BARN OCH UNGDOMARS SJÄLVSKATTADE HÄLSA

BARN OCH UNGDOMARS SJÄLVSKATTADE HÄLSA En undersökning i Halmstad kommun Petra Svedberg, lektor Katrin Hutton, sjuksköterska Eva-Lena Einberg, doktorand Jens Nygren, docent Högskolan i Halmstad Sektionen för hälsa och samhälle

Inledning Världshälsoorganisationen (WHO, 2008) uppmanar till åtgärder som förbättrar barn och ungdomars villkor i det dagliga livet och i de miljöer som de lever och åldras i. Stödjande miljöer lyfts fram som ett prioriterat område där hälsan bör främjas på ett jämlikt vis. Skolan är en miljö där barns och ungdomars situation kan påverkas i positiv eller negativ riktning. Ökad kunskap om hälsofrämjande faktorer hos barn och den miljö de befinner sig i kan leda till att mer lämpliga och effektiva hälsofrämjande åtgärder kan vidtas. Bakgrund På Högskolan i Halmstad och i samarbete med Universitetssjukhuset i Lund och Region Halland pågår ett forskningsprojekt för att främja hälsa och livskvalitet hos barn som drabbas av cancer. Som en del i detta forskningsprojekt ingår att mäta barns och ungdomars hälsorelaterade livskvalitet. För att kunna mäta hur barn upplever sin hälsorelaterade livskvalitet har ett internationellt frågeformulär översatts och validerats (Einberg et.al., in manuscript). Frågeformuläret har besvarats av 950 elever på sju skolor i Halmstad kommun under hösten 2011. Detta material ligger som grund för de analyser som denna studie avser. Livskvalitet hos barn Att mäta människors självskattade hälsa har visat sig vara en valid bestämningsfaktor för senare mortalitet och morbiditet, även då man anpassar för kända demografiska, sociala eller medicinska riskfaktorer (Idler & Benyamini, 1997). Detta innebär att användningen av självskattningsinstrument hos barn och ungdomar kan ge stora insikter i kommande hälsostatus för befolkningen. Vissa faktorer synes påverka livskvaliteten hos barn och ungdomar på ett ofta generellt sätt. Sådana faktorer är till exempel kön, ålder, socioekonomisk status och geografi. Studier visar att flickor generellt skattar sin hälsa sämre än pojkar (Socialstyrelsen, 2009; Petersen et.al., 2010; Ravens-Sieberer et.al., 2009; Ravens-Sieberer, Erhart, Wille, Bullinger & the BELLA study group, 2008; Hagquist, 2009; Sweeting & West, 2003; ). Särskilt äldre flickor skattar sin hälsa sämre. Hagquist (2009) har tittat på nationella data från åren 1985-2005 och konstaterar att bland yngre barn (årskurs 5) finns endast en mycket liten ökning i antalet rapporterade hälsoproblem. Däremot finns det bland flickor i årskurs 7 och 9 en markant ökning i psykiska problem. Utländska studier visar på samma resultat med ökande hälsoproblem hos äldre flickor (Sweeting & West, 2003; Ravens-Sieberer, Erhart, Wille, Bullinger & the BELLA study group, 2008). Antalet diagnoser inom slutenvården som ökat mest bland ungdomar är depressioner, ångesttillstånd samt självmordsförsök, framför allt hos flickor, vilket stämmer väl med antagandet att en korrelation mellan självrapporterad hälsa och medicinskt diagnosticerad ohälsa föreligger (Socialstyrelsen, 2009). En faktor som påverkar barns och ungdomars självrapporterade hälsa är deras socioekonomiska status. Studier visar att barns socioekonomiska grundförutsättningar har långtgående implikationer även på deras senare hälsa som vuxen (Poulton et.al., 2002). Ett barn som vuxit upp i en lägre socioekonomisk klass, har statistiskt sätt fler och allvarligare hälsoproblem. Detta är oberoende av om barnet som vuxen tillägnar sig en högre socioekonomisk status. Förhållandet har påvisats för sådana variabler som kardiovaskulär hälsa, tandhälsa och missbruksfrekvens. Oro för den finansiella situationen i familjen 1

påverkar barns hälsa i mycket stor utsträckning och risken för upplevd ohälsa är sju gånger högre om ungdomarna oroar sig för familjens ekonomi (Hagquist, 1998). Människors upplevelse av omgivningen där de bor och vistas har stor betydelse för deras fysiska och psykiska hälsa (WHO, 2012). Mikroomgivningen, närmiljön, framför allt arbetsmiljö, bostadsmiljö och i barns perspektiv skolmiljön, samt makromiljön, den miljö vi delar med andra inom ett större område, påverkar båda oss. Exakt hur sambanden ser ut är inte känt, men vår omgivning påverkar både vår psykiska och fysiska hälsa till exempel genom att ge oss fysiska förutsättningar till rekreation och trygghet eller upplevelser av psykiskt utanförskap och otrygghet relaterat till en specifik plats (Schaerström, Rämgård, Löfman, 2011). Det har diskuterats i vilken utsträckning skolmiljön påverkar barnens hälsa. Vissa forskare hävdar att skolmiljön är av större betydelse för barns hälsa och stressymtom än deras sociala bakgrund (Gillander Gådin & Hammarström, 2000). I Sverige är barns och ungdomars hälsa ett prioriterat område (Statens Folkhälsoinstitut, 2011). Den psykiska ohälsan är ett betydande folkhälsoproblem och motiverar förebyggande insatser, särskilt bland barn och unga (Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU, (u.å). Socioekonomiska, genusrelaterade och geografiska ojämlikheter behöver ges samhälleligt fokus för att kunna ge en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Folkhälsoinstitutet (2009) menar att det finns goda möjligheter att förebygga psykisk ohälsa genom tidiga insatser under uppväxtåren. De hälsofrämjande insatser och program som används i Sverige idag saknar dock tillräckligt forskningsstöd och är inte primärt inriktade på att stärka en god psykisk hälsa (SBU, 2010). Detta föranleder forskningsprojekt som kan utveckla arbetet med barns och ungdomars psykiska hälsa. Syfte Syftet med denna studie är att undersöka skillnader i barns och ungdomars upplevda hälsa och livskvalitet i relation till sociodemografiska faktorer. Specifik frågeställning: Är det skillnader i barns och ungdomars hälsa och livskvalitet i relation till kön, ålder och härkomst? Metod Under år 2011 genomfördes av forskare på Högskolan i Halmstad (HH) en hälsoundersökning i form av en enkätstudie omfattande barn i årskurs 6 och 9 i samtliga kommunala skolor i Halmstad. Undersökningen är en tvärsnittsstudie. Urval och datainsamling Urvalet bestod av elever från skolor i Halmstad kommun. Kommunen har ca 92 000 invånare med totalt 42 skolor. De utvalda skolorna låg inom Halmstad tätort och hade klassantal på mer än 100 elever. Totalt inkluderades 24 klasser från årskurs 6 (n=536) och 25 klasser från årskurs 9 (n=576). Berörda rektorer kontaktades för skriftlig och muntlig information samt förfrågan om deltagande. Efter deras medgivande informerades eleverna och deras föräldrar både skriftligt och muntligt antingen via mail eller via post som distribuerades av rektorerna på respektive 2

skola. I den skriftliga informationen beskrevs studiens syfte och upplägg samt att det var frivilligt att delta. Om föräldern eller barnet inte ville vara med behövde de ej meddela detta eller förklara varför. Enkäten distribuerades i skolorna genom att två av forskarna från högskolan informerade eleverna om undersökningen och delade ut och samlade in enkäten i klassrummet, utom på två skolor där lärarna själva delade ut och samlade in enkäterna. Det slutliga resultatet består av 950 enkätsvar, 469 svar från elever i årskurs 6 och 481 svar från elever i årskurs 9, vilket ger en svarsfrekvens på 88 % respektive 84 % (Tabell 1). Tabell 1. Sociodemografiska data årskurs 6 och årskurs 9 Årskurs 6 (antal) % Ålder 11 12 13 14 15 16 Kön Flickor Pojkar Barnets ursprung Inrikesfödda Utrikesfödda Föräldrars ursprung Inrikesfödda föräldrar En utrikesfödd förälder Två utrikesfödda föräldrar Syskon 0 1 2-3 4 9 440 16 4 232 235 409 56 282 59 114 23 192 202 72 1.9 % 93.4 % 3.4 % 0.9 % 86 375 19 49.5 % 50.1 % 87.2 % 11.9 % 60.1 % 12.6 % 24.3 % 4.9 % 40.8 % 43.1 % 11.1 % Årskurs 9 (antal) % 224 254 421 57 298 60 114 30 202 199 47 17.9 % 78 % 4 % 46.6 % 52.8 % 87.5 % 11.9 % 62 % 12.5 % 23.7 % 6.2 % 42 % 41.3 % 9.7 % Frågeformuläret som användes var MMQL, en självskattningsskala. Skalan har utvecklats i USA för att mäta hälsorelaterad livskvalitet (HRQoL) hos barn och ungdomar (Bhatia et al., 2002; Bhatia et.al, 2004). Instrumentet finns i två versioner, en för barn mellan 8 och 12 år (MMQL-YF) och en för ungdomar mellan 13-20 år (MMQL-Adolescent Form). Versionen för barn mellan 8-12 år består av 32 frågor inom fyra delområden som mäter fysiska symtom, fysisk funktion, psykisk funktion samt framtidsutsikter och familjedynamik. Versionen för ungdomar mellan 13-20 år består av 45 frågor inom 6 delområden fysisk funktion, kognitiv funktion, psykisk funktion, kroppsuppfattning, social funktion samt intima relationer och framtidstro. Båda versionerna använder sig av fyr- eller femgradig svarsskala där högre värde indikerar högre hälsorelaterad livskvalitet (ibid). Databearbetning Student s t-test har använts för att finna statistiska skillnader P<.05 har använts som mått på signifikanta skillnader. Bearbetningen av enkätsvaren har gjorts i statistikprogrammet SPSS 20.0. 3

Resultat I denna rapport presenteras resultatet från årskurs 6 och årskurs 9 utifrån alla 7 skolor gemensamt. I resultatet presenteras också en jämförelse mellan årskurs 6 och årskurs 9. Årskurs 6 Livskvalitet totalt Barnen i årskurs 6 skattar överlag sin livskvalitet högt, där den totala livskvaliteten ligger på ett medelvärde på 4.3. Psykisk funktion har det lägsta värdet på 4.1. 5 4 3 2 1 Livskvalitet totalt Fysisk funktion Psykisk funktion Framtidsutsikter Fysiska symtom Figur 1. Medelvärde för Livskvalitet (total och dess subskalor) hos elever i årskurs 6 (n=469). Range mellan 1 5, där 5 indikerar en bättre livskvalitet. Skillnader mellan flickor och pojkar Uppdelat på kön visar resultatet på sämre livskvalitet för flickor i alla delskalor med statistiskt signifikanta skillnader inom varje skattat område i jämförelse med pojkar. Figur 2. Skillnad mellan flickor och pojkar i medelvärde för Livskvalitet (total och dess subskalor) hos elever i årskurs 6 (n=469). Range mellan 1 5, där 5 indikerar en bättre livskvalitet. 4

Skillnader mellan inrikes födda och utrikesfödda barn Barn i årskurs 6 som var födda utomlands skattar totalt högre på hela livskvalitetsskalan. Fysisk funktion har lägre medelvärde än för barn födda i Sverige. Det finns dock inga statistiskt signifikanta skillnader. Figur 3. Skillnad mellan inrikesfödda och utrikesfödda i medelvärde för Livskvalitet (total och dess subskalor) hos elever i årskurs 6 (n=469). Range mellan 1 5, där 5 indikerar en bättre livskvalitet. Skillnader mellan inrikesfödda och utrikesfödda föräldrar Inga statistiskt signifikanta skillnader ses på totalskalan och delskalorna hos barn med inrikesrespektive utrikesfödda föräldrar. Figur 4. Skillnad mellan inrikesfödda och någon eller båda utrikesfödda föräldrar i medelvärde för Livskvalitet (total och dess subskalor) hos elever i årskurs 6 (n=469). Range mellan 1 5, där 5 indikerar en bättre livskvalitet. 5

Årskurs 9 Livskvalitet totalt Resultatet för årskurs 9 visar att samtliga elever skattar lägst i kognitiv funktion (medelvärde 3.3) och högst i social funktion (medelvärde 4.3). Den totala livskvaliteten ligger på ett medelvärde på 3.9. De frågor som rörde kognitiv funktion berörde koncentrationssvårigheter i skolan och på fritiden, svårigheter med läxläsning och minnesförmåga samt svårigheter med att läsa, skriva och räkna och hur dessa upplevdes för egen del och i jämförelse med andra. Figur 5. Medelvärde för Livskvalitet (total och dess subskalor) hos elever i årskurs 9 (n=481). Range mellan 1 5, där 5 indikerar en bättre livskvalitet. Skillnader mellan tjejer och killar Resultatet uppdelat på kön visar sämre skattning för flickor vad det gäller totalt på livskvalitet och i de flesta subskalor. Statistiskt signifikanta skillnader mellan flickor och pojkar visar sig i totalskalan samt delskalorna psykisk funktion, fysisk funktion och kroppsuppfattning med sämre resultat för flickor. Figur 6. Skillnad mellan flickor och pojkar i medelvärde för Livskvalitet (total och dess subskalor) hos elever i årskurs 9 (n=481). Range mellan 1 5, där 5 indikerar en bättre livskvalitet. 6

Skillnader mellan inrikes födda och utrikesfödda ungdomar För ungdomar födda i Sverige respektive utomlands ses en statistisk signifikant skillnad i social funktion där ungdomar födda utomlands skattar lägre. I de andra delskalorna finns ingen statistiskt signifikant skillnad. Figur 7. Skillnad mellan inrikesfödda och utrikesfödda i medelvärde för Livskvalitet (total och dess subskalor) hos elever i årskurs 9 (n=481). Range mellan 1 5, där 5 indikerar en bättre livskvalitet. Skillnader mellan inrikesfödda och utrikesfödda föräldrar Inga statistiskt signifikanta skillnader ses på totalskalan eller någon delskalor för ungdomar med föräldrar födda utomlands. Figur 8. Skillnad mellan inrikesfödda och utrikesfödda föräldrar i medelvärde för Livskvalitet (total och dess subskalor) hos elever i årskurs 9 (n=). Range mellan 1 5, där 5 indikerar en bättre livskvalitet. 7

Jämförelse mellan årskurs 6 och årskurs 9 Totalsumman för MMQL skalan visar på statistiskt signifikant sämre livskvalitet för årskurs 9 (medelvärde 3.9) jämfört med årskurs 6 (medelvärde 4.3). Figur 9. Medelvärde för Livskvalitet (total och dess subskalor) hos elever i årskurs 6 jämfört med årskurs 9 (n=). Range mellan 1 5, där 5 indikerar en bättre livskvalitet. Analyserat på kön, visar resultaten att flickor och pojkar i årskurs 6 mår bättre jämfört med flickor och pojkar i årskurs 9. Figur 10. Medelvärde för Livskvalitet (total och dess subskalor) hos tjejer och killar i årskurs 6 jämfört med årskurs 9 (n=). Range mellan 1 5, där 5 indikerar en bättre livskvalitet. 8

Konklusion Resultatet visar att eleverna i årskurs 6 överlag skattar sin livskvalitet högt och det lägsta värdet skattas i psykisk funktion. Vad det gäller eleverna i årskurs 9 skattas kognitiv funktion markant lägre än de andra delskalorna. Resultatet visar också att det är särskilt flickor i årskurs 9 som skattar sin livskvalitet sämre. De statistiska skillnader som har framkommit vid de inledande analyserna är i linje men annan forskning nationellt och internationellt. För att kunna tillgodogöra sig materialets information krävs mer ingående analyser där faktorer som socioekonomisk status och geografi vägs in. Dessa analyser kommer att genomföras under hösten 2012. Varje skola kommer under hösten 2012 att få ut en rapport innehållande resultat från sin skola. Referenser: Bhatia, S., Jenney, M.E.M., Bogue, M.K., Rockwood, T.H., Feusner, J.H., Friedman, D.L., Robison, L.L., & Kane, R.L. (2002). The Minneapolis- Manchester Quality of Life instrument: Reliability and validity of the Adolescent Form. Journal of Clinical Oncology. Vol 20, issue 24, s 4692-4698. Bhatia, S., Jenney, M.E.M., Wu, E., Bogue, M.K., Rockwood, T.H., Feusner, J.H., Friedman, D.L., Robison, L.L., & Kane, R.L. (2004). The Minneapolis- Manchester Quality of Life instrument: Reliability and validity of the Youth Form. The Journal of Pediatrics. Vol 145, issue 1, s 39-46. Einberg, E-L., Nygren, J. & Svedberg, P. Psychometric evaluation of a Swedish version of Minneapolis-Manchester Quality of Life-Youth Form and Adolescent Form. In manuscript. Hagquist, C. (1998) Economic Stress and Perceived Health Among Adolescents in Sweden. Journal of Adolescent Health. Vol 22, issue 3, s 250-257. Hagquist, C. (2009) Discrepant Trends in Mental Health Complaints AMong Younger and Older Adolescents in Sweden: An Analysis of WHO Data 1985-2005. Journal of Adolescent Health. Vol 46, issue 3, s 258-264. Gillander Gådin, K., Hammarström, A. (2000) School-related health a cross sectional study among young boys and girls. International Journal of Health Services. Vol 30, no 4, s 797-820. Petersen, S., Bergström, E., Cederblad, M., Ivarsson, A., Köhler, L., Rydell, A-M., Stenbeck, M., Sundelin, C., Hägglöf, B. (2010) Hälsoutskottet. Barns och ungdomars psykiska hälsa i Sverige. En systematisk litteraturöversikt med tonvikt på förändringar över tid. Stockholm: Kungliga Vetenskapsakademien. Idler, EL., Benyamini, Y. (1997) Selfrated health and mortality: a review of twenty-seven community studies. J Health Soc Behav. Vol 38, no 1, s 21-37. Poulton, Richie, Caspi, Avshalom, Milne, Barry J, Thomson, W Murray, Taylor, Alan, Sears, Malcolm R, Moffitt, Terrie E. (2002) Association between children s experience of socioeconomic disadvantage and adult health: a lifecourse study. Lancet. Vol 360, issue 9346, s1640. Ravens-Sieberer, U., Erhart, M., Wille, N., Bullinger, M., and the BELLA study group. (2008) Health-related quality of life in children and adolescents in Germany: results of the BELLA study. Eur Child Adolesc Psychiatry. Vol 17, supplement 1, s 148-156. Ravens-Sieberer, U., Torsheim, T., Hetland, J., Volleberg, W., Cavallo, F., Jericek, H., Alikasifoglu, M., Välimaa, R., Ottova, V., Erhart, M., and the HBSC Positive Health Focus Group. (2009). Subjective health, symptom load and quality of life of children and adolescents in Europé. Int J Public Health. Vol 54, supplement 2, s 151-159. Schaerström, A., Rämgård, M., Löfman, O. (2011). Hälsans och ohälsans landskap. Från medicinsk geografi till hälsogeografi. Studentlitteratur. Socialstyrelsen. (2009). Folkhälsorapport. Stockholm: Socialstyrelsen. Statens beredning för medicinsk utvärdering, SBU. (u.å). Samsyn om kunskapsläget för program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. Hämtad 2012-05-19 från: http://www.sbu.se/sv/publicerat/gul /Program-for-att-forebygga-psykiskohalsa-hos-barn/Samsyn-omkunskapslaget-for-program-for-attforebygga-psykisk-ohalsa-hos-barn/ SBU. (2010) Program för att förebygga psykisk ohälsa hos barn. En systematisk litteraturöversikt. SBU-rapport nr 202. Stockholm: Statens beredning för medicinsk utvärdering. Statens Folkhälsoinstitut. (2009). Övergripande mål för folkhälsa. Barns och ungas uppväxtvillkor. Hämtad 2012-05-19 från: http://www.fhi.se/omoss/overgripande-mal-forfolkhalsa/3-barns-och-ungasuppvaxtvillkor/ Statens Folkhälsoinstitut. (2011). Barns och ungas hälsa. Östersund: Statens Folkhälsoinstitut. Sweeting, H., West, P. 2003) Sex differences in health at ages 11, 13 and 15. Social Science & Medicine. Vol 56, issue 1, s 31-39. World Health Organization. (2008) Utjämna hälsoskillnaderna inom en generation. World Health Organization. (2012). Environmental Health Inequalities in Europe. 9