RAPPORT 1 (41) Jämställdhetsintegrering i Försäkringskassans upphandlingsprocess Projektgruppens medlemmar: Päivi Katiska Inköpare, Inköpsenheten Per Graeve Inköpare, Inköpsenheten Christine Djurberg Hållbarhetssamordnare, Hållbarhetsgruppen Isabella Ankre Hållbarhetssamordnare, Hållbarhetsgruppen Sammanfattning Jämställdhetsintegrering i Försäkringskassans upphandlingsprocess är ett delprojekt i JIM Jämställdhetsintegrering i myndigheter. Syftet med delprojektet har varit att undersöka vilka förutsättningar som finns för jämställdhetsintegrering i upphandlingsprocessen att identifiera upphandlingar där Försäkringskassan kan ställa jämställdhetsrelaterade krav på en levererad vara eller tjänst. Projektgruppen för delprojektet identifierade inledningsvis ett antal inköpskategorier där det i första hand bedömdes relevant att ställa jämställdhetsrelaterade krav. Utifrån dessa kategorier undersökte projektgruppen om det fanns några specifika jämställdhetsrelaterade problemställningar att ta hänsyn till vid formuleringen av möjliga framtida krav för de olika kategorierna och studerade även de senaste avtalen med leverantörer från respektive kategori. Med denna bakgrundsinformation som bas, tog projektgruppen därefter fram förslag till krav för de identifierade kategorierna. De kategorier som projektgruppen studerat har uteslutande rört tjänster av olika slag, som Försäkringskassan antingen själva upphandlar eller som avropas från ramavtal som Kammarkollegiet tecknat. Projektgruppen har under projekttiden endast kunnat identifiera ett generellt krav som går att ställa på samtliga upphandlingar som genomförs av Försäkringskassan; Antidiskrimineringsklausulen [se 2.14 Kravförslag (A)]. Det krävs fortsatt arbete för att kontinuerligt utvärdera och revidera ställda jämställdhetsrelaterade krav i upphandlingar, då detta arbete ännu befinner sig i en uppbyggnadsfas. Vikten av dialog mellan myndigheter för att harmonisera samt utbyta erfarenheter kring jämställdhetsrelaterade krav, liksom att det finns någon central myndighet som utvecklar, sprider och stöttar arbetet med att ställa dessa krav, ser projektgruppen som en viktig förutsättning för att på sikt kunna påverka externa parter.
RAPPORT 2 (41) Innehåll 1. Bakgrund och nuläge... 3 1.1 Bakgrund... 3 1.2 Syftet med delprojektet... 4 2. Vilka inköpskategorier och jämställdhetskrav är relevanta?... 4 2.1 Vilka inköpskategorier är relevanta att ställa krav på?... 4 2.2 Att formulera de jämställdhetsrelaterade kraven... 4 2.3 Lokalvård... 5 2.4 Bevakningstjänster... 8 2.5 Restaurangtjänster... 12 2.6 IT-tjänster och IT-konsulter... 15 2.7 Strategi- och managementbranschen (Kammarkollegiets ramavtal)... 16 2.8 HR-rekrytering (karriärrådgivning och outplacement)... 18 2.9 Bemanningstjänster (Kammarkollegiets ramavtal, personaluthyrning)... 20 2.10 Tolk- och översättningsbranschen... 22 2.11 Handledning... 24 2.12 Utbildning... 26 2.13 Företagshälsovård (Kammarkollegiets/Statens inköpscentrals avtal)... 28 2.14 Samtliga jämställdhetskrav som formulerats under projekttiden... 31 3. Workshop med Inköpsenheten och Rättsavdelningen... 35 4. Hur kan jämställdhetsfrågor integreras i inköpsprocessen?... 37 5. Leverantörsdialoger 2015... 37 6. Samverkan med andra myndigheter under projekttiden... 37 7. Dokumentation av krav bibliotek där hållbarhetskraven är samlade... 38 8. Förslag till fortsatt arbete... 39 Bilaga 1... 40 Tidigare upphandlingar där jämställdhet berörts i förfrågningsunderlaget... 40 Bilaga 2... 40 Förslag på upplägg av workshop med inköpsenheten... 40
RAPPORT 3 (41) 1. Bakgrund och nuläge 1.1 Bakgrund Som en del i Försäkringskassans regeringsuppdrag Jämställdhetsintegrering i myndigheter (JIM), har upphandling identifierats som ett prioriterat område. Att undersöka vilka jämställdhetsrelaterade krav som kan ställas i upphandlingar är därför ett delprojekt i JIM. Projektgruppen för delprojektet har bestått av representanter från Inköpsenheten och Hållbarhetsgruppen vid Försäkringskassan. Försäkringskassan arbetar kontinuerligt med att utveckla de hållbarhetskrav som ställs i upphandlingar. Jämställdhet är ett viktigt område i vårt övergripande hållbarhetsarbete och eftersom Försäkringskassan är en stor myndighet som köper in stora mängder varor och tjänster har vi god möjlighet att påverka våra leverantörer. Det kan vi göra dels genom att tala med leverantörerna om jämställdhetsfrågor och framtida krav, och dels genom att ställa krav i förfrågningsunderlagen, som vi vill att leverantörerna lever upp till. Försäkringskassan har tidigare inte systematiskt arbetat med att ställa jämställdhetskrav i samband med egna upphandlingar eller avrop från Kammarkollegiets ramavtal. I avropen från Kammarkollegiets ramavtal kan myndigheterna dessutom bara ställa de krav som är möjliga enligt det aktuella ramavtalet. Försäkringskassan har inte kartlagt några jämställdhetsaspekter på upphandlingsprocessen tidigare (i upphandlingsprocessen ingår att förbereda och planera, upprätta underlag, annonsera, bedöma anbud, besluta leverantör, avsluta och arkivera) 1. I Försäkringskassans allmänna villkor för varor respektive tjänster (version 2012-1), som bifogas myndighetens upphandlingar, har det sedan tidigare funnits en allmänt hållen och kortfattad paragraf om antidiskriminering. Denna har fr o m hösten 2014 kompletterats med en längre och mer utförlig skrivning i kring antidiskriminering i förfrågningsunderlagsmallen för alla upphandlingar över direktupphandlingsgränsen. Den exakta lydelsen av den längre skrivningen återfinns under krav (A) i kravsammanställningen i denna rapport. Projektgruppen kan konstatera att det finns få externa rapporter och konkreta exempel på hur man ställt jämställdhetskrav i upphandlingar som lyder under LOU. Det gör att vi genom detta uppdrag kommer att bryta delvis ny mark. 1 För en utförlig beskrivning av upphandlingsprocessen se Processbeskrivning, Processen för att upphandla och avropa med förnyad konkurrensutsättning.
RAPPORT 4 (41) 1.2 Syftet med delprojektet Syftet med delprojektet har varit att undersöka om Försäkringskassan, med stöd av LOU, har möjlighet att ställa jämställdhetsrelaterade krav i upphandlingar inom vilka inköpskategorier Försäkringskassan skulle kunna ställa jämställdhetsrelaterade krav hur de jämställdhetsrelaterade kraven skulle kunna formuleras hur Inköpsenheten ska kunna integrera resultaten och de nya kunskaperna i upphandlingsprocessen. 2. Vilka inköpskategorier och jämställdhetskrav är relevanta? 2.1 Vilka inköpskategorier är relevanta att ställa krav på? Projektgruppen har först bedömt vilka av de befintliga inköpskategorierna som i första hand kan vara relevanta när det gäller att ställa jämställdhetsrelaterade krav. Dessa kategorier har sedan analyserats. För att skapa en bild av utgångsläget inom respektive kategori har projektgruppen studerat tidigare upphandlingar från Försäkringskassan och Kammarkollegiet och om det finns några specifika jämställdhetsrelaterade problemställningar att ta hänsyn till för den studerade kategorin. 2.2 Att formulera de jämställdhetsrelaterade kraven När utgångsläget analyserats för de olika inköpskategorierna, har projektgruppen gett förslag till framtida jämställdhetskrav för varje kategori. Under uppdragets gång har projektgruppen även börjat utveckla jämställdhetsrelaterade krav i pågående upphandlingar som gäller till exempel utbildningar, kontorsmassage, tjänstedesign, medieförmedlingstjänster och talarförmedling. De krav som tagits fram i respektive upphandling har genomgått en juridisk granskning av Rättsavdelningen, för att säkerställa att de överensstämmer med regelverket. I kartläggningen av kategorier kan samma förslag till framtida jämställdhetsrelaterade krav förekomma för flera av kategorierna. Det beror på att kravet har ansetts vara relevant att ställa i flera olika upphandlingar. Vi har valt att tillföra en kort summering av möjliga framtida krav under varje kategori och en längre beskrivning av respektive krav i slutet av kategoriavsnittet.
RAPPORT 5 (41) 2.3 Lokalvård Vilka jämställdhetsproblem finns i lokalvårdbranschen? Lokalvård är en av de mest diskuterade branscherna när det kommer till ojämställda arbetsvillkor. Huruvida man kan eller bör ställa krav på nedanstående specifika punkter varierar. Sammantaget visar punkterna ändå att det är en bransch där det är viktigt att de offentliga upphandlingarna börjar ställa tydliga jämställdhetskrav för att påverka till ökad jämställdhet i branschen överlag. Ett bra första steg kan till exempel vara att skriva in i avtalet att leverantören på begäran måste lämna in en aktuell jämställdhetsplan i enlighet med diskrimineringslagen (2008:567). På så vis signalerar man att leverantören på begäran måste kunna redogöra för ett strukturerat arbete. Specialstädning I specialstädning ingår golvvård, fönsterputs, flyttstädning och städning med maskiner. Specialstädare är nästan uteslutande män; kvinnor har svårt att få arbeta med specialstädning då det av tradition anses för tungt 2. Istället uppstår en struktur där kvinnor arbetar med kontorsstädning: repetitiva arbetsmoment med hög kroppsbelastning som leder till förslitningsskador. Kvinnor som har kunnat utbilda sig inom specialstädning och varierar kontorsstädning med det uppger att de mår bättre. 3 Anställda inom specialstädning har generellt högre lön än kontorsstädare 4, så ojämn könfördelning mellan specialstädare och kontorsstädare leder till att manliga städare i genomsnitt tjänar mer. Anställningsförhållanden och deltid Kvinnor är oftare anställda på deltid och män på heltid. Makthierarkier, tjänster och löner Majoriteten av städpersonalen är utomnordiska invandrare och kvinnor. Merparten av ägare och vd:ar är män från de nordiska länderna. Det finns också, till nackdel för kvinnorna, en könssegregation mellan städare när det gäller lön, karriärmöjligheter och heltidstjänster. 5 Vilka jämställdhetskrav ställs i tidigare upphandlingar? Försäkringskassans aktuella lokalvårdsramavtal löper mellan 2011 och 2015. I dessa avtal ställs inga specifika jämställdhetskrav. Däremot finns formuleringar om genomförande, underleverantörer, uppföljning och skatter som berör socialt ansvarstagande. Bland annat nämns att svart arbetskraft inte får förekomma och att myndigheten har rätt att revidera verksamheten. Det innebär i teorin att myndigheten kan göra extern revision och kontrollera att uppdrag genomförs med omsorg och 2 Aurell (2001), Arbete och identitet: Om hur städare blir städare 3 Fastighetsfolket, nr 4, 2010, Kvinnor som tagit sig in på männens revir. 4 Fastighetsfolket, nr 8, 2008, Konsroller bakom löneskillnader. 5 Saeid Abbasian och Carina Bildt (2007), Arbetsvillkor och anställningsförhållanden inom städbranschen i Stockholms län.
RAPPORT 6 (41) med iakttagande av alla lagar, avtal och föreskrifter som gäller för det aktuella uppdraget. Det är dock en möjlighet som myndigheten inte har använt sig av under avtalsperioden. Avtalen innehåller en antidiskrimineringsklausul, vilket innebär att Försäkringskassan kan begära att leverantören skriftligen redovisar vilka åtgärder och planer de eller underleverantörer har vidtagit med anledning av diskrimineringslagen 6. Det är dock en möjlighet som myndigheten inte har använt sig av under avtalsperioden. I antidiskriminering ingår jämställdhet, eftersom könstillhörighet är en diskrimineringsgrund. Genom klausulen skulle myndigheten i praktiken kunna be om skriftliga redovisningar, men hur man skulle utvärdera innehållet i dem är däremot inte beskrivet. Dessa krav ställs i det aktuella ramavtalet för lokalvård 9 Genomförande Leverantören ska genomföra alla uppdrag fackmässigt, med omsorg och med iakttagande av alla lagar, avtal och föreskrifter som gäller för det aktuella uppdraget. Leverantören får ej vidtaga åtgärder som kan väntas medföra åsidorsättande av lag eller kollektivavtal eller på annat sätt strida mot vad som är allmänt godtaget inom Leverantörens avtalsområde samt avkräva samma utfästelse av sina underleverantörer. 15 Underleverantörer Leverantörer äger endast rätt att nyttja underleverantörer som angivit det i Leverantörens anbud eller senare har godkänts av Försäkringskassan. Leverantören svarar för att underleverantörer samt annan personal som Leverantören anlitar följer de krav, villkor och förutsättningar som anges i Ramavtalet. 21 Uppföljning, insyn och överlämnande Företrädare för Försäkringskassan såsom revisorer och andra tjänstemän äger rätt att under avtalstiden följa upp och kontrollera verksamheten och hur uppdrag utförs. Leverantören förbinder sig att bereda Försäkringskassan tillträde och insyn i sådan utsträckning att Försäkringskassan kan genomföra sitt uppdrag. Skatter m.m. Skulle det vid kontroll finnas indikatorer eller att det uppdagas på annat sätt att Leverantören alt. underleverantörer anlitat eller anlitar svart arbetskraft kommer Försäkringskassan att omedelbart begära in kommentarer till detta. Om Försäkringskassan konstaterar att det inte finns en godtagbar förklaring är detta skäl för omedelbar uppsägning av Ramavtal enligt 28. 6 Diskrimineringslag (2008:567)
RAPPORT 7 (41) 29 Antidiskriminering 1. Leverantören ska i sin verksamhet i Sverige följa vid varje tillfälle i Sverige gällande antidiskrimineringslagstiftning. Den lag som f.n. avses är diskrimineringslagen (2008:567) 2. Leverantören är under avtalstiden skyldig att på begäran av den upphandlade myndigheten skriftligen redovisa de åtgärder, upprättade planer, m.m. som vidtagits med anledning av förpliktelserna i punkt 1. Uppgifterna ska redovisas till Försäkringskassan en vecka efter begäran därom om inte annat överenskommits i det enskilda fallet. 3. Leverantören ska, om denna använder underleverantörer, i sina kontakter med denne ålägga underleverantörer den skyldighet som anges i punkt 1 ovan. Leverantören svara gentemot den upphandlande myndigheten för underleverantörers brott mot antidiskriminerings lagar enligt punkt 1 ovan. Leverantörer ska också tillse att den upphandlande myndigheten på begäran kan ta del av underleverantörers åtgärder planer m.m. i enlighet med punkt 2. 4. Eftersom det är av mycket stor betydelse för den upphandlande myndigheten att dess leverantörer lever upp till grundläggande demokratiska värderingar ska ett brott mot förpliktelserna i punkarna 1-3 (ovan) anses utgöra ett väsentligt kontraktsbrott. Den upphandlade myndigheten äger därför rätt att häva ramavtalet om Leverantören, eller dennes underleverantör, bryter mot villkoren i punkterna 1-3 (ovan). Avtal ska emellertid inte hävas om Leverantören omedelbart vidtar rättelse eller andra åtgärder i syfte att uppnå efterlevnad av de i punkt 1 nämnda lagarna eller om överträdelsen anses som ringa. Förslag på framtida jämställdhetskrav för upphandling av lokalvård Förslag på jämställdhetskrav A. Antidiskrimineringsklausul B. Aktuell jämställdhetsplan C. Webbutbildning om jämställdhet Motivering/kommentar I samband med Försäkringskassans arbete med jämställdhetsintegrering i upphandlingsprocessen under 2014, togs beslut om att alla upphandlingar över direktupphandlingsgränsen framöver ska innehålla en utförlig antidiskrimineringsklausul som anger att leverantören på begäran ska redovisa de åtgärder och planer som de upprättat för att följa diskrimineringslagen (2008:567). Projektgruppen bedömer att detta är en bransch där man bör betona jämställdhet specifikt genom att kräva att leverantören på begäran ska bifoga en jämställdhetsplan (kartläggning av löner, sexuella trakasserier och arbete med aktiva åtgärder). Detta eftersom rapporter och artiklar tydliggör att det finns stora jämställdhetsproblem i branschen idag. I samband med JIM 2014 har Försäkringskassan tagit fram en webbutbildning om jämställdhet. För att säkerställa att leverantören av lokalvård förstår vikten av jämställdhetsarbetet och delar myndighetens syn på området, ska anbudsgivarna garantera att all relevant personal för uppdraget
RAPPORT 8 (41) genomför myndighetens utbildning inom tre månader från avtalsstart. D. Visselblåsarsystem På alla arbetsplatser finns risk för diskriminering och sexuella trakasserier. Rapporter visar att risken för överträdelser av denna sort är större i lokalvårdsbranschen än i andra, bland annat på grund av maktstrukturer där lågavlönade kvinnor riskerar att inte anmäla kränkningar på grund av till exempel risken för repressalier. Även språkbegräsningar kan öka risken för att kvinnor inom detta yrke har svårt att påtala överträdelser eller veta vem de ska vända sig till. E. Personalpolitik och arbetsmiljö F. Könsfördelning i uppdraget Vi bedömer därför att leverantören ska kunna redogöra för sin rutin för att rapportera och hantera överträdelser. Den ska vara tillgänglig och känd för alla medarbetare. Leverantören ska lämna in en beskrivning och rapporteringsstatistik för det gångna året som bevis på att rutinen används. Eftersom lokalvård är ett kvinnodominerat yrke och eftersom de städmetoder som är mest repetitiva och slitsamma på kroppen oftare utförs av de kvinnliga lokalvårdarna, så blir förebyggande och rehabiliterande insatser för lokalvårdarna indirekt kopplade till ett mer jämställt samhälle. Lokalvårdsbranschen har specifika jämställdhetsproblem vad gäller att fördela arbetsuppgifterna mellan män och kvinnor. Rapporter och artiklar visar att kvinnor har svårt att få utbilda sig och arbeta med specialstädning. Specialstädning är arbetsuppgifter som ger högre lön än kontorsstädning. Trots att kvinnor vill utbilda sig inom specialstädning finns traditionellt inbyggt motstånd där man anser att arbetet skulle vara för fysiskt tungt för kvinnor. Ett sätt att komma tillrätta med problemet skulle vara att kräva att leverantören ska kunna erbjuda både män och kvinnor för respektive befattning inom uppdraget på Försäkringskassan. 2.4 Bevakningstjänster Vilka jämställdhetsproblem finns i bevakningsbranschen? Delprojektet har inte kunnat hitta några rapporter om särskilda problem med jämställdheten i bevaknings- och säkerhetsbranschen. Blandade artiklar och uttalanden från fackliga organisationer och kvinnliga väktare ger det samlade intrycket att branschen har en hård jargong med en minoritet av kvinnliga medarbetare. Det finns flera citat och berättelser om svårigheter att rapportera kränkningar eller sexuella trakasserier och bli tagen på allvar: Här måste man tåla saker, ha lite skinn på näsan! 7 och De ansåg att som kvinna i en mansdominerad 7 Feministiskt Perspektiv, (2011-01-14), Sexuella trakasserier på G4S
RAPPORT 9 (41) bransch måste man bara stå ut med att inte tas på allvar. 8 Detta indikerar att det är viktigt att som offentlig upphandlare diskutera jämställdhet och säkerställa att anbudsgivarna är medvetna om problematiken och arbetar aktivt med området. Alice Dale, chef för UNI Fastighetstjänster, ger en internationell beskrivning av problemen i branschen, (jag) har hört många argument från arbetsgivarsidan om varför kvinnor inte skulle vara bra väktare att väktare måste vara stora och starka, att kvinnor lämnar jobbet för att skaffa barn, att kvinnor är för känslosamma vid konfrontationer eller att det leder till olyckshändelser om man ger kvinnor skjutvapen. Det är dags att ta upp jämställdhetsfrågorna i säkerhetsbranschen. Vid till exempel utryckningar ses kvinnliga poliser mindre som ett hot än manliga kolleger. De kan lättare undvika gräl, och bidra till diskussion och konfliktlösning. Män och kvinnor har ofta olika perspektiv, olika prioriteter och olika inriktningar. De olika synsätten höjer kvaliteten i säkerhetsarbetet på samma sätt som på många andra områden. 9 Vilka jämställdhetskrav ställs i tidigare upphandlingar? I bevakningstjänster ingår bland annat stationär och ronderande bevakning, ordningsvakter, larmutryckning, larmcentraltjänster och arbetsledare. Försäkringskassans har inget ramavtal för bevakningstjänster i dagsläget. Just nu ligger en annons ute för bevakning vid myndighetens IT-verksamhet i Sundsvall. I annonsen finns inga specifika jämställdhetskrav angivna. Annonsen bygger på ett avropsavtal för bevakningstjänster hos Kammarkollegiet från hösten 2014. Inte heller i detta avropsavtal finns några specifika jämställdhetskrav angivna. Dessa krav ställs i Kammarkollegiets avropsavtal 3.3.7.2. Kvalitetssäkring För att säkerställa bra arbetsmetoder, service av hög kvalité, bra arbetsförhållanden och en god arbetsmiljö för anställda inom bevakningsbranschen ställs även kravet att Anbudsgivaren lägst ska följa och leva upp till kraven i Svensk standard SS 99100 Bevakningstjänster - Organisation, ledning och personal eller motsvarande. 3.3.10. Drogpolicy Anbudsgivaren ska ha en skriftlig policy rörande droger, alkohol och mediciner samt rutiner för att hantera drog-, alkohol och medicineringsproblem. Anbudsgivaren ska till anbudet bifoga sin drogpolicy samt beskriva rutiner för hantering av missbruksproblem. 3.3.11. Drogtester Anbudsgivarens drogpolicy ska omfatta tester av narkotika och alkohol i form av stickprov och test vid misstanke. Dessa tester ska analyseras av ett ackrediterat 8 Feministiskt Perspektiv, (2011-01-14), Sexuella trakasserier på G4S 9 Sadia Kaenzig (2013-03-08) Intervju med Alice Dale, chef för UNI Fastighetstjänster Varför släpar den privata sektorn efter i jämställdhetsarbetet?
RAPPORT 10 (41) laboratorium för arbetsplatstestning enlig SWEDAC. Anbudsgivaren ska lämna uppgift om vilket ackrediterat laboratorium som analyserar utförda tester. Anbudsgivaren ska lämna uppgift hur många drogtester anbudsgivaren genomfört i sin verksamhet under föregående kalenderår. 3.3.12. Etiska regler och normer Det är av vikt att anbudsgivaren för att säkerställa ett korrekt uppträdande vid utförande av alla bevakningstjänster, har tydliga etiska regler och normer som anger hur företaget och enskilda medarbetare ska uppträda för att bevara samhällets och avropande myndighets förtroende. För att säkerställa att den personal som kommer att utföra bevakningstjänsten har ett korrekt uppträdande ska Anbudsgivaren ha etiska regler och normer som tydliggör företagets värderingar och krav på sina medarbetare och eventuella underleverantörer. Dessa ska bifogas till anbudet tillsammans med dokument som beskriver hur anbudsgivaren säkerställer att etiska regler och normer efterlevs. 3.3.16. Löner och förmåner Anbudsgivaren ska ha en policy för lönesättning och förmåner som bidrar till grundtrygghet, trivsel, hälsa och låg personalomsättning bland de anställda som berörs av uppdraget. Anbudsgivaren ska nedan bifoga gällande policy för lönesättning samt en beskrivning av de förmåner som anbudsgivarens personal erhåller. 5.2. 2-3. Stationär bevakning och Ordningsvakter Vid behov av exempelvis visitering av kvinnor ska anbudsgivaren även kunna erbjuda kvinnlig personal. 5.3.1. Övriga ska-krav Följande övriga ska-krav är möjligt att vid avrop ställa på tjänsten: Krav på att den personal som kommer att utföra tjänsten har innan uppdraget påbörjas genomgått utbildning inom D-HLR, brandskyddsutbildning, och/eller annan för objektet relevant utbildning, som i avropet specificeras av den avropande myndigheten. Detta inkluderar även utbildningar som tillhandahålls av avropande myndigheter. 7.1.23. Antidiskrimineringsklausul Ramavtalsleverantören ska följa gällande antidiskrimineringslagar under Ramavtalsperioden. Den lag som gäller vid Ramavtalsperiodens början är diskrimineringslagen (2008:567). Ramavtalsleverantören ska på begäran av Statens inköpscentral inkomma med följande uppgifter och handlingar som följer av Ramavtalsleverantörens förbindelse enligt punkten ovan: a) Jämställdhetsplan enligt 3 kap. 13 diskrimineringslagen, alternativt uppgift om antalet sysselsatta vid senaste årsskiftet till styrkande av att planen inte behöver upprättas. b) Redovisning av aktiva åtgärder enligt 3 kap. 3-9 diskrimineringslagen.
RAPPORT 11 (41) c) Sanningsförsäkran som anger om Ramavtalsleverantören eller anställd som Ramavtalsleverantören svarar för, vid utförandet av Ramavtalet, enligt lagakraftvunnen dom brutit mot en straffbestämmelse eller ett förbud mot diskriminering enligt diskrimineringslagen. Ramavtalsleverantören är dessutom skyldig att på Statens inköpscentrals begäran inkomma med den ytterligare information som är nödvändig för att följa upp Ramavtalsleverantörens verksamhet enligt a-c ovan. Informationen ska redovisas till Statens inköpscentral senast en (1) månad efter begäran om det inte träffas en separat överenskommelse om annan tidpunkt i det enskilda fallet. Denna uppföljning kan ske dels genom Statens Inköpscentrals försorg eller genom ett revisionsbolag. Om Ramavtalsleverantören inte inom föreskriven tid lämnar sådan information som denne är skyldig att visa upp eller om Ramavtalsleverantören vid utförandet inte uppfyllt sina skyldigheter avseende aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen som angetts ovan, ska avtalsvite utgå till Statens inköpscentral med 1 000 kronor per konstaterad avvikelse och maximalt 3 000 kronor/år. Förslag på framtida jämställdhetskrav för upphandling av bevakningstjänster Förslag på jämställdhetskrav A. Antidiskrimineringsklausul B. Aktuell jämställdhetsplan C.Webbutbildning om jämställdhet Motivering/kommentar I och med Försäkringskassans arbete med jämställdhetsintegrering i upphandlingsprocessen under 2014, togs beslut om att alla upphandlingar över direktupphandlingsgränsen framöver ska innehålla en utförlig antidiskrimineringsklausul som anger att leverantör på begäran skriftligen måste redovisa åtgärder och planer som är upprättade för att följa diskrimineringslagen (2008:567). Delprojektet bedömer att bevakning är en av de branscher där man bör betona jämställdhet specifikt. Detta genom att kräva att leverantören på begäran ska bifoga en aktuell jämställdhetsplan (leverantörens kartläggning av löner, sexuella trakasserier samt arbete med aktiva åtgärder). Orsaken är att artiklar på branschsidor vittnar om att det generellt finns stor jämställdhetsproblematik i branschen idag. I samband med JIM 2014 har Försäkringskassan tagit fram en webbutbildning om jämställdhet. Ledningen hos leverantören ska gå igenom myndighetens metodstöd för jämställdhet inom tre månader från avtalsstart. För att säkerställa att leverantören inom bevakningstjänster förstår vikten av jämställdhetsarbete, samt delar myndighetens syn på området, ska anbudsgivarna garantera att all relevant personal alla i ledningsgruppen kommer att
RAPPORT 12 (41) genomföra myndighetens utbildning inom tre månader från avtalsstart. D. Visselblåsarsystem På alla arbetsplatser finns risk för diskriminering och sexuella trakasserier. Rapporter berättar om att risken för överträdelser av denna sort är större i bevakningsbranschen än i andra bl.a. på grund av att kvinnor är en minoritet i en mansdominerad bransch som beskrivs ha en av traditionellt hård jargong. Berättelser indikerar att det finns en kultur att som kvinna stå ut. Det är därför viktigt att det finns en förankrad rutin för hur man går tillväga för att rapportera överträdelser utan risk för bestraffning av nära chef eller kollegor. Delprojektet bedömer därför att leverantören ska kunna redogöra för sin rutin för att rapportera och hantera överträdelser. Rutinen ska vara tillgänglig och känd för alla medarbetare. Leverantören ska lämna in beskrivning och rapporteringsstatistik för det gångna året som verifikat på att rutinen används. 2.5 Restaurangtjänster Vilka jämställdhetsproblem finns i restaurangtjänstebranschen? En uppsjö av undersökningar, reportage, artiklar och fackföreningsberättelser menar att trakasserier och kränkningar förekommer mycket ofta inom just restaurangbranschen. Det är kvinnorna som är mest utsatta. I en enkät utförd av SvD 2013 uppger sju av tio kvinnor att de har blivit sexuellt trakasserade på arbetsplatsen och att sexuella skämt och ovälkommen beröring är vardag för många av dem. 10 En person som arbetar i en personalmatsal kommer med största sannolikhet inte möta samma arbetsmiljö som en anställd på en restaurang med alkoholtillstånd. Men eftersom personal som arbetar i personalmatsalar ofta har arbetat på privata resturanger eller krogar tidigare kan man anta att kulturen i personalmatsalarna påverkas av kulturen från resten av branschen. Vilka jämställdhetskrav ställs i tidigare upphandlingar? Det är många olika tjänster som ryms inom begreppet restaurangtjänster, och de aktuella avtalen skiljer sig åt i utformning. Inom Försäkringskassan finns för närvarande följande avtal med tillhörande avtalsperioder: cateringtjänster (2014 2015), drift av personalservering (2010 2014), matförsäljning (2014 2016) och drift av varuautomater (2014 2016). Några specifika jämställdhetskrav finns inte angivna i något av dessa avtal. 10 SvD, 2013-06-28, Sju av tio kvinnor i krogbranschen sextrakasserade på jobbet
RAPPORT 13 (41) Dessa krav ställs i de nuvarande avtalen 2.3.5. Personalpolicy Anbudsgivaren ska ha en personalpolicy och en bemanningsplan som säkerställer att uppdraget genomförs på ett sådant sätt att överenskommen omfattning och kvalitet uppnås samt upprätthålls. Anbudsgivaren ska dessutom övergripande beskriva sina anställningsvillkor för sin personal som utför tjänsten. Ange om ni är anslutna till någon branschorganisation eller om det finns kollektivavtal eller liknande. Anbudsgivaren ska beskriva personalpolicyn och bemanningsplan samt anställnings- och lönevillkor enligt ovan. 9. Antidiskriminering (del av Försäkringskassans allmänna villkor för tjänster) Leverantören och dess underleverantörer ska i sin verksamhet i Sverige följa vid varje tillfälle i Sverige gällande antidiskrimineringslagstiftning. Uppsägning av avtalet och/eller av avrop i vissa fall Försäkringskassan har rätt att säga upp hela eller delar av avrop/ beställningar och/eller avtalet till omedelbart upphörande om 2. En domstol eller annan myndighet i en dom eller ett beslut konstaterar att leverantören inte har följt den vid varje tid gällande antidiskrimineringslagstiftningen (diskrimineringslagen[2008:567]) 11 Genomförande Leverantören ska genomföra alla uppdrag fackmässigt, med omsorg och med iakttagande av alla lagar, avtal och föreskrifter som gäller för det aktuella uppdraget. Leverantören får ej vidtaga åtgärder som kan väntas medföra åsidorsättande av lag eller kollektivavtal eller på annat sätt strida mot vad som är allmänt godtaget inom Leverantörens avtalsområde samt avkräva samma utfästelse av sina underleverantörer. 12 Underleverantörer Leverantörer äger endast rätt att nyttja underleverantörer som angivitet i Leverantörens anbud eller senare har godkänts av Försäkringskassan. Leverantören svarar för att underleverantörer samt annat personal som Leverantören anlitar följer de krav, villkor och förutsättningar som anges i avtalet. 29 Antidiskriminering 1. Leverantören ska i sin verksamhet i Sverige följa vid varje tillfälle i Sverige gällande antidiskrimineringslagstiftning. Den lag som f.n. avses är diskrimineringslagen (2008:567) 2. Leverantören är under avtalstiden skyldig att på begäran av den upphandlade myndigheten skriftligen redovisa de åtgärder, upprättade planer, m.m. som vidtagits med anledning av förpliktelserna i punkt 1. Uppgifterna ska redovisas till Försäkringskassan en vecka efter begäran därom om inte annat överenskommits i det enskilda fallet. 3. Leverantören ska, om denna använder underleverantörer, i sina kontakter med denne ålägga underleverantörer den skyldighet som anges i punkt 1 ovan. Leverantören svara gentemot den upphandlande myndigheten för underleverantörers brott mot antidiskriminerings lagar enligt punkt 1 ovan.
RAPPORT 14 (41) Leverantörer ska också tillse att den upphandlande myndigheten på begäran kan ta del av underleverantörers åtgärder planer m.m. i enlighet med punkt 2. 4. Eftersom det är av mycket stor betydelse för den upphandlande myndigheten att dess leverantörer lever upp till grundläggande demokratiska värderingar ska ett brott mot förpliktelserna i punkarna 1-3 (ovan) anses utgöra ett väsentligt kontraktsbrott. Den upphandlade myndigheten äger därför rätt att häva ramavtalet om Leverantören, eller dennes underleverantör, bryter mot villkoren i punkterna 1-3 (ovan). Avtal ska emellertid inte hävas om Leverantören omedelbart vidtar rättelse eller andra åtgärder i syfte att uppnå efterlevnad av de i punkt 1 nämnda lagarna eller om överträdelsen anses som ringa. Förslag på framtida jämställdhetskrav för upphandling av restaurangtjänster Förslag på jämställdhetskrav A. Antidiskrimineringsklausul B. Aktuell jämställdhetsplan C. Webbutbildning om jämställdhet Motivering/kommentar I och med Försäkringskassans arbete med jämställdhetsintegrering i upphandlingsprocessen under 2014, togs beslut om att alla upphandlingar över direktupphandlingsgränsen framöver ska innehålla en utförlig antidiskrimineringsklausul som anger att leverantören på begäran skriftligen måste redovisa åtgärder och planer upprättade för att följa diskrimineringslagen (2008:567). Delprojektet bedömer att restaurangbranschen är en av de branscher där man bör betona jämställdhet. Detta genom att kräva att leverantören på begäran ska bifoga en aktuell jämställdhetsplan (leverantörens kartläggning av löner, sexuella trakasserier samt arbete med aktiva åtgärder). Orsaken är att rapporter och artiklar på branschsidor vittnar om att det generellt finns stor jämställdhetsproblematik i branschen idag. I samband med JIM 2014 har Försäkringskassan tagit fram en webbutbildning om jämställdhet. För att säkerställa att leverantören förstår vikten av jämställdhetsarbete, samt delar myndighetens syn på området, ska anbudsgivarna garantera att all relevant personal kommer att genomföra myndighetens utbildning inom tre månader från avtalsstart. D. Visselblåsarsystem På alla arbetsplatser finns risk för diskriminering och sexuella trakasserier. Rapporter vittnar om att risken för överträdelser av denna sort är större i restaurangbranschen än i andra, speciellt vad gäller sexuella trakasserier. Det är därför viktigt att det finns en förankrad rutin för hur man går tillväga för att rapportera överträdelser utan risk för bestraffning av nära chef eller kollegor.
RAPPORT 15 (41) 2.6 IT-tjänster och IT-konsulter Delprojektet bedömer därför att leverantören måste kunna redogöra för sin rutin för att rapportera och hantera överträdelser. Rutinen ska vara tillgänglig och känd för alla medarbetare. Leverantören ska lämna in beskrivning och rapporteringsstatistik för det gångna året som verifikat på att rutinen används. Vilka jämställdhetsproblem finns i IT-branschen? Många IT-konsulter har uppdrag av teknisk karaktär där det sällan finns anledning att ställa krav på jämställdhet enligt LOU. Som myndighet måste vi dock alltid se till att vårt sätt att ställa krav inte diskriminerar kvinnor och män i ett jämställdhetsperspektiv. Den här typen av diskriminerande krav kan t.ex. förekomma vid kravställning av en konsults erfarenhet. Alltför snäva tidsmarginaler för att få en viss sorts erfarenhet kan göra det omöjligt för en förälder som varit föräldraledig att söka uppdraget. Vilka jämställdhetskrav ställs i tidigare upphandlingar? Inga jämställdhetskrav har identifierats i kartläggningen av aktuella avtal för ITtjänster och IT-konsulter. Förslag på framtida jämställdhetskrav för upphandling av IT-konsulter Förslag på jämställdhetskrav A. Antidiskrimineringsklausul G. Genusmedvetet förhållningssätt Motivering/kommentar I och med Försäkringskassans arbete med jämställdhetsintegrering i upphandlingsprocessen under 2014, togs beslut om att alla upphandlingar över direktupphandlingsgränsen framöver ska innehålla en utförlig antidiskrimineringsklausul som anger att leverantören på begäran skriftligen måste redovisa åtgärder och planer som är upprättade för att följa diskrimineringslagen (2008:567). IT-tjänster är ett område med ett brett innehåll. I tjänster som innefattar t.ex. utbildning och utformning av webbgränssnitt bör det vara möjligt att kravställa kring exempelvis genuskunskap. Ett sådant krav skulle dock inte vara rimligt i t.ex. en utskriftstjänst. Som exempel kan nämnas att utformningen av en webbutbildning bör göras med genusperspektiv i åtanke så att könsstereotyper undviks och språket är könsneutralt. Då blir ett krav på genuskunskap en naturlig del i kravställningen. H. Metodstöd I samband med JIM 2014 har Försäkringskassan tagit fram ett metodstöd för framtagning av jämställdhetsintegrerade
RAPPORT 16 (41) I. Sammanhängande erfarenhet webbutbildningar. Detta stöd skulle även efter vissa justeringar kunna användas som stöd för att ta fram material inom andra områden. Det är enligt vår mening viktigt att det inte bara är material och webbutbildningar som riktar sig till handläggare som genomsyras av ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv, utan att dessa perspektiv även genomsyrar andra utbildningar och material som tas fram. Syftet med kravet är att säkerställa färska kunskaper. Kravet bör inte vara så strängt att t.ex. en barnledighet gör det omöjligt att uppfylla. Tre års erfarenhet de senaste fem åren är ett exempel på krav som skulle kunna godtas. Uttrycket Sammanhängande erfarenhet bör undvikas eftersom det leder till problem vid naturliga korta avbrott i erfarenheten 2.7 Strategi- och managementbranschen (Kammarkollegiets ramavtal) Vilka jämställdhetsproblem finns i strategi- och managmentbranschen? Det finns många aktörer på marknaden som uppger sig arbeta med managementtjänster. Det rör sig om tusentals företag alltifrån stora internationella bolag till mindre företag som i huvudsak verkar inom landet. Många aktörer är enmansbolag och kan vara nischade inom någon viss typ av verksamhet. Andra företag kan ha ett mer heltäckande utbud. 11 Försäkringskassan har i dagsläget inget eget ramavtal inom området managementkonsulttjänster, utan avropar vid behov från Kammarkollegiets ramavtal. Kammarkollegiets managementkonsulttjänstramavtal är indelat i tre huvudområden: managementkonsulttjänster, analys; managementkonsulttjänster, chef- och ledarutveckling och managementkonsulttjänster, verksamhets- och organisationsutveckling. Behovet av tjänst avgör vilket ramavtalsområde som kan användas. Aktuella avtal för managementkonsulttjänster Managementkonsulttjänster, analys löper ut 2014-10-31. Ingen analys av möjliga krav görs. Managementkonsulttjänster, chef- och ledarutveckling löper t.o.m. 2015-04- 30 och omfattar tjänster som rör chefers utveckling i sitt ledarskap. Tjänsterna omfattar även i viss mån utveckling av medarbetarnas handlingssätt och agerande i syfte att chefen ska uppnå uppsatta verksamhetsmål. 11 [Förstudie Management-konsulttjänster 2013 Statens inköpscentral, Sid 16 (31)].
RAPPORT 17 (41) Konsulterna ska kunna utföra tjänsten självständigt genom ett helhetsansvar för upplägg, innehåll, omfattning och utförande av de olika tjänsterna som omfattas av anbudsområdet eller ges i form av personlig rådgivning/coachning åt personer med ledande befattningar inom området ledar- och chefsutveckling. Med ledande befattning menas chefskap på olika nivåer inom verksamheten. Vilka jämställdhetskrav ställs i tidigare upphandlingar? I ramavtalsupphandlingen ställdes inga krav på jämställdhet eller antidiskriminering. Det finns en vägledning 12 om hur avrop kan genomföras för detta delområde. Den innehåller möjliga obligatoriska- och utvärderingskrav. Beroende på vad som avropas kan det eventuellt finnas möjlighet att ställa jämställdhetskrav vid en förnyad konkurrensutsättning som är kopplad till föremålet för avropet. Ett område där det klart och tydligt går att ställa jämställdhetskrav är s.k. Gender coachning av chefer och medarbetare. Försäkringskassan har inte avropat någon sådan tjänst. Försäkringskassan har avropat ett avtal som gäller Chef, ledar- och teamutveckling som löper t.o.m. 2015-04-30. Inga krav på jämställdhet eller antidiskriminering ställdes. Om Försäkringskassan efter avtalstiden har fortsatt behov av chefsstöd och hur det då kommer att upphandlas är inte klart i dagsläget. Eftersom ramavtalet snart löper ut är det mindre relevant att föreslå möjliga krav för eventuella avrop. Den frågan får i stället tas upp vid ett eventuellt framtida avrop. Om Försäkringskassan upphandlar ett eget ramavtal inom området bedömer delprojektet att kraven nedan kan ställas. Förslag på framtida jämställdhetskrav för upphandling av management och strategi Förslag på jämställdhetskrav A. Antidiskrimineringsklausul C. Webbutbildning om jämställdhet Motivering/kommentar I och med Försäkringskassans arbete med jämställdhetsintegrering i upphandlingsprocessen under 2014, togs beslut om att alla upphandlingar över direktupphandlingsgränsen framöver ska innehålla en utförlig antidiskrimineringsklausul som anger att leverantören på begäran skriftligen måste redovisa åtgärder och planer som de upprättat för att följa diskrimineringslagen (2008:567). I samband med JIM 2014 har myndigheten tagit fram en webbutbildning om jämställdhet. För att säkerställa att leverantören inom management och strategi förstår vikten av jämställdhetsarbete samt delar myndighetens syn på området, ska anbudsgivarna garantera att all relevant personal kommer att genomföra webbutbildningen inom tre månader från 12 Kammarkollegiets vägledning, finns på avropa.se
RAPPORT 18 (41) F. Könsfördelning i uppdraget G. Genusmedvetet förhållningssätt I. Sammanhängande erfarenhet J. Dokumentation och material jämställdhet och tillgänglighet avtalsstart. Som leverantör för Försäkringskassan ska man ha båda könen representerade i uppdrag för att kunna belysa eventuella könsspecifika perspektiv. Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Försäkringskassan har ett regeringsuppdrag som syftar till att jämställdhetsintegrera kärnverksamheten med utgångspunkt i de jämställdhetspolitiska målen, beslutade av riksdagen. Jämställdhetsintegreringen omfattar även upphandlingar av varor och tjänster. Det ingår enligt vår mening i jämställdhetsintegreringen i myndigheten att även de konsulter som arbetar på uppdrag åt Försäkringskassan kan spegla den definition av genusmedvetet förhållningssätt som vi själva arbetar efter inom myndigheten. Syftet med kravet är att säkerställa färska kunskaper. Kravet bör inte vara så strängt att t.ex. en barnledighet gör det omöjligt att uppfylla. Tre års erfarenhet de senaste fem åren är ett exempel på krav som skulle kunna godtas. Uttrycket Sammanhängande erfarenhet bör undvikas eftersom det leder till problem vid naturliga korta avbrott i erfarenheten Det övergripande målet för svensk jämställdhetspolitik är att kvinnor och män ska ha samma makt att forma samhället och sina egna liv. Försäkringskassan har ett regeringsuppdrag som syftar till att jämställdhetsintegrera kärnverksamheten med utgångspunkt i de jämställdhetspolitiska målen, beslutade av riksdagen. Jämställdhetsintegreringen omfattar även upphandlingar av varor och tjänster. 2.8 HR-rekrytering (karriärrådgivning och outplacement) Vilka jämställdhetsproblem finns i HR-rekryteringsbranschen? Delprojektet har inte kunnat hitta några rapporter om specifika problem som gäller jämställdhet i HR-rekryteringsbranschen, inte heller kopplat till tjänster för karriärrådgivning och outplacement. Vilka jämställdhetskrav ställs i tidigare upphandlingar? Delprojektet har studerat den senaste upphandlingen av HR-konsulttjänster för karriärrådgivning och outplacement från 2013. Upphandlingen gjordes tillsammans med Kronofogdemyndigheten. Avtalet ska tillgodose behovet av tjänster som stödjer HR-funktionen och Stödcenter i att ge medarbetare professionellt stöd vid karriärrådgivning och outplacement.
RAPPORT 19 (41) I avtalet ställs krav på personalpolitiken för att säkerställa att leverantören främjar god arbetsmiljö, motverkar ohälsa och ger personalen möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling. En övergripande beskrivning av anställnings- och lönevillkoren krävdes också i upphandlingen. Det ställs inga specifika krav när det gäller jämställdhet, men man kan anta att jämställdhet var en del i leverantörernas beskrivning, exempelvis beträffande anställnings- och lönevillkoren. Förslag på framtida jämställdhetskrav för upphandling av HRrekryteringstjänster (karriärrådgivning och outplacement) Förslag på jämställdhetskrav A. Antidiskrimineringsklausul G. Genusmedvetet förhållningssätt E. Personalpolitik och arbetsmiljö F. Könsfördelning i uppdraget C. Webbutbildning om jämställdhet Motivering/kommentar I samband med Försäkringskassans arbete med jämställdhetsintegrering i upphandlingsprocessen under 2014, togs beslut om att alla upphandlingar över direktupphandlingsgränsen framöver ska innehålla en utförlig antidiskrimineringsklausul som anger att leverantören på begäran skriftligen måste redovisa åtgärder och planer som är upprättade för att följa diskrimineringslagen (2008:567). Det ingår enligt vår mening i jämställdhetsintegreringen i myndigheten att även de konsulter som arbetar på uppdrag åt Försäkringskassan kan spegla den definition av genusmedvetet förhållningssätt som vi själva arbetar efter inom myndigheten. Att säkerställa att leverantören arbetar för god arbetsmiljö, motverkar ohälsa och ger medarbetare möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling är viktigt i ett konsultföretag, som bygger på arbete i uppdrag och många gånger ute hos kunder. Därför är det viktigt att säkerställa hur leverantören hantera dessa parametrar. Att leverantören kan erbjuda både kvinnliga och manliga konsulter kan i vissa uppdrag vara speciellt viktigt. Genom att ställa krav på könsfördelning kan vi även göra en bedömning av hur aktivt leverantören arbetar med det internt. I samband med Försäkringskassans arbete med jämställdhetsintegrering under 2014 har myndigheten tagit fram en webbutbildning om jämställdhet. För att säkerställa att en anlitad leverantör förstår vikten av jämställdhetsarbete och delar myndighetens syn på området, bör leverantören därför garantera att all relevant personal kommer att genomföra myndighetens utbildning inom tre månader från avtalsstart. H. Metodstöd Under hösten 2014 har det tagits fram ett metodstöd för framtagning av jämställdhetsintegrerade
RAPPORT 20 (41) webbutbildningar. Detta stöd skulle även efter vissa justeringar kunna användas som stöd för att ta fram material inom andra områden. Det är enligt vår mening viktigt att inte bara de material eller webbutbildningar som riktar sig till handläggare som genomsyras av ett jämställdhets- och mångfaldsperspektiv, utan att dessa perspektiv även genomsyrar andra utbildningar och material som tas fram för Försäkringskassans räkning. 2.9 Bemanningstjänster (Kammarkollegiets ramavtal, personaluthyrning) Vilka jämställdhetsproblem finns i bemanningsbranschen? Delprojektet har inte kunnat hitta några rapporter som har undersökt och uppmärksammat specifika problem vad gäller jämställdhet i bemanningsbranschen. Vilka jämställdhetskrav ställs i tidigare upphandlingar? Delprojektet har studerat det senaste ramavtalet från 2012. Dessa krav ställs i ramavtalet från 2012 Under rubrik 35.9.4 Beställarens åtaganden (35.9 Parters gemensamma åtagande) Här finns en formulering om jämlik behandling av uthyrd personal: Beställaren ska behandla uthyrd personal rättvist och jämlikt i relation till sina egna arbetstagare och i enlighet med lag och god sed på marknaden. Det finns även en antidiskrimineringsklausul som beställaren avser att följa upp enligt nedan: Under rubrik 35.26.1 Beställaren och leverantören (35.26 Uppföljning/möten) Uppföljningsmöten berör bland annat genomgång av statistik, kundnöjdhet, eventuella avvikelser (specificerat på antal och vilka avvikelser det är fråga om och fördelade på yrkesområde, region och beställare), leveranssäkerhet (i procent per yrkesområde och region), uppgifter och handlingar rörande antidiskrimineringsklausul, kontroll av procentuellt nyckeltal arbetskraftskostnad (minst sextio procent), procentuell avsättning av uthyrd personals lön (inom ramen för uppdraget) till tjänstepension, kvalitetssystem, samarbetsavtal m.m. Under rubrik 35.32. Anti-diskrimineringsklausul Leverantören förbinder sig att vid utförande av tjänstekontraktet i Sverige följa alla svenska lagar mot diskriminering som gäller för denne under ramavtalstiden. Den lag som gäller vid ramavtalstidens början är diskrimineringslagen (2008:567). Leverantören ska på begäran av Statens inköpscentral inkomma med följande uppgifter och handlingar som följer av Leverantörens förbindelse enligt ovan:
RAPPORT 21 (41) a) Jämställdhetsplan enligt 3 kap. 13 diskrimineringslagen, alternativt uppgift om antalet sysselsatta vid senaste årsskiftet till styrkande av att planen inte behöver upprättas. b) Redovisning av aktiva åtgärder enligt 3 kap. 3-9 diskrimineringslagen. c) Sanningsförsäkran som anger om Leverantören eller anställd som Leverantören svarar för, vid utförandet av Ramavtalet, enligt lagakraftvunnen dom brutit mot en straffbestämmelse eller ett förbud mot diskriminering enligt diskrimineringslagen. Leverantören är dessutom skyldig att på Statens inköpscentrals begäran inkomma med den ytterligare information som är nödvändig för att följa upp Leverantörens verksamhet enligt a-c ovan. Informationen ska redovisas till Statens inköpscentral senast en (1) månad efter begäran om det inte träffas en separat överenskommelse om annan tidpunkt i det enskilda fallet. Denna uppföljning kan ske genom Statens inköpscentral eller genom utomstående kontrollorganisation. Om Leverantören inte inom föreskriven tid lämnar sådan information som denne är skyldig att visa upp eller om Leverantören vid utförandet inte uppfyllt sina skyldigheter avseende aktiva åtgärder enligt diskrimineringslagen som angetts ovan, ska avtalsvite utgå till Statens inköpscentral med 1000 kronor per konstaterad avvikelse och maximalt 3 000 kronor/år. Förslag på framtida jämställdhetskrav för upphandling av bemanningstjänster/personaluthyrning Förslag på jämställdhetskrav A. Antidiskrimineringsklausul Motivering/kommentar I samband med Försäkringskassans arbete med jämställdhetsintegrering i upphandlingsprocessen under 2014, togs beslut om att alla upphandlingar över direktupphandlingsgränsen framöver ska innehålla en utförlig antidiskrimineringsklausul som anger att leverantör på begäran skriftligen måste redovisa åtgärder och planer upprättade för att följa diskrimineringslagen (2008:567). G. Genusmedvetet Delprojektet bedömer att jämställdhetsintegreringen av förhållningssätt Försäkringskassan även inkluderar dem som arbetar på uppdrag åt oss, inklusive inhyrd personal. Leverantören bör följa den definition av genusmedvetet förhållningssätt som vi själva arbetar efter inom myndigheten. E. Personalpolitik och Att säkerställa att leverantören arbetar för god arbetsmiljö, arbetsmiljö motverkar ohälsa och ger medarbetare möjlighet till personlig och yrkesmässig utveckling är viktigt i bemanningsbranschen, där uppdragen oftast utförs ute hos kunden. Därför är det viktigt att säkerställa hur hanteringen av dessa parametrar görs av leverantören. F. Könsfördelning i Att leverantören kan erbjuda såväl kvinnor som män för det