HAMNEDA VINDKRAFTPARK

HAMNEDA VINDKRAFTPARK Samrådsunderlag 2010-11-10 Bild från projektområdet WSP Environmental

2 (21) Innehållsförteckning 1 INLEDNING... 3 2 ADMINISTRATIVA UPPGIFTER... 3 3 BAKGRUND... 4 4 LOKALISERING... 5 5 PROJEKTOMRÅDET... 6 6 PLANFÖRHÅLLANDEN... 7 7 PROJEKTET... 8 7.1 VINDKRAFTVERK... 8 7.2 VÄGAR... 10 7.3 ELANSLUTNING... 11 8 NATURMILJÖ... 11 9 KULTURMILJÖ... 13 10 FRILUFTSLIV... 16 11 LANDSKAPSBILD... 16 12 LJUD... 16 13 SKUGGOR... 18 14 PRELIMINÄR INNEHÅLLSFÖRTECKNING MKB... 20 15 REFERENSER... 21 WSP Environmental Box 13033 402 51 Göteborg Besök: Rullagergatan 4 Tel: +46 31 727 25 00 Fax: +46 31 727 25 01 WSP Sverige AB Org nr: 556057-4880 Styrelsens säte: Stockholm www.wspgroup.se

3 (21) 1 Inledning Gothia Vind AB (GVAB) utreder möjligheterna att etablera en vindkraftpark på kring 7 vindkraftverk i ett område ca 3,5 km söder om Hamneda i Ljungby kommun, Kronobergs län. Området är lokaliserat i ett område där produktionsskogsbruk bedrivs. Enligt 9 kap miljöbalken (MB) samt förordningen (1998:899) om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd krävs tillstånd för uppförande och drift av en vindkraftpark i aktuell storlek. Det första steget i en tillståndsprocess är att genomföra samråd med bl a myndigheter och övriga berörda. Syftet med samrådet är att få in synpunkter som sedan kommer att beaktas i det fortsatta arbetet med utformningen av parken. Uppgifterna om placering av verk och antal verk i föreliggande handling är därför preliminära och kan komma att förändras under arbetets gång. Nästa steg är att ta fram en miljökonsekvensbeskrivning (MKB) inom ramen för ansökan. I MKB:n kommer projektets miljökonsekvenser bedömas och beskrivas. Dessa ska jämföras med ett nollalternativ, d.v.s. de konsekvenser som uppkommer utifall etableringen inte kommer till stånd. Synpunkterna som framkommit under samrådet ska också beaktas i arbetet med MKB:n. När MKB och ansökan är färdigställd inlämnas de till länsstyrelsen som kungör ärendet då handlingarna bedöms vara kompletta. Efter detta finns återigen möjlighet att lämna synpunkter på projektet för berörda. Synpunkter lämnas denna gång direkt till länsstyrelsen. Utifrån handlingar och inkomna synpunkter tar länsstyrelsen fram ett förslag till beslut som efter kommentarer från berörda leder till ett beslut i ärendet. För att länsstyrelsen ska kunna ta ett beslut krävs även att aktuell kommun tillstyrker projektet. WSP Environmental (WSP) har fått i uppdrag att bistå GVAB med ansökan om tillstånd enligt miljöbalken. 2 Administrativa uppgifter Administrativa uppgifter Anläggningens namn Adress Vindpark Hamneda Gothia Vind 10 AB Box 205 433 24 Partille Organisationsnummer 55 68 04 24 43 Projektledare/kontaktperson Elin Börjesson Telefonnummer 031-78 76 911 e-post Konsult Telefonnummer 040-35 43 38 elin.borjesson@gothiavind.se Ola Trulsson, WSP Environmental Fastighetsbeteckningar Hänjarp 1:5, 2:9 samt Hällorna 1:19, 2:16 och 2:17 Kommun Ljungby kommun

4 (21) Län SNI kod Kronobergslän län B 40.90Två eller fler vindkraftverk som står tillsammans (gruppstation) och vart och ett av vindkraftverken inklusive rotorblad är högre än 150 meter. 3 Bakgrund Grundat på Sveriges medlemskap i Europeiska unionen och de mål angående förnyelsebara energikällor som uppställts inom gemenskapen föreligger ett på regeringsnivå uttalat mål om att en stor del av Sveriges totala energiproduktion ska komma från förnyelsebara energikällor. I juli 2009 fick Energimyndigheten i uppdrag av Regeringen att föreslå nya kvoter i elcertifikatsystemet för att nå Regeringens uppsatta mål i nivå med 25 TWh förnybar el till år 2020. Uppdraget består av fyra deluppdrag och i oktober 2009 redovisade Energimyndigheten deluppdrag 1 ökad ambitionsnivå. Förutom att föreslå nya kvoter i elcertifikatsystemet skulle Energimyndigheten enligt deluppdraget bl.a. också översiktligt bedöma de olika energislagens potentiella bidrag till måluppfyllelsen på 25 TWh förnybar el till år 2020. Ur rapporten för deluppdrag 1 kan utläsas att landbaserad vindkraft kan komma att bidra med en stor andel för att nå målet till år 2020. År 2008 producerade vindkraften ca 2 TWh medan produktionen år 2020 enligt Energimyndighetens beräkningar kan komma att bidra med uppemot 12 TWh. Resultatet av Energimyndighetens utredning innebär således att det i dagsläget finns faktiska förutsättningar för en utbyggnad av vindkraft med en produktion på upp till 12 TWh till år 2020. Detta innebär i praktiken att det från dagens knappt 900 vindkraftverk krävs en utbyggnad av ca 1200-2400 vindkraftverk beroende på effekt. Detta förutsätter också att vindkraftverken lokaliseras till bra vindlägen. Under ca 7 till 8 driftmånader producerar ett vindkraftverk den energi som krävs för tillverkningen av verket. Om man summerar den energi som krävs för tillverkning, byggnation, drift och nedmontering motsvarar detta ca 1 % av den totala energi som verket producerar under sin livslängd. Ett modernt vindkraftverk har en livslängd på 20-25 år och kan därefter avvecklas och monteras ned utan att lämna några nämnvärda spår efter sig. Nedan redovisas omräkningsfaktorer för energi: Producerad energi mäts i kilowattimmar (kwh) och dess multipelenheter: 1 000 kwh = 1 megawattimme(mwh); 1 000 MWh = 1 gigawattimme (GWh); 1 000 GWh = 1 terrawattimme (TWh) Produktionskapacitet mäts i kilowatt (kw) och dess multipelenheter: 1 000 kw = 1 megawatt (MW); 1000 MW = 1 gigawatt (GW)

5 (21) 4 Lokalisering För att finna lämpliga områden för etablering av vindkraft studerar GVAB en stor mängd områden. GVAB utförde under 2009 utvärderingar av drygt 170 områden. Flertalet av dessa områden valdes bort i tidiga skeden. Aktuellt område har bedömts som lämpligt för etablering av vindkraft mot bakgrund av bland annat följande: Området innefattar bra vindlägen och är inte tätbefolkat Aktivt skogsbruk bedrivs inom området God möjlighet finns att ansluta vindkraftverken till elnätet Bra väganslutning finns inom området Tidiga utredningar av områdets natur- och kulturmiljöer har genomförts och dessa tyder på att en vindkraftsetablering är förenlig med områdets definierade värden. Därav avser GVAB att ansöka om tillstånd enligt miljöbalken för att uppföra och driva en vindkraftpark inom området. Arrendeavtal har upprättats med markägare och det som utreds är en vindkraftpark i storleksordningen kring 7 vindkraftverk. GVAB har den klara ambitionen att etableringen ska tillämpa bästa tillgängliga teknik, vilket innebär att även modeller av vindkraftverk som ej är tillgängliga på marknaden idag kan vara aktuella vid etableringstillfället. Teknikutvecklingen inom branschen pågår ständigt i form av nya modeller med annan omgivningspåverkan i form av ljud och skuggor samt annan vindoptimering. Alltså innebär ett angivande av exakta placeringar med fasta koordinater samt definition av en specifik vindkraftmodell att en framtida optimal lösning, med användandet av bästa tillgängliga teknik inte kan säkerställas. Beroende på vad som framkommer under projektets och samrådets gång överväger därför GVAB att ansöka om tillstånd för att uppföra vindkraftverk inom etableringsytor, d v s de ytor där etablering är lämplig utifrån ovan nämnda parametrar. Inom övriga ytor kommer då vindkraftverk inte att etableras. Dock presenteras den parklayout som i dagsläget är den mest aktuella i detta underlag. Vid valet av dessa etableringsytor och vid definitionen av den slutliga parklayouten beaktas följande parametrar: Platser med högt energiinnehåll i vinden prioriteras. Vindkraftverken etableras med ett tillräckligt avstånd från varandra så att vinden ska hinna återfå energi som förlorats efter den passerat genom ett vindkraftverks rotor. Verken placeras så att ljudnivån invid bostäder maximalt kommer att uppgå till 40 db(a) enligt Naturvårdsverkets Allmänna råd för externt industribuller 1978:5 samt gällande praxis. Verken placeras så att antalet skuggtimmar vid bostäder hålls inom gällande praxis. Påverkan på natur- och kulturmiljö, landskapsbild, friluftsliv och övriga intressen i området. Påverkan ska hållas så låg som möjligt.

6 (21) God tillgång till infrastruktur så som elnät för anslutning och befintliga vägar. 5 Projektområdet Aktuellt projektområde är lokaliserat ca 3,5 km söder om Hamneda i Ljungby kommun, se figur 1. Projektområdet innefattar fastigheterna Hänjarp 1:5,Hänjarp 2:9, Hällorna 1:19,Hällorna 2:16 och Hällorna 2:17. I sydväst ligger byn Hornsborg, avståndet till byn från planerad vindkraftpark är ca 3,3 km. I öster ligger byn Hå på ett avstånd av drygt 2 km. Enstaka bebyggelse finns i Hänjarp, Storegården, Granholmen, Nybygget, Bohok, Hökhult, Hällorna, Edäng och Norratorp. Avståndet till denna bebyggelse är från vindkraftparken ca 0,7-1 km. Väg E4 går i nord-sydlig riktning ca 2,4 km väster om planerad vindkraftpark. Vattendrag och sjöar som finns i närheten av aktuellt projektområde är Lagan, Prästebodaån, Lillsjön, Hängasjön, Tuvesjön och Enesjön. I utkanten av projektområdet ligger våtmarksområdet Gölsjön. Till närmaste kommungräns, Älmhults kommun, är det drygt 2 km. Området är ett flackt skogsområde som till största delen består av granskog. Även kalhyggen efter stormen Gudrun finns i området. I området finns också våtmarker, mindre bäckar och skogsbilvägar. Skogsbruk är den huvudsakliga markanvändningen.

7 (21) Figur 1: Bild på aktuellt projektområde 6 Planförhållanden Översiktsplanen för Ljungby kommun antogs 1 juni 2006 av kommunfullmäktige. Av den framgår att år 2001 kom ca 40 % av energin i kommunen från förnyelsebara källor. Ett regionalt miljömål är att senast år 2010 ska hälften av energin komma från förnyelsebara källor. 1 1 Ljungby kommun, Planavdelningen, Översiktsplan för Ljungby kommun, antagen av kommunfullmäktige 1 juni 2006

8 (21) Några detaljplaner eller områdesbestämmelser finns inte i aktuellt projektområde. 2 Den 20 oktober 2009 antogs en vindkraftsplan av kommunfullmäktige. 3 I vindkraftsplanen redovisas lämpliga områden och områden fredat för vindkraft. Övriga områden benämns vara möjliga områden för vindkraft, men dessa får prövas från fall till fall. Det aktuella projektområde är varken utpekat som vindkraftsområde eller fredat från vindkraft. I vindkraftsplanen redovisas rekommendationer på avstånd till bebyggelse, större vägar, andra vindkraftparker m m. Minsta avståndet mellan vindkraftverk och tätort, detaljplanelagt område för bostäder och fritidshus, kyrkor samt samlad bebyggelse 4 ska vara minst 1 000 m. Planen redovisar också rekommendationer för buller och skugga samt utformning av parken. Vindkraftsplanen kommer att beaktas ytterligare i samband med utformningen av den slutliga parklayouten samt arbetet med den MKB som kommer att upprättas inom ramen för tillståndsansökan. 7 Projektet 7.1 Vindkraftverk Som nämnts tidigare kan ingen given vindkraftsmodell anges i dagsläget. Det pågår en ständig utveckling inom teknikområdet för vindkraft. Miljöprövningen kommer istället att ske utifrån etablering inom utpekade ytor samt de ramvärden som gäller avseende ljud och skugga. De vindkraftverk som redovisas i detta samrådsunderlag representerar värsta fallet, vilket betyder att verken inte kommer att få större dimensioner än så. Etableringen innefattar kring 7 vindkraftverk med en maximal höjd om 200 meter och en effekt på max 3 MW. Det är inte möjligt att ange vindkraftverkens exakta placering, antal eller totalhöjd i nuläget eftersom projektet är i ett mycket tidigt skede. Vidare kommer verkens placering i möjligaste mån anpassas efter de synpunkter som framkommer under samrådet. Nedan figur redovisar den parklayout som är aktuell i dagsläget. 2 Ljungby kommun, mail 2010-09-29 3 Ljungby kommun, Tillägg till översiktsplanen Vindkraft i Ljungby kommun, antagen av kommunfullmäktige 20 oktober 2009. 4 Till samlad bebyggelse hör orterna: Bolmen, Byholma, Bäck, Guddarp, Hornsborg, Hölminge, Hörda, Kånna, Målaskog, Nöttja, Odensjö, Rya-Sunnetorpa, Tannåker, Toftaholm, Torset, Tuna och Vrå.

9 (21) Figur 1: Exempel på parklayout inom området Under tiden som tillståndsprocessen pågår kommer kompletterande mätningar av vindförhållanden att pågå. Mätningar kommer att pågå under minst ett år. Den planerade vindkraftparken bedöms producera maximalt ca 63 GWh/år räknat på 7 stycken vindkraftverk med en effekt om 3 MW. Detta motsvarar förbrukningen av hushållsel för ca 12 000 villor per år. Om vindkraften ersätter fossil elproduktion minskas utsläppen av koldioxid med ca 44 000 ton, svaveldioxid med drygt 170 ton och kväveoxider med ca 160 ton per år. Utformning av hinderbelysning varierar med den totala höjden på vindkraftverken enligt rekommendation från Transportstyrelsen. Utformningen kommer att slutligen bero på vilket vindkraftverk som byggs. Vilken typ av förankring av vindkraftverk i marken som krävs beror på de grundläggningsförhållanden som råder på platsen där verken ska uppföras. Det troligaste är att verken kommer att förankras med s.k. gravitationsfundament, vilket innebär att ett tungt betongfundament gjuts ner i marken. De dynamiska och statiska laster som vindkraftverk ger upphov till leds ner i detta betongfundament. Ett normalt gravitationsfundament upptar en yta på upp till 500 m 2. Ytterligare planer på att etablera vindkraft finns från andra projektörer bredvid Gothia Vinds planerade park samt ca 3 km sydväst om föreliggande projektområde och ca 5

10 (21) km västsydväst om projektområdet. Vidare finns även planer att uppföra två vindkraftverk ca 400 meter söder om GVAB:s planerade vindkraftverk. Tillstånd för dessa projekt ingår inte i föreliggande ansökan, men projektens sammanvägda konsekvenser, de så kallade kumulativa konsekvenserna, kommer att beskrivas i den planerade MKB:n. 7.2 Vägar Planerad etablering av vindkraftverk innebär att vissa av de befintliga vägarna måste förstärkas och breddas för att klara transporterna under byggfasen. Viss nyanläggning av väg kommer troligtvis att krävas i området. Den slutliga vägsträckningen kommer att vara beroende av var i området vindkraftverken får sin slutliga placering. Under projektets gång kommer vägdragningen att utredas mer ingående. En förstudie över möjliga väganslutningar har genomförts inom ramen för projektet. I dagsläget utgörs det troligaste tillfartsalternativet av väg från samhället Hamneda söderut in i projektområdet. I mesta möjligaste mån kommer befintliga vägar att väljas, men förstärkning och nybyggnation kommer att vara nödvändig. Kring 2 500 3 000 meter ny väg bedöms behövas anläggas och 3 000 6 000 m befintlig väg behövas breddas. Vägarna måste vara av en minsta, erforderlig bredd på 5,5 meter, men vid tvärare kurvor kan bredder uppemot 10 m krävas. Förstärkningen av vägen sker i tre lager på varandra, enligt nedan figur. Figur 2: Vägsektion för breddning av väg och ny väg Vidare anläggs även en montageplats invid varje vindkraftverk för kranen som ska uppföra vindkraftverken. Varje montageplats kommer uppta en yta av ca 1850 m 2. Det material som kommer att tas i anspråk till byggnation av väg och montageplats planeras att hämtas från de mest närbelägna täkterna, i detta fall troligtvis bergtäkt vid Stavsätra, ca 6 km från projektområdet. Vissa mindre vattendrag och våtmarker kan komma att beröras i samband med förstärkning/anläggning av vägar och vid kabeldragning. Om det i samband med väg- och kabeldragning blir aktuellt med någon form av vattenverksamhet kommer anmälan alternativt ansökan enligt 11 kap MB lämnas in om så krävs med beaktande av allmänna och enskilda intressen.

11 (21) 7.3 Elanslutning Elanslutningen av vindkraftverken kommer troligtvis att ske till någon av de regionala ledningarna som är belägna i närheten av projektområdet. E.ON är nätägare i området och projektering av elanslutningen kommer att göras i samråd med dem. E.ON är även ägare av den 20 kv-ledning som löper genom projektområdet. El- och optokabel kommer att förläggas längs planerad vägsträckning för att minska ingreppen i natur- och kulturmiljön. Anslutningen kommer att i första hand genomföras med markförlagda kablar. En förstudie avseende vindkraftparkens anslutningsmöjligheter är genomförd inom ramen för projektet. Samtliga vindkraftverk ansluts via ett antal mindre transformatorstationer och en kopplingsstation till elnätet via en anslutningspunkt. I dagsläget utgörs den troliga anslutningspunkten av regionstation i Traryd ca 12 km från projektområdet. Transformatorstationerna planeras i vindkraftverkens direkta närhet och kopplingsstationen centralt i projektområdet. Markförlagd kabel planeras ändå fram till anslutningspunkten. Kabeln kommer i möjligaste mån att förläggas i marken i samband med anläggandet av vägarna. 8 Naturmiljö Aktuellt projektområde är ett relativt flack skogslandskap med inslag av hyggen. Huvuddelen av området är likartat och utgörs av produktionsbarrskog med omgivande och insprängda sumpskogar samt dikade och idag till stora delar trädbärande våtmarker. Odlingslandskap finns främst i dalarna utmed Lagan i väster och Lillsjön/Prästebodaån i öster. Stora delar av området har låga naturvärden p.g.a. omfattande dikningar och skogsbruk. Huvuddelen av biotoperna utgörs av sumpskogsmiljöer eller vattendrag i anslutning till vägar. Inom projektets närområde finns inte några naturreservat, Natura 2000-områden, riksintressen för naturvård eller biotopskydd. Inom ramen för projektet har en biotopkartering och naturvärdesbedömning genomförts. Denna inkluderar dels projektområdet, men även naturmiljön kring de anslutningsvägar som kan vara aktuella. Områden med naturvärden kategoriseras i klasser enligt följande: Klass 1 unika naturvärden Klass 2 höga naturvärden Klass 3 naturvärden Inom projektområdet finns inga områden enligt klass 1, 2 områden enligt klass 2 och 8 områden enligt klass 3, se nedan figur. Inget vindkraftverk avses att placeras inom dessa områden.

12 (21) Figur 3: Naturvärden och parklayoutexempel. Inom ramen för projektet har även en förstudie över närområdets fågelliv genomförts. Förstudien utfördes under mars-april 2010. 5 Information har inhämtats från ornitologiska rapporter och offentliga register såsom Artportalen och Artdatabankens observationsdatabas. Biotoper har även studerats via flygfoton. Även fysisk inventering på plats har genomförts genom att alla hörda och observerade fåglar antecknats, liksom spår som spillning, bon och hackmärken. Resultatet visar att området bör vara av litet värde 5 Naturcentrum AB, Fåglar och fladdermöss Hamneda underlag för vindkraftsetablering och MKB, 2010-05-06

13 (21) för fågelfaunan då det utgörs av täta planteringar och kalhyggen. Viktiga våtmarker har torrlagts av dikningssystem. De arter som bedöms som mest vindkraftskänsliga och naturvårdsintressanta och som påträffats under häckningstid är tjäder och orre inom projektområdet, trana och röd glada i projektområdets utkanter samt storlom och fiskgjuse i projektområdets närområde. Vidare har även en fladdermusförstudie 6 genomförts. Studien genomfördes under april 2010. Tillvägagångssättet var fältinventering samt studier av flygfoton för att finna lämpliga biotoper. Några fladdermusobservationer har tidigare ej gjorts inom eller i anslutning till inre utredningsområdet. Några observationer finns ej inlagda i Artportalen. Projektområdet består till största delen av för fladdermöss trivial natur. Strax utanför finns det dock några områden som bedöms ha vissa förutsättningar att kunna utgöra jakt- och boendemiljöer för fladdermöss. Enligt Länsstyrelsen i Kronobergs län 7 berörs inte aktuellt projektområde av något landskapsbildsskydd. 9 Kulturmiljö Det finns två områden av riksintresse för kulturmiljövård, Hamneda och Römningeområdet, i projektets närområde, se figur 5. Hamneda ligger nordväst om aktuellt projektområde på ett avstånd av ca 1,5 km. Hamneda är en centralbygd vid ett viktigt kommunikationsstråk som ger en uppfattning om kyrkans, gästgivargårdens och stationens betydelse för samhällsutvecklingen. 8 Hamneda är ett sockencentrum vid Lagaån med skola och sockenstuga. Här finns en nygotisk kyrka och en ruin av en 1100-tals kyrka. Det finns gästgivargård, milstolpe och stenvalvsbro intill gamla riksvägen. Hamneda är ett välbevarat stationssamhälle från tiden omkring år 1900. Även förhistoriska gravfält, två runstenar, äldre stenbundna åkrar samt en borgruin finns i området. 9 Ungefär 3,5 km sydost om planerad vindkraftpark ligger området av riksintresse för kulturmiljö Römningenområdet. Kring sjön Römningen finns fornlämningsmiljöer med ett av landets tätaste bestånd av hällkistor 10 med anslutande strandknutna boplatser från yngre stenåldern och övergångstiden mot äldre bronsåldern. 11 6 Naturcentrum AB, Fåglar och fladdermöss Hamneda underlag för vindkraftsetablering och MKB, 2010-05-06 7 Länsstyrelsen i Kronobergs län, muntligen 2010-09-28 8 Länsstyrelsen i Kronobergs län, www.gis.lst.se, 2010-09-30 9 Ljungby kommun, Planavdelningen, Översiktsplan för Ljungby kommun, antagen av kommunfullmäktige 1 juni 2006 10 Hällkista är en rektangulär stenkammare eller gravbyggnad. 11 Länsstyrelsen i Kronobergs län, www.gis.lst.se, 2010-09-30

14 (21) Figur 4: Riksintressen för kulturmiljövård i närheten av projektområdet. Ljungby kommuns kulturmiljöprogram tar upp två intresseområden i projektområdets närområde, Hamneda sockencentrum och Hå bondelandskap. Inom ramen för ansökan har en frivillig arkeologisk utredning genomförts. Vidare kommer även en kulturmiljökonsekvensbeskrivning (KMKB) att upprättas för att bedöma vindkraftsetableringens påverkan på kulturmiljön. Den frivilliga arkeologiska utredningen innefattar inventering i fält. Vid inventeringstillfället registrerades tio fos-

15 (21) sila åkrar bestående av röjningsröseområden, fem enstaka liggande röjningsrösen, två gränsmärken, två husgrunder och en hällkista. Ytterligare 16 tidigare registrerade lämningar besiktigades. Fasta fornlämningar betraktas som sårbara i och med att de har en särskild ställning i lagstiftningen. Om ingrepp ska ske i eller nära dessa lämningar krävs tillstånd från Länsstyrelsen. De två torplämningarna i området är också sårbara. Nedan figur redovisar de lämningar som registrerats i den frivilliga arkeologiska utredningen. Figur 5: Kulturmiljövärden och parklayoutexempel De tre vindkraftverk som i dagsläget planeras inom fornåker planeras enbart på platser där ingrepp redan förekommer. Detta innefattar platser där vändplats finns anlagd inom fornåkerområde eller längs väg som löper genom fornåkerområde. Vindkraftverkens slutliga placering kommer fastställas så att påverkan på områdets kulturmiljö i mesta möjliga mån undviks utifrån den bedömning som görs i den kommande KMKB:n. GVAB för löpande diskussion med länsstyrelsen för att säkerställa detta. I denna diskussion kommer även länsstyrelsen ta ställning till om ytterligare utredningar är nödvändiga såsom arkeologisk förundersökning eller arkeologisk utgrävning.

16 (21) 10 Friluftsliv Inom projektområdets närområde finns inte något riksintresse för friluftsliv. De värden för friluftslivet som finns i området är framförallt möjligheten till jakt. I övrigt pågår aktiviteter som friluftsliv i form av t ex skogspromenader, svamp- och bärplockning och fiske i närliggande sjöar och åar. I den sydvästra delen av Tuvesjön finns en badplats. På den östra sidan om Hängasjön ligger en fritidsby vid namn Sjöholmen. I öster ligger Håå kursgård som är en kursgård för meditation. Avståndet mellan kursgården och vindkraftsparken är ca 1,7 km. Till kursgården kommer människor från Europa och Skandinavien, men även från Asien, Australien och Amerika. Även närområdet i form av skogen, åkrarna, sjöarna nyttjas genom promenader, kanotpaddling, rodd av eka eller ridning av kursgårdens hästar. Eventuell påverkan på friluftslivet kommer att redovisas i MKB:n. 11 Landskapsbild Vid en etablering av vindkraftverk påverkas landskapsbilden. Påverkan på landskapsbilden är dock beroende av vilken typ av landskap som finns i projektområdet. I aktuellt projektområde utgörs landskapet av ett höglänt utmarksområde på mellan 140 till 170 meter över havet. Topografin i området är svagt böljande med några mindre höjdryggar. De skogsbeklädda markerna i området har en tydlig karaktär av ödemark. Skogen är grundläggande för denna upplevelse. För att illustrera den visuella påverkan kommer fotomontage att tas fram och dessa kommer att visas på samrådet till vilket detta dokument är underlag till. 12 Ljud Ljud från vindkraftverk uppkommer i huvudsak p.g.a. rotorbladens passage genom luften, s.k. aerodynamiskt ljud. Det aerodynamiska ljudet har stora likheter med naturligt vindbrus från träd och buskar vilket kan leda till maskering av vindkraftljudet vid höga vindhastigheter. Moderna vindkraftverk avger inget nämnvärt maskinbuller då de är väl ljuddämpade. Ljudnivån avtar med avståndet från vindkraftverken då ljudenergin fördelas över ett större område. 12 Det finns idag inte några fastställda riktvärden för ljud från vindkraftverk. Enligt gällande rättspraxis tillämpas istället Naturvårdsverkets rekommenderade riktvärden för externt industribuller. Riktvärdet utomhus nattetid vid bostäder är 40 db(a) ekvivalent ljudnivå och 55 db(a) momentan ljudnivå. Utanför arbetslokaler för ej bullrande verksamhet gäller 50 db(a). Om ljudet ofta förekommer med impulser och/eller hörbara tonkomponenter skärps riktvärdena med 5 db(a)-enheter. 13 Ljudbidraget från de moderna verk som kan komma ifråga i detta fall innehåller varken impulsljud eller hörbara tonkomponenter. 12 Boverket, Vindkraftshandboken planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden, januari 2009 13 Naturvårdsverket, Riktlinjer för externt industribuller, Råd och riktlinjer 1978:5, omtryck 1983.

17 (21) För vindkraftverk har man valt riktvärdet 40 db(a), en nivå som för annat externt industribuller endast rekommenderas nattetid. Detta beror troligen på att ljudet från vindkraftverk pågår kontinuerligt till skillnad från t ex en förbipasserande bil. I figur 6 visas en jämförelse mellan olika ljudnivåer. Figur 6: Ljudtrycksnivån för vanligt förekommande buller. Nedan figur visar den beräknade ljudspridningen för den parklayout som är den idag mest aktuella och som redovisats ovan. Beräkningen grundas på en modell benämnt Nord2000 vilken i allmänhet anses spegla ljudets spridning i skogsmiljö väl. Denna modell tar hänsyn till områdets topografi och markbeskaffenhet samt inverkan från vind och temperatur för att på bästa möjliga sätt beskriva ljudets spridning. Beräkningsmodellen är gemensamt framtagen av de nordiska länderna med finansiering av bland annat Naturvårdsverket och beskrivs av Naturvårdsverket som en mer detaljerad modell där fler akustiska fenomen tas hänsyn till i jämförelse med andra använda modeller. 14 14 Naturvårdsverket 2009, Ljud från vindkraftverk reviderad rapport 6241

18 (21) Figur 7: Beräknad ljudspridning från redovisat parklaoutexempel. Även om placeringen av vindkraftverken kan komma att förändras kommer valet av placering göras så att ljudnivån inte ska överstiga 40 db(a) vid närliggande bostäder. Förändras parklayouten kommer detta verifieras med nya ljudberäkningar. I byggfasen uppkommer buller vid transporter till och från anläggningsplatsen, när vägar förstärks och anläggs, vid markarbeten i projektområdet samt vid etablering av vindkraftverk. Anläggningsfasen pågår dock under en begränsad period. Naturvårdsverket har utfärdat allmänna råd om buller från byggarbetsplatser (NFS 2004:14). De allmänna råden är tillämpliga under byggnationsfasen av verksamheten och bolaget avser att innehålla de riktvärden och arbetstider som följer av de allmänna råden. Projektområdet är redan idag under vissa perioder påverkat av ljud eftersom det används för rationellt skogsbruk. Under perioder med avverkning, gallring och timmertransporter uppkommer ljud inom området. Etableringsplatsen har ett vindutsatt läge vilket tillför naturligt vindbrus från träd och buskar, vilket periodvis kan bidra till en maskering av vindkraftljudet. 13 Skuggor Skuggor kan uppkomma från vindkraftverkens rotorblad vid soligt väder. Dessa rör sig snabbt och kan uppfattas som störande om de sträcker sig till närliggande bostadshus. När solen står lågt, vid soluppgång och solnedgång, kastas skuggorna som längst. Detta inträffar främst under vintermånaderna. Skuggornas skärpa mattas av på längre avstånd från vindkraftverken vilket medför att störningen minskar. På ett avstånd längre än ca 2

19 (21) km från vindkraftverk är skuggorna normalt inte längre synliga. Skuggorna begränsas av terrängens utseende varför skuggeffekterna i det aktuella området minskar p.g.a. att skogen till viss del skymmer. Det finns inte några fastställda och rättsligt bindande riktvärden för skuggor från vindkraftverk. Boverket rekommenderar dock att antalet skuggtimmar inte överskrider 8 timmar per år eller 30 minuter per dag. 15 Tiden avser den tid som skuggor faktiskt får uppkomma vid en bostad. I aktuellt fall kommer skuggorna att begränsas av den skog som finns i området. Om problem med skuggeffekter ändå skulle uppkomma kan dessa begränsas genom att skuggurkoppling sker på det vindkraftverk som orsakar effekten. Vindkraftverken stoppas då under den tid som problem med skuggeffekter uppkommer. På moderna vindkraftverk finns skuggurkoppling som en funktion. Vindkraftverkens skuggning kommer att beräknas inom ramen för föreliggande ansökan. 14 Risk och säkerhet De flesta olyckor som har uppkommit vid en vindkraftsetablering är skador i samband med uppförande, avveckling, service och underhåll, bland annat till följd av att säkerhetsvajrar lossnat samt klämskador och fall från ställningar. Dessa moment innefattar arbete på hög höjd vilket innebär större risker och därav är särskilda försiktighetsåtgärder förskrivna av bland annat Arbetsmiljöverket. Olyckor i samband med drift av vindkraftverk är mycket ovanliga. 16 Under mycket speciella förhållanden kan risk för isbildning och iskast föreligga. Isbildning uppkommer främst i kallt klimat och på högre höjder. För att detta fenomen ska inträffa krävs att vindkraftverken har stått stilla en längre tid i kallt och fuktigt klimat. Hård snö eller is kan då ha fått fäste på vindkraftverkets vingar och riskerar då att slungas iväg när rotorn återigen börjar snurra. Företeelsen är mycket ovanlig och problem med nedisning har uppkommit främst på högre höjder och i samband med speciella väderförhållanden, såsom dimma följt av frost och underkylt regn. Klimatet i Hamnedatrakten är inte sådant att risk för återkommande nedisning föreligger och därav är risken för iskast mycket liten. Brand i vindkraftverk är relativt ovanligt. De vanligaste orsakerna till att brand uppkommer är åsknedslag eller elfel bl.a. till följd av bristande underhåll. För det fall brand uppkommer sker detta främst i verkens slutna utrymmen vilket medför att spridningsrisken inte är särskilt stor. Vid driften av vindkraftparken kommer regelbunden service och underhåll att genomföras för att säkerställa optimal drift och minimera risker för driftsavbrott. Vidare kommer vindkraftverken att bevakas kontinuerligt genom automatiska kommunikationssystem. Här registreras till exempel eventuella snedbelastningar i vindkraftverkets rotor och andra driftstörningar som kan orsaka produktionsbortfall och förslitningsskador. 15 Boverket, Vindkraftshandboken planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära vattenområden, januari 2009 16 Boverket 2009, Vindkraftshandboken, ISSN: 1400-1012

20 (21) 15 Preliminär innehållsförteckning MKB Nedan anges en preliminär innehållsförteckning till miljökonsekvensbeskrivningen: Icke teknisk sammanfattning 1. Administrativa uppgifter 2. Aktuellt projekt 3. Tillståndsporcessen 4. Nationell målsättning om förnyelsebar energi 5. Miljönytta 6. Lokalisering och alternativ 7. Förutsättningar i projektområdet 8. Framtagande av parklayout 9. Miljökonsekvenser Anläggnings- och byggnationsskedet - Vägsträckning och kabeldragning - Vattenområden - Strandskydd - Transporter - Ljudeffekter- och vibrationer - Risker i byggskedet Driftskedet - Planförhållanden - Skyddade områden och riksintresseområden - Naturvärden/Naturmiljö - Fåglar - Fladdermöss - Vilt - Kulturmiljö - Rekreation och friluftsliv - Markanvändning - Påverkan på landskapet - Ljud - Rörliga skuggor - Kumulativa effekter - Samlad störningsanalys vid närliggande bostäder - Hinderbelysning - Elektromagnetiska fält - Risk och säkerhet - Emissioner till luft - Påverkan på klimatet - Kemikalier - Avfall - Övrig påverkan under driftskedet Avvecklingsskedet