Miljörapport för Telge Återvinning 2002
2 (23) Innehållsförteckning 1.1 KORTFATTAD BESKRIVNING AV VERKSAMHETEN... 3 2 TILLSTÅNDSGIVEN OCH FAKTISK PRODUKTION... 4 3 HUVUDSAKLIG PÅVERKAN PÅ MILJÖN... 4 4 GASUTVINNING... 5 5 ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS UNDER ÅRET... 6 5.1 ÅRSVÄRDEN PÅ UTSLÄPP TILL VATTEN... 6 5.2 ÅTGÄRDER SOM HAR VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA MÄNGDEN FARLIGT AVFALL FRÅN VERKSAMHETEN... 6 5.3 TILLBUD OCH STÖRNINGAR SAMT VIDTAGNA ÅTGÄRDER... 6 5.4 REDOVISNING AV UTFÖRT RISKARBETE... 6 5.5 FÖRÄNDRADE RUTINER OCH INSTRUKTIONER... 6 5.6 UNDERSÖKNINGAR OM MILJÖPÅVERKAN FRÅN VERKSAMHETEN SAMT ÅTGÄRDER SOM VIDTAGITS FÖR ATT MINSKA DENNA MILJÖPÅVERKAN... 7 5.6.1 YTVATTEN... 7 5.6.2 GRUNDVATTEN... 10 5.6.3 LAKVATTEN... 15 5.6.4 SAMMANFATTNING... 18 6 KOMMENTARER TILL VILLKORS EFTERLEVNAD... 19 6.1 KOMMENTARER TILL GÄLLANDE TILLSTÅND (2000-06-26, MÅL NR M 70-99).. 19 6.2 KOMMENTARER TILL GÄLLANDE TILLSTÅND (2002-03-19 MÅL NR M 122-00). 21 6.3 KOMMENTAR TILL LÄNSSTYRELSENS BESLUT OM DISPENS... 22 6.4 KOMMENTAR TILL MILJÖBALKENS HÄNSYNSREGLER... 22 7 PLANER FÖR 2003... 23 8 UNDERSKRIFT... 23 Bilaga 1 Grunddel Bilaga 2 Emissionsdel
3 (23) Textdel Som utövare av tillståndspliktig miljöfarlig verksamhet enligt 9 kap. 6 miljöbalken samt enligt krav framställda i 26 kap. 20 miljöbalken lämnar härmed Telge Återvinning AB miljörapport till tillsynsmyndigheten avseende verksamheten vid Tveta Återvinningsanläggning i Södertälje kommun. Miljörapporten har utformats enligt Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om miljörapport, NFS 2000:13. Grunddel samt emissionsdeklaration redovisas dels som bilagor 1 och 2 till föreliggande textdel samt dels elektroniskt i form på CD-R media. 1.1 Kortfattad beskrivning av verksamheten Telge Återvinning AB, som är helägt dotterbolag till kommunägda Telge Energi AB, är ett återvinningsföretag som transporterar, omhändertar, sorterar, behandlar, återvinner och till viss del deponerar restprodukter. Telge Återvinning AB bildades 1998-01-01. Tidigare bedrevs verksamheten vid Tveta Återvinningsanläggning som ett affärsområde inom Telge Energi AB. Tveta Återvinningsanläggning är lokaliserad mellan Tveta och Järna, ca 7 km sydväst om Södertälje tätort. Verksamheten bedrivs inom fastigheterna Lerhaga 2:1 och Lerhaga 3:1. Metangas samlas in och levereras till fjärrvärmecentralen i Järna för uppvärmning av bl.a. fastigheter. Transport av avfall ombesörjs huvudsakligen i egen regi som en del av verksamheten. Bolaget har avtal med samtliga materialbolag för insamling av förpackningar. Förbränningsrester från Igelstaverket läggs upp på särskild plats skiljt från annat avfall. Asbest läggs på separat deponi. Hushållen lämnar sitt farliga avfall till Miljöbilen eller på återvinningscentralen Returen eller Tveta. Oljor och oljehaltigt vatten mellanlagras på Tveta Återvinningsanläggning för slutligt omhändertagande. Lätt förorenade jord- och schaktmassor används som täckmassor. Industriavfall sorteras för materialåtervinning. Byggavfall sorteras och förädlas till bränsle. Allt inkommande avfall inklusive täckmassor vägs och registreras. Naturvårdsverkets nomenklatur för indelning av avfall tillämpas i huvudsak.
4 (23) 2 Tillståndsgiven och faktisk produktion Tabell 1, Jämförelse mellan beslutade och verkliga mängder Avfallsslag Beslut, ton Invägt, ton Hushållsavfall 42 000 32 948 Grovavfall 9 000 3 603 Förpackningar 5 000 2 394 Trädgårdsavfall 4 000 3 186 Industri-, bygg- och rivningsavfall 70 000 37 537 Betong, asfalt och schaktmassor 30 000 5 013 Specialavfall m.m. 2 000 1 150 Branschspec. avfall 30 000 22 915 Övrigt avfall 8 000 1 758 Gatu- och industrislam 8 000 4 595 Bio- och rötslam 10 000 828 Askor 70 000 44 692 För verksamheten meddelat mottagningsvillkor innehölls under 2002. 3 Huvudsaklig påverkan på miljön Tveta Återvinningsanläggning är belägen i ett höjdområde 40-90 meter över havet. Området underlagras av ett relativt mäktigt lerlager och tät morän. Dominerande bergarter är gnejsgranit och sedimentgnejs med låg vattengenomsläpplighet. Svaghetszoner förekommer i berggrunden. Dessa zoner - spricksystem - har kartlagts liksom vattenavrinningen i området. En vattendelare ligger ostsydost om deponin och området avvattnas i västlig riktning genom ett dike norr om anläggningen (Lerhagadiket). Omfattande mark- och vattenundersökningar har gjorts under åren för att kartlägga vattenflöden och anläggningens eventuella påverkan på omgivande miljö. Under de senaste fem åren har flera omfattande undersökningar gjorts för att spåra eventuella läckage till omgivningen. Dagvatten från asfaltsplaner vid serviceverkstad, tvätthall och fordonsuppställningsplats passerar oljeavskiljare före infiltration i deponin och uppsamling i lakvattendamm. Lakvatten samlas upp i ett antal brunnar belägna runt om anläggningen och pumpas till en central lakvattendamm. Pumpning regleras genom nivåvippor som styr när pumparna startar och stänger. Pumpstationerna har placerats i sådana geografiska lägen att maximal effekt uppnås. Pumparnas läge ger en effektiv avsänkningstratt för att förhindra ett utflöde från området. Denna barriär hindrar påverkan på markoch grundvatten. Lakvattnet pumpas idag huvudsakligen vidare till Himmerfjärdsverket. En del lakvatten återförs till hushållsdeponin. Övervakningssystem finns för att förhindra läckage på lakvattenledningen genom ett signalsystem på Tveta Återvinningsanläggning.
5 (23) Telge Återvinnings bedömning är att anläggningen inte har påverkat vattnet i vår omgivning. Ett utvecklingsprojekt mellan bl.a. KTH i Stockholm och Telge Återvinning har resulterat i ett av miljödomstolen beslutat system för lokal rening av lakvatten. Systemet tas etappvis i drift under perioden fram till juli 2003. Gasuppsamlingssystemet består av ett 20-tal gasbrunnar och ett horisontellt ledningssystem till en kompressorstation för gasöverföring till Järna panncentral. Telge Återvinning ansvarar för sugsidan fram till kompressorstationen. Idag används deponigasen för fjärrvärmeproduktion i Järna. Hälften av värmeverkets energibehov tillgodogörs från Tveta Återvinningsanläggnings deponigas. En del av produktionen går också till Cerealia, vilket innebär att i stort sett all gas nyttjas under året. Miljöpåverkan förknippad med luftemissioner utgörs av gasavgång samt risk för lukt och damning till näromgivningen. Uttag av metangas minimerar den direkta gasavgången från anläggningen samt påverkar miljön positivt dels genom minskad risk för lokal påverkan (ex ev. luktpåverkan) samt dels genom energiutvinning. Vid driftstörningar i gasöverföringsanläggningen alternativt vid låg metanhalt finns möjlighet att tända fackla för lokal förbränning. Luktstörning motverkas genom att det öppna tippsåret hela tiden hålls så begränsat som möjligt genom löpande täckning. Miljöpåverkan i form av förbränning av fossila bränslen sker då bolaget svarar för insamling och transport av avfall från alla hushåll i Södertälje och Nykvarns kommuner. Minska förbrukningen av fossila bränslen är dessutom ett av de miljömål som Telge Återvinning arbetar med. Senaste bullermätningen utfördes under hösten 2002. Den visade att Telge Återvinning lever efter de villkor som finns i miljödomarna. Inga klagomål på buller har kommit till vår kännedom. En fast mätstation finns på kontorsbyggnaden på Tveta Återvinningsanläggning för att mäta buller, nederbörd och vind. 4 Gasutvinning Gasproduktionen har huvudsakligen fungerat bra under hela året. Deponigas har samlats in och överförts till Järna panncentral för uppvärmning av fastigheter. Totalt producerades 13 213 MWh (värmevärde deponigas 5,578 kwh/nm 3 ). Detta motsvarar cirka 1 300 kubikmeter fossil eldningsolja. Gasproduktionen var något högre än 2001. Hur stor del av metangasen som är åtkomlig för insamlingssystemet är generellt svårt att bedöma. Ett väl fungerande insamlingssystem bedöms utnyttja ca 90% av gasen, resten går ut i atmosfären. Under året har installation av nya insamlingsledningar skett vilket minskat utsläppen av metangas till atmosfären. En uppskattning av storleken på det diffusa årsutsläppet av metan till atmosfären ger ca 300 ton (50%-vol metan i deponigasen).
6 (23) 5 Åtgärder som har vidtagits under året Under verksamhetsåret har egenkontroll utförts i enlighet med förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll. Bl.a. har kontroll och bevakning av omgivningspåverkan utförts enligt de undersökningsprogram/kontrollprogram som anges i kontrollprogrammet för verksamheten. Se vidare nedan för sammanställningar av kontrollresultat. 5.1 Årsvärden på utsläpp till vatten Provisoriska utsläppsbegränsningsvillkor är meddelade för utsläpp av renat vatten till recipient. Under år 2002 har inget utsläpp skett. Utsläpp av obehandlat lakvatten har skett till Himmerfjärdens kommunala reningsverk i enlighet med vad bolaget uppgivit i ansökningshandlingar. I emissionsdeklarationen, se bilaga 2 samt bilagd CD-R, redovisas utsläpp till kommunalt avloppsreningsverk (anläggning) enligt angivna tröskelvärden i NFS 2000:13. 5.2 Åtgärder som har vidtagits för att minska mängden farligt avfall från verksamheten Verksamheten ger i sig inte upphov till större mängder farligt avfall. Hushållens farliga avfall samlas in genom Miljöbilen och på återvinningscentralerna. Små mängder spillolja uppstår också vid underhållsarbeten på den interna maskinparken vilket omhändertas med övriga oljeavfall som mellanlagras före borttransport. I det senare fallet finns inga mängder att redovisa annat än genom vad som totalt lämnat anläggningen under året. 5.3 Tillbud och störningar samt vidtagna åtgärder 3 mindre personskador har inträffat under året, dessa har hanterats enligt våra arbetsmiljörutiner. Hjälpmedel är inköpta och bättre rutiner är upprättade. Under 2002 har ingen brand skett på Tveta Återvinningsanläggning. Jakt på vit fågel har i stort bedrivits i motsvarande omfattning som tidigare år. Öppna tippsår hålls hela tiden så begränsade som möjligt. 5.4 Redovisning av utfört riskarbete Under 2002 har riskanalys genomförts enligt bolagets rutiner i miljöledningssystemet. Sammanfattningsvis kan nämnas att mottagning av slam har klassats upp som en prioriterad miljöaspekt och ett antal åtgärder är igångsatta. Samtidigt har bl a insamling av farligt avfall bedömts vara en lägre miljöaspekt. 5.5 Förändrade rutiner och instruktioner Under året har ett uppdaterat kontrollprogram skickats till tillsynsmyndigheten. I övrigt pågår ständigt utvecklingsarbete av instruktioner inom miljöledningssystemet. Extern revision av miljöledningssystemet har genomförts och lett till ytterligare förbättringar. Dessutom har en extern besiktning skett under våren 2002. Exempel på rutin som har ändras under året är borttransport av farligt avfall, samtliga instruktioner angående vår biologiska behandling.
7 (23) 5.6 Undersökningar om miljöpåverkan från verksamheten samt åtgärder som vidtagits för att minska denna miljöpåverkan Verksamheten bedriver omfattande egenkontroll enligt intentionen i förordningen om verksamhetsutövarens egenkontroll med bl.a. ett löpande kontrollprogram avseende undersökningar av mark, yt- och grundvatten. Resultaten sammanfattas i avsnitten (5.6.1-5.6.3) nedan tillsammans med tidigare års resultat för jämförelse. Mer detaljerad information, situationsplan samt grafiska sammanställningar fås på begäran från bolaget. 5.6.1 Ytvatten Nedan redovisas analyserna från YV1, YV3, YV5. Tabell 2, Ytvattenanalys från YV1 Värde 1994-2002 Kommentar Analys Analys Analys Analys YV1 Enhet Min Medel Max Kommentar på trend samt 0204 0206 0209 0211 Alkalinitet mg/l 15 56,11 78 Trend minskar 68 74 78 15 ph 6,7 7,14 7,4 Trend minskar något 7,2 7,4 7,2 6,7 Fosfor total mg/l 0,03 0,08 0,12 Trend minskar 0,05 0,12 0,1 0,03 Kväve total "-" 0,57 0,96 1,8 Trend ökar 0,57 0,79 1,8 1,0 Fosfat "-" 0,015 0,03 0,08 Trend ökar 0,02 0,02 0,08 0,018 Järn "-" 0,24 0,87 1,6 Trend ökar 0,94 1,6 0,86 0,24 Ammonium "-" 0,03 0,17 0,73 Trend ökar 0,03 0,04 0,73 0,03 Klorid "-" 5,4 8,36 11 Trend ökar 9,2 9,0 11 7,2 Mangan "-" 0,012 0,09 0,27 Trend minskar 0,049 0,071 0,27 0,012 Arsenik ug/l 0,2 0,67 1,4 Trend ökar pga högt sept 0,5 0,9 1,4 0,2 Bly "-" 0,5 1,37 1,9 Trend minskar 0,9 1,9 1,9 0,5 Kadmium "-" 0,02 0,05 0,12 Trend minskar 0,02 0,05 0,06 0,02 Zink "-" 12 22,38 44 Trend ökar ngt 14 44 27 12 Krom "-" 0,2 1,91 3,8 Trend minskar obetydligt 2,8 3,8 1,6 0,2 Koppar "-" 1,8 3,18 4,8 Trend minskar 2,7 4,8 3,4 1,8 Nickel "-" 1,8 2,41 3,3 Trend ökar något 1,8 2,9 3,3 2 Konduktivitet ms/m 8,5 16,99 22,9 Trend minskar något 17,6 19,6 22,9 8,52 Flertal förhöjda halter i september, men enbart kväve visar stadig ökning. Samtliga övriga parametrar sjunker i november, för alkalinitet, fosfor, järn, arsenik, bly, zink, krom och koppar kraftigt. Tidigare höga halter har sjunkit. ph har sjunkit från över 7 till 6,7, men detta har inte återspeglats i förhöjda metallhalter. Vår bedömning är att Telge Återvinning inte påverkar YV1. Vi kommer under 2003 genomföra en kartering som kommer att kartlägga eventuella sprickor och flöden i området.
8 (23) Tabell 3, Ytvattenanalys från YV3 Värde 2002 Kommentar Analys Analys Analys Analys YV 3 Enhet Min Medel Max Kommentar på trend 0204 0206 0209 0211 ph 7,2 7,5 7,8 Trend minskar obetydligt 7,8 7,2 7,4 7,6 Konduktivitet ms/m 27,8 36 51,8 Trend ökar något 34,6 27,8 51,8 31,1 Alkalinitet mg/l 81 127,8 180 Trend minskar 110 140,0 180 81 Fosfor total mg/l 0,06 0,41 1,11 Trend ökar 0,09 0,39 1,11 0,06 Fosfat "-" 0,01 0,02 0,03 Trend minskar obetydligt 0,01 0,03 0,02 0,01 Kväve total "-" 1,3 2,73 4,5 Trend ökar kraftigt 1,3 1,5 3,6 4,5 Ammonium "-" 0,02 0,05 0,1 Trend minskar 0,05 0,10 0,02 0,02 Klorid "-" 8,2 25,1 47 Trend ökar 24 8,2 47 21,00 Järn "-" 0,5 7,0 15 Trend minskar 2,5 9,9 15 0,46 Mangan ug/l 3 167 520 Trend minskar 140 520 3 4,2 Arsenik "-" 0,7 1,5 3,2 Trend minskar 1,3 3,2 0,7 0,7 Bly "-" 0,2 2,0 4,8 Trend minskar 2,1 4,8 0,2 0,7 Kadmium "-" 0,02 0,05 0,13 Trend minskar 0,02 0,1 0,02 0,0 Zink "-" 2 19,5 37 Trend minskar 21 37 2 18 Krom "-" 0,2 3,7 6,6 Trend minskar 3,3 4,6 6,6 0,2 Koppar "-" 1,8 4,3 7,4 Trend minskar 5,0 7 1,8 3 Nickel "-" 0,2 2,7 5,3 Trend minskar 3,9 5,3 0,2 1,4 Ny provpunkt, enbart fyra mätningar har utförts under det gångna året. Fosfor, kväve, klorid, mangan, arsenik, bly, kadmium och krom uppvisar relativt kraftig variation över året. Många halter har dock sjunkit mot slutet av året. För få värden för en tillförlitlig utvärdering.
9 (23) Tabell 4, Ytvattenanalys från YV5 Värde 2002 Kommentar Analys YV 5 Enhet Min Medel Max 0201 ph 6,6 6,6 6,6 Ny provpunkt, enbart 1 mätvärde 6,6 Alkalinitet mg/l 23 23 23 -"- 23 Fosfor total mg/l 0,05 0,05 0,05 -"- 0,05 Fosfat "-" 0,04 0,04 0,04 -"- 0,04 Kväve total "-" 1,9 1,9 1,9 -"- 1,9 Ammonium "-" 0,06 0,06 0,06 -"- 0,06 Klorid "-" 23 23 23 -"- 23 Järn "-" 2,3 2,3 2,3 -"- 2,3 Mangan "-" 0,073 0,073 0,073 -"- 0,073 Arsenik ug/l 0,8 0,8 0,8 -"- 0,8 Bly "-" 2,2 2,2 2,2 -"- 2,2 Kadmium "-" <0,05 <0,05 <0,05 -"- <0,05 Zink "-" 21 21 21 -"- 21 Krom "-" 4,2 4,2 4,2 -"- 4,2 Koppar "-" 6,3 6,3 6,3 -"- 6,3 Nickel "-" 11 11 11 -"- 11 Prov av ytvatten från sjön Vällingen. Detta är en ny provpunkt, enbart en analysomgång finns. Enligt Naturvårdsverkets Rapport 4913: Bedömningsgrunder för miljökvalitet, Sjöar och vattendrag är vattnet svagt surt, kvävehalten är mycket hög, fosforhalten hög till mycket hög, halten bly, kadmium, zink och koppar måttligt hög samt halten arsenik, krom och nickel låg.
10 (23) 5.6.2 Grundvatten Nedan redovisas analyserna från GV1, GV2, GV5, GV6. Tabell 5, grundvattenanalys från GV1 Värde 1994-2002 Kommentar Analys Analys Analys Analys GV 1 Enhet Min Medel Max Kommentar på trend 0204 0206 0209 0211 ph 6,90 7,3 7,8 Trend minskar obetydligt 6,9 7,0 7,0 7,6 Konduktivitet ms/m 23,9 25,1 26,5 Trend stationär 24,1 24,4 25,8 26,5 Alkalinitet mg/l 89 103,1 120 Trend ökar något 89 98 110 120 Fosfat, PO 4 -P "-" 0,0004 0,003 0,002 Lite variation <0,01 0,002 <0,01 0,004 Järn "-" 0,13 0,349 0,63 Trend minskar 0,63 0,2 <0,05 0,13 Fosfor total, P "-" <0,01 <0,01 0,01 Ingen variation <0,01 <0,01 <0,005 <0,01 Kväve total, N "-" 0,036 0,17 0,84 Trend ökar 0,04 0,04 <0,10 0,84 Ammonium "-" 0,009 0,014 0,02 Viss variation 0,02 0,02 0,02 0,01 Klorid "-" 0,4 5,5 7,086 Trend ökar något 6,8 6,6 6,4 5,9 Mangan "-" 0,079 0,136 0,27 Trend ökar något 0,14 0,12 0,12 0,13 Arsenik ug/l 0,403 0,7 0,9 Trend minskar något 0,7 0,8 <0,5 0,5 Bly "-" 0,2 0,2 0,3 Trend minskar 0,2 0,2 <0,5 <0,5 Kadmium "-" 0,011 0,047 0,13 Trend ökar 0,02 0,02 <0,05 0,13 Zink "-" 26 241,8 530 Trend ökar 260 26 110 530 Krom "-" 0,263 1,39 3,4 Trend ökar något 1,0 1,6 3,4 <0,5 Koppar "-" 0,6 2,4 4,609 Trend minskar 2,0 2,0 0,6 1,6 Nickel "-" 1,2 3,7 6 Trend ökar 5,7 6,0 1,9 4,2 Kvävehalten ökar mycket jämfört med tidigare mätningar, där samtliga värden ligger under detektionsgränsen. Detta beror framförallt på ett extremvärde i november 2002. Kadmium ökar från värden under detektionsgränsen till Hög halt. Även zink ökar kraftigt i förhållande till senaste värdet. Arsenik, koppar, nickel och krom ökar något i november, medan övriga parametrar sjunker eller är i stort oförändrade.
11 (23) Tabell 6, Grundvattenanalys från GV2 Värde 1994-2002 Kommentar Analys Analys Analys Analys GV 2 Enhet Min Medel Max Kommentar på trend 0204 0206 0209 0211 ph 7,3 7,6 8 Stationär trend 7,4 7,6 7,5 7,7 Konduktivitet ms/m 20,9 21,4 22,8 Närmast stationär 21,5 21,7 20,9 21,2 Alkalinitet mg/l 84 88,0 96,3 Trend minskar obetydlig 84 87 88 92 Fosfor total -"- 0,01 0,01 0,02 Trend minskar något <0,01 <0,01 0,007 0,01 Kväve total -"- 0,06 0,08 0,1 Under detektionsgräns utom 0,10 <0,10 <0,10 <0,1 ett värde Fosfat -"- 0 0,01 0,01 Trend minskar <0,01 0,004 0,004 0,004 Järn -"- 0,46 2,1 11 Trend ökar 1,2 1,5 11 0,55 Ammonium -"- 0,04 0,05 0,06 Trend ökar något 0,04 0,05 0,06 0,05 Klorid -"- 3,7 4,4 5,3 Trend ökar något 5,3 5,2 4,7 4,5 Mangan -"- 0,16 0,2 0,29 Trend minskar 0,19 0,28 0,25 0,16 Arsenik µg/l 1,9 2,7 4,2 Trend minskar något 2,3 3,0 2,6 1,9 Bly -"- 0,11 0,3 0,4 Under detektionsgräns utom <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 ett värde Kadmium -"- 0,05 0,05 0,05 Under detektionsgränsen <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 Zink -"- 0,4 3,4 9 Trend minskar 6 0,8 4 3 Krom -"- 0,2 0,9 3,1 Trend minskar 0,7 1,9 0,2 0,2 Koppar -"- 0,08 1,6 8,3 Trend ökar 2,5 0,2 1,1 8,3 Nickel -"- 0,12 0,3 0,8 Trend ökar obetydligt 0,2 0,7 0,2 0,2 Koppar ökar kraftigt till hög halt. Även järn ökar kraftigt. I båda fallen för det sig dock om ett extremvärde. Fosfor och ammonium ökar något. Flertalet övriga parametrar sjunker eller är i stort oförändrade.
12 (23) Tabell 7, Grundvattenanalys från GV5 Värde 1994-2002 Kommentar Analys Analys Analys Analys GV 5 Enhet Min Medel Max Kommentar på 0204 0206 0209 0211 ph 7,10 7,8 8,1 Trend ökar obetydligt 7,7 7,9 7,7 8,1 Konduktivitet ms/m 34,8 42,6 44,8 Trend ökar obetydligt 44,8 44,7 43,7 44,3 Alkalinitet mg/l 137 255,7 290 Trend ökar 280 280 290 280 Fosfor total -"- 0,004 0,0 0,05 Trend ökar något 0,04 0,04 0,04 0,05 Kväve total -"- 0,1 0,1 0,11 Under detektionsgräns <0,1 <0,10 <0,10 <0,1 Fosfat -"- 0,004 0,04 0,04 Trend ökar något 0,02 0,02 0,04 0,02 Järn -"- 0,06 0,4 0,89 Trend minskar obetydligt 0,36 0,43 0,3 0,35 Ammonium -"- 0,02 0,02 0,04 Trend ökar 0,02 0,03 0,03 0,04 Klorid -"- 5,7 9,7 23 Trend minskar 6,2 5,9 5,8 5,7 Mangan -"- 0,14 0,3 0,48 Trend minskar 0,16 0,21 0,2 0,14 Arsenik ug/l 0,964 1,4 3 Trend minskar 1,0 1,2 1,1 1 Bly -"- 0,35 2,5 4,7 Under detektionsgräns <0,5 <0,5 <0,5 <0,5 Kadmium -"- 0,011 0,02 0,02 Under detektionsgräns <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 Zink -"- 0,4 7,3 22 Trend minskar 3 5 3 5 Krom -"- 0,16 0,9 3,4 Trend ökar något 1,2 3,4 0,2 0,2 Koppar -"- 0,12 2,1 11 Ökar kraftigt 2,0 0,2 0,6 11 Nickel -"- 0,4 0,7 0,9 Under detektionsgräns <0,5 0,9 <0,5 <0,5 Koppar ökar relativt kraftigt, men från låg nivå, i ett extremvärde. Fosfor och ammonium ökar. Samtliga övriga element sjunker eller är oförändrade. Tidigare mätnings höga halter krom och nickel har sjunkit. Fosfat ökar med 25% trots detta låga värden. Vår bedömning är att detta inte kräver något specialprogram. Detta kommer dessutom att ingå i karteringen av området.
13 (23) Tabell 8, Grundvattenanalys från GV6 Värde 1994-2002 Kommentar Analys Analys Analys Analys GV 6 Enhet Min Medel Max Kommentar på trend 0204 0206 0209 0211 ph 7,0 7,4 7,9 Trend stationär 7,2 7,4 7,1 7,6 Konduktivitet ms/m 135 168,8 184 Trend ökar obetydligt 165 178 170 171 Alkalinitet mg/l 310 325,2 360 Trend stationär 360 310 320 310 Fosfor total -"- 0,01 0,03 0,04 Trend stationär 0,02 0,02 0,02 0,03 Kväve total -"- 0,04 0,2 0,73 Trend ökar 0,04 0,73 0,17 0,19 Fosfat -"- <0,01 0,01 <0,02 Under detektionsgräns <0,01 <0,02 0,005 0,006 Järn -"- 0,07 2,5 4,4 Trend minskar 1,9 3,5 4,3 0,07 Ammonium -"- 0,05 0,1 0,07 Trend ökar något 0,05 0,06 0,06 0,07 Klorid -"- 281 345,6 390 Trend ökar obetydligt 350 370 340 350 Mangan -"- 0,63 0,8 1 Trend minskar något 0,66 0,88 0,86 0,69 Arsenik ug/l 1 1,5 2,1 Trend minskar något 1,8 1,3 1 1,3 Bly -"- 0,04 0,1 0,2 Trend ökar 0,2 0,2 0,2 0,2 Kadmium -"- 0,01 0,01 0,01 Under detektionsgräns <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 Zink -"- 0,4 3,9 12,5 Trend minskar 4 0,8 3 5 Krom -"- 1,3 3,3 8,1 Trend minskar 1,9 4,6 1,5 <0,5 Koppar -"- 0,5 1,1 2,6 Trend ökar 2,6 0,5 1,9 1,4 Nickel -"- 0,2 2,2 6,2 Trend stationär 0,2 1,8 1,2 3,0 Zink och nickel ökar något lite, liksom fosfor och ammonium. Samtliga övriga parametrar sjunker eller är i stort oförändrade. De tidigare höga halterna kväve och till viss del koppar har sjunkit.
14 (23) Tabell 9, Grundvattenanalys från GV7 Värde 1994-2002 Kommentar Analys Analys Analys Analys GV 7 Enhet Min Medel Max Kommentar på trend 0204 0206 0209 0211 ph 7,5 7,8 8,2 Stationär 7,8 7,9 7,5 7,9 Konduktivitet ms/m 64 84,8 107 Trend ökar ngt 107 88,4 94 70,8 Alkalinitet mg/l 170 192,2 210 Trend stationär 210 200 200 170 Fosfor total "-" 0,01 0,01 0,01 Under detektionsgräns <0,01 <0,01 0,01 <0,01 Kväve total "-" 0,11 0,2 0,33 Trend minskar ngt 0,24 0,11 0,24 0,13 Fosfat "-" 0,004 0,0 0,009 Under detektionsgräns <0,01 <0,002 0,004 0,009 Järn "-" 0,08 0,7 1,833 Trend minskar 1,4 0,81 0,08 0,10 Ammonium "-" 0,01 0,01 0,04 Trend ökar ngt 0,03 0,01 0,04 0,03 Klorid "-" 69,6 127,2 180 Trend ökar 180 140 150 100 Mangan "-" 0,173 0,2 0,33 Trend ökar 0,30 0,27 0,33 0,22 Arsenik ug/l 0,2 0,4 0,8 Trend minskar 0,2 0,2 0,8 0,2 Bly "-" 0,2 1,4 8,6 Trend ökar 0,2 0,2 8,6 0,2 Kadmium "-" 0,013 0,01 0,013 Under detektionsgräns <0,05 <0,05 <0,05 <0,05 Zink "-" 0,4 10,6 30 Trend ökar ngt 30 8 28 0,8 Krom "-" 0,2 2,7 5,8 Trend minskar 1,6 2,3 3,7 0,2 Koppar "-" 0,2 2,7 12 Trend ökar 2,9 1,2 12 0,2 Nickel "-" 0,2 2,1 4,5 Trend minskar 0,2 2,3 4,5 0,5 Arsenik, kadmium, bly, zink, koppar och nickel uppvisar höga halter i septembermätningarna. Telge Återvinning bedömer att detta beror på extremt låga vattenflöden. Halterna sjunker sedan. Fosfathalten ökar, men de tidigare värdena låg under detektionsgränsen. Även ammonium ökar från tidigare mätning, men ligger på samma nivå som 2001 års värden. De flesta övriga element sjunker, noterbart konduktiviteten.
15 (23) 5.6.3 Lakvatten Nedan redovisas lakvattenproverna i LV1, LV2 och LV3. Lakvattenmängden uppmättes till 34 200 m 3 under år 2002. Tabell 10, Lakvattenanalyser (sammanställning) från LV1 Värde 1994-2002 Kommentarer LV1 Enhet Min Medel Max Kommentar på trend Alkalinitet mg/l 180 1229 2100 Trend ökar ph 7,1 7,5 8,1 Trend minskar svagt Konduktivitet ms/m 238 658 881 Trend ökar BOD7 mg/l 4,2 27,5 170 Trend ökar COD (Cr) " 120 344 530 Trend ökar Sulfat, SO4 " 220 323 510 Trend ökar obetydligt Kväve, total N " 35 146 230 Trend ökar Ammonium, NH4-N " 29 107 170 Trend ökar Fosfor, total P " 0,09 0,30 0,89 Trend ökar Fosfat, PO4-P " 0,004 0,06 0,18 Trend ökar Klorid, Cl " 310 1374 2600 Trend ökar Järn, total Fe " 2,4 6,2 15 Trend ökar Mangan, Mn " 0,51 1,2 2,1 Trend ökar Zink, Zn ug/l 8 133 1100 Trend ökar pga en extrem Nickel, Ni " 11 89 450 Trend ökar Koppar, Cu " 3,6 22 62 Trend ökar Krom, total Cr " 4,7 26 100 Trend ökar Bly, Pb " 0,700 3,0 8,2 Trend ökar Kadmium, Cd " 0,02 0,30 1,4 Trend ökar Arsenik " 1,9 5,5 16 Trend ökar Tabell 11, Lakvattenanalyser LV1 Analyser LV1 Enhet 0201 0202 0204 0205 0206 0207 0208 0209 0210 0211 0212 Alkalinitet mg/l 1400 1300 1600 1400 1200 580 180 2000 2100 2100 1900 ph 7,4 7,6 7,2 7,3 7,7 7,1 7,2 7,5 7,7 7,5 7,5 Konduktivitet ms/m 694 524 806 725 696 762 706 783 758 881 833 BOD7 mg/l 11 13 17 24 9,1 26 47 170 36 25 20 COD (Cr) " 320 280 310 260 360 340 370 530 410 450 440 Sulfat, SO4 " 350 330 510 390 360 350 240 310 260 320 350 Kväve, total N " 140 140 170 160 120 140 150 200 180 220 230 Ammonium, NH4-N " 120 130 160 57 100 88 140 130 170 160 110 Fosfor, total P " 0,32 0,27 0,2 0,31 0,24 0,17 0,35 0,89 0,37 0,59 0,56 Fosfat, PO4-P " 0,01 0,07 <0,01 0,06 0,005 0,01 0,18 0,09 0,06 0,14 0,05 Klorid, Cl " 1300 890 1700 1500 1500 1700 1500 1500 1500 2600 1800 Järn, total Fe " 11 2,4 9,2 4,6 7,4 6,8 4,4 15 2,9 5,7 12 Mangan, Mn " 1,5 0,82 1,3 1,2 1,3 2,1 1,4 1,3 1,1 1,6 1,4 Zink, Zn ug/l 46 75 16 36 56 8 45 88 83 62 1100 Nickel, Ni " 21 30 15 17 20 41 75 450 440 36 170 Koppar, Cu " 9,7 20 8,7 12 12 8,6 20 42 62 36 50 Krom, total Cr " 18 24 25 100 19 25 16 31 25 38 27 Bly, Pb " 4,4 5,9 0,7 0,7 2,7 0,9 1,8 3,6 2 8,2 6,8 Kadmium, Cd " 0,17 0,26 0,12 0,08 0,11 0,18 0,02 0,40 0,43 0,19 1,40 Arsenik " 4,2 3,4 8,5 2,8 2,9 4,5 6,5 16 3,8 12 8,8 Kvicksilver, Hg " - - - - - - 0,026 - - Oljeindex mg/l 0,3
16 (23) Tabell 12, Mängder utsläppta metaller i lakvattnet till Himmerfjärdsverket Medel 2001 Total mängd Medel 2002 Total mängd Skillnad 2002-2001 Volym lakvatten 70 000 m 3 34200 m 3-35 800 m 3 Järn, total Fe 3,30 mg/l 231 kg 7 mg/l 253 kg + 22 kg Mangan 0,91 mg/l 64 kg 1 mg/l 47 kg -17 kg Zink, Zn 113, ug/l 25 8 kg 146,8 ug/l 5 kg -3 kg Nickel, Ni 21,50 ug/l 1,5 kg 123 ug/l 4,2 kg + 3 kg Koppar, Cu 16,95 ug/l 1,2 kg 26 ug/l 0,9 kg - 0,31 kg Krom, total Cr 14,18 ug/l 1,0 kg 32 ug/l 1,1 kg + 0,09 kg Bly, Pb 2,48 ug/l 0,2 kg 3 ug/l 0,1 kg - 0,06 kg Kadmium, Cd 0,30 ug/l 0,02 kg 0,334 ug/l 0,01 kg - 0,01 kg Arsenik 3,00 ug/l 0,2 kg 6,67 ug/l 0,2 kg + 0,02 kg LV1 kommentar. Mätningen uteblev i mars, vilket har meddelats tillsynsmyndigheten. Zink, nickel, koppar, bly, kadmium och arsenik ökar. Även alkaliniteten, kväve, ammonium, fosfor, fosfat och klorid ökar. De flesta element uppvisar en eller flera förhöjda halter i proven från sensommarsvinter. Samtliga trendlinjer utom för ph visar ökande tendens, i de fall kompletta mätserier förekommer. I tabell 12 visas mängden utsläppta metaller i lakvattnet till Himmerfjärdsverket 2002 jämfört med 2001. Totala mängden metaller 2002 jämfört med 2001 är i stort oförändrade.
17 (23) Tabell 13, Lakvattenanalyser från LV2 Värde 2002 Kommentar Analys Analys Analys Analys LV2 Enhet Min Medel Max Kommentar på trend 0204 0206 0209 0211 ph 6,7 6,7 6,7 Ingen variation 6,7 6,7 6,7 6,7 Konduktivitet ms/m 1090 1127,5 1160 Trend minskar något 1160 1090 1160 1100 Alkalinitet mg/l 610 707,5 770 Trend ökar 610 770 740 710 Fosfor, total P " 0,02 0,03 0,04 Trend ökar 0,02 0,03 0,02 0,04 Fosfat, PO4-P " 0,002 0,01 0,04 Trend ökar 0,004 0,008 0,002 0,04 Kväve, total N " 82 90,3 100 Trend ökar 93 82 86 100 Ammonium, NH4-N " 72 76,3 81 Trend stationär 72 80 81 72 Nitrat, NO3-N+NO2 mg/l 1,7 2,6 3,6 Trend minskar 3,2 1,7 3,6 2,0 Klorid, Cl " 3300 3550,0 3900 Trend ökar 3600 3300 3400 3900 Sulfat, SO4 " 340 355,0 360 Trend minskar 360 360 360 340 BOD7 (ATU) mg/l 1,2 3,9 12 Trend stationär 1,2 12 1,2 1,2 COD (Cr) " 280 372,5 560 Trend ökar 320 330 560 280 Järn, Fe " 35,00 46,25 56 Trend minskar 45 56 35 49 Mangan, Mn " 2 2,4 2,7 Trend ökar 2,4 2,3 2,0 2,7 Arsenik, As ug/l 2,1 9,1 23 Trend ökar 6,9 4,3 2,1 23 Bly, Pb " 0,7 3,1 6,8 Trend stationär 1,5 3,5 6,8 0,7 Kadmium, Cd " 0,11 0,2 0,28 Trend ökar 0,11 0,19 0,28 0,17 Zink, Zn " 33 60,3 130 Trend ökar 44 34 130 33 Krom, total Cr " 2,6 5,43 7,5 Trend minskar 7,5 6,5 5,1 2,6 Koppar, Cu " 5,6 9,13 12 Trend minskar 9,2 12 9,7 5,6 Nickel, Ni " 0,2 3,88 8,2 Trend minskar 4,8 8,2 0,2 2,3 TOC mg/l 43 46,5 53 Trend minskar 45 53 45 43 Nonylfenol ug/l <10 <10 <10 Under detektionsgränsen <10 <10 <10 <10 Oljeindex i vatten mg/l 0,21 0,21 0,21 Enbart ett mätvärde - 0,21 - - Provpunkten är ny och endast fyra analysomgångar föreligger. Fosfat, fosfor och arsenik ökar. Bly, kadmium och zink uppvisar stora variationer, övriga metaller uppvisar sjunkande trend.
18 (23) Tabell 14, Lakvattenanalyser från LV3 Värde 1994-2001 Kommentar Analys Analys Analys Analys LV3 Enhet Min Medel Max Anmärkning 0204 0206 0209 0211 Alkalinitet mg/l 380 538,2 760 Trend ökar 620 670 760 610 ph 6,9 7,3 8 Trend minskar något 7,1 7,2 6,9 7,1 Konduktivitet ms/m 130 166,6 185 Trend ökar något 174 180 185 163 BOD7 mg/l 1,2 1,5 4,3 Trend ökar pga 1 värde 1,2 1,2 <3,0 1,2 COD (Cr) " 37 62,1 87 Trend ökar ngt 74 64 87 59 Sulfat, SO4 " 78 192,5 360 Trend minskar 150 <2,0 120 160 Kväve, total N " 7,2 12,6 16 Trend ökar något 13 12 16 12 Ammonium, " 2,2 6,4 14 Trend ökar 6,8 4,4 14 8,2 NH4-N Fosfor, total P " 0,01 0,02 0,04 Trend ökar 0,02 0,01 0,03 0,02 Fosfat, PO4-P " 0,002 0,003 0,004 Under detektionsgränsen, utom två <0,01 <0,002 0,002 0,004 värde Klorid, Cl " 79 144,1 180 Trend ökar något 180 170 170 140 Järn, total Fe " 1,3 10,1 18 Trend ökar något 13 6,6 18 5,4 Mangan " 0,20 39,78 390 Trend ökar obetydligt 1,0 0,91 1,1 0,83 Zink, Zn ug/l 10 26,5 62 Trend minskar 18 10 13 33 Nickel, Ni " 1 5,0 12 Trend minskar något, oregelbunden 1,8 4,3 <0,5 3,4 Koppar, Cu " 2,3 6,3 16 Trend minskar obetydligt 3,8 9,8 2,3 5,9 Krom, total Cr " 1,1 3,9 7,6 Trend minskar 4,6 4,9 2,7 1,1 Bly, Pb " 0,189 2,2 7,8 Oregelbundet <0,5 0,8 <0,5 2,5 Kadmium, Cd " 0,025 0,16 0,4 Trend minskar <0,05 0,06 <0,05 <0,05 Arsenik " 0,6 1,57 2,6 Trend minskar, oregelbunden 1,9 <0,5 <0,5 0,6 Nonylfenol ug/l <10 <10 <10 Under detektionsgräns <10 <10 <10 <10 TOC mg/l 22 23,33 26 Stabiliserad på 22 26 22-22 Oljeindex i vatten mg/l 0,21 0,21 0,21 Ett värde 0,21 - - Nitrat mg/l 0,7 1,7 2,7 Två värden - - 0,70 2,70 Ammonium, zink, bly och fosfor ökar något. Flertalet trendlinjer visar sjunkande eller svagt ökande trend. 5.6.4 Sammanfattning Bedömningen är att lakvatten samlas in på ett tillfredställande sätt och att föroreningsspridning inte kan påvisas till omgivningen. En del parametrar uppvisar varierande tendenser under året. Telge Återvinning bevakar denna utveckling noggrant. Förhöjda halter bedömer Telge Återvinning bero på den låga nederbörden, lakvattenmängden var 34 200 m 3 (2002) jämfört med 70 000 m 3 (2001). Totala mängden metaller från LV1 2002 jämfört med 2001 är i stort oförändrade. I området väster om askdeponin pågår sedan mitten av 2001 ett separat undersökningsprojekt tillsammans med KTH i syfte att utreda ursprung till förhöjda kloridhalter. Ett utökat specialprogram för grundvatten har därmed aktiverats enligt angivelser i Telge Återvinnings kontrollprogram. Tillsynsmyndigheten hålls löpande informerad om undersökningsresultaten. Specialprogrammet fortsätter under år 2003 med bla kartering av området.
19 (23) 6 Kommentarer till villkors efterlevnad Telge Återvinning har fått ett nytt tillstånd av miljödomstolen 2002-03-19. Domen innebär i korthet att bolaget får fortsätta att ta emot askor som ej klassas som farligt avfall och att askor inte behöver stabiliseras förrän tidigast 2008. Bolaget fick däremot avslag på mottagning av arsenikförorenade jord. 6.1 Kommentarer till gällande tillstånd (2000-06-26, mål nr M 70-99) Till dess annat beslutas gäller följande provisoriska föreskrifter: P1. Lakvattenhanteringen har bedrivits i överensstämmelse med vad bolaget har angivit. P2. Inget vatten har släppts ut till lokal recepient. Miljödomstolen har tidigare fastställt Lanaren som recepient för det renade vattnet. P3. Detta har utgått. P4. Detta har inte varit aktuellt. P5. Detta har inte varit aktuellt. Villkor 1 Verksamheten har bedrivits i överensstämmelse med vad bolaget har angivit och åtagit sig i enlighet med gällande tillstånd och villkor. Villkor 2 Asbestavfall har deponerats i enlighet med naturvårdsverkets allmänna råd 87:3. Villkor 3 Farligt avfall har hanterats enligt villkoret. Villkor 4 Farligt avfall annat än vad som regleras av villkor 2 har inte deponerats. Instruktion finns i miljöledningssystemet vad man gör när ex farligt avfall kommer med annat avfall. Villkor 5 Oljor, oljeförorenade vätskor och skadliga kemikalier har samlats upp och förvaras i slutna tankar eller behållare i avvaktan på transport till anläggning som har tillstånd att behandla. Villkor 6 Lätt förorenade jordar har mottagits efter tillsynsmyndighetens medgivande. Avvattning av förorenade jordar har inte skett. Oljor har mellanlagrats i slutna tankar. Anläggning för flotation enligt tidigare tillstånd har ej installerats. Villkor 7 Den huvudsakliga slammängden utgörs av gatu- och industrislam från ex. slamsugning av gatubrunnar mm. Industrislammet infiltreras i hushållsdeponin.
20 (23) Villkor 8 Sluttäckning av östra slänten har fortskridit under 2002. Villkor 9 Fast installation för mätning av buller finns. Bullermätning har skett hösten 2002. Den visade att Telge Återvinning lever efter de villkor som finns i miljödomarna. Villkor 10 Inga ändringar i öppettid har skett under året. Anläggningen är öppen 7 16 vardagar och återvinningscentralen för hushållen är dessutom öppen tisdag och torsdag kväll till kl 19 samt lördagar 9 15. Miljönämnden har meddelat nytt villkor för öppettider på lördagar. Villkor 11 Etappvis avslutning hänvisas till villkor 8 ovan. För askdeponin har en handlingsplan tagits fram och delgivits tillsynsmyndigheten. Villkor 12 Deponigas har samlats in och överförts till Järna panncentral för uppvärmning av fastigheter. Villkor 13 Under sensommaren rapporterades vid ett antal tillfällen luktstörningar vid pumphuset i Lerhaga. Telge Återvinning har bl a kontrollerat om det fanns slam i pumphuset som bidrog till lukten dessutom har Telge Återvinning spolat ledningarna för att åtgärda problemet. Några andra luktstörningar i större omfattning har inte rapporterats. Villkor 14 Inget slam har tillförts biocellen under 2002. Villkor 15 Undersökning av långtidsegenskaper hos askor har skett under våren 2001 genom ett examensarbete vid Luleå universitet. Rapporten heter Utveckling av tätskikt för sluttäckning vid Tveta Avfallsanläggning och är skriven av Karin Arvidsson Luleå Tekniska Universitet. Villkor 16 Bolaget har lämnat in förslag till nytt kontrollprogram. Kontrollprogrammet är godkänt och tidigare kontrollprogram är upphävt.
21 (23) 6.2 Kommentarer till gällande tillstånd (2002-03-19 mål nr M 122-00) Villkor 1 Verksamheten har bedrivits i överensstämmelse med vad bolaget har angivit och åtagit sig i enlighet med gällande tillstånd och villkor. Villkor 2 Förbränningsrester har deponerats separat alternativt återanvänds som konstruktionsmaterial. Villkor 3 Inga förbränningsrester har stabiliserats. Villkor 4 Bolaget har under 2002 redovisat för tillsynsmyndigheten hur sluttäckningen av askdeponin skall genomföras. Villkor 5 Fast installation för mätning av buller finns. Bullermätning har skett hösten 2002. Den visade att Telge Återvinning lever efter de villkor som finns i miljödomarna. Villkor 6 Förbränningsrester som kommer till anläggningen är vattenbegjutna. Villkor 7 Lakvatten har förts till befintlig lakvattenanläggning. Villkor 8 Etappvis avslutning hänvisas till villkor 4 ovan.
22 (23) 6.3 Kommentar till Länsstyrelsens beslut om dispens Telge Återvinning har tillstånd (dispens) att lägga 18 000 ton brännbart på deponi under 2002. Villkor 1 Telge Återvinning har haft kontakter med förbränningsanläggningar i regionen för att få avsättning för brännbart avfall (förhandlingar pågår). Villkor 2 Telge Återvinning har informerat de kunder som lämnar mer än 50 ton brännbart per år om att andra behandlingsmetoder än deponering bör väljas i första hand. Vilkor 3 Endast utsorterat brännbart avfall som inte innehåller avfall som i utsorterad fraktion utgör farligt avfall har deponerats. Exempel på avfall som deponerats: säng, soffa (blandmaterial) samt brännbart som pga sinn styckestorlek inte går att sortera. Villkor 4 Telge Återvinning har inte tagit emot avfall från någon kommun som inte vidtagit ändamålsenliga åtgärder för att deponering av brännbart avfall skall upphöra. Telge Återvinning har skickat brev till samtliga kommuner med information kring vår dispens, fördelen att sortera ut brännbart både ur miljösynpunkt men också ur ekonomiskt perspektiv. 6.4 Kommentar till miljöbalkens hänsynsregler Miljöbalkens andra kapitel behandlar ett antal allmänna hänsynsregler som ger uttryck för bl.a. försiktighetsprincipen, kunskapskrav, bevisbördsregel, produktvalsregeln samt regler om hushållning, kretslopp och lämplig lokalisering av verksamheter och åtgärder. Med kunskap om verksamheten som följer bl.a. av resultaten av genomförd egenkontroll framgår att verksamheten under året väl uppfyller åtagande enligt miljöbalkens intension samt av myndigheter meddelade tillståndsbeslut för verksamheten. Vår uppfattning är att hela verksamheten ligger i linje med kretsloppsprincipen i och med den förändringsprocess som påbörjats med en övergång från deponering till biologiska behandlingsmetoder samtidigt som metangas kan utvinnas samt stora mängder brännbara fraktioner kan förädlas och återgå i kretslopp som bl.a. bränsle vid fjärrvärmeproduktion. Vi har kännedom om vår lokala miljöpåverkan samt arbetar aktivt med information samt att minimera effekter av ev. olägenheter som kan uppstå ex. som buller eller lukt.
23 (23) 7 Planer för 2003 Lakvattenprojektet kommer att avrapporteras till Miljödomstolen enligt domen 2000-06-26, dvs de provisoriska villkoren kommer att fastställas. Dessutom kommer Telge Återvinning, till Miljödomstolen, avrapportera hur sluttäckningsprojektet har fortlöpt samt få denna metod fastställd. Telge Återvinning har skickat in en ansökan till miljödomstolen att få biologiskt rena oljeförorenade jordar. Telge Återvinning kommer att fortsätta höja kompetensen med hjälp av utbildningar, rekryteringar internt och externt. Telge Återvinning har fått ett uppdrag att titta på sluttäckning av andra deponier i Södertälje kommun. Telge Återvinning har fått dispens att lägga 10 000 ton brännbart på deponi. Följande miljömål har Telge Återvinning under 2003: Lokalt rena 5000 m 3 lakvatten Minst 70% av mottaget avfall skall återvinnas Öka källsorteringen för verksamheter 8 Underskrift Föreliggande miljörapport lämnas till tillsynsmyndigheten i Södertälje av Telge Återvinning avseende verksamhetsåret 2002 vid Tveta Återvinningsanläggning. Rapporten översänds också till Naturvårdsverket, Länsstyrelsen i Stockholm, SY- VAB (Himmerfjärdsverket), Ytterby Sportstugeförening samt till fastighetsägarna gränsande till Lerhaga 2:1 och 3:1. Södertälje den 27 mars 2003 Telge Återvinning AB Gustav Tham VD Anna Mellström Miljösamordnare