Kristallklara konstellationer ett möte vid 1 100 grader Röhsska museet 1 februari 3 april 2011



Relevanta dokument
Intervju: Karin Holmberg

Lotusmamma.se Senast uppdaterad

KULTURSKOLAN VT Glädje & gemenskap. Kunskap & kreativitet. Upplevelse & livslångt lärande. BARN- OCH UTBILDNINGSFÖRVALTNINGEN

Kulturen i Örnsköldsvik

Kulturell vistelse i BERLIN Presentation och utvärdering

Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Mål från Lgr 11: Författare: Morten Dürr

Tärna Folkhögskola IT-pedagogutbildningen Individuellt fördjupningsarbete Vt IT I FÖRSKOLAN. Författare:Tove Andersson

Mata fåglar. Mata fåglar. Studiehandledning till. Mata. fåglar. Niklas Aronsson SOF. En studiehandledning från Studiefrämjandet

Avskalat vs pråligt. Johanna Uddén

Innehållsförteckning

Allan Zongo. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Henrik Einspor

Verksamhetsplan - Tallängens förskola 2014/2015

Skuttungeposten Nr 3 v

FOTA. Tävling åk. 4-7 FÖR DINA RÄTTIGHETER! 25 ÅR! Fyra enkla övningar om Barnkonventionen BAR N KONV EN TIONEN. 20 november 2014

Arbetsplan Snäckans förskola 2008

Pedagogisk dokumentation i förskolan hur kan vi vidareutveckla detta med hjälp av digitala verktyg? Vecka 44 Pedagogiskt Center

Nyhetsbrev Campus Manilla Nr 2 Maj 2013

Röster om folkbildning och demokrati

Utvärdering 2015 målsman

Sammanfattning av alla SoL-uppdrag på Gotland VT07

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

Utvärdering 2015 deltagare Voice Camp

Akvarellens förskola Helsingborg

Svara på frågorna/diskutera med dina klasskamrater när du har läst kapitlet!

Sagor och berättelser

Slutrapport för JMDB.COM. Johan Wibjer

ÖPPNA DITT HEM BLI VÄRDFAMILJ!

Skaparkraft ger resultat Kulturens Hus Luleå, 3 februari 2011

Lärarmaterial BROTT PÅ NÄTET. Vad handlar boken om? Mål och förmågor som tränas: Eleverna tränar på följande förmågor: Författare: Christina Wahldén

Lära och utvecklas tillsammans!

Unga och Internet Sektionen för förebyggande arbete

Illustrationer: Hugo Karlsson, Ateljé Inuti Projektledare: Elinor Brunnberg. Mälardalens högskola Text: Kim Talman, Jeanette Åkerström Kördel, Elinor

Sociala berättelser 1

Granskningsrapport. Brukarrevision. Londongatan Boende för ensamkommande

Kapitel 8: Hantverk. fn:s barnkonvention, artikel 31 Vila och fritid 8:1

Tema NW Kan saker betyda något? Om att berätta med hjälp av saker

Arbetsplan - Eriksbergsgårdens förskola

Tranbärets månadsbrev september 2015

Boken om svenska för 3:an

kapitel 4 en annan värld

Barnfattigdom. Arbetsplan för en studiecirkel

Kristallens Förskoleklass

Har du funderat något på ditt möte...

Rapport. Grön Flagg. Rönnens förskola

Pris Bröllopsfotografering 2016

Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Förskolan Gnistans plan mot diskriminering och kränkande behandling

GERBY SKOLAS EFTIS i Vasa. Text och foto: Hanna Klingenberg

Mediedjungeln (sas) mediekunskap för barn

Samhälle, samverkan & övergång

Lära tillsammans som grund för utveckling erfarenheter från förskolan. Sunne 3-4 februari 2010 Katina Thelin

Arkitektur för barn. Gården Låt barnen vara delaktiga då skolgården och förskolegården ska göras om

Förskolan Pusslet Lokal Arbetsplan 2013/2014

Utvärdering 2015 deltagare Filmkollo

Högbyskolans förskoleklass / Bläcku ht 2009

En viktig mässa för alla

SVENSKA BÅGSKYTTEFÖRBUNDET. Modernt Fältskytte

Bonusmaterial Hej Kompis!

Innehållsförteckning. Kapitel 1

EN MATRESA JORDEN RUNT

Kvalitetsplan. Malmöknopparnas förskola AB. Upprättad/reviderad: Ledningen för Malmöknopparnas förskola AB

Arbetsplan 2010/2011 Borgåsens förskola

LIKABEHANDLINGS- PLAN S A N K T T H O M A S F Ö R S K O L A

Självbestämmande och delaktighet

Plan mot diskriminering och kränkande behandling för Skogsgläntans förskola.

Plan mot diskriminering och kränkande behandling i förskolan

Pedagogisk grundsyn som präglar Kanehalls förskola

Definition av indikatorer i Barn-ULF 2013

Lokal Pedagogisk planering- Teknik åk6-vt 13 Grimstaskolan

Mikael Andersson imotion på fritids

ETT VÄXANDE LULEÅ HANDLINGSPROGRAM FÖR SOCIALDEMOKRATERNA I LULEÅ

Välkommen Till Trollbackens förskola

Verksamhetsplan 2014/2015

Säg STOPP! Ett samarbete mellan Kulturskolan, föreningen DuD och barn och ungdomsprojektet i Katrineholms kommun

Program för barn och ungdomskultur i Vetlanda kommun

Sammanställning 6 Lärande nätverk samtal som stöd

- nej, nu orkar jag inte planera mer vi ses Väll. - Nej vi kan väll sova över i natt och så kan. - Ja - Ja.

Kvalitetsuppföljning läsår Ullvigårdens förskoleenhet

Enkät till föräldrar och elever i årskurs 3, 5, 8 och Olsboskolan, vt 2015

Det musikaliska hantverket

Lokal arbetsplan läsåret 2015/16. Skäggebergsskolan Gäller för Grundskola, Grundsärskola och Fritidshem

Lokal arbetsplan läsår 2015/2016

Trimsarvets förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

Bedömningsstöd. Historia 7-9. Elevhäfte

Vandrandepinnar som förändrar miljön. Ett projektarbete från Lillskogens förskola. I samarbete med ett arbetslag som arbetade med barn i åldrarna

Utvärdering APL frågor till handledare VT2015

Malvina 5B Ht-15. Kapitel 1 Drakägget

INFLYTANDE PROJEKTET. unga i kulturplanerna

SPRÅKRÖRET NR 1, Medlemsblad för SFSS Södra Finlands svenska Språklärare r.f. Ordförandens spalt

Estetiska. programmet HALMSTAD GYMNASIESKOLA

Sagt & gjort. House of Alvik

BARNENS MÅNADSBREV februari 2010

Carl Malmsten ( ) foto Pål-Nils Nilsson/tiofoto

Lära känna varandra. För äldre barn kan man ställa sig upp och passa bollen med fötterna.

Olika lärostilar... Länder... (Vi har tyvärr bara fått med tre länder då vi inte har haft så många som forskat varje gång)

Välkommen till konfirmation!

Teoretiskt, praktiskt eller som i SLÖJDEN? En liten skrift om varför slöjden är ett så viktigt skolämne.

VEM ÄR DU? OTTOSSONPHOTO

Transkript:

Kristallklara konstellationer ett möte vid 1 100 grader Röhsska museet 1 februari 3 april 2011 1

Kristallklara konstellationer ett möte vid 1 100 grader Ett projekt och en utställning med och av elever vid Brunnsboskolan klass 9A, på Röhsska museet. Röhsska museet 1 februari 3 april 2011 2

förord Innehåll Vi skriver svensk glashistoria I ett möte mellan glasblåsare i Småland och unga svenskar med annat kulturarv än vad som beskrivs som traditionellt svenskt, skrivs ett nytt kapitel i svensk glashistorik. I en serie träffar har eleverna i klass 9A på Brunnsboskolan i Göteborg gjort studiebesök i glashyttor, deltagit i workshops och skissat på ritningar av glas. Ritningarna har diskuterats och finjusterats tillsammans med glaskonstnären Anna-Lena Åsemyr och sedan framställts i det småländska glasbruket Transjöhyttan. Förord Vi skriver svensk glashistoria 5 processen Det börjar med skiss 6 Glasblåsning 9 Finner möjligheter i glas 10 Glasen ställs ut på Röhsska museet 12 NTI gymnasiet bloggar 14 medverkande Tillsammans kan vi 16 projektbeskrivning Syfte och mål 18 Kortfattad beskrivning av projektet 18 Förväntade effekter för olika målgrupper 19 Projektets huvudsaklig målgrupp 19 Uppföljning och utvärdering av projektet 19 Möjlighet till delaktighet och eget skapande för målgruppen 19 Det finns en fantastisk möjlighet i mötet mellan unga människors referenser och det traditionella hantverket som glas är. Precis som i glasmassans varma, intensiva och obestämda innehåll bubblar det av möjligheter, fantasi och visioner i ungdomar som är på väg att bli vuxna. Deras tankar ger oss en glimt av framtiden. Röhsska museet för mode, design och konstslöjd har över 50 000 föremål i sina samlingar. En rik blandning av minnen från en samtid som flytt. Det är vårt uppdrag att levandegöra och bevara dem. Att få människor att känna att de kan ta del av våra skatter och inspireras. Genom att öppna dörrarna och visa möjligheterna inom skapandet så planteras kanske ett frö, en ny insikt, som kommer att växa och blomma ut till en framtida formgivare. Möjligheten att ge klass 9A på Brunnsboskolan fria händer att ta sig an ett tusenårigt hantverk är Röhsska museets sätt att uppmuntra till lust och kreativitet, bjuda in till delaktighet och väcka insikt om museets unika samlingar. I mötet mellan traditionell glashistoria och morgondagens kreativa skapare uppstår en dynamisk process där handens och tankens kraft blir gränsöverskridande. Ett tusenårigt hantverk har åter igen utmanats. Louise Brännström pro jek t l eda r e, r ö h s s k a m u s e e t 5

processen / det börjar med skiss processen / det börjar med skiss Det börjar med skiss Efter ett besök i närliggande glashytta så började klass 9A att skissa på sina egna glaspjäser. Kreativitets- och ritövningar blandades med funderingar kring favoritfärger och former. Under några veckors tid växte ritningarna fram. 6 7

processen / glasblåsning processen / glasblåsning Glasblåsning Transjöhyttan i Orrefors, Småland mottog skisserna av Anna-Lena Åsemyr. Hon fungerade som bollplank för eleverna när skisserna utvecklades och i hyttan agerade hon tolk mellan teckningarna och glasblåsarna. Det är en kaffekanna som är typisk för Etiopien. Den heter jebena. Jag kommer från Etiopien och dom finns inte här i Sverige så jag vill att den ska finnas här också. Nathnael 8 9

processen / finner möjligheter i glas processen / finner möjligheter i glas Finner möjligheter i glas Efter många veckors funderande, skissande, dekorerande och skapande så var glasen färdiga. En färggrann skara av vaser, prydnader, bägare och skålar. Jag tycker att en droppe är fint så jag gjorde en droppe. Asim Jag valde en blandning av ett vinoch spindelglas som jag blev inspirerad av. Jag fick idén av olika slags vinglas och valde den då. Ajdin 10 11

processen / glasen ställs ut på röhsska museet processen / glasen ställs ut på röhsska museet Glasen ställs ut på Röhsska museet Jag fick idén när jag sminkade mig och valde färgerna efter Maybellinemascara. Alltså den rosalila. Det är bara en prydnad som kan vara kul att ha hemma. Filipha Jag tänkte att jag ska göra ett glas med livlinje Seif 12 13

processen / nti gymnasiet bloggar processen / nti gymnasiet bloggar NTI gymnasiet bloggar Bakom dokumentationen av projektet står elever från NTI gymnasiet media i Göteborg, som under en fyra veckor lång praktik på Röhsska museet följt processen från skiss till färdigt glas. Genom foton, filmklipp och texter som lagts ut och spridits vidare på internet, YouTube och Facebook, har de fått ut information om projektet. Genom att vara aktiva på de sociala forumen har de nått ut och haft den yngre målgruppen i åtanke. Varje vecka har uppdaterat deras blogg, www.1100grader.blogspot.com, med nya foton, filmklipp och kortare texter om processen. vidare, och har vi tur kommer bilder och klipp att hamna på bloggen redan på onsdag! Se till att kika in så snart som möjligt för mer uppdatering, och gilla vår Facebook-grupp såklart, så blir ni informerade så fort nya inlägg är uppe. Vi hörs snart igen! /Redaktionen Onsdagen den 8:e december 2010 Hej igen! Nu är alla glasen färdigblåsta och resultaten ser Måndagen den 6:e december 2010 riktigt bra ut. Vi delar med oss av våra filmklipp, Vecka 49 = glasblåsarveckan! foton och intervjuer redan imorgon, så stay tuned. Nu är det dags för 9As skisser att få liv. Igår åkte Glöm inte att gilla vår Facebook-grupp där vi Klara och Jesper från NTI gymnasiet ner till kommer publicera bilderna i album, och där ni får Orrefors i Småland för att börja filma och fota från uppdateringar om vad som händer så fort det glashyttan där glasen kommer att blåsas den här händer! /Redaktionen veckan. Klara rapporterar från plats att glasen blir skitfina! I morgon kommer Viktoria, Josefin och Måndagen den 13:e december 2010 Sandra att byta av med dem för att dokumentera melisdemircan sa... Åhhh jag såg min! :D 14 15

medverkande medverkande Tillsammans kan vi. Klass 9A, Brunnsboskolan, Göteborg Elever: Sandra Khalili Adrian Saskowski Asim Alamaz Mona Kodr Balraj Singh Seif Al-Bassam Ajdin Kurbegovic Kanik Sulaiman Ragheb Altaweel Fredrik Martinsson Leila Supratie Filipha Bellring Ashbel Mesghenna Almedom Sajjad Taherzadeh Esfahani Elma Dedic Simon Misgna Sean Weeks Melis Demircan Samira Hagos Bildlärare: Nathnael Henoke Edin Ramic Annika Lindell Glaskonstnär Anna-Lena Åsemyr är född 1980 och uppvuxen i Göteborg. Hon är utbildad inom glasblåsning på Riksglasskolan i Orrefors, med en kompletterande utbildning inom glasformgivning samt konst- och bildvetenskap på universiteten i Växjö och Göteborg. Efter utbildningen började Anna-Lena arbeta med gravyr och blästring av konst- och bruksglas på Orrefors glasbruk och har också arbetet som lärare på Riksglasskolan. NTI gymnasiet media, Göteborg Josefin Bagge text Klara Bartilsson grafisk kommunikation Jesper Ehrling grafisk kommunikation Viktoria Johansson foto Sandra Lindqvist foto Projektledare Louise Brännström, Röhsska museet 16 17

projektbeskrivning projektbeskrivning Kristallklara konstellationer ett möte vid 1 100 grader Syfte och mål Dags att förnya vårt kulturarv! I ett möte mellan unga svenskar, med annat kulturarv än vad som beskrivs som traditionellt svenskt, och glasblåsare i Småland skrivs nya kapitel i svensk glashistorik. Målet för projektet är att tänja gränserna för glastraditionen, både vad gäller motivbilder, tekniker och design. Ur projektet föds möten, förståelse för olika traditioner samt kreativitet och delaktighet för en konstart som funnits mycket länge i alla civilisationer. Vi vill upplåta glashyttorna till unga generationer av svenskar med annat kulturarv än vad som beskrivs som traditionellt svenskt. Kortfattad beskrivning av projektet I en serie av träffar kommer ungdomar att introduceras för glasets möjligheter och begränsningar samt se tillbaka historiskt ur ett globalt perspektiv. Efter studiebesök i hyttor och deltagande i workshops för att sätta sig in i hantverksprocessen, framställer ungdomarna skisser och ritningar av egendesignade glas. Dessa ritningar diskuteras och sedan samtalar de med glasblåsarna. Glasblåsarna blåser de egendesignade glaspjäserna och avslutningsvis visas de upp i en utställning på Röhsska museet för mode, design och konstslöjd. likheterna istället för skillnader, inkluderas och höjs respekten för individens kulturella referenser och produkterna som kommer i dess kölvatten. Uppföljning och utvärdering av projektet Projektet kommer att dokumenteras under resans gång och kommer att avslutas med en utställning där besökarna får ta del av hur processen gått till samt resultatet av arbetet. Alla inblandade i projektet kommer att bjudas in till en utvärdering. En projektledare kommer att samordna det hela. Möjlighet till delaktighet och eget skapande för gruppen Möjlighet till eget skapande och därmed en hög grad av delaktighet för gruppen är en förutsättning för projektet. Deltagarna ska själva göra de skisser som ligger till grund för utförandet av produkterna, de kommer att besöka glashyttor och bli delaktiga i framställningen. Förväntade effekter för olika målgrupper Med en historisk tillbakablick skapas en alternativ framtid! Projektet skapar självförtroende för individens historia och referensramar. Utöver generationsmötet och det kulturella mötet som kommer att uppstå, uppkommer en kreativ process där handens och tankens kraft blir gränsöverskridande. Projektets huvudsaklig målgrupp Den huvudsakliga målgruppen är högstadieungdomar från förorter med en kulturell och etnisk mångfald. Genom att bejaka målgruppens tankar och referenser som det centrala i samtalen och lyfta 18 19

Röhsska museet, Göteborg 2011. Ingår i Göteborgs Stads kulturförvaltning. Redaktör: Röhsska museet Grafisk form: Camilla Lindahl Foto: NTI gymnasiet, Mikael Lammgård Tryck: Göteborgstryckeriet, Göteborg Papper inlaga: Munken Polar 130 g/m ² Papper omslag: Cromatico transparent 140g/m ², Munken Polar 300 g/m ² Röhsska museet. Vasagatan 37 39, Göteborg Telefon: 031-368 31 50, www.designmuseum.se 20