurserna för ett ständigt stigande tryck. 2 Markresurserna används idag för ett flertal ändamål som påverkar och även kan konkurrera med varandra inbördes. Det är därför önskvärt att planera och förvalta all användning på ett integrerat sätt. Tillfällen att avsätta mark för olika former av användning uppstår vid större bebyggelse- eller utvecklingsprojekt, eller stegvis i den takt som marken blir tillgänglig på marknaden. 3 Vindkraft är ett nytt sätt att utnyttja markresurser i skogslandskap. Miljön påverkas genom att skogsarealen minskar då vägar och vindkraftverk anläggs. Vid uppförande av vindkraftverk på Alltorp utnyttjas markresurserna på sådant sätt att det utrymme som tas i anspråk inte enbart används för att tillgodose vindkraftetableringens behov. Skogsbruket kan nyttja de vägar som byggs, och därmed underlättas skötseln av skogen och transporter vid avverkningar. Markanvändningen kommer även allmänheten till del och ökar möjligheterna att ta sig ut i skog och mark när vägar dras genom tidigare otillgängliga områden. De uppställningsplatser och grusade ytor som iordningställs vid vindkraftverken kan utnyttjas som parkering, vilket innebär att tidigare områden blir mer lättillgängliga för en bredare bilburen allmänhet som kan ta sig ut i skogen och idka friluftsliv. Vid uppförande av de aktuella vindkraftverken i Alltorp hushålls markresurserna genom att sådan skogsmark används där det inte råder någon stor efterfrågan på att använda marken för något annat ändamål. Etableringen kommer att ske i skogsmiljö, på platser där det inte finns efterfrågan på att uppföra bostäder eller annan verksamhet. 19 Beräknad kostnad En exakt kostnad för etableringen är svår att fastställa redan på detta skede, eftersom dagspriset varierar över tiden och upphandlingen sker efter erhållet bygglov/tillstånd. En normal kostnad för en etablering av denna storlek, uppskattas ligga inom storleksordningen 45 miljoner kronor exklusive moms per vindkraftverk, vilket innebär en total investering av 270 miljoner kronor exklusive moms i kommunen. 2 Agenda 21, kapitel 10, punkt 1. 3 Agenda 21, kapitel 10, punkt 3.

20 Fågel och fladdermöss 20.1 Fågelutredning Naturcentrum AB har genomfört en sammanställning och fältinventering av de häckande fåglarna inom det aktuella utredningsområdet för vindkraftsetableringen. Undersökningsområdet har även omfattat markerna upp till 1 km kring vindparksområdet, se bilaga 1.19 samt bilaga 1. 20.2 Fladdermusutredning Naturcentrum AB har genomfört en bedömning av förutsättningarna för fladdermöss och en översiktlig inventering från platser inom och strax utanför det aktuella utredningsområdet, se bilaga 1.20 samt bilaga 1. 21 Kontrollansvar och kontrollplan 21.1 Kontrollansvarig Som kontrollansvarig för byggnationen föreslås följande person: SITAC Per-Åke Jansson 480209-5697 Bengtsfors Byggkonsult Storgatan 11 666 30 Bengtsfors Telefon: 0531 107 00 Scanergy har under december 2012 varit i kontakt med Per-Åke Jan ssson, som har bekräftat att han är villig att åtaga sig uppdraget som kontrollansvarig när byggnationen skall påbörjas. 21.2 Kontrollplan Kontrollplan kommer att lämnas till kommunen efter att lagakraftvunnet bygglov har erhållits, men innan byggnationen påbörjas.

Bilagor Bilaga 1 Bilaga 1.1 Miljökonsekvensbeskrivning Översiktskarta (vindkraftverken markerade på terrängkarta) Bilaga 1.2 Bilaga 1.3 Detaljkarta (vindkraftverken markerade på fastighetskarta) Ljudberäkning Bilaga 1.4 Skuggberäkning Bilaga 1.5 Produktionsberäkning Bilaga 1.6.1 Fotomontage, huvudalternativ Bilaga 1.6.1 Fotomontage, alternativ utformning 2 Bilaga 1.6.1 Fotomontage, alternativ utformning 3 Bilaga 1.7 Bilaga 1.8 Bilaga 1.9 Bilaga 1.10 Bilaga 1.11 Bilaga 1.12 Bilaga 1.13 Samrådsredogörelse Protokoll från samråd med kommunen Inbjudan till samråd, utskick till fastighetsägare och övrigt särskilt berörda Förteckning över vilka som kallats till samråd med personligt brev Annons för kallelse till samråd Deltagarlista från samråd med allmänheten Inkomna yttranden. Bilaga 1.14 Bilaga 1.15 Bilaga 1.16 Bilaga 1.17 Bilaga 1.18 Bilaga 1.19 Bilaga 1.20 Bilaga 2 Bilaga 3 Utredning av vattenförekomsten vid Ödskölts moar Berggrundskarta Jordartskarta Grundvattenkarta Förstudie: Naturvärden, Alltorp, Bengtsfors kommun Häckande fåglar, Alltorp Fladdermöss, Alltorp Samrådsunderlag Teknisk beskrivning