2015-01-26 Rapport från återbesök i vuxenutbildningen (CentrumVux) i Haninge kommun Samordnare: Fredrik Lind, Botkyrka kommun Medbedömare: Roswitha Rieder, rektor för vuxenutbildningen i Södertälje kommun
Gemensam utvärdering av vuxenutbildningen i Stockholms län År 2008 träffades en överenskommelse mellan Stockholms läns 26 kommuner om att skapa en vuxenutbildningsregion i länet. Med utgångspunkt i denna överenskommelse har avtal kring gemensam utvärdering av kvaliteten i Stockholms läns vuxenutbildning slutits mellan Botkyrka kommun övriga 25 kommuner i länet. Samtliga anordnare av grundläggande gymnasial vuxenutbildning ska utvärderas under en treårig avtalsperiod (2013-2015). Syftet är att uppnå en högre kvalitet måluppfyllelse hos utbildningsanordnarna. Utgångspunkter Utgångspunkterna för den gemensamma utvärderingen av kvaliteten i Stockholm län tas i de författningar som styr utbildningsväsendet. Utgångspunkt tas också i de riktlinjer som finns för olika delar av verksamheten (allmänna råd riktlinjer) samt utifrån beprövad erfarenhet aktuell forskning. De områden som ligger i fokus för utvärderingen hämtas från läroplanen (SFS 2011:1108): Kunskaper, utveckling lärande Bedömning betygssättning Styrning, ledning kvalitetsarbete Till de ovan nämnda områdena läggs också de delar av läroplanen som belyser vuxenutbildningens värdegrund: Normer värden samt Elevernas inflytande delaktighet. Genomförande uppföljning Utvärderingarna genomförs av en samordnare som till sin hjälp har en medbedömare (rektor) från samarbetskommunerna. Avtalet anger att de utvecklingsområden som skrivs fram i utvärderingstrapporterna ska följas upp vid ett återbesök hos anordnarna. Anordnaren får då redogöra för vilka åtgärder som vidtagits sedan utvärderingen genomfördes. Vid återbesöket deltar den ursprungliga medbedömaren. 2 (12)
Uppföljning av Centrum Vux, Haninge kommun Den grundläggande gymnasiala vuxenutbildningen i Haninge kommun (Centrum Vux) utvärderades under perioden 20-22 maj, 14-15 augusti samt 11 september 2013. Cirka ett år därefter, 3 17 september 2014, genomfördes återbesök i verksamheten. Under besöken intervjuades rektor samt en grupp om fyra lärare med olika undervisningsämnen. Nedan redogörs för de huvudsakliga utvecklingsområden som identifierades under utvärderingen samt en beskrivning av hur anordnaren under året arbetat med att utveckla verksamheten. Bilden av hur situationen ser ut i dagsläget i förhållande till dessa utvecklingsområden är den som skolledning lärare ger under intervjuerna. Lärplattformen kräver fortsatt utvecklingsarbete En mer sammanhållen lärplattform där elevuppgifter såsom individuell studieplan, kursinnehåll kursplaner saknas efterfrågas av lärare studie- yrkesvägledare. En av lärarna har skapat en egen lärplattform för att kunna kommunicera med eleverna, men plattformen används inte av övriga lärare inom ämnet. Idag arbetar enheten med olika system (Extens, Dexter, VClass) som inte kommunicerar så bra med varandra samt First Class. Eleverna får en individuell studieplan som förvaras digitalt hos studie yrkesvägledarna. Eleven får en papperskopia som eleven själv ansvarar för får se till att den kommer till lärarens kännedom. Den individuella studieplanen läggs således inte upp på lärplattformen. Lärplattformen är inte avsedd anpassad för distansstudier, anser en av de biträdande rektorerna. På detta område återstår en del utvecklingsarbete. Enligt lärarna har lärplattformen inte utvecklats. En arbetsgrupp som ska arbeta med IKTfrågor har tillsatts, men det har ännu inte inneburit har anordnaren har gått i riktning mot ett system. Snarare har det blivit än mer otydligt, genom att också Google Drive numera används, menar någon lärare. Lärplattformen har heller inte utvecklats för att bli mer anpassad för distansstudier. Rektor menar att lärarna får använda den plattform de är bekväma med eftersom det saknas en gemensam sådan. 3 (12)
Undervisningsgruppernas storlek är i princip desamma Vissa undervisningsgrupper är stora. Grupperna i t.ex. svenska som andraspråk på grundläggande nivå, engelska 6 medicin 1 2 har många elever. Det försvårar för lärarna att individualisera undervisningen att arbeta formativt. Det gör också att eleverna upplever att det är svårt att ta plats våga ställa dumma frågor. Vissa av kurserna på grundläggande nivå måste individualiseras mer för att måluppfyllelsen ska öka, anser en av de biträdande rektorerna. Framförallt tenderar de stora grupperna att missgynna elever som inte har svenska som modersmål. Enligt elevernas uppfattning har man på grund av språksvårigheter till med tvingats sänka kraven på en av kurserna inom vårdutbildningen. Vissa undervisningsgrupper är fortfarande stora, berättar lärarna. Inom exempelvis ekonomiassistensutbildningarna kan det ibland vara över 40 elever. Lärarna framhåller dock att de konstant jobbar med individuell anpassning i undervisningen. I t.ex. matematikämnet genomförs diagnostester med eleverna för att kunna skapa lämpliga undervisningsgrupper. Stödverksamheten håller på att ta form Det finns ett begränsat utbud av formaliserat stöd dit eleverna kan vända sig i händelse behov uppstår. Stöd är ett område som rektor identifierat som ett utvecklingsområde. Några av de elever vi samtalat med är i behov av särskilt stöd, men eleverna har ingen kännedom om möjligheterna till detta. Det gör att det blir svårt för eleverna att följa med i den teoretiska undervisningen att klara av hemuppgifterna. Ett studietorg ska upprättas. Studietorget är inte tänkt att fungera som läxhjälp eller som en öppen mottagning för alla elever. Rektor vill istället att torget ska rikta sig till elever som har svårigheter inom något område. Det ska vara "obligatoriskt" att gå till studietorget, dvs. att elever ska hänvisas dit för att få stöd. Lärarna berättar att i vissa ämnen, såsom på utbildningarna till ekonomiassistent inom SO-ämnena ges i regel stöd inom ramen för schemat, dvs. i klassrummet. Det sker bland annat genom att lärarna har ett formativt förhållningssätt, berättar de. I sällsynta fall har lärarna 4 (12)
i dessa ämnen individuella sittningar med eleverna. I andra ämnen har lärarna resurstimmar för handledning av enskilda elever eller grupper av elever. Problemet med att elever inte närvarar vid dessa tillfällen finns dock, menar rektor nämner engelska som ett sådant ämne. Engelskläraren instämmer därför ska man framöver istället satsa på att boka in tider med elever som identifierats ha stödbehov. Det är också tänkt att lärarna ska arbeta i studietorget, med ett mer riktat stöd till eleverna. Studietorget har emellertid inte riktigt kommit igång. Studie- yrkesvägledningsprocessen genomlyses Studie- yrkesvägledarna har inte tid att träffa alla nya kursdeltagare. Studie- yrkesvägledarna har två öppna informationsträffar per halvår, men det är upp till eleven att boka tid med en studie- yrkesvägledare alternativt komma på en av de drop in-tider som erbjuds. Några elever menar att det är svårt att få en tid med en studie- yrkesvägledare det är ofta är lång kö på drop in-tiderna som dessutom upplevs vara för korta. Att studie- yrkesvägledarna inte hinner träffa samtliga kursdeltagare innebär att det kan finnas elever som läser onödigt många kurser eller som inte läser de mest lämpliga kurserna i förhållande till utbildningsmålen. Nöjdheten med studie- yrkesvägledningen är låg bland vissa elever. Några elever är missnöjda med att valideringsprocessen tagit för lång tid att utfallet inte varit tillfredsställande. Någon elev har haft problem med att få sina utländska gymnasiebetyg översatta har blivit rekommenderad att läsa kurser eleven inte haft direkt användning av. Vissa elever menar att de inte fått information om möjligheterna till validering prövning eller att det finns möjligheter att söka kurser hos annan anordnare än Centrum Vux. Genom att läsa hos två anordnare skulle eleverna kunna undvika schemakrockar, som kan uppstå på Centrum Vux. Sedan tidpunkten för utvärderingen 2013 har verksamheten kring studie- yrkesvägledningen varit instabil, menar rektor. Personal har varit sjukskriven två vägledare har lämnat Centrum Vux för andra tjänster. Denna personal ersattes i början av sommaren 2014 med två nya vägledare. Dessa har skolats in rektor har stora förhoppningar om att studie- yrkesvägledningen kommer att utvecklas i positiv riktning. Anordnaren har gått igenom de processer som rör studie- yrkesvägledning skapat nya rutiner för t.ex. hantering av ansökningar upprättande av individuella studieplaner. På så sätt ska vägledarnas ansvarsområden bli tydligare. För att ge elever svar på enklare frågor har försteläraren tillsammans med vägledarna planerat 5 (12)
för att ta fram filmer om svenskt utbildningsväsende, för att använda i sfi-undervisningen. En annan åtgärd för att öka tillgången till vägledning är att framöver ha mer av gruppvägledning, men också framförallt inom sfi. Distansutbildningarna ska förbättras Måluppfyllelsen på distanskurser är överlag låg. Många av eleverna är inte beredda på det engagemang som distansstudier innebär eleverna som läser på distans bor ofta geografiskt nära Centrum Vux, varför anledningen till att bedriva distansstudier är liten. Enheten funderar på att avveckla delar av distanskursutbudet i stället erbjuda en flexiblare studieform. Distanskurserna är fortfarande vidhäftade med låg måluppfyllelse därför finns ambitionen att hitta en mer ändamålsenlig form för distansutbildningarna kvar. Syftet med flexstudier är att eleverna ska erbjudas fler träffar i skolan, med vissa obligatoriska moment. I flera ämnen, såsom engelska, erbjuds resurstimmar för undervisning stöd för de elever som studerar på distans. Det är dock endast vid provtillfällen som obligatorisk närvaro krävs. Ett flexibelt kursupplägg som är mer skräddarsytt för varje individ, kan också fortsättningsvis innebära rena distansstudier. Ingen elev ska dock kunna läsa på distans utan att först ha konsulterat en studie- yrkesvägledare, som gör en bedömning av om eleven klarar den studieformen. Arbetet med ingångsvärden har utvecklats Ett arbete med ingångsvärden har inletts. Syftet med arbetet är att ta reda på vilken betydelse läraren undervisningen har för elevernas resultat. Det innebär att kartläggning av elevernas kunskaper när de påbörjar sina studier blir allt viktigare. En utmaning består i att hitta ett system där det går att mäta ingångsvärden på ett rättvist sätt mellan olika ämnen kurser. I skedet av att bygga upp ett sådant hållbart system finns en viss skepsis bland personalen kring huruvida det är möjligt att göra systemet användbart rättvist. Att mäta ingångsvärden output enligt vad som beskrivs ovan, dvs. att mäta effekter av undervisning har inte tagits i bruk. En grupp lärare 6 (12)
har istället för att använda diagnostester (som lärare genomfört ett tag) bett eleverna att skatta sin kunskapsnivå sitt behov av stöd. Tanken var att det skulle göra det lättare att tidigt identifiera elever i behov av stöd. Dessvärre fungerade självskattningarna inte särskilt väl då eleverna ofta antingen under- eller överskattade sig själva. Av den anledningen började man istället med att göra kursutvärderingar halvvägs in i kurserna för att få en bild av vilka elever som befinner sig i riskzonen för att göra studieavbrott eller inte nå kunskapskraven. Det är en del av den prognostiseringsprocess som anordnaren börjat arbeta med. Lärarna berättar att en standardiserad blankett har tagits fram för att kunna göra mätningar i början i slutet av kurserna. Några lärare har använt den medan andra lärare har tagit fram egna system. Lärarna tycker att blanketten passar mer eller mindre väl för olika ämnen. En lärare menar exempelvis att enkäterna/mätinstrumenten fungerar bättre i färdighetsämnen. En annan menar att det viktiga inte är instrumentet i sig utan att på ett bra sätt att identifiera vilka individuella hjälpbehov elever har. Lärarna menar att de behöver vara försiktiga med enkäter eftersom det finns en enkättrötthet bland eleverna. Fokus på processer verksamhetsidé De identifierade förbättringsområden för 2012/13 är många till antalet. Viss personal upplever att det behövs prioriteringar mellan de olika områdena (formativ bedömning, elevinflytande, likabehandling etc.). Dessutom anser man att det finns behov av en tydligare ansvarsfördelning, arbetsbeskrivning för genomförandet uppsatta deadlines. Ett område som enheten skulle vilja behöva fokusera på är språkutvecklande arbete i alla ämnen. Hittills har det inte funnits resurser till en sådan kompetensutveckling rektor upplever att gehöret från personalen varit varierat. Sedan tidpunkten för utvärderingen har enheten identifierat ett antal processer som behöver stärkas utvecklas. Det rör sig exempelvis om antagning till studier, studie- yrkesvägledning prognostisering. Rektor anser att processarbetet med processägare tydligare riktlinjer för hur man ska arbeta för att nå målen har skapat bättre förutsättningar för verksamheten. 7 (12)
Språkutvecklande arbete i alla ämnen är en utvecklingsinsats som enheten dock inte har haft tid att proritera under det gångna året, menar rektor lärarna. Rektor berättar att man har börjat skissa på en verksamhetsidé som alla insatser andra aktiviteter som utförs ska relateras till. Ibland gör nämligen lärare saker på rutin eller utför aktiviteter som saknar syfte eller har en plan, menar rektor. Formerna för pedagogiskt utvecklingsarbete kan utvecklas Pedal-gruppen (pedagogiska ledningsgruppen) fungerar inte optimalt. Vissa lärare upplever att det finns en envägskommunikation från de olika arbetsrummen/ämneslagen till Pedal-gruppen. Lärarna upplever inte att de får så mycket återkoppling. En av de biträdande rektorerna menar å andra sidan att det förs diskussioner på arbetsplatsträffar (APT) om de elevexempel som tagits fram kring betyg bedömning, men att dessa diskussioner inte lyfts vidare i Pedal-gruppen. En av de biträdande rektorerna hinner inte besöka klassrummen undervisningen coacha lärarna enligt vad hon anser nödvändigt. Pedalgruppen har legat en aning på is, men har möten ibland. Lärarna uttrycker en viss besvikelse över att det inte utvecklades så många samtal kring pedagogik i gruppen. Lärarna menar att senaste tiden har mycket fokus istället kretsat kring t.ex. ingångsvärden. Pedalgruppens roll mandat var är också otydligt, menar lärarna. I dagsläget är förstelärarna representanter för lärarna i Pedal-gruppen, som bland annat arbetar med att ta fram bra enkäter. Auskultationer har lärarna inte kommit i gång med, men biträdande rektor har besökt lärarna i klassrummen vid några tillfällen. Lärarna, i synnerhet de som är ensamma med att undervisa i ett visst ämne, menar att det är viktigt att stärka det externa samarbetet. Mot den bakgrunden är det olyckligt att det tidigare samarbetet inom Södertörnsregionen till stor del har gått i stå. 8 (12)
Det gemensamma analysarbetet kan stärkas Det saknas en systematik för genomförande av kursutvärderingar resultaten tas inte om hand analyseras på skolnivå. En grupp elever berättar att de ibland, men inte alltid, gör kursutvärderingar. Ibland sker det genom en enkät, ibland genom samtal med läraren. Det indikerar att kursutvärderingarna främst är ett redskap för läraren att få återkoppling på sin undervisning, snarare än ett verktyg för skolan i sitt övergripande kvalitetsarbete. Kursutvärderingar genomförs samlas in centralt på skolan, men det är svårt att dra några generella slutsatser från dem, menar rektor. De flesta elever uttrycker stor nöjdhet i enkäterna. Rektor tror att de måste se över hur frågorna ställs eftersom elever överlag sannolikt inte är nöjda med allt i kurserna. Lärarna upplever inte heller vid uppföljningen att olika utfall resultat analyseras särskilt mycket gemensamt. Några av lärarna säger sig inte heller hinna med ett sådant övergripande arbete, utan fokuserar istället primärt på sin egen undervisning. Kursutvärderingar gör lärarna i första hand för sin egen skull. Sammanställning av resultat görs mer systematiskt två gånger om året inför de resultatdialoger rektor har med ansvarig nämnd. Mötestillfällen har blivit schemalagda En av de biträdande rektorerna anser att lärarna behöver fler mötesforum för att diskutera gemensamma frågor. Arbetet med att ta fram elevexempel inom Södertörnssamarbetet har endast fungerat för några ämnen, såsom exempelvis engelska. I t.ex. svenska svenska som andraspråk har samarbetet fungerat sämre. I utvärderingen 2013 noterades att viss personal gärna skulle se att mer tid gavs till att arbeta gemensamt, då den avsatta tiden för samarbete tenderade att försvinna. I utvärderingen framkom också att samverkan inom svenska som andraspråk behövde utvecklas. En eftermiddag i 9 (12)
veckan har lärarna därför nu schemalagt tid för gemensam planering, stöd andra aktiviteter. Det gemensamma arbetet mellan Södertörnskommunerna går på sparlåga, men lärarna på Centrum Vux har under det senaste året arbetet mycket med att ta fram faktiska elevexempel, bland annat för att illustrera kunskapskraven. I matematik är detta arbete inte lika viktigt, menar en matematiklärare, eftersom det finns tydliga uppgifter i boken som visar de olika betygsnivåerna. Steg tas mot att utveckla elevernas inflytandemöjligheter Möjligheten att påverka kursernas utformning innehåll varierar. En del elever säger att de har fått vara med att påverka hur undervisningen ska läggas upp. Andra elever menar att schemat är ganska styrt att de inte har så stor möjlighet att påverka. En anledning till att det förhåller sig på det viset är att det är så korta kurser att lärarens planering därför behöver ligga relativt intakt. Enheten har svårt att hitta bra former för att arbeta med elevernas delaktighet inflytande. Ett av de prioriterade områdena i 2012/13 års utvecklingsplan är elevinflytande. Skolledningen har försökt att få eleverna att komma till ett möte för att diskutera hur formerna för inflytande kan se ut. Ingen elev visade intresse för att delta på ett sådant möte. Efter att ha anlyserat KSL:s studerandeenkät hösten 2013, fattade anordnaren beslut om att lägga än mer kraft på att stärka elevernas möjlighet till inflytande. Lärarna ombads att lyfta diskutera frågan i sina undervisningsgrupper. Ur det framkom att eleverna överlag var nöjda med det inflytande de påverkansmöjligheter de har. Den senaste studerandeenkäten under våren 2014 tyder också på att eleverna generellt är tillfreds med det inflytande de har på Centrum Vux. Skolinspektionens tillsyn under våren 2014 visade emellertid att eleverna uppgav att de hade ett litet inflytande. Bilden är därför något splittrad handlar sannolikt till stor del om vad som avses med inflytande hur det har mätts. Från september 2014 har en förstelärare i uppgift att besöka varje klassrum för att diskutera hitta former för samråd med eleverna. Rektor menar att det är lättare att skapa intresse bland eleverna för ett mer formaliserat inflytande på de mer sammanhållna utbildningarna. Eftersom eleverna där studerar under en längre period är incitamenten större för eleverna att vara aktiva engagerade. Ett elevråd har 10 (12)
kommit igång inom vård- omsorgsutbildningar ytterligare ett ska skapas för de elever som läser till ekonomiassistenter. Likabehandlingsplanen har reviderats Likabehandlingsplanen uppfyller författningarnas krav på hur en sådan ska se ut. Eleverna personalen har varit med att ta fram den nu aktuella planen (2012-13) som har diskuterats förankrats under en kick off. Tidigare planer har utvärderats av ledning lärare. Tanken är att eleverna såsmåningom också ska få möjlighet att lämna synpunkter. Det finns ett system för att utvärdera årets likabehandlingsplan. En skolplaneenkät medarbetarsamtal är exempel på underlag som ska användas för att utvärdera föregående års plan. Likabehandlingsplanen innehåller beskrivningar om hur man ska arbeta med främjande insatser, kartläggning, förebyggande åtgärder samt rutiner för akuta situationer. För varje del finns också en ansvarsfördelning en tidsram angiven för arbetet. En av de biträdande rektorerna anser dock att det är svårt att genomföra allt som står i planen. En grupp lärare har haft i uppdrag att gå igenom revidera likabehandlingsplanen. Revideringen har framförallt bestått i att förtydliga rutinerna gällande klagomål. Det har nämligen förekommit fall av dispyter mellan elever som inte kommit till rektors kännedom. Lärare berättar att det också i enkäter framkommit att elever anser att det förekommit att de har blivit illa behandlade. Lärarna, varav en har deltagit i arbetsgruppen, tycker att likabehandlingsplanen blivit bättre tydligare, men poängterar att det också är viktigt att den omsätts på ett bra sätt i praktiken. Personalens IKT-kompetens stärks Delar av personalen behöver utveckla sin kompetens inom IT, enligt rektor. Just nu arbetar en av lärarna med att kompetensutveckla sina kollegor inom detta område. 11 (12)
Rektor berättar att en av de nyutnämnda förstelärarna, som har gedigen kompetens inom IKT, har fått i uppdrag att på olika sätt stärka personalens kompetens inom området. Avbrottshanteringen förbättras genom prognostiseringsprocess Det saknas tydliga rutiner för uppföljningen av avbrott. Avbrottsfrekvensen är tämligen hög, men lärarna menar att det har blivit ett ökat fokus på att hantera avbrotten sedan utvärderingen genomfördes hösten 2013. I samband med att den nya prognostiseringsprocessen påbörjats stämmer lärarna tydligare av med eleverna vid olika tillfällen under kursens gång. (Se vidare under rubriken Arbetet med ingångsvärden har utvecklats ). 12 (12)