Ava Vindkraft AB. Samrådsunderlag. Vindkraftpark Ava Örnsköldsviks och Nordmalings kommuner Västernorrlands och Västerbottens län

Transkript

1 1 (13) Ava Vindkraft AB Samrådsunderlag Vindkraftpark Ava Örnsköldsviks och Nordmalings kommuner Västernorrlands och Västerbottens län Foto: Ava Vindkraftpark från Rödvikens Camping Fotoverkstan, Örnsköldsvik WSP Samhällsbyggnad Box Umeå Besök: Storgatan 59 Tel: Fax: WSP Sverige AB Org nr: Styrelsens säte: Stockholm

2 2 (13) Innehåll 1 Orientering Inledning Företaget Kraftö Vind Administrativa uppgifter Samrådsunderlaget Bakgrund Beskrivning av planerad vindkraftpark Ava Vindklimatet Riksintresseområde för vindbruk Vindkraftverken Hinderbelysning Parkområdet Andra intressen Vindkraft Energiproduktion Teknisk beskrivning byggande och drift Markåtgång Anläggnings- och avvecklingsfas Materialhantering Nätanslutning Samråd Miljökonsekvensbeskrivningen Biologiska inventeringar Naturvärden Kulturmiljöinventering Rennäring Ljud och skuggor Påverkan på landskapsbild Säkerhet Kommunala planer Bilagor Bilaga 1 Innehållsförteckning för MKB Bilaga 2 Fotomontage Bilaga 3 Exempel på layouter

3 3 (13) 1 Orientering 1.1 Inledning Ava Vindkraft AB (nedan kallad bolaget) avser att ansöka om tillstånd enligt 9 kap. miljöbalken (MB) för uppförande och drift av en vindkraftsanläggning i Nordmalings och Örnsköldsviks kommuner, i Västerbottens och Västernorrlands län. Projektet benämns Ava och omfattar vindkraftverk. Vindkraftverken planeras maximalt ha en totalhöjd på 200 m. Enligt 9 kap. Miljöbalken (MB) samt förordningen om miljöfarlig verksamhet och hälsoskydd krävs tillstånd för uppförande och drift av en vindkraftpark av aktuell storlek. Som ett första steg i tillståndsprocessen ska samråd hållas med bl.a. myndigheter och övrigt berörda. Föreliggande handling utgör underlag till samråd med allmänhet och särskilt berörda. Dessa möten är en del av den samrådsprocess som ett tillstånd enligt 9 kap. MB kräver. Syftet med samrådsprocessen i sin helhet är att få in synpunkter som sedan kommer att beaktas i det fortsatta arbetet med utformning av vindkraftparken samt upprättandet av miljökonsekvensbeskrivningen. WSP har i uppdrag att bistå bolaget med framtagande av miljökonsekvensbeskrivning inför ansökan om tillstånd enligt miljöbalken. 1.2 Företaget Kraftö Vind Kraftö AB grundades 2006 vars ägare har en bred kompetens och erfarenhet inom vindkraft. Kraftös affärsidé är att ha en stark lokal förankring och att långsiktigt generera vinster för miljön, markägare, kommuner och bolaget. Kraftö Vinds tjänster sträcker sig från projektering av mark till etablering, försäljning, drift och underhåll av nyckelfärdiga vindkraftverk. Ava Vindkraft AB är ett dotterbolag till Kraftö AB. 1.3 Administrativa uppgifter Verksamhetsutövare: Adress: Hemsida: Ava Vindkraft AB Vendevägen 90, Danderyd Organisations nr: Kontaktperson: Markus Norden, projektledare, E-post: Kommun: markus.norden@krafto.se Nordmalings och Örnsköldsviks kommuner Län: Västernorrlands och Västerbottens län Verksamhetskod (SNI-kod): B Samrådsunderlaget Följande samrådsunderlag är en översiktlig redovisning av den planerade verksamheten.

4 4 (13) Syftet med samrådsunderlaget är att det skall fungera som underlag vid samrådsförfarandet enligt miljöbalken med berörda myndigheter, samebyar, markägare, verksamhetsutövare, organisationer och allmänhet. Bolagets avsikt är att ansöka om tillstånd för etablering och drift av vindkraftpark i det redovisade området under hösten En miljökonsekvensbeskrivning skall upprättas där de direkta och indirekta effekterna på miljön som kan uppstå till följd av etablering och drift av vindkraftpark beskrivs. 2 Bakgrund Riksdagen antog i juni 2009 regeringens proposition En sammanhållen klimat- och energipolitik vilket innebär en ny planeringsram på 30 TWh för vindkraft i Sverige, 20 TWh på land och 10 TWh till havs. Syftet med planeringsramen är att synliggöra vindkraftsintresset i den fysiska planeringen. Ramen anger således de nationella anspråk som vindintresset har på tillgång till mark- och vattenområden. I juli 2009 fick Energimyndigheten i uppdrag av regeringen att föreslå nya kvoter i elcertifikatsystemet för att nå regeringens uppsatta mål i nivå med 25 TWh förnybar el till år Uppdraget består av fyra deluppdrag och i oktober 2009 redovisade Energimyndigheten deluppdrag 1 ökad ambitionsnivå. Förutom att föreslå nya kvoter i elcertifikatsystemet skulle Energimyndigheten enligt deluppdraget bl.a. också översiktligt bedöma de olika energislagens potentiella bidrag till måluppfyllelsen på 25 TWh förnybar el till år Ur rapporten för deluppdrag 1 kan utläsas att landbaserad vindkraft kan komma att bidra med en stor andel för att nå målet till år År 2008 producerade vindkraften ca 2 TWh medan produktionen år 2020 enligt Energimyndighetens beräkningar kan komma att bidra med uppemot 12 TWh. Resultatet av Energimyndighetens utredning innebär således att det i dagsläget finns faktiska förutsättningar för en utbyggnad av vindkraft med en produktion på upp till 12 TWh till år Detta innebär i praktiken att det från dagens knappt 900 vindkraftverk krävs en utbyggnad av ca vindkraftverk beroende på effekt. Detta förutsätter också att vindkraftverken lokaliseras till bra vindlägen. Nedan sida redovisas omräkningsfaktorer för energi: Producerad energi mäts i kilowattimmar (kwh) och dess multipelenheter: kwh = 1 megawattimme(mwh); MWh = 1 gigawattimme (GWh); GWh = 1 terrawattimme (TWh) Produktionskapacitet mäts i kilowatt (kw) och dess multipelenheter: kw = 1 megawatt (MW); 1000 MW = 1 gigawatt (GW) 3 Beskrivning av planerad vindkraftpark Ava Bolaget undersöker möjligheten att etablera en vindkraftpark väster om Ava inom Örnsköldsviks och Nordmalings kommuner i Västernorrlands och Västerbottens län. Förstudier visar på goda vindförhållanden i projektområdet med få motstående intressen för vindkraftsetablering. Norr om det föreslagna projektområdet, på Gabrielsberget, har vindkraftsbolaget Svevind uppfört en vindkraftpark.

5 5 (13) Projektområdet är beläget väster om samhället Ava och sydväst om Nordmaling. Vindförhållanden, avstånd till närliggande bebyggelse och möjlighet att få en sammanhållen vidkraftpark har varit styrande för framtagande av projektområdet. Hänsyn till övriga intressen såsom nuvarande markanvändning, natur- och kulturvärden, rennäring, friluftsliv och landskapsbild kommer att undersökas närmare under framtagande av miljökonsekvensbeskrivningen. 3.1 Vindklimatet Området för den föreslagana vindkraftparken har enligt Meterologiska institutet i Uppsala (MIUU) medelvindar på 6-7,5 m/s på 72 m över nollplansförskjutningen (noll plansförskjutningen motsvarar en tänkt yta på cirka 3/4 av vegetationens höjd). Medel vindhastigheter på 6,5 m/s på 71 meters höjd är enligt Energimyndigheten en gräns för att området skall kunna klassas som riksintresse för vindkraft. För karterade vindförhållanden i projektområdet se Figur 1. Pågående vindmätningar bekräftar att området har god vindpotential. Figur 1. Vindförhållanden på 100 m över nollplanet i projektområdet enligt MIUU. 3.2 Riksintresseområde för vindbruk Energimyndigheten har angett områden i Sverige som riksintresse för vindbruk. Arbetet blev klart år 2004 men under år 2008 utfördes en översyn med nya data, vilket resul-

6 6 (13) terade i större och fler områden. De områden som pekas ut av Energimyndigheten prövas i kommunernas översiktsplaner. Projektområdet för Ava vindkraftpark ligger huvudsakligen inom område av riksintresse för vindbruk, se Figur Vindkraftverken De planerade vindkraftverken kan komma att få en totalhöjd (från mark till rotorns högsta punkt) på max 200 meter. Storlek och effekt på vindkraftverken varierar mellan leverantörer. Val av leverantör sker i ett senare skede. 3.4 Hinderbelysning Enligt gällande lagstiftning kommer vindkraftverken att utrustas med hinderbelysning. För verk högre än 150 meter gäller vitt, högintensivt blinkande ljus. Ljusstyrkan reduceras nattetid. 3.5 Parkområdet Parkområdets avgränsning framgår av Figur 2. Figur 2. Vindkraftpark Ava, projektområdet och anslutande vindkraftpark Gabrielsberget.

7 7 (13) 3.6 Andra intressen I området finns andra intressen som kan påverka utformningen av parken. Bland annat finns en jaktstuga som ligger längs Svartsjöns nordöstra spets. Vidare finns en nyckelbiotop (sumpskog) belägen längs Stridbäcken och en fornlämning i branten nedanför området Fjällen. I den norra delen av området finns även en våtmark klass 2 enligt Länsstyrelsens inventering. Exempellayouter för placering av vindkraftverk har tagits fram där nämnda intressen skyddas genom att verk inte placeras i dessa områden. Exempellayouterna kommer att presenteras på samrådsmötet. Det planerade projektområdet ansluter till Gabrielsbergets vindkraftpark i nordväst. Ett avstånd mellan i projektområdet planerade verk till befintliga verk på Gabrielsberget har vid framtagande av layouter satts till 600 m. Slutligen finns länkstråk i området som nyttjas av TeraCom och andra operatörer. Dessa vill ha ett område i stråkets längsriktning som är fritt från vindkraftverk. De andra kända intressena i området redovisas i Figur 3.

8 8 (13) Figur 3. Andra kända intressen i Ava projektområde. Därutöver kan tekniska aspekter som markens lutning samt bärighet utgöra begränsningar. Dessa aspekter kommer att beaktas vid lokalisering av vindkraftverken.

9 9 (13) 4 Vindkraft Vindkraft är en ren och förnyelsebar energikälla som producerar el och bidrar därför till att minska utsläpp till omgivningen. Vindkraftverken i Ava kan bidra med att minska utsläpp av koldioxid. Utsläppen från energiproduktion med fossila bränslen bidrar till växthuseffekten och ger även utsläpp av svaveldioxid, kväveoxider och partiklar som i sin tur orsakar försurning, övergödning och problem för människors hälsa. Vindkraftverken kan dock lokalt medföra olägenheter i form av ljud, skuggor, förändrad landskapsbild samt störningar på andra verksamheter. 4.1 Energiproduktion Under ca 8 driftmånader producerar ett vindkraftverk den energi som krävs för verkets tillverkning. 1 Om man summerar den energi som krävs för tillverkning, byggnation, drift och nedmontering motsvarar detta ca 1 % av den totala energi som verket producerar under sin livslängd. Ett modernt vindkraftverk har en livslängd på år och kan därefter avvecklas och monteras ned utan att lämna några nämnvärda spår efter sig. Vindkraftverk kopplas normalt in vid en vindhastighet på ca 2-4 m/s och når sin maximala effekt från cirka 12 m/s. Om det blåser mer än m/s bromsas och stoppas verket automatiskt för att förhindra överbelastning. Med 25 stycken 2 MW vindkraftverk blir vindkraftsparkens totala effekt 50 MW. Teoretiskt kan vindkraftparken då producera cirka 150 GWh årligen vilket motsvarar hushållsel till cirka villor. 5 Teknisk beskrivning byggande och drift 5.1 Markåtgång Mark kommer att åtgå för etablering av fundament och vindkraftverk. Varje enskilt vindkraftverk upptar fysiskt en yta av cirka 20 x 20 meter, det vill säga 400 m 2 eller 0,04 hektar. Utöver vindkraftverken omfattar projektet nybyggnad av tillfartsvägar och förstärkning och eventuellt uträtning av befintliga vägar i anslutning till varje enskilt verk. Körbanan behöver ha en bredd på cirka 4-6 meter för att klara av transporter under byggtiden. Vanligen är allmänna grusvägar tillräckliga och i största möjliga mån kommer befintliga vägar att användas, till exempel det befintliga vägnätet till Gabrielsberget. Mark kommer också att tas i anspråk för transformatorstation, elledningar samt vändoch uppställningsplatser för kran- och lastbilar. 5.2 Anläggnings- och avvecklingsfas Störningar under byggfasen uppstår i form av schaktning, vägbygge, transporter, eventuellt sprängning samt dragning av elkablar. Under anläggningsfasen ökar luftföroreningar från transportfordon. Beroende på om förutsättningarna för vindkraft på platsen 1 Boverket 2009, Vindkraftshandboken planering och prövning av vindkraftverk på land och i kustnära. vattenområden, ISBN

10 10 (13) har ändrats när verken har tjänat ut, år senare, kan man antingen bygga nya verk på samma plats, eller återställa marken. Nedmonterade verk kan till största delen återvinnas. Avvecklingsfasen beräknas generera samma störningar och utsläpp som uppförande av verken. Bolaget avser att söka begränsa störningar genom att i möjligaste mån ställa miljökrav på de entreprenörer som anlitas. I möjligaste mån kommer lokala entreprenörer anlitas vilket medför att miljöpåverkan i form av luftföroreningar från fordon blir lägre då körsträckorna blir kortare. 5.3 Materialhantering Behovet av material i form av grus- och sand är avhängigt vilken typ av grundläggning som blir aktuell. För att minimera miljöbelastningen kommer material i största möjliga mån hämtas från närbelägna täkter. Inom föreslaget etableringsområde finns en tillståndsgiven grustäkt. 5.4 Nätanslutning Preliminärt sker anslutning till befintlig 130 kv ledning söder om projektområdet som avlastas i och med ny station i Klöse. 6 Samråd Enligt 6 kap. 4 miljöbalken ska samråd ske. Vid samrådet läggs grunden för det fortsatta arbetet med den miljökonsekvensbeskrivning som ska bifogas tillståndsansökan. Samråd med närboende och fastighetsägare kommer att genomföras genom att samrådsunderlag skickas till berörda och även hållas genom ett öppet möte. Övriga informeras om bolagets planer via annons i ortstidningarna, Örnsköldsviks Allehanda, Västerbottenskuriren, Västerbottens Folkblad samt Tidningen 7. Berörda samebyar kommer att informeras vid särskilt tillfälle. 7 Miljökonsekvensbeskrivningen Det fortsatta arbetet med framtagande av miljökonsekvensbeskrivningen kommer att omfatta inventeringar och utredningar samt samråd. Innehållet i miljökonsekvensbeskrivningen framgår av bifogade innehållsförteckning. 7.1 Biologiska inventeringar Inventering av eventuell förekomst av ugglor görs under februari/mars. Kungsörn förkommer inte i området. Havsörn inventeras. Inventering av naturmiljön görs under barmark under våren/försommaren. Särskild uppmärksamhet ägnas åt eventuell förekomst av fladdermöss genom att en fladdermusinventering genomförs sommaren Naturvärden Inom projektområdet finns en nyckelbiotop på nära 7 hektar med gamla grova aspar, sälgar och granar, död ved samt högstubbar. Barr- och lövsumpskog finns sparsamt i projektområdet. Som en del av utredningsarbetet kommer fältstudier att utföras i projektområdet med syfte att identifiera eventuella ytterligare naturvärden.

11 11 (13) 7.3 Kulturmiljöinventering Det finns få kända forn- och kulturlämningar i projektområdet, endast en fornlämningsliknande lämning som består av ett stensättningsliknande område på cirka 200 x 150 meter i SO-sluttning. Utredning av kulturmiljön kommer att göras under sommarhalvåret, Rennäring Tre samebyar har sina vinterbetesmarker i projektområdet, Vapsten, Vilhelmina norra samebyar samt Byrkije reinbetesdistrikt. Föreslagen vindkraftpark Ava ligger ej inom område av riksintresse för rennäringen. Hur och i vilken omfattning rennäringen kommer att påverkas av att en vindkraftpark etableras i området kommer att utredas i dialog med berörda samebyar. 7.5 Ljud och skuggor Vindkraftverk alstrar ljud från rotorbladen då de passerar genom luften samt ger upphov till en roterande skugga. Under senare år har den tekniska utvecklingen lett till att ljud från rotorblad blivit lägre. Vindkraftsverken för projektet planeras och dimensioneras för att följa Naturvårdsverkets och Boverkets rekommendationer för ljud och skuggor, så att störningar för närboende inte uppstår. Nattetid är 40 db(a) det riktvärde som Naturvårdsvereket anger för industribuller. Boverkets riktvärden är maximalt 8-10 skuggtimmar/år och max 30 minuter per dag. I den kommande miljökonsekvensbeskrivningen kommer resultatet av beräkningar av ljud- och skuggpåverkan från verken att redovisas. 7.6 Påverkan på landskapsbild Den mark som åtgår för varje vindkraftverk är liten, men liksom för alla större byggnader är påverkan på landskapsbilden oundviklig eftersom vindkraftverken placeras på öppna ytor och gärna på höjder i landskapet där det blåser bra. Om denna påverkan på landskapsbilden upplevs positiv, negativ eller saknar betydelse är till stora delar en subjektiv bedömning där åsikterna många gånger går kraftigt isär. Vindkraftsverkens visuella påverkan på landskapsbilden kommer att beskrivas samt illustreras i fotomontage i den kommande miljökonsekvensbeskrivningen. 7.7 Säkerhet Vindkraftverk utgör som regel inte någon fara för närliggande verksamheter, av den orsaken är inte vindkraftverk inhägnade. En god säkerhetsnivå upprätthålls genom regelbunden service och underhåll av verken. Informationsskyltar kommer att finnas vid infarter till området. Inför etableringsfasen kommer riskanalyser att göras. 8 Kommunala planer Nordmalings kommun tillsammans med fem andra kommuner i Umeåregionen har tagit fram en tematisk översiktsplan för vindkraft. Projektområdet för Ava vindkraftpark är

12 12 (13) till övervägande del lokaliserad inom det av kommunen föreslagna området vid Gabrielsberget, se Figur 4. Norr om det föreslagna projektområdet finns Gabrielsbergets vindkraftspark med 40 verk. Ytterligare utbyggnad av parken planeras i nordväst. Figur 4. Av kommunen avgränsat område för vindbruk. Örnsköldsvik kommun har i tillägg till översiktsplanen 2007 pekat ut områden lämpliga för vindkraft. För de områden som inte är utpekade, vilket den del av projektområdet som ligger i Örnsköldsviks kommun utgör, skall de generella riktlinjerna tillämpas. I den kommande översiktsplanen som påbörjades 2010 och planerades att antas 2011 kommer riktlinjerna att omprövas. Planen har varit ute på samråd under hösten I den nuvarande planen anges generella riktlinjer.

13 13 (13) En utökning av vindkraftparken till anslutande del av Örnsköldsviks kommun ger möjlighet att nyttja områdets vindresurser fullt ut, utan den begränsning som kommungränsen utgör. Resultatet av mätningarna och de modelleringar av vindklimatet som har gjorts visar att vindförhållandena i Örnsköldsviksdelen av Ava projektområdet är lika goda som de i Nordmaling. De tillkommande verken kommer att medföra ett mindre intrång jämfört med att bygga en separat park bestående av lika många verk. Umeå WSP Samhällsbyggnad Göran Bergström Daniel Johnson