Drogvaneundersökning Åk 2 gymnasiet Stenungsunds Kommun 2011
En rapport från Per Blanck Utveckling AB, Fritsla, 2011 Frågor om undersökningen kan ställas till Stefan Persson, Stenungsunds Kommun Tel. 0303-73 00 00 2 (26)
Innehåll UNDERSÖKNINGEN I SAMMANDRAG... 5 OM UNDERSÖKNINGEN... 7 Svarsandel... 7 LÄSANVISNING... 7 Definitioner och jämförelser... 7 Vad påverkar ungdomars vanor?... 8 Etik... 8 RESULTAT... 9 TOBAK... 9 Tobakskonsumenter... 9 Röker... 9 Andel dagligrökare... 10 Snusar... 10 VATTENPIPA... 11 Att diskutera... 11 ALKOHOL... 12 Alkoholkonsumenter... 12 Vilka sorter dricker ungdomar?... 12 Hur får ungdomarna tag i alkohol?... 13 Bjuden hemma... 14 Utlandsköpt, langad alkohol... 14 Problem i samband med av alkoholförtäring... 15 Intensivkonsumenter... 17 Varit berusad... 17 Att diskutera... 17 NARKOTIKA... 18 Haft möjlighet att prova narkotika... 18 Någon gång använt narkotika... 18 Sniffat... 19 TRIVSEL... 19 I skolan... 19 Skolk... 20 Hur ser du på livet just nu?... 20 VÅLD, MISSBRUK OCH PSYKISK OHÄLSA I MILJÖN... 20 MOTION OCH FRITID... 22 SPEL OM PENGAR... 23 DATORANVÄNDNING... 23 FÖRÄLDRARS INSTÄLLNING... 24 3 (26)
OM HEM OCH SKOLA... 25 REFERENSER... 26 4 (26)
Undersökningen i sammandrag Andelen ungdomar som röker har minskat speciellt bland de unga kvinnorna. Var tionde man nästan var femte kvinna röker dagligen. Andelen intensivkonsumenter av alkohol bland män har minskat och är nu den samma som bland kvinnorna, drygt 40 procent. Fyra av fem ungdomar trivs bra i skolan. Nästan tre av fyra tränar/motionerar regelbundet. Var tionde motionerar ingen gång under en vanlig vecka. Var fjärde ungdom i den här undersökningen ägnar mer än 15 timmar till att kommunicera via dator. 16 procent anser att deras datoranvändande gett dem något slags problem. 5 (26)
6 (26)
Om undersökningen Inmatning av svaren och databearbetning samt rapport har utförts av Per Blanck Utveckling AB. Undersökningen genomfördes veckorna 9 och 10 2011. Svarsandel Antal elever enligt klasslista 369 Antal enkätsvar 262 Bortfall 29 % 160 män och 102 kvinnor har besvarat enkäten. Bortfallet i undersökningen är normalt för en undersökning på en gymnasieskola. Det interna bortfallet (där eleven valt att inte besvara en fråga) är lågt. Enkäterna matas in manuellt i dataprogrammet varför man kan ta bort enkäter som är konsekvent helt orealistiskt ifyllda. Ingen enkät har tagits bort på grund av genomgående helt orealistiska svar. 47 procent av ungdomarna i undersökningen var vid undersökningstillfället 18 år eller äldre. Läsanvisning Definitioner och jämförelser I denna undersökning har jämförelser gjorts med de undersökningar som CAN (Centralförbundet för alkohol och narkotikaupplysning) gör på ett riksrepresentativt urval av gymnasieklasser åk 2 i hela landet. (Hvitfeldt, Gripe 2010. CAN: s definitioner har använts i största möjliga utsträckning för att jämförelser skall kunna göras. Tobakskonsument Dagligrökare Tobaksfri Alkoholkonsument Den som anger att hon röker från varje dag till någon gång ibland och/eller snusar från varje dag till någon gång ibland. Den som anger att hon röker varje, eller nästan varje dag. Har aldrig rökt eller snusat, inte ens provat. Den som anger att hon minst en gång om året eller mera sällan dricker antingen ett glas öl (ej lättöl), 2 cl vin eller 2 cl sprit, eller 5 cl starkcider. (CAN: s definition utökad med stark cider), (Hvitfeldt, 2002 s. 37) 7 (26)
Intensiv-konsument av alkohol Intensivkonsumtion är i det här sammanhanget att man dricker en alkoholmängd vid ett och samma tillfälle, som består av t.ex. 6 burkar folköl, eller fyra burkar starköl eller 18 cl starksprit, en gång i månaden eller oftare. Den angivna alkoholmängden blir inte exakt densamma mätt i 100 % alkohol. Avsikten är att få ett mått på hur ofta eleverna dricker stora mängder alkohol vid ett och samma tillfälle. Internationellt används begreppet binge-drinking om detta sätt att dricka på. Bjuden på alkohol Icke-bjuden på alkohol Den som får alkohol i eget, glas ett eller flera Den som inte blir bjuden alls eller får smaka ur annans glas. Vad påverkar ungdomars vanor? Den här undersökningen är ett sätt att försöka få grepp om hur ungdomars vanor när det gäller tobak, alkohol och narkotika ser ut. Undersökningen ger dock inga svar på varför det ser ut som det gör. Det är viktigt att komma ihåg att ungdomars vanor på det här området styrs av många olika faktorer som tillgång, lokal kultur, föräldrars inställning, den egna ekonomin, kamraters vanor, samt egna attityder och vilja. Eftersom undersökningsmaterialet är relativt litet, måste skillnader mellan den här kommunen och andra kommuner liksom riket som helhet tolkas försiktigt. Mindre förändringar och skillnader bero på tillfälligheter. Tillsammans med andra iakttagelser som lärare, fritidsledare, polis och socialtjänst gör, kan bilden utvecklas och nyanseras. En anonym undersökning utförd så som skett med den här undersökningen, med fasta svarsalternativ har dock visat sig vara ett bra alternativ för att få kunskap om vanor av det här slaget. Etik Det är mycket viktigt att elevernas integritet skyddas i sådana här undersökningar. Eleverna besvarar formulären enskilt under provskrivningsliknande förhållanden. Formulären läggs av eleven i kuvert som eleven själv försluter. Kuverten samlas in av undersökningsledaren, lärare eller annan personal, och läggs i större insamlingskuvert, dessa kuvert försluts och sänds till bearbetning. I instruktionen anges att det är frivilligt att delta i undersökningen och om man inte vill delta, så skall man lägga sitt tomma frågeformulär i kuvertet. Därmed skyddas den som inte vill svara från att behöva visa detta. 8 (26)
Resultat Tobak Tobakskonsumenter För att få en bra bild av hur många ungdomar som använder tobak har här både snusare och rökare tagits med i samma diagram. Tobakskonsumtionen är i stort sett den samma för männen, som sammantaget (rökare plus snusare) är tobakskonsumenter i högre utsträckning än kvinnorna. En tydlig minskning kan ses bland kvinnorna. Röker Riket: män 36 %, kvinnor 43 % 9 (26)
36 procent av ungdomarna i undersökningen har aldrig rökt, vilket är fler än vid förra undersökningen. 26 procent anger att de bara provat att röka. Även det något fler än vid förra undersökningen. Andel dagligrökare Riket: män 15 % kvinnor 20 % Vanerökning är vanligare bland kvinnor än män i den här undersökningen. Nära var femte kvinna jämfört med var tionde röker dagligen. Det är ungefär hälften av de kvinnorna som röker som är vanerökare i den här bemärkelsen. Snusar Riket män 27% kvinnor 9 % Dubbelt så många män som kvinnor snusar. Av de snusande männen är det ungefär 60 procent som snusar varje eller nästan varje dag. 10 (26)
Varje-dags-snusning är mycket ovanligt bland kvinnorna i den här undersökningen. Vattenpipa Ungefär hälften av ungdomarna i undersökningen uppger att de rökt vattenpipa. Det är samma nivå som förra undersökningen. 63procent av dem som rökt vattenpipa har gjort det flera gånger. En hel del av dem som uppger att de inte röker, svarar att de rökt vattenpipa en eller flera gånger. Det kan vara så att många ungdomar inte uppfattar vattenpipsrökning som jämställd med rökning av cigaretter. Det är fortfarande många som köper själv, men färre än förra mätningen då det var ca 60 procent som uppgav att de köpte själva. Att diskutera Det verkar ha skett ett trendbrott när det gäller rökningen, som minskar. Men det är fortfarande så att andelen dagligrökare bland gymnasieelever ligger något över den vuxna befolkningen. Med tanke på risken för vanebildning och de stora hälsoriskerna måste arbetet för att minska tobaksbruket ha hög prioritet. Vilka allmänna tobaksförebyggande insatser görs inom gymnasieskolan? Inom kommunen i övrigt? Hur kan man ytterligare skärpa kontrollen över försäljning av tobaksvaror till ungdomar? Hur fungerar förbudet mot att röka på skolområdet i praktiken? Tillämpas samma regler när det gäller snusning som för rökning? Finns rökslutarstöd för de ungdomar som vill sluta röka inom ramen för elevhälsan, eller på ungdomsmottagningen? Hur ser vi på en sådan verksamhet, fördelar och nackdelar? 11 (26)
Alkohol Alkoholkonsumenter Riket män 79% kvinnor 84% Anden alkoholkonsumenter 1 är i stort sett oförändrat mellan undersökningstillfällena. Andelen alkoholkonsumenter är något högre i Stenungssund än i jämförelsen. Vilka sorter dricker ungdomar? Tabell 1, Andel av samtliga som dricker den här sorten en gång i månaden eller oftare Män Kvinnor 2011 2008 2004 2011 2008 2004 Folköl 23 25 28 9 15 8 Starköl 51 58 54 23 23 25 Vin 14 10 18 35 26 28 Stark cider 42 40 55 52 60 52 Sprit 44 47 56 39 42 47 Det är framförallt systemvaror som ungdomarna dricker. Hälften av de unga männen dricker starköl och sprit minst en gång i månaden. Bland de unga kvinnorna är det något mindre andel som dricker sprit, men högre 1 Se definition under avsnittet Läsanvisningar, sid 7 12 (26)
andel som dricker stark cider så ofta. Man kan också se ett könstypiskt val av drycker männen dricker öl, kvinnorna cider och vin. Hur får ungdomarna tag i alkohol? Beräkningarna för tag-i-frågorna är gjorda bara på dem som besvarat frågan. Tydligt är att det främst är kompisar eller kompisars syskon som är ungdomarnas huvudsakliga källa till att få tag i alkoholvaror. 13 (26)
Bjuden hemma Frågan om föräldrars bjudvanor är ny i undersökningen från 2008. Unga män bjuds i lite större utsträckning än unga kvinnor. Intressant nog är det en hög andel cirka 40 procent som aldrig blir bjudna hemma. Utlandsköpt, langad alkohol Andelen som köpt utlandsköpt alkohol har minskat. Det är något vanligare bland män än kvinnor att ha köpt langad alkohol från någon som i sin tur köpt den utomlands. 14 (26)
Problem i samband med av alkoholförtäring 15 (26)
På i stort sett samtliga variabler så är det en högre andel bland intensivkonsumenterna som rapporterar problem, och skillnaderna med dem som kategoriseras som icke- intensivkonsumenter är stora. Ett alkoholbruk på skadlig nivå ger alltså problem på en lång rad områden. 16 (26)
Intensivkonsumenter Riket: män 48% kvinnor 45% Andelen unga män med intensivkonsumtion visar en klart nedåtgående trend, medan trenden för de unga kvinnorna i viss mån går åt andra hållet. Varit berusad Riket: män 75% kvinnor 78% I den här åldersgruppen är det rätt vanligt att man någon gång varit berusad. Det finns dock ingen tendens i materialet, utan läget 3 av fyra är rätt stabilt. Att diskutera Berusningsdrickande i betydelsen intensivkonsumtion en gång i månaden eller oftare förekommer bland nära hälften av gymnasieeleverna. Riskerna för problem är större om man dricker alkohol så att man blir berusad. 17 (26)
Hur kan vi arbeta för att minska andelen ungdomar som dricker alkohol på det sättet? Ungdomarna verkar inte ha några större svårigheter att få tag i alkohol. Eftersom langning verkar ske från ungdomar som är bara något äldre än de här gymnasieeleverna så bör kanske de langningsförebyggande insatserna riktas främst mot den åldersgruppen alltså ungdomar i åldern 20-25 år? Narkotika Haft möjlighet att prova narkotika 2004 2008 2011 Män 28 38 41 Kvinnor 34 31 38 Riket: män 46 %, kvinnor 40 % Någon gång använt narkotika Riket: män 21 %, kvinnor 14 % Hasch/marijuana är det vanligaste preparatet (60- tal respondenter har angett detta), därefter kommer sömnmedel/ rogivande medel utan ordination (7). Morfin, kokain, amfetamin, GHB och LSD som har angetts av mindre än 5 respondenter vardera. 18 (26)
Tabell 2, Hur många gånger har du använt följande Hasch mer än en gång1 Män Kvinnor 2004 2008 2011 2004 2008 2011-9 11 7 6 7 Sniffat 2004 2008 2011 Män 4 6 - Kvinnor 0 4 - I undersökningen 2011 var det mycket få som uppgav att de sniffat Trivsel I skolan Riket: män 86, kvinnor 85 Fyra av fem ungdomar trivs bra eller mycket bra i skolan. Det har inte skett någon förändring mellan undersökningstillfällena. Det är mycket få elever <5 som anger att de trivs mycket dåligt. 19 (26)
Skolk Skolket minskade mycket mellan 2004 och 2005 och har därefter legat på samma nivå. 15 procent anger att de skolkar mer än en gång per månad. En tredjedel av ungdomarna uppger att de aldrig skolkar. Hur ser du på livet just nu? Ungefär 90 procent av ungdomarna svarar att de trivs ganska eller mycket bra med livet just nu. 7 procent av kvinnorna och 5 procent av männen instämmer inte helt i denna positiva livssyn. Våld, missbruk och psykisk ohälsa i miljön I årets undersökning infördes tre nya frågor som avsåg belysa ungdomarnas situation i relation till våld, beroende och missbruk i sin närhet, respektive psykisk ohälsa bland personer i ungdomarnas närhet. Frågorna hade en skala med fasta skalsteg från 1 nej inte alls, till 5 ja mycket. 20 (26)
Eftersom frågorna används för första gången finns ingen jämförelsemöjlighet och de har inte använts i någon annan undersökning och är därför svåra att tolka. Det man kan se för bägge frågorna är att det verkar vara en större andel flickor än pojkar som är drabbade av dessa problem i sin miljö, samt att en stor majoritet av ungdomarna inte upplever några sådana problem. 21 (26)
Motion och fritid 22 (26)
Hur ofta tränar eller motionerar du per vecka, på din fritid? mer än 4 ggr 24% 25% 2-4 gånger En gång 13% 12% 50% 47% Kvinnor 2008 Män 2008 Ingen gång 9% 13% 0% 20% 40% 60% 80% 100% Det är bara en liten grupp ca 10 procent som aldrig motionerar. Kvinnorna är oftare träningsaktiva än pojkarna i den här undersökningen. Spel om pengar Tabell 3, Andel som spelat för 50 kr eller mer de senaste 30 dagarna (andel i procent) Män Kvinnor 14 - Frekvent spelande, flera gånger i månaden eller oftare sker nästan bara bland pojkar. Datoranvändning I årets undersökning har några nya frågor om datoranvändande introducerats. I tabellen anges andelen som ägnar mer än 15 timmar per vecka åt datoranvändning. Män Kvinnor Dator 23 - TV/spel Surf/chat 27 21 16 procent anger att deras datoranvändande lett till problem. Det är nästan lika vanligt bland män och kvinnor. 23 (26)
Föräldrars inställning Män Kvinnor 2011 2008 2011 2008 Okej att jag dricker alkohol 68 61 61 49 okej att jag röker hasch 1 0 0 0 okej att jag röker cigaretter 9 7 4 6 okej att jag snusar 14 23 4 2 okej att jag dricker mig berusad 40 35 25 19 Man kan sammantaget se en svag tendens mot mindre restriktiv attityd hos ungdomarnas föräldrar när det gäller framförallt alkohol. Fler ungdomar rapporterar att de tror sig veta att deras föräldrar tycker det är okej att de dricker alkohol och att de dricker sig berusade. Attityden till narkotika är fortsatt mycket restriktiv, liksom mot tobaksbruk. När det gäller de unga männens snusning kan man även se en mer negativ attityd. 24 (26)
Om hem och skola Enkätundersökningen avslutas med ett frågebatteri med påståenden som handlar om ungdomarnas upplevelse av skolan och förhållandet till föräldrar. Nedan redovisas andelen som svarat stämmer ganska eller mycket bra på dessa frågor. Män Kvinnor Jag vet vilka regler som gäller i min skola 88 90 I min skola ställer lärarna högra krav på eleverna 88 90 Skolarbetet känns meningslöst för mig 31 18 Vi elever får vara med och bestämma över saker som är viktiga för oss på vår skola 51 46 Jag får beröm av lärarna när jag gör något bra 67 70 Vuxna ingriper om någon blir trakasserad eller mobbad på min skola 48 41 Skolan berättar för mina föräldrar om jag gjort något bra 19 12 Elevernas åsikter tas inte på allvar på min skola 28 27 Det är hög ljudnivå och stökigt på lektionerna 52 42 Efter lektionerna börjat tar det oftast mer än fem minuter innan vi elever börjar arbeta 79 79 Mina föräldrar ger mig beröm när jag gjort något bra 88 90 Mina föräldrar bestämmer när jag skall vara hemma på kvällen 32 28 I min familj gör vi ofta saker tillsammans på fritiden 39 58 Jag känner att jag får stöd och uppmuntran av mina föräldrar 88 84 Jag får vara ute hur länge jag vill på fredags- och lördagskvällar 84 73 25 (26)
Referenser Blanck Per, 2007 Drogvaneundersökning åk 2 gymnasiet, Uddevalla kommun. Fender Erik, Hvitfeldt Thomas, 2007, Skolelevers drogvanor 2007, CAN Rapport 108, Stockholm. Hvitfeldt T, Gripe I, 2010 Skolelevers drogvanor 2010, CAN rapport 124 26 (26)