Kvalitetsdokument 2012-2013



Relevanta dokument
Lokal Arbetsplan för Grönmåla

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för ÄNGEN

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Planeten

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för SOLEN 2015

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2014/2015 Solbringen Barn- och utbildningsförvaltningen

Ringens förskola. Verksamhetsplan

Fridensborgs förskola. Verksamhetsplan

Borgens förskola. Verksamhetsplan

Handlingsplan för. XXX förskoleenhet. FörskolanNyckelpigan 2011/2012

BLOMMANS GROVPLANERING OCH MÅL VT 2016

LPFÖ98. Vi tydliggör våra åtaganden, målen och vårt arbetssätt. Ett arbetsmaterial reviderat på planeringsdag

Lärande & utveckling. En kvalitetsanalys inom det systematiska kvalitetsarbetet Läsåret 2013/2014 Förskolan Ängen Barn- och utbildningsförvaltningen

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bullerbyn. Ugglan

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Björnen Läsåret

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/2014. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Tyresö kommun Förskolan Båten Lokal Arbetsplan 2015/2016

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2013/14 Förskolan Bullerbyn

Kvalitetsrapport verksamhetsåret 2014/2015

Arbetsplan för Bullerbyn Föräldrakooperativ i Gävle

Systematiskt kvalitetsarbete Verksamhetsåret 2012/13. Förskolan Junibacken. Plats för egen logga/bild

Kvalitetsdokument

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Dungen

Lokal arbetsplan. Mälarenhetens förskolor 2014/2015

ARBETSPLAN Ärlinghedens förskola 2011

Förskoleavdelningen. Lokal Arbetsplan för Gläntan

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2015/16. Förskolan Villekulla. Avdelning Igelkotten

Verksamhetsplan för Årikets förskola

Normer och värden. Mål (enligt Lpfö 98, reviderad 2010) Arbetssätt/metod. Arbetsplan

TUNETS FÖRSKOLA. Verksamhetsplan

Lokal arbetssplan utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98/10

Innehållsförteckning. 1. Ängdala skola och förskola 1.1 Verksamhet och profil. 2. Övergripande målsättning. 3. Inledning

Handlingsplan för. Guldsmedens förskola 2014/2015. Lådbilen Blå

Systematiskt kvalitetsarbete och Lokal Arbetsplan

Handlingsplan för Ulvsätersgårdensförskola,

Sida 1(8) Lokal arbetsplan. Mellangårdens förskola

ARBETSPLAN FÖR ÖJE FÖRSKOLA OCH FRITIDSHEM 2013/2014

Lokal handlingsplan. Förskolan Pärlan. Alla är olika och lika bra. utifrån de prioriterade målen ur Läroplan för förskolan Lpfö 98 Reviderad 2010

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Arbetsplan 2015/2016 Vintrosa förskola

Sagor och berättelser

Verksamhetsplan för Peterslunds förskola

Pedagogisk planering Verksamhetsåret 2013/14. Förskolan Bergabacken

Handlingsplan för förbättringsområden Våga Visa rapport Danderyds Montessoriförskola Svalan höstterminen 2013

Lokal Arbetsplan för Förskolor och pedagogisk omsorg

[FOKUSOMRÅDE LÄRANDE & UTVECKLING]

Förskolan Gunghästen. Lokal Arbetsplan 2013/2014

Kristinebergs förskoleområde Förskolorna Tallbacken och Stångeborg. Verksamhetsplan. Haren

Kvalitetsredovisning läsåret Förskola: Björksta Avdelning: Gullvivan. Antal barn: 18. Antal pojkar:9 Antal flickor: 9

Kvalitetsdokument 2014/2015, Idala förskola

Arbetsplan för förskolorna Sandvik, Skutan och Lövö

Verksamhetsplan. Förskola. Färggränd JÄRFÄLLA 08/ Gäller från

KVALITETSREDOVISNING Förskolan Prästkragen, avdelning Räven Läsåret

Arbetsplan augusti 2013 juni Rönnängs Förskola

Verksamhetsplan höst- vårtermin

Kyrkans förskola Lokal arbetsplan 2015/ 2016

SAMMANSTÄLLNING AV: Systematiskt kvalitetsarbete Algutsrums förskola

KVALITETSRAPPORT 2014

Pinnhagens kvalitetsredovisning

Vår kommunala förskoleverksamhet ger EKO Engagemang Kvalitet Omsorg

Handlingsplan för XXX förskola, läsåret:

Hopprepets förskola Sticklinge förskola (2016) Arbetsplan Verksamhetsåret Barnens verkstad med många möjligheter!

Verksamhetsplan för Kvarngårdens förskola /2016

Verksamhetsplan. Läsåret Förskolan Lillåsen

Systematisk verksamhetsplanering - utvärdering och åtgärder. Verksamhetsplan Västra Ängby förskola

Arbetsplan Förskolan Blåsippan

KVALITETSRAPPORT BUN UTBILDNINGSVERKSAMHET

Verksamhetsrapport förskolan 2013/14

Årsberättelse 2013/2014

Kvalitetsdokument Borgens förskola (läå 2014/2015)

Minnesanteckningar vid besök på Dunderklumpens förskola i Teckomatorp

KVALITETSUTVECKLING. Normlösa förskola 2014/2015. Anna Ullén Alsander. förskolechef

Systematiskt kvalitetsarbete Skattkammarens förskola Förskolechef

Systematiskt kvalitetsarbete

Verksamhetsplan. för. Eriksgårdens förskola. Jörgensgårdens förskola. och. Lilla Dag & Natt

Kvalitetsdokument 2013/2014

Sida 1(7) Lokal arbetsplan. Bäckängen

Kvalitetsrapport för förskolan Kungsfågeln

Bäckalyckans förskola

Kvalitetsredovisning Förskolan Baronen läsåret

Verksamhetsplan för Bränninge Förskola

KVALITETSRAPPORT LÄSÅRET

KVALITETSREDOVISNING FÖRSKOLAN HJORTEN

Kvalitetsanalys för Leklabbet läsåret 2013/14

Likabehandlingsplan 2015/2016

Lärande & utveckling.

Lärande & utveckling.

Borgeby Förskolas arbetsplan/utvecklingsplan

Verksamhetsplan Skogsviolens Förskola Verksamhetsplan Skogsviolens Förskola

Danderyds kommun Utbildnings- och kulturkontoret

Verksamhetsplan- Systematiskt kvalitetsarbete- Romarebäckens förskola

Köpings kommun. Arbetsplan förmånen. Läsår Christina Eriksson, Ingela Alm Puurunen, Karin Jacquet Senast ändrat

Kvalitetsdokument 2014, Altorps förskola (i kommunal regi)

Kvalitetsdokument Rosenvägens förskola (läsåret 2014/2015)

Inledning; Blåvingen har 19 barn i åldern 1-5 år. På avdelningen arbetar 3 pedagoger, 1 förskollärare och 2 barnskötare.

SYSTEMATISKT KVALITETSARBETE VINSBO FÖRSKOLA

Lärande & utveckling.

Kvalitetsredovisning

Redovisning till Huvudman av Systematiskt Kvalitetsarbete i VIM

Underlag för arbete med kvalitetsindikatorn

TEMA ARBETSPLAN ABC-Leksaker

Transkript:

Kvalitetsdokument 2012-2013 Förskola:Tranbär förskola Förskolechef: Anna Hamilton Beskrivning av förskolan: Tranbär förskola finns på Tranholmen, en ö i Värtan som saknar fast landförbindelse 6,5 månader om året. `Ut på tur aldrig sur Förskolan har en profil av utomhuspedagogik, med den nya läroplanens mål i fokus. Förskolan har två avdelningar Tranan och Bäret. Barnen som går på förskolan är från ön. Nytt inriktningsmål 2013 I Danderyd ges varje barn i förskolan möjlighet att utifrån sina förutsättningar uppnå bästa möjliga kunskaps- och personlighetsutveckling i en stimulerande och trygg miljö.

Förskolan har en pedagogisk dokumentation som visar på barnens utveckling och lärande. På Tranbär förskola arbetar vi med pedagogisk dokumentation på flera nivåer i tänket, seendet och samtalen. Dokumentationspärm Pedagogerna använder barnens pärmar och sätter in, dokumenterar, barnens alster över tid. De använder pärmen för att reflektera över det barnet gjort och barnens lärprocesser tillsammans med barnet. Barn och föräldrar använder tillsammans pärmen vid drop-infrukostar/fikor och andra tillfällen när barnen vill visa vad de lärt sig, gjort. Pedagogerna använder dokumentationspärmarna som underlag vid utvecklingssamtal för att lyfta fram barnens lärande. Pedagogerna gör spaltdokumentationer om vad barnen gör och säger, som de använder för egen reflektion tillsammans med barnen. DokumentationsCD Varje pedagog arbetar med ett textdokument i barnets mapp på datorn där de dokumenterar barnens utveckling och lärande under året. Tillsammans med förälder använder de dokumentet som underlag vid utvecklingssamtalen. De lägger in bilder i barnets mapp som kopplas till läroplanen i ett sammanhängande dokument. Barnen reflekterar återkommande över sitt lärande tillsammans med pedagog. Pedagogerna sänder personliga brev/mail till föräldrarna varje termin som lyfter fram barnets utveckling och lärande under terminen/året. På förskolan gör pedagogerna barnintervjuer inför utvecklingssamtal och inför att barnet slutar på förskolan. Digital dokumentation Genom Facebookgruppen dokumenteras barnens utveckling och lärande, barnens inflytande och förskolans normer och värden. Lärandet i bilderna kopplas aktivt till läroplanen. Pedagogerna arbetar tillsammans med barnen med mobiltelefon och Gtab (lärplatta) för att efteråt tillsammans titta och prata om det man filmat/ fotograferat. Barnens egna anteckningar i 5-årsgruppe dokumenteras och sparas. Från april 2013 arbetar förskolan med förskoleappen ett digitalt verktyg för dokumentation och systematiskt kvalitetsarbete.

"Människolivets okränkbarhet, individens frihet och integritet, alla människors lika värde, jämställdhet mellan könen samt solidaritet med svaga och utsatta är värden som förskolan ska hålla levande i arbetet med barnen." Lpfö 98, rev. 2010, s. 4 Analys Nivån på pedagogernas kunskaper och intresse är olika och vi arbetar ofta med att de pedagoger som har utvecklats i sitt dokumentationsarbete får lära ut sina kunskaper till de pedagoger som har svårt att komma igång. Pedagogisk dokumentation är på många sätt ett skifte i tankemönster om hur man ser på arbetet med barnen och deras lärande som behöver tid på sig att mogna fram. Pedagogerna bedriver ett aktivt arbete hela tiden och utvecklas med utgångspunkt i läroplan för förskolan. I och med den nya tekniken med kamera i mobiltelefonen och digitalkameror är det väldigt enkelt för barnen att vara delaktiga i arbetet med pedagogisk dokumentation. De kan direkt gå tillbaka och titta på och reflektera över barnets lärprocesser, barn och pedagog tillsammans. Likväl som pedagog och pedagog tillsammans kan reflektera över sina barns lärande är det lika lätt att gå tillbaka och titta på äldre dokumentation. Reflektion tillsammans pedagog och föräldrarna gör att de kan bli delaktiga på ett helt annat sätt. För att bättre kommunicera vårt arbete med pedagogisk dokumentation arbetar vi aktivt med dokumentation i form av digitala medier, facebookgruppen Tranbär förskola och sedan i april 2013 förskoleappen. Det passar vår föräldragrupp som ständigt är uppkopplade. I kundenkätensom gjordes före vi startade med förskoleappen, upplever 68 % att vi dokumenterar deras barns utvecklingen och lärande. Det är då en höjning med 8%. Självvärderingen svarar 63%.

Utifrån analysen: Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Tranbär förskola behöver fortsätta sitt arbete med dialog med föräldrar om verksamheten och hur vi arbetar. Det är ett prioriterat arbete inför 2013/14. Då vi kommer aktivt att arbeta för att förmedla vårt arbete med pedagogisk dokumentation till föräldragruppen. Diskussionerna/utvärdering i arbetslaget om vad som görs bra och vad vi behöver utveckla ännu mer kommer att fortgå under året. För att göra pedagogisk dokumentation till ett stimulerande arbete som är lättillgängligt och lättarbetat är det viktigt att alla pedagoger upplever att de behärskar den teknik med bildöverföring, sparande och utlägg på konto och i olika filsystem som ingår. Om vi hela tiden är medvetna om hur vi arbetar och har en öppen dialog med chef och föräldrar kommer verksamheten att fortsätta att utvecklas i positiv riktning. Pedagogisk dokumentation på vägg kommer förskolan att använda i mindre utsträckning än tidigare, då det upplevs som ett tids och materialkrävande arbete som väldigt få (, barn, pedagoger eller föräldrar) använder. "Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin motorik, koordinationsförmåga och kroppsuppfattning samt förståelse för vikten av att värna om sin hälsa och sitt välbefinnande" Lpfö 98, rev. 2010, s. 10.

Förskolan stimulerar och utmanar barnens språkliga förmåga Beskriv kortfattat hur ni arbetar Tranbär förskola arbetar aktivt med barnens språkliga förmåga med läroplanens mål som grund Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn tillägnar sig och nyanserar innebörden i begrepp, ser samband och upptäcker nya sätt att förstå sin omvärld, utvecklar sin förmåga att lyssna, reflektera och ge uttryck för egna uppfattningar och försöker förstå andras perspektiv, utvecklar nyanserat talspråk, ordförråd och begrepp samt sin förmåga att leka med ord, berätta, uttrycka tankar, ställa frågor, argumentera och kommunicera med andra, utvecklar intresse för skriftspråk samt förståelse för symboler och deras kommunikativa funktioner, som har ett annat modersmål än svenska utvecklar sin kulturella identitet och sin förmåga att kommunicera såväl på svenska som på sitt modersmål. På Tranbärs samlingar övar barnen dagligen ramsor och sånger. Det stärker barnens språkliga utveckling samtidigt som det utvecklar minne, barnen får både lära sig sitta stilla, lyssna på varandra och ta hänsyn till gruppen, de övar på sin finmotorik när ordens innebörd illustreras genom rörelser. Under samling och samtal om vad man upplevt benämns saker och ting för att stimulera det språkliga intresset. På så vis blir samtalet en reflekterande stund med återberättande. Barnen kan berätta egna historier för varandra eller sjunga sin favoritsång högt för sina kamrater. Pedagogerna på Tranbär pratar mycket tillsammans med barnen och använda dagliga rutinsituationer, t.ex samtal vid matbordet, där de tar tillfället i akt och pratar om vad barnen gjort tidigare under dagen, vad barnen gjort kvällen innan etc. Lunchen är en möjlighet till en pratstund och barnen lär sig vänta på sin tur likväl som att prata i grupp. Barnen kan diskutera orsak och verkan, hur man reagerar, varför man blir arg eller glad och andra funderingar. På förskolan löser konflikter och tar genast upp vardagsdramatiken som ju är ett aktivt

arbete med att utrycka sej och bli lyssnad på -göra sin röst hörd. Det finns tid för reflektion över vad som är bra och dåligt, vi pratar om humor och glädje, skillnader och likheter. På den dagliga vilan läser pedagogerna för barnen ifrån sagoböcker och kapitelböcker. Finns det möjlighet i slutet av dagen samlar pedagogerna gärna barnen runt en saga. Bäret småbarnsavdelningen arbetar med ett jag-kan-träd Det är kvistar som de satt snören på och med små klädnypor hängt bilder som visar på vad barnen kan. Det är tillexempel en bild på ett barn som bakar, en bild på ett barn som klipper, en bild på en grupp barn som leker tillsammans, en bild på barn som har samling osv. På bilderna står det även vad de kan. Dessa bilder älskar barnen och på ett naturligt sätt har de utvecklats till en språklek på barnens initiativ. Nu leker vi mycket med bilderna på olika sätt. I årets kundenkät upplever 82 % att vi arbetar med att utveckla deras barns språk. Det är då en höjning med 5% sedan förra året vilket visar att vårt arbete med att informera föräldrarna och vara tydliga med hur vi arbetar har givit resultat. Självvärderingen svarar 100%. "Språk och lärande hänger oupplösligt samman liksom språk och identitetsutveckling. Förskolan ska lägga stor vikt vid att stimulera varje barns språkutveckling och uppmuntra och ta till vara barnets nyfikenhet och intresse för den skriftspråkliga världen." Lpfö 98, rev. 2010, s. 7 Analys

Tranbär förskola bedriver ett aktivt arbete med språkutveckling hos sina barn i vardagsarbete likväl som i riktade aktiviteter. Det är viktigt att som pedagog använda sin fantasi och kanske hitta på egna sagor. Det är viktigt att som pedagog använda ett adekvat språk. Pedagogerna arbetar aktivt med ordförståelse, tal, och uttal i den sk 5 årsgrupp för barn som ska gå över till Fklass kommande år. I arbetet med språket och den språklig förståelsen är den pedagogiska dokumentationen ett stöd, förskolan använder g-tab och egna filmer aktivt för reflektion och lärande. I organiserade aktiviteter och lekar får barnen förståelse för regler och innebörd av det man sagt. Då vi har barn med flerspråkiga familjer kan vi se ett Försening vid flerspråkighet, barnen härmar varandra gärna dåliga ord, hörsel och uttal hänger ihop. Barnen har svårt att lyssna på varandra. Barnen härmar också varandra i sina rollekar Genom dialog, fotodokumentation, berättelser, barnens bokstavsprojekt på pappret Att arbeta aktivt med språket och skapa medvetenhet, läsa och berätta för varandra Kontinuerlig kontaktsom är ständigt pågående i alla sammanhang tillsammans med barnen.samtal vid samling, runt matbordet, att lära sig att vänta på sin tur i samtalet, att lyssna på vad kompisen säger Att använda passiv korrigering när barnet pratar (gådde -- gick) Hela tiden utmana barnet i den språkliga utvecklingen, jobba med begreppsbildning, prepositioner, genom lekar, spel, dockteater etc. Utifrån analysen: Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Läsa mera böcker organisera lässtunder dagligen. Läshörna, läsaktivitet, lyssna på varandra, använda språket i forskningsområde Förskolan stimulerar och utmanar barnens matematiska tänkande

Mål Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förståelse för rum, form, läge och riktning och grundläggande egenskaper hos mängder, antal, ordning och talbegrepp samt för mätning, tid och förändring, utvecklar sin förmåga att urskilja, uttrycka, undersöka och använda matematiska begrepp och samband mellan begrepp, utvecklar sin matematiska förmåga att föra och följa resonemang, På Tranbär förskola leker in det matematiska tänkandet under samlingar, måltider eller under leken ute i naturen. Siffrorna ges liv och illustreras av barnen under tecknade och klippande. Förskolan arbetar dagligen med sortering, para ihop strumpor och vantar, räkna och lägga i lådan. Vid städning och vid dukning, hur många är barn är här, hur många är inte här hur många skulle vi vara. Så kan på enkelt sätt skapa förståelse för subtraktion. Genom konstruktionslekar och att bygga högt och lågt, utomhus i sandlådan göra sandkakor i olika geometriska figurer arbeta med abstraktioner som bakom, framför, innanför, utanför och andra spatiala förmågor Pedagogisk dokumentation kan de på Gtab (läsplattan)bilder räkna de barn som är där och de som inte är där På Tranan hade en pedagog ett projekt med 3åringarna om geometriska former. Nu ett år senare pratar de fortfarande som fyraåringar om trianglar, vinklar, kvadrater som de upptäcker i vardagen.

Förskolan ska sträva efter att varje barn utvecklar sin förmåga att använda matematik för att undersöka, reflektera över och pröva olika lösningar av egna och andras problemställningar" Lpfö 98, rev. 2010, s. 10 I årets kundenkät upplever 85 % att vi arbetar med deras barns matematiska utveckling. Det är då en höjning med 16 % sedan förra året vilket visar att vårt arbete med att informera föräldrarna och vara tydliga med hur vi arbetar har givit resultat. Självvärderingen svarar 88%. Analys På Tranbär förskola pågår arbete med matematik varje dag. Flera pedagoger har gått förskolelyftet med inriktning mot matematiskt kunnande och det påverkar i det dagliga. Förskolan har ett aktivt förhållningssätt till matematiken närbarnen lär sej siffror genom lek och när de räknar varandra. Vi leker in det matematiska tänkandet under samlingar, måltider eller under leken ute i naturen. Siffrorna ges liv och illustreras av barnen under tecknade och klippande. Uppfattning om mängder och storlekar lär barnen sej t ex under bakning eller i experiment. Barnen har återkommande bakgrupper där måttenheter, vikt och storlek tränas. Att gunga på gungbrädan och byta platser är ett konkret exempel på mängdlära. Musik och siffror dans och matematisk rörelse är en del av den matematiska helheten. Genom att lägga pussel och spela spel övar barnen sitt matematiska tänkande. Spel och lek på läsplatta och dator är en form av matematisk träning som förskolan arbetar med kontinuerligt. Inom området matematik har föräldrar och pedagoger en överensstämmande bild.

Utifrån analysen: Förskolan kan fortsätta sin höga ambition inom matematikens område och barnens utveckling av barnens matematiska förmågor. Pedagogernas utbildning är väsentlig, det är tydligt att de som fått kompetensutveckling inom området arbetar aktivt med matematik i vardagen. Matematiken och språket hänger ihop, när man utvecklar språket utvecklas också möjligheten för t. ex. begreppsbildningen. Så fortsatt kompetensutveckling för pedagoger som inte haft möjlighet att göra matematik. Det år att göra mattegrupp för barn som kommit längre och man kan börja jobba med att vidarekoppla siffror till antal under lek är en ide som kan vidareutvecklas.. Förskolan har sökt pengar för att vidareutveckla detta i ett projekt med dans och matematik. Förskolan använder modern teknik för att stimulera barnens utveckling Beskriv kortfattat hur och ange konkreta exempel från verksamheten

Barnen arbetar med g-tab (läsplatta) från tidig ålder med spel inriktade på matematik, och språkförståelse. De kan också arbeta med dessa spel på dator. Det finns ett gemensamt regelsystem för användandet så att alla får spela och lära sig använda läsplattan. Tillsammans barn/pedagoger används läsplatta och dator för bildspel, de kan tillsammans reflektera över bildernas innehåll. Både Gtab, digitalkameran och förskolans mobiltelefoner används åtminstone varje vecka för att ta foton och filma med barnen och titta på det tillsammans och reflektera med arbetslaget. Kamera t.ex ta foto, film med barnen och titta på det i dator och reflektera med arbetslaget. Pedagogernas varierande kunskaper i digital teknik innebär att förskolan satsar aktivt på kompetensutveckling på området under kommande år. Utvecklas gör man genom ett flitigt användande av tekniken återkommande åtminstone varje vecka. De pedagoger som behärskar tekniken blir mentorer och lärare för sina kollegor. Tid måste avsättas för denna kompetenshöjning och arbetslagsledare/verksamhetschef måste driva på så att alla kommer igång. Arbetet upplevs som roligt av pedagogerna när de lärt sig. Med hjälp av t.ex Förskoleappen har det blivit enklare att visa föräldrarna den dagliga pedagogiska verksamheten Analys Användning av G-pad och dator tillhör de rutinerna. Bildspel, barnen tittar på fotografier tillsammans med pedagogen och diskuterar dem Skickar bilder till föräldrar "Förskolan ska lägga grunden för ett livslångt lärande. Verksamheten ska vara rolig, trygg och lärorik för alla barn som deltar." Lpfö 98, rev. 2010, s. 5

Förskolan har en Facebookgrupp som vi har använt flitigt de sista åren. Sedan våren 2013 har vi köpt in oss på Förskoleappen som hjälper till att sortera och administrera dokumentationen på ett pedagogiskt sätt. Genom att förskolan aktivt satsat på den digitala tekniken och anställt pedagoger med kompetens inom området som i sin tur har stimulerat övriga pedagoger till lärande och utveckling kan vi hålla en hög profil och ligga i framkant med den moderna tekniken. En pedagog har gått på en kvällskurs för användande av Gtab, Android läsplatta, som tyvärr var alltför inriktad på annan teknik ipad. Personalen behöver hela tiden utveckla sitt IT-kunnande För pedagogernas förhållningssätt gentemot barnen är det viktigt att ha balans och kritisk hållning till användandet av dator och gtab, eftersom en del barn är spelgalna redan från tidig ålder. De kan då behöva stöd i att utveckla socialt samspel Den digitala tekniken underlättar föräldrasamarbetet och föräldrars delaktighet i barnens och förskolans vardag. Utifrån analysen: Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år Arbete med att fortsätta utbilda personalen i användandet av modern teknik fortgår kontinuerligt. Det kan finnas ett visst motstånd mot att lära sig använda de olika g,tabsen och digitalkameran och mobiltelefonerna, då de kan krångla ibland. En viss form av tekniktrötthet finns också, då vi kan uppleva att vi precis lärt oss på ett sätt, sen kommer det en ny dator eller nytt märke på telefonen då man gör på ett annat sätt. Här finns det ett tydligt generationsgap då de äldre har större motstånd mot ny teknik än de yngre. Ett tydligt genusperspektiv finns också männen har större Hur ser det systematiska kvalitetsarbetet ut på förskolan? Beskriv kortfattat hur detta har gått till under året

Tranbär förskola använder sig av skolverkets matris för systematiskt kvalitetsarbete, när de utvärderar årets arbete, när de gör handlingsplaner för kommande år. Var är vi En liten förskola med fast kundkrets- boende på ön. Hög utbildningsnivå på förskolans personal, stor erfarenhet från olika förskolor och skolverksamhet. Hög ambitionsnivå och intresse för arbetet med barnen. En stark vikänsla för förskolan och en glädje över att få arbeta i öns speciella miljö. Uppdrag Förskolans uppdrag är tydligt. Läroplanens mål och kommunens prioriterade mål i balans med förskolans visioner, mål och ideér och barns och föräldrars inflytande. Vision och mål Trygga & glada barn som respekterar varandra med intresse för lärande och utveckling, nöjda föräldrar och en personal som utvecklas tillsammans med barnen i sitt arbete på förskolan. Resurser Förskolan har under året satsat på fortbildning och kompetensutveckling av personalgruppen, de har använt skolverkets Utveckling, uppföljning, och utvärdering som underlag för diskussioner om sitt arbete på förskolan. Personalen får även återkommande fortbildning i form av föreläsningar och kurser Diskussioner och reflektioner med arbetslaget och i hela personalgruppen i morgonmöten och personalmöten utvecklar verksamheten ständigt. Vart ska vi- Åtgärder Våra samtal och diskussioner tillsammans med pedagogisk mentor, har gjort att vi börjat att strukturera verksamheten på ett annat sätt, börjat reflektera mer över arbetsformerna, se möjligheter istället för hinder.

Hur gör vi En sådan åtgärd är att kontinuerligt fördela barnen i mindre grupper när olika aktiviteter ska genomföras genom indelning i smågrupper med färgkort. Det är viktigt att utveckla vårt IT-kunnande och införskaffa fler G-pads så att all personal äger den kunskap som krävs. Vara noga med att hitta lämpliga appar kopplade till tal- och språkutveckling samt matematik och arbeta aktivt med dessa tillsammans med barnen. Vad blev resultatet Varje år utvärderas det arbete man lagt ner på olika områden. Föräldraenkäten gås igenom och analyseras varje år, och personalen gör tillsammans en handlingsplan inför kommande år med enkäten som utgångspunkt. Denna handlingsplan delges föräldrar via förskolerådet. Dessa båda utvärderingar bildar underlag för den planerade verksamheten under nästa år. Personalen fortbildning ger nya tankar och insikter och utifrån dessa skapar pedagogerna en ny handlingsplan för sitt arbete med barnen under det kommande året. Sina individuella planer använder de som underlag för en gemensam handlingsplan för arbetslaget. De vill ha mera arbete över avdelningsgränserna mer kommunikation och tydligare gemensamma aktiviteter. En omfördelning med resurser då en pedagog kontinuerligt kommer att arbeta på båda avdelningarna som naturpedagog. Arbetet i smågrupper gör att de hinner se varje barns enskilda utveckling samt hur de utvecklas i samspelet med andra barn tydligare. Fortsätta upprätthålla den pedagogiska dokumentationen samt utveckla den ytterligare Och öka informationen till föräldrarna.

Andelen förskollärare i förskolan ska vara lägst 50 % Sammantaget har förskolan en gedigen pedagogisk utbildningsnivå 85%. Tranbär förskola har arbetat i linje med Danderyds kommuns tidigare resultatmål med en andel på minst 50% av pedagoger/personal med högskoleutbildning. I oktober 2012 i SCB statistiken var andelen förskollärare strax under 40% utöver detta har förskolan 45% högskoleutbildade pedagoger med annan högskoleutbildning var Inför hösten kommer en pedagog att gå på ULV projektet- för att bli förskolepedagog. I nuläget har förskolan ingen barnskötare som utbildar sig till förskolelärare. Däremot har en pedagog bara läst in några terminer, en del av förskollärareutbildning och kommer troligen att framöver fullfölja den utbildningen. Förskolan tar inte emot lärarstudenter i nuläget då vi avvaktar hur de eventuella kompetensutvecklingen påverkar schema och arbete. Analys Tranbär förskola har i alla år arbetat för att höja andelen män som arbetar i verksamheten. Vissa kortare perioder har det varit 50% män i arbete här. Dessvärre finns det väldigt få förskolepedagoger som dessutom är män. Vi avvaktar en nationell plan för fler män i förskolan. Förskolan har arbetat mycket med kompetensutveckling av personalen, i tex förskolelyftet. 50% förskolepedagoger är ett mål som på vissa sätt är orealistiskt. Det skapar väldigt stora barngrupper med låg personaltäthet, då förskolepedagoger har höga lönekrav. För förskolan och framförallt föräldrarna är kontinuitet i personalgruppen och trygghet för barnen viktig. Utifrån analysen: Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år/ långsiktig lösning

Förskolan kommer att arbeta vidare med att vidareutbilda personalen när möjlighet till detta ges, som t.ex universitetets satsning på lärare till förskolelärare. En förutsättning för att kunna driva kompetensutvecklingsprojekt av den här graden är att kommunen eller staten bistår med ekonomiskt stöd till vikarier eller extra anställda. Alla föräldrar anser att barnen känner sig trygga Tranbär förskola arbetar för trygghet och god omsorg för barnen. Vårt mål är att det ska genomsyra det dagliga arbetet i mötet med barnen och deras föräldrar. 100 % av föräldrarna upplever att barnen känner sej trygga och det är glädjande. Trygghet är en färskvara och arbetet med barnens trygghet, trivsel och komfort måste ständigt pågå. Utifrån analysen: Utvecklingsförslag och åtgärder till nästa år/ långsiktig lösning En pedagog formulerade om trygghet så här: - Jag tror att de flesta av barnens föräldrar upplever att barnen känner sig och är trygga här på Bäret. Om det vid något tillfälle uppstår frågor från föräldrarna är det en rak kommunikation mellan oss. Vid utvecklingssamtalen kommer ofta beröm från föräldrarna Förskolan måste kontinuerligt och varje dag se till varje enskilt barns behov och beakta dessa. Ett arbete inför 13/14 är att åter arbeta proaktivt med diskriminerings och likabehandlingsplanen för att ytterligare stärka trygghet och trivsel på förskolan. Detta kommer att ske med fortsatt fortbildning av personalen under året och aktivt arbete i barngrupp. Trygghet är en färskvara och arbetet med barnens trygghet, trivsel och komfort måste ständigt pågå.